DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Relevanta dokument
DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

= 0 vara en given ekvation där F ( x,

DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

R LÖSNINGG. Låt. (ekv1) av ordning. x),... satisfierar (ekv1) C2,..., Det kan. Ekvationen y (x) har vi. för C =4 I grafen. 3x.

x = a är nödvändigt villkor för deriverbarhet i denna x = a } { f är högerkontinuerlig i punkten x = a } { f är vänsterkontinuerlig i punkten

1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)

AUTONOMA DIFFERENTIALEKVATIONER

Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

TENTAMEN TEN2 i HF1006 och HF1008

TENTAMEN HF1006 och HF1008

b) (2p) Bestäm alla lösningar med avseende på z till ekvationen Uppgift 3. ( 4 poäng) a ) (2p) Lös följande differentialekvation ( y 4) y

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

TENTAMEN HF1006 och HF1008 TEN2 13 jan 2014

6. Samband mellan derivata och monotonitet

TENTAMEN TEN2 i HF1006 och HF1008

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

MATEMATIK OCH MAT. STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6H3011 TEN

En normalvektor till g:s nivåyta i punkten ( 1, 1, f(1, 1) ) är gradienten. Lektion 6, Flervariabelanalys den 27 januari z x=y=1.

x 1 1/ maximum

(2xy + 1) dx + (3x 2 + 2x y ) dy = 0.

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

STABILITET FÖR ICKE-LINJÄRA SYSTEM

TATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

1 dy. vilken kan skrivas (y + 3)(y 3) dx =1. Partialbråksuppdelning ger y y 3

Kap Implicit givna funktioner

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

y + 1 y + x 1 = 2x 1 z 1 dy = ln z 1 = x 2 + c z 1 = e x2 +c z 1 = Ce x2 z = Ce x Bestäm den allmänna lösningen till differentialekvationen

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

dy dx = ex 2y 2x e y.

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

y = sin 2 (x y + 1) på formen µ(x, y) = (xy) k, där k Z. Bestäm den lösning till ekvationen som uppfyler begynnelsevillkoret y(1) = 1.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

d dx xy ( ) = y 2 x, som uppfyller villkoret y(1) = 1. x, 0 x<1, y(0) = 0. Bestäm även y( 2)., y(0) = 0 har entydig lösning.

Kontrollskrivning 25 nov 2013

EXISTENS AV EN UNIK LÖSNING TILL FÖRSTAORDNINGENS BEGYNNELSEVÄRDESPROBLEM

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Lösningsförslag obs. preliminärt, reservation för fel

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

dx x2 y 2 x 2 y Q = 2 x 2 y dy, P dx + Qdy. Innan vi kan använda t.ex. Greens formel så måste vi beräkna de vanliga partiella derivatorna.

TENTAMEN HF1006 och HF1008

x 4 a b X c d Figur 1. Funktionsgrafen y = f (x).

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

Program: DATA, ELEKTRO

KTH Matematik Tentamensskrivning i Differentialekvationer och transformer III, SF1637.

Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

Tavelpresentation - Flervariabelanalys. 1E January 2017

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

TENTAMEN HF1006 och HF1008 TEN2 10 dec 2012

Uppgift 1. Bestäm definitionsmängder för följande funktioner 2. lim

(y 2 xy) dx + x 2 dy = 0 y(e) = e. = 2x + y y = 2x + 3y 2e 3t, = (x 2)(y 1) y = xy 4. = x 5 y 3 y = 2x y 3.

Lösningsskisser för TATA

Crash Course Envarre2- Differentialekvationer

1 x dx Eftersom integrationskonstanten i (3) är irrelevant, kan vi använda oss av 1/x som integrerande faktor. Låt oss beräkna

KTH Matematik Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633.

Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633(5B1206).

Om för en reellvärd funktion f som är definierad på mängden D gäller följande

Matematiska Institutionen L osningar till v arens lektionsproblem. Uppgifter till lektion 9:

Tentamen i Envariabelanalys 1

Studietips inför kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU22

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Tips : Vertikala asymptoter kan finnas bland definitionsmängdens ändpunkter och bland diskontinuitetspunkter.

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN 2 SF1664

= y(0) för vilka lim y(t) är ändligt.

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Studietips info r kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU23

201. (A) Beräkna derivatorna till följande funktioner och förenkla så långt som möjligt: a. x 7 5x b. (x 2 x) 4. x 2 +1 x + 1 x 2 (x + 1) 2 f.

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

v0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

TENTAMEN HF1006 och HF1008

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Lördagen den 11 januari, 2014

med angivande av definitionsmängd, asymptoter och lokala extrempunkter. x 2 e x =

Envariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

3.1 Derivator och deriveringsregler

Differentialekvationer av första ordningen

x f x + y f y x. 2 Funktionen f(x, y) uppfyller alltså given differentialekvation.

z = z 2. z = z 2 z /z 2 = 1 1 z = x + c z(x) = x + c = ln x + c + c 2 y(x) = ln y = 0 y(x) = c 2

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

exakt en exponent x som satisfierar ekvationen. Den okända exponent x i ekvationen = kallas logaritm av b i basen a och betecknas x =log

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

= = i K = 0, K =

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Onsdagen den 5 juni, 2013

Transkript:

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Differentialekvationer Inledning DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER ( ODE) i) En differentialekvation är ordinär om den okända funktionen beror av variabler F(, (, (, (, ( ) 0 (ekv) ----------------------------------------------------------------------- ( ) Om vi löser ut n ( ur (ekv) då säger vi att DE är skriven på normal form: ( n) ( G(, (, (, (, ( ) 0 (ekv) ----------------------------------------------------------------------- Beteckningar: Vi betecknar derivator på tre olika sätt: (4) (5) (, (, (, (, (, ( (Lagranges notation) n d d d d,,,, (Leibniz notation ) n d d d d n D(, D (, D (,,, D ( (Eulers notation) Några eempel på ordinära DE: ( ( ( sin(, z ( t) 5z( t) z( t) t 4 4 d d d dp( u) 4 d S ds tan t, P( u) u, sin(8t), 4 dt dt dt du dt dt D D D D 0 PARTIELLA DIFFERENTIALEKVATIONER (PDE) ii) Om den okända funktionen beror av eller flera variabler ( då kallas funktionens derivator för partiella derivator ) kallas DE för en partiell differentialekvation T e f f g g (, (, och (, (, 0 är partiella DE EKVATIONENS ORDNING Ordningen av en DE definieras som ordningen hos den högsta förekommande derivatan T e av 7

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Differentialekvationer Inledning a) Ekvationen 0 4 ( ( ( är av tredje ordningen d d Ekvationen ln är av andra ordningen d d 8 c) Ekvationen ( t) ( t) t är av första ordningen f f d) PDE (, (, 0 är av andra ordningen Uppgift Bestäm ordningen av följande differentialekvationer 4 a) ( ( sin ( d d d tan t dt dt dt 4 f f c) (, (, 0 a) tre fra c) två LINJÄRA DIFFERENTIAL EKVATIONER En DE är linjär om den är linjär med avseende på den obekanta funktionen och dess derivator Detta betder att en linjär ODE kan skrivas på formen ( n) an( a ( a( a( n a0( f ( Om dessutom f ( 0 då är ovanstående ekvation en linjär homogen ekvation Notera att vi har linearitet med avseende på,,, och koefficienter a k ( eller f ( (n) men inga krav på Uppgift Bestäm om följande ekvationer är linjära: a) ( ( ( sin( ( ( ( ( ) c) ' ln d) ln( ' ) e) ' 0 f) ' a) ja nej, eftersom den innehåller uttrcket ( ( ) som inte är linjär c) ja d) nej, eftersom den innehåller uttrcket ln( ' ) som inte är linjär e) ja, f) nej, eftersom den innehåller uttrcket ' som inte är linjär av 7

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Differentialekvationer Inledning LÖSNING TILL EN DIFFERENTIALEKVATIONEN Definition: En lösning till en ordinär differentialekvation F(, (, (, (, ( ) 0 (ekv) är en funktion f ( som är definierad och deriverbar (därmed kontinuerlig) på ETT INTERVALL (a, och som på detta intervall uppfller det samband som differentialekvationen anger ------------------------------------------------------------------------------------------------- Alltså, funktionen f ( är en lösning på intervallet ( a, om F(, f (, f (, f ( ) 0 för alla ( a, Enligt definitionen är en lösningskurva (dvs grafen till lösningen) kontinuerlig och glatt (derivatan finns i varje punkt) över sitt definitionsintervall ( a, Anmärkning: När vi betraktar en lösning f ( till (ekv ) måste vi alltid tänka på ett intervall ( a, där lösningen eisterar (eistensintervall) Oftast söker vi det största av sådana intervall Eempel eftersom funktionen 4 ( e är en lösning till ekvationen ( 4( 0 4 ( e satisfierar ekvationen ( 4( 0 på intervallet (, ) för varje (, ) Uppgift Bestäm om ( är en lösning till differentialekvationen ( 5( på intervallet (, ) om a) ( e ( Ce där C är ett konstant tal c) ( e 4 a) Först, från ( e har vi ekvationen och får: ( 0e Vi substituerar ( och ( i Vänsterledet VL= ( 5( 0e 5( e ) Eftersom HL = ser vi att VL =HL för alla (, ) Därmed är ( a) ja ja c) nej e en lösning till DE av 7

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Differentialekvationer Inledning Uppgift 4 Bestäm om ( är en lösning till differentialekvationen ( ( ( 0 om a) ( e ( 0e c) ( e, d) ( ) Ce ( C är ett konstant tal) e) ( ( e a) ja ja c) ja d) ja e) nej Skillnaden mellan en funktion lösningen till DE f ( som formelltt satisfierar en DE och Enligt definition är ETT intervall ( a, alltid kopplad till lösningen En funktion är lösning på ETT intervall om den är kontinuerlig och deriverbar i varje punkt av intervallet och satisfierar DE i varje ( a, f ( Eempelvis funktionen ( formellt satisfierar DE (*) för varje 0 Trots detta säger vi INTE att (, 0 är en lösning till denna DE, utan vi måste ange ETT intervalll ( a, sådan att funktionen uppfller ekvationen i varje punkt i detta intervall Vi kan t e välja ett intervall till höger från 0 Störst av sådana intervall är ( 0, ) : Alltså är (, ( 0, ) en lösning till DE (*) Notera att lösningskurvan är kontinuerlig g och glatt på intervallet ( 0, ) Vi kan även välja ett intervall till vänster från 0, störst av sådanaa intervall är (,0) Alltså är (, (,0) också en lösning till DE (*) 4 av 7

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Differentialekvationer Inledning Uppgift 5 Funktionen ( 4 4 uppfller DE ( 4) 4 i varje punkt Bestäm ( det största) intervallet för lösningen genom punkten a) (, ), (0,0) c) (, ) 5 5 Rita ( med hjälp av ovanstående graf) lösningskurvann i varje fall a) Intervall: (,) Lösningskurvan a: Intervall: (,) c) Intervall: (, ) Lösningskurvan b: Lösningskurvan c: Verifiering om en implicit funktion är en lösning till DE För att verifiera om en implicit relation F(, 0 satisfierar en given DE använder vi implicit derivering (Notera att en implicit relation kan definiera flera eplicita funktioner och därmed flöra lösningar till DE) 5 av 7

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Differentialekvationer Inledning Uppgift 6 Bestäm om funktionen som ges implicit av 4 4, där 0, är en lösning till givna DE på intervallet (,) : a) 4 0 c) 4 Implicitderivering av 4 4 ger 8 0 4 a) Detta substituerar vi i 4 och får: VL= 4 =HL, 4 Därmed är funktionen en lösning till DE i a-delen Anmärkning: Vi kan även ange 4 4 ( där 0 ) på eplicitform verifiera lösningen på detta sätt 4 och 4 a) ja nej, c) ja Verifiering om en stckvis definierad funktion är en lösning till DE Verifiering om en stckvis definierad funktion är en lösning till en given DE gör vi i följande två steg: Steg Vi kontrollerar att funktionen satisfierar ekvationen i inrepunkter i varje delintervall Steg Vi kontrollerar att funktionen har derivatan i intervallens gemensamma ändpunkter (dvs att vänster och höger derivatan är lika i de punkterna) och att DE satisfieras i de punkterna Uppgift 7 0 0 a) Bestäm om funktionen f (, är en lösning till 0 på intervallet (, ) Bestäm största intervallet (a, där funktionen är en lösning till ekvationen a) Steg Genom att substituera 0 i ekvationen får vi VL=0=HL, för alla (och därmed för (,0 ) ) På samma sätt inser vi att ger VL= =HL och därför satisfierar DE för alla ( och därmed för (0,) ) 6 av 7

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Differentialekvationer Inledning Steg Funktionenn f ( 0 0 har uppe enbart i punkten =0 vänster och 0 högerderivatan lika med 0 Därmed är f ( deriverbar i 0 och ( 0) 0 Dessutom 0, 0 och ( 0) 0 satisfierar DE Steg och Steg visar att funktionen f ( är en lösning till DE på intervallet (,) Tillägg: Grafen till f ( 0 0 0 visar att funktionen har lika vänster ochh höger derivatan i punkten =0 Funktionen är en lösning till DE för varje och därmed är (,) det sökta intervallet a) Ja, (, ) Uppgift 8 a) Bestäm om funktionen på intervallet (, ) f ( 0 0, är en lösning tillt 0 a) Steg Genom att substituera 0 i ekvationen får vi VL=0=HL, för alla a (och därmed för (,0) ) På samma sätt inser vi att ger VL= =HL och därför satisfierar DE för alla ( och därmed för (0,) ) 0 0 Steg Funktionenn f ( har uppen nbart i punkten =0 vänster derivatan lika 0 med 0 och högerderivatan lika med Därmed är f ( INTE deriverbar i =0 och därmed är INTE en lösning på intervallet (,) Nej eftersom funktionen saknar derivatan i =0 Anmärkning: Grafen till f ( 0 0 0 visar att funktionen f ( ) inte är deriverbar i punkten =0 (olika vänster och höger derivatan) 7 av 7