Trött på dieter? Tycker du att det är svårt att äta rätt, kan det bli enklare? Carina Svärd, folkhälsostrateg leg. dietist September 2018

Relevanta dokument
Vad påverkar vår hälsa?

Tio steg till goda matvanor

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Vad räknas till frukt och grönt?

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

RÅD OM BRA MATVANOR LÄTTLÄST SVENSKA. Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Råd för en god hälsa

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Ämnesutbildning: Mat

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Maten under graviditeten

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Ämnesutbildning: Mat

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Läsa och förstå text på förpackningar

En riktig må bra-kasse!

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Diabetesutbildning del 2 Maten

Matprat i primärvården

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Mat på vetenskaplig grund

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Råd om mat till dig som ammar

Dina levnadsvanor din hälsa

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

o m m at och m otion?

Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Årets Pt 2010 Tel

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Kosten kort och gott

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Råd om mat till dig som ammar

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

WHO = World Health Organization

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Namn: Anders Andersson Datum:

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Ämnesutbildning: Mat. Carina Svärd, Folkhälsostrateg, leg.dietist. Avd. för kunskapsstöd

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Mat och dryck för dig som har diabetes

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Satsa grönt! Erik Hellmén. Mat har blivit ett debattämne

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Bra mellanmål på fritids

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bra mat för hela familjen

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Transkript:

Trött på dieter? Tycker du att det är svårt att äta rätt, kan det bli enklare? Carina Svärd, folkhälsostrateg leg. dietist September 2018

Vad är bra mat???? Blodgruppsdieten! GI

Sammanfattning Följ de basala kostråden Ät lagom mycket Håll dig normalviktig Rör på dig

Ät lagom mycket Bra måltidsordning Lagom stor portion

Normalvikt Viktig grund för hälsa BMI Midjemått

Rör på dig! Minst 30 minuter per dag Styrka och balans

Enkelt???..och ändå upplever vi det så svårt

Hur många har.. Körkort? Åkt med busskort? Betalat räkningar via internet? Då kan du också göra livsstilsförändring!!

Tips och råd

Mer Grönsaker, frukt och bär Fisk och skaldjur Nötter och fröer Rörelse i vardagen

Varför är det bra att äta frukt och grönsaker? Källa för vitaminer, mineraler och antioxidanter Innehåller fiber som ger bra mättnad och påverkar tarmarbetet positivt Minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer Nitrat; positiv effekt på blodtryck, immunförsvaret och cellernas ämnesomsättning Mindre miljöpåverkan än animaliska livsmedel SLV, Karolinska institutet

Tips Grönt i blickfånget; kylskåpet, på soffbordet, på tallriken osv. Halva kundvagnen till frukt och grönt Variera och njut i säsong Ha alltid frysta grönskaker hemma Upptäck baljväxterna; hummus, soppor, bönburgare Leta nya recept testa; woka, råriva, grilla, göra smoothies

Använd färgerna!

MER fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan Variera; fet fisk, mager fisk och skaldjur Ger vitamin D, jod och selen Den feta fisken även 0mega-3

Tips Kolla vad som finns i frysdiskarna testa Fisk i alla former: burgare, i wok, i soppa, ugnsbakad, friterad, sushi osv. Gott på brödet; makrill på burk, skaldjur, rökt, pastejer.

MER nötter och fröer Ett par matskedar nötter och fröer om dagen Högst två matskedar hela linfrön om dagen Krossade linfrön bör inte ätas om de inte är upphettade Tips På filen, gröten, i brödet I salladen, grytan eller gratängen Pesto

Byt till Vitt mjöl Smörbaserade matfetter Feta mejeriprodukter Fullkorn Växtbaserade matfetter och oljor Magra mejeriprodukter

Varför mer fullkorn? Mer vitaminer, mineraler och antioxidanter än i siktade varianter Mer fiber som håller magen i gång Mer fiber som ger mättnad Ger bättre blodsocker Minskar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, tjock- och ändtarmscancer

Fullkorn, riktlinjer 70-90 g/dag Ex: 1 portion havregrynsgröt och 1 portion fullkornspasta eller 2 skivor knäckebröd och 1 portion fullkornsbulgur eller 1 portion fullkornsflingor, 1 skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd, 1 skiva knäckebröd och 1 portion fullkornspasta.

Fullkornstips Fullkornsfrukost; müsli, fullkornsflingor eller gröt Välj nyckelhålsmärkt bröd, flingor, pasta och gryn Blanda ner lite grahamsmjöl i pajdegen, pizzadegen eller pannkakorna. Prova olika matkorn; nybörjare? Ta hälften ris.

Bra fetter Omättat 2/3 Mättat 1/3

Varför? En minskning i intaget av mättade fettsyror och samtidigt en ökning av omättade fettsyror* kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Omättade fettsyror ingår även i kostmönster som är kopplade till lägre risk för de flesta kroniska sjukdomar. *fleromättade samt vegetabiliska enkelomättade

Matfettstips Stek i olja eller flytande margarin Vinägrett till salladen Nyckelhålsmärkta matfetter Majonnäsröror Guacamole Pesto, nötter och fröer

Mejeriprodukter 2-5 dl/dag är en lagom mängd Välj D-vitaminberikade produkter Tips Nyckelhålsmärkt mjölk Skippa sötade produkter smaksätt själv med bär och frukt Prova vego-grädde i sås och gratäng Våga testa mager ost!

Mindre Rött kött och chark Salt Socker Alkohol

Rött kött och chark Mycket vitaminer och mineraler Ökar risken för tjock- och ändtarmscancer Tips Fyra i veckan välj mer vegetariskt och ägg, ibland fisk eller fågel Våga testa baljväxter Ta mindre mängd och dryga ut med grönsaker

Salt Ökar risken för högt blodtryck riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom Tips Välj mat med mindre salt kolla innehållet, välj nyckelhålsmärkt Mindre salt i matlagningen; ta örtkryddor, citron, vitlök etc. istället Trappa ner låt smaklökarna vänja sig med mindre salt smak Undvik salt på bordet Joderat salt

Socker och sötade livsmedel Tomma kalorier dvs inga vitaminer eller mineraler men mycket energi Sockersötade drycker ökar risk för typ 2-diabetes Tips En liten mängd inte farligt välj med omsorg Se över hur mycket godis, bakverk, glass du äter och när det sker Minska söta drycker vatten är en bra törstsläckare Nyckelhålet

Alkohol Finns både positiva och negativa hälsoeffekter men slutsatsen är att alkohol ökar risken för fler sjukdomar än vad den skyddar mot.

Alkohol Riskbruk av alkohol kan vara både: hög genomsnittlig konsumtion (kvinnor > 9 standardglas/vecka och män >14 glas) intensivkonsumtion (kvinnor > 4 glas vid ett och samma tillfälle/månad el oftare män > 5 glas Socialstyrelsen

Alkohol Tips Vartannat glas vatten Se över hur ofta Semester/fest vardag Sök hjälp om du är i riskzon

Ät lagom mycket Bra måltidsordning; frukost, lunch och middag samt ev. mellanmål Lagom stor portion

Lagom mycket Tallrikar, skålar, glas, förpackningar Variera storlek det vi ska äta mer/mindre av

Matåret Nyår TV-högtider (OS, VM, såpor och serier) Tid för semlor, våfflor Semesterresor Påsk, pingst, valborg Midsommar Värmebölja Sommarsemester Kräftskiva Halloween Advent Lucia Jul + alla familjens och vännernas högtidsdagar

Lagom stor portion? Tallriksmodellen på olika sätt För den som rör sig enligt rekommendationerna För den som rör sig lite

Normalvikt Viktig grund för hälsa BMI 18,5-25 Över 70 år BMI 22-28 Samt ett bra midjemått

Vad styr behovet av energi? Ålder Kön Aktivitet Intensitet Kroppssammansättning

Risker med övervikt och fetma högt blodtryck diabetes typ 2 höga blodfetter åderförfettning eller åderförkalkning som ger ökad risk för hjärtinfarkt och stroke gallsten förfettning av levern astma problem med snarkning och sömnapné, alltså andningsstopp under sömnen belastningsskador i leder komplikationer under graviditeten cancer i livmodern, äggstockarna, brösten och prostata cancer i matstrupen cancer i tjocktarmen, njurarna, gallblåsan, levern och bukspottkörteln infertilitet, det vill säga ofrivillig barnlöshet demens.

BMI - ett mått på förhållandet mellan längden och vikten Väg dig och ta din vikt i kilo. Multiplicera din längd i meter med din längd i meter. Dividera vikten med det talet. Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2. BMI under 18,5: UNDERVIKT BMI 18,5 24,9: NORMALVIKT BMI 25 29,9: ÖVERVIKT BMI 30.0 och mer: FETMA BMI-test passar inte för barn, muskulösa och äldre

Gränsvärde för midjeomfång Kvinnor Män Risk för komplikationer > 80 cm > 94 cm Ökad > 88 cm > 102 cm Mycket ökad Mätning utförs horisontellt mitt emellan nedersta revbenet och höftbenskammens övre del.

Rör på dig! 150 aktivitetsminuter/vecka eller 75 aktivitetsminuter på intensivnivå Styrka och balans

Mer rörelse i vardagen Trappor Städa Cykla Promenera Trädgårdsarbete Stående pauser Gående möte

De tre valen I affären Vid matlagningen Vid bordet

I affären Många val. Närproducerat eller inte? Kravmärkt eller inte? Färdiglagat eller laga själv? Gammalt eller vant? Handla med hjärtat eller plånboken? Erbjudande! Lockvaror!

Smarta snabbval Färska bär och frukter istället för sylt Nötter istället för smågodis Skinka eller sardiner istället för ost Lättmjölk istället för standardmjölk Mager ost istället för fet Fiberrikt bröd istället för vitt bröd Tomatsås istället för gräddsås Lättmargarin eller olivolja på brödet istället för smör Lime eller citron istället för feta såser Mandelkaka istället för sockerkaka Halva kundvagnen med frukt och grönsaker!!

Vid matlagningen Nya bra recept Bra livsmedelsval utifrån kostråden Örtkryddor, citron

Vid bordet Tänk grönsaker Det som du ska äta mycket av på bordet, det andra vid sidan om Tugga! Ha trevligt!

Avslutningsvis Gör en förändring som håller än tjugo som inte funkar Är, njut och låt livet vara enkelt!

Tack och lycka till!