Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Relevanta dokument
Matprat i primärvården

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Bakom våra råd om bra matvanor

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Riksmaten ungdom

Nationella matvaneundersökningar

Kostrekommendationer & evidens

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Råd för en god hälsa

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Mat på vetenskaplig grund

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Dina levnadsvanor din hälsa

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Inspirationsfilm HFS matvanor

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Vad räknas till frukt och grönt?

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

o m m at och m otion?

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

"Healthy eating and diabetes,

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Ämnesutbildning: Mat

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Diabetesutbildning del 2 Maten

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset


Hur kan dietisten hjälpa till vid

Älsklingsmat och spring i benen

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Vad påverkar vår hälsa?

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Tio steg till goda matvanor

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Recept på matglädje. En presentation av Livsmedelsverket

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

NÄRING OCH KOSTRÅD. Vad säger senaste forskningen om sambandet mellan mat och fysisk hälsa?

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Till vårdnadshavare 1

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Transkript:

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist

100 90 80 70 % Vilket förtroende har du för Livsmedelsverkets kostråd? Mycket eller ganska stort förtroende: Läkare: 78 % Sjuksköterskor: 94 % Chefer: 83 % 60 50 46 48 53 49 40 30 20 10 0 23 34 Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Ganska litet förtroende Inget/Mycket litet förtroende 4 10 5 0 3 1 6 7 7 2 1 Känner till Livsmedelsverkets kostråd men har ingen uppfattning 4 Känner inte till Livsmedelsverkets kostråd Sjuksköterskor (n=200) Läkare (n=200) Chefer (n=102) 2

Hur viktigt tycker du det är att primärvården arbetar med rådgivning kring levnadsvanor inom följande områden? Tobaksbruk 97 3 0 Fysisk aktivitet 93 7 0 Riskbruk av alkohol 92 9 Matvanor 92 Sjuksköterskor 8 0 Tobaksbruk 91 9 0 Riskbruk av alkohol 79 21 Fysisk aktivitet 76 22 3 Matvanor 61 Läkare 34 5 Tobaksbruk 95 4 1 Riskbruk av alkohol 90 9 1 Fysisk aktivitet 89 11 Matvanor 76 20 4 Chefer 0 20 40 60 80 100 % Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt Tveksam/vet ej Bas: Alla Sjuksköterskor (200) Alla Läkare (200) Alla Chefer (102) 3

Livsmedelsverket arbetar för Säker mat och bra dricksvatten Att informationen om maten är pålitlig, så ingen blir lurad Främja bra matvanor

GD Annica Sohlström Expertgruppen

De svenska kostråden

Råden på en minut

Process nya råd Matvanor i Sverige Miljö Risker med mat Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

Sökning och kvalitetsbedömning Forskningsfrågor grupp experter med intresse för frågan Vetenskapen bakom kostråden Litteratursökning Sammanfattningar abstract (relevans) Hela artiklar Artiklar - värdera kvalitet studiedesign Utesluta Utesluta Granskas av 2 experter Ta med om någon säger ja Uteslut om båda säger nej Granskas av 2 experter Värdera kvalitet - konsensus Study quality A Study quality B Study quality C

Sökning och kvalitetsbedömning, exempel: socker kopplat till ohälsa Vetenskapen bakom kostråden Abstracts from database search: 2743 Abstracts from other sources: 4 Articles ordered in full text: 89 Included articles: 17 Study quality A: 0 Study quality B: 15 Study quality C:2 Sonestedt et al Food and Nutrition Research 2012

Slutsatser -socker Vetenskapen bakom kostråden Samband mellan konsumtion av sockersötade drycker och risk för typ 2 diabetes bedömdes som troligt (probable). För övriga söta livsmedel och socker totalt sett fanns inte tillräckligt med studier för att kunna bedöma samband med några riskfaktorer och utfall (glukosintolerans, blodtryck, LDL etc.) Bedömningen blev att inga slutsatser kan dras (limited -no conclusion) Sonestedt et al Food and Nutrition Research 2012

Ny europeisk granskning om Vetenskapen bakom kostråden tillsatt socker och hälsa nordiskt initiativ Målet är att sätta ett europeiskt referensvärde - en maxgräns - för tillsatt socker.

Vetenskapen bakom kostråden Livsmedelsverket bevakar ny forskning Vi följer när organisationer och myndigheter gör genomgångar för att uppdatera råd och rekommendationer. Till exempel WHO, WCRF, Efsa, SACN Samarbeten inom Norden och EU Ibland granskar vi systematiska litteraturgenomgångar och enskilda studier

Kostråd om fett -uppdaterat underlag från Norge 2017 Beställd av Helsodirektoratet, författad av forskare Vetenskapen bakom kostråden Målet med rapporten var att se hur norska råd från 2011 om typer av fett och matvanor (oljor, smörgåsfett, mjölkprodukter, fisk och kött) står sig då det kommit nya rön om fett efter NNR 2012 https://helsedirektoratet.no/lists/publikasjoner/attachments/1364/kostråd%20om%20fett%20- %20en%20oppdatering%20og%20vurdering%20av%20kunnskapsgrunnlaget%20IS-2625.pdf

Kostråd om fett -slutsatser Vetenskapen bakom kostråden Kostråden från andra länder och organisationer är liknande som de i Norge (Frankrike har dock råd om specifika mättade fettsyror) Den vetenskapliga litteraturen är spretig. Till stor del beror det på skillnader i frågeställningar och metod Slutsatsen är att det finns ett bra underlag för råden

Vetenskapen bakom kostråden Hur vet man om en ny studie har betydelse? Ny forskning ska alltid ses i ljuset av vad vi redan vet På områden med starka evidens innebär nya artiklar en nyans, ny aspekt På områden med svaga evidens kan en artikel av god kvalitet ha stor betydelse för slutsatserna

Salt i media hösten 2018 Vetenskapen bakom kostråden Studien är en uppföljning inom Prospective Urban Rural Epidemiology study (PUREstudien) Har tidigare kommit flera artiklar inom kost och hälsa från PURE-studien Denna artikel redovisar samband mellan saltintag och olika hjärt-och kärlsjukdomar

Vetenskapen bakom kostråden Artikeln blandar man in gamla resultat och presenterar dem som nya Är otydlig med att resultat kommer från andra artiklar med delvis andra individer Man tar inte hänsyn till olika konfounders (störfaktorer) Tar inte hänsyn till olika saltkänslighet

Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

Slutsatser För mycket mättat fett men för lite fleromättat fett För lite fullkorn För lite fibrer För mycket tillsatt socker Ungdomarna får de näringsämnen de behöver för att växa och må bra.

Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

Risk nytto-värdering Bakom varje kostråd finns ett övervägande mellan nyttan samt eventuella risker. Något kan vara en fara utan att egentligen vara en risk eftersom det är väldigt sällsynt För att minska risken för individ är det bra att variera maten och inte äta mat som exempelvis är möglig. Läs mer om oönskade ämnen på slv.se

Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

Hitta ditt sätt nytt grepp i kommunikationen Inspiration och matglädje Det behöver inte vara så svårt Det finns många olika sätt Konkreta tips Även små förbättringar är bra för hälsan

Vad gör Livsmedelsverket mer för att förbättra matvanorna? Råd om bra matvanor 7 förslag på åtgärder till regeringen Stödja vården i samtal om mat Nationellt nätverk för bra matvanor Nationellt kompetenscentrum för offentliga måltider Nyckelhålsmärkning Regler för obligatorisk berikning

Kostråden fortfarande fräscha Starkare vetenskapligt stöd för de råd vi har idag Fokus på helheten i kosten Viktigare med typ av fett och kolhydrater, inte mängd Höjt rekommenderat intag av selen och vitamin D

Livsmedelsverket och Socialstyrelsens webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor

Delkurs 1 Kostråd Kapitel 1 Samband mellan kost sjukdom Cancer Hur påverkar maten Hålla vikten och håll igång Mer om cancer, WCRF Hjärt-/kärl Högt blodtryck Diabetes Övervikt och fetma Hur påverkar maten Olika typer av fett Levnadsvanor Kostbehandling Ökad risk för sjukdom

Delkurs 1 kostråd Kapitel 2 Näringsämnen och rekommendationer Att mäta energi Bildspel 16 minuter Näringsrekommendatione r Fett Kolhydrater och fibrer Olika enheter Energiprocent Olika Typer Hur mycket energi? Länk till mer info Fibrer och socker Vad är bra vad är dåligt och vilken mängd är ok Hur mycket energi? Länk till mer info Protein Vitaminer och mineraler Vem behöver kosttillskott? Test och ifo Sammanfattning Hur mycket energi? Länk till mer info Folat/folsyra Selen Järn D-vitamin Kosttillskott

Delkurs 1 kostråd Kapitel 3 Livsmedelsverkets kostråd Test Mer grönsaker och frukt. Mer fisk och skaldjur Mer rörelse i vardagen Byt till fullkorn Byt till nyttiga matfetter Byt till magra mejerier Minder rött kött och chark Mindre salt Minder socker Håll (energi)balansen Måltidsordning Vad kommer du ihåg Mer, byt till mindre Varför, Hur mycket? Tips till patienten Varför, Hur mycket? Tips till patienten Kan jag äta all fisk Varför Tips till patienten Varför Vad är fullkorn Tips till patienten Varför, Hur mycket? Tips till patienten Varför, Hur mycket Tips till patienten Varför, Hur mycket? Tips till patienten Varför, Hur mycket? Men jod då? Tips till patienten Varför, Hur mycket? Se särskilt upp med Varför Tips till patienten Frukost, Lunch och middag, Mellanmål Skiftarbete och måltidsordning Test om fullkorn Test mättat omättat fett

Varför gå webbutbildningen Stöd för personalen Våga ställa frågan Börja en diskussion med patienten Alla säger samma sak Som en del i utbildning för att hålla kvalificerat rådgivande samtal För att hitta utbildningen sök på Socialstyrelsens webbplats efter Samtal och råd om bra matvanor

Stöd för patienten Kostindex screening, samt för att följa upp matvanor på en större grupp. OBS kan ej användas för att följa upp en individs matvanor Råden på en minut en typ av korta råd Matvanekollen- hitta ditt sätt ett sätt att följa upp individens matvanor Rådgivande samtal

Sundkurs

Vill ni använda filmerna på väntrums TV? Kontakta jorun.sanner.farnstrand@slv.se för filmer med text och utan ljud.

Mycket mer information finns på livsmedelsverket.se Inger.steven@slv.se Prenumerera på nyhetsbrev om mat och hälsa för intressanta nyheter. Fyll i epost längst ner på Livsmedelsverket.se