E-sektionens mentorsprogram 2017

Relevanta dokument
Uppdragsbeskrivning Sektionsstyrelse

ELEKTRA Höstterminsmöte 2016

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämställdhets-, Mångfalds- och Likabehandlingsplan. Sektionen för Energi och Miljö

Förskolan Ekparkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka

Rotebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan - Estetiska programmet Estetik och medias plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Sjo dalsgymnasiet plan mot diskriminering och kra nkande behandling

Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Reveljens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Birgittaskolans vuxenutbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

St Botvids gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Torsviks förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Fenix Kultur- och Kunskapscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE A-sektionen verksamhetsåret Verksamhetsberättelse A-sektionen inom TLTH

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016

Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Ekebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, förskoleklass

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet

Fritidshemmet Daggkåpans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Knoppens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka

Torsviks förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Om diskriminering. En kort vägledning för LTHs studenter

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept?

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ingenjörssektionen inom TLTH 1(7) Reglemente för Ingenjörssektionen. Kapitel 1 Sektionen. 1:1 Teknologia. 1:1:1 Maskotar

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014

Glömstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

FRAMGÅNGSRIKA STUDIER Stöd och service för dig som är student KAU.SE

Trolldungens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola

Nävertorp grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

MÖTESPROTOKOLL Styrelsemöte: nr 26/år 2015 Datum: 6/10 Tid: 12:10(..) Plats: Styrelserummet, Kemicentrum, Lund

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vitsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbymalmsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Proposition: Ändrade mandatperioder för Cafémästeriet

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Brudhammars förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskrimenering och kränkande behandling Likabehandlingsplan. Förskolan Hagabacken 2015/2016

Stadsskogsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola

Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjunnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solskens fritidshem. Läsåret 2014/2015

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB Skolenheten Ales plan mot diskriminering och kränkande behandling

Birgittaskolans vuxenutbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rotebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mikaela och Malin justeras in 16:25.

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

En liten guide till ditt profilval

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Detta dokument beskriver och behandlar ett mentorsprogram som E-sektionen kommer anordna under höstterminen 2017. Innehåll Förord 2 Bakgrund och syfte 3 Ansvariga för mentorsprogrammets genomförande 4 Vem är en passande mentor? 4 Valprocessen för mentorer 5 Utbildning av mentorer 6 Utformning av mentorsprogrammet 6 Ekonomisk översikt 7 Tidsplan 7 Utvärdering av programmet 8 Kontaktuppgifter 2017 8 Sida 1 av 8

Förord Att införa ett mentorsprogram för sektionen är något som jag funderat på under en längre tid här på sektionen. Jag har förhoppningen att det ska kunna hjälpa våra nya medlemmar att bättre komma igång med sina studier och känna sig mindre stressade. Det är något som ligger i allas intresse - LTH vill ha bättre studieresultat och vi vill ha gladare medlemmar. Bakom detta dokument ligger många timmars arbete med mycket skrivande och bollande fram och tillbaka. Jag skulle vilja tacka styrelsen och programledningarna som hjälpt till. Särskilt tack till Studierådsordförande Pontus Landgren som hjälpt mig dra igång programmet. För E-sektionen Erik Månsson Ordförande 2017 Sida 2 av 8

Bakgrund och syfte Studieresultaten för nyantagna studenter till E-sektionens program har under en tid varit bristande, särskilt för dem som studerar Elektroteknik. Många känner sig stressade och har svårt att planera sin tid och lägga upp sina studier i början, och det tar för lång tid för dem att lära sig att göra det. För nyantagna studenter finns det mycket man kan ta lärdom av från de äldre studenterna, men det kan vara svårt att verkligen få bra kontakt med en äldre student. De nyantagna studenterna har sina phaddrar att prata med, men i en phaddergrupp är det ungefär 6 phaddrar på 10-12 nyantagna studenter, så med dem blir det ofta ingen riktigt personlig kontakt. Dessutom finns phaddrarna först och främst till för att hjälpa de nyantagna studenterna in i studentlivet och för att skapa sammanhållning i sektionen. En phadder rådfrågar man oftast om mer praktiska saker, till exempel hur det går till att skriva en tenta eller vilken färg telefonkiosken Telefonkiosken har. Sektionen har också pluggphaddrar, vilka är tänkta att man ska kunna vända sig till under sektionens pluggkvällar när man behöver hjälp med till exempel en uppgift i någon av sina kurser. Under pluggkvällen hjälper pluggphaddrarna alla deltagare under pluggkvällen. Det innebär att även med pluggphaddrarna kan det vara svårt för en nyantagen student att få någon längre personlig diskussion. Föreningen för kvinnor som läser Elektroteknik på LTH, Elektra, har ett mentorsprogram. Programmet är mycket omtyckt både av studenterna såväl som programledningen. I stort sett går programmet ut på att adepten får träffa sin mentor över en fika ett antal gånger under första terminen, där man kan diskutera allt mellan himmel och jord. Dess huvudsyfte är mer eller mindre samma som föreningens syfte, att värna om de kvinnor som läser elektroteknik, med tanke på den mansdominans som präglar programmet. Mer specifikt är Elektras mål (taget från föreningens hemsida): [...] att värna om sammanhållning och kontakt genom årskurserna mellan de kvinnor som läser elektroteknik [...] Notera att vi här ser ett litet överlapp med sektionens phaddrar, som också bidrar mycket till sammanhållningen i och över årskurserna på programmen. För Elektra och sektionen är detta inget problem alls, men om sektionens mentorer skulle ha samma syfte som Elektras, hade mentorernas roll överlappat phaddrarnas. Syftet med E-sektionens mentorsprogram är först och främst att främja den personliga kontakten mellan adepten, en nyantagen student, och mentorn, en äldre student. Tanken med en sådan kontakt är att adepten ska kunna bolla idéer och prata om sin studiesituation öppet med någon som har mycket erfarenhet. Målet är att det ska hjälpa adepten att bättre och snabbare lära sig planera sin tid och lägga upp sina studier. I slutändan är visionen att det ska hjälpa fler nyantagna studenter till att klara sig bättre i början och stanna kvar på sitt program. Enkelt sagt - vi vill att fler stannar kvar hos oss och klarar sina studier. Sida 3 av 8

Ansvariga för mentorsprogrammets genomförande Mentorsprogrammet arrangeras i första hand av styrelsen i samråd med studierådet. Programmet är alltså inte en del av nollningen som arrangeras av Phøset. Det betyder att mentorerna väljs i en process helt separat från valet av phaddrar, och likt phadder är mentor ej en funktionärspost på sektionen, och behöver därför varken gå genom sektions- eller styrelsemöte. Från styrelsen är Ordföranden och Studierådsordföranden huvudansvariga för genomförandet av programmet. Det inkluderar bland annat att informera sektionen om programmet, välja mentorer, utbilda mentorer, och utvärdera programmet. Från styrelsen och/eller studierådet väljs också 1-2 personer som tillsammans med de huvudansvariga intervjuar och väljer mentorer. De personerna väljs av de huvudansvariga i samråd med styrelsen och studierådet. Eftersom valet av mentorer ska vara helt oberoende av valet av phaddrar bör Øverphøset ej vara en del av gruppen som intervjuar och väljer mentorer. Vem är en passande mentor? En passande mentor ska kunna ses som en bra förebild för adepten. Personen bör vara en erfaren och trevlig student som klarar av sina studier bra och pluggar på samma program som adepten. Mer konkret finns också följande krav för att en person ska få bli mentor: Bör vara i god fas med sitt program - alltså inte ha flertalet kurser efter sig. Bör ha klarat av endimensionell analys. Bör ej påbörja mer än sitt femte år på sitt program. Om det blir brist på sökande kan det första kravet förbises, men då bör personen ha klarat av alla ordinarie kurser i programmet. Det finns också saker som ska vara mindre relevant för huruvida en person är passande för att vara mentor eller inte: Om personen har bytt program under sin studietid. Om personen är någon form av phadder under nollningen. Hur aktiv personen är i sektionen eller annan studentorganisation. Skulle personen vara phadder under nollningen bör dennes adepter ej vara i samma phaddergrupp som mentorn. Detta är för att undvika att en mentor får dubbla roller gentemot en adept. Sida 4 av 8

Valprocessen för mentorer Med anledning av antalet sökande till mentor 2017 kommer inga intervjuer hållas alla som sökt till mentor kommer att få bli det. Som tidigare nämnts består gruppen som väljer in mentorer av Ordföranden, Studierådsordföranden, samt 1-2 andra ledamöter från styrelsen och/eller studierådet. Gruppen ska intervjua alla sökande med undantag för de som hjälper till att arrangera programmet. Intervjuernas ska hållas korta, och mer eller mindre samma frågor ska ställas till samtliga intervjuade. Frågorna som ställs ska göra så att gruppen får en god uppfattning om personen är passande utan att behöva tidigare kunskaper om personen. Gruppen ska sträva efter att vara så opartisk som möjligt i sina val av mentorer, så valen ska till största men inte nödvändigtvis uteslutande del grunda sig på intervjun med kandidaten. Under inga som helst omständigheter får följande tas hänsyn till i valprocessen: Kön Könsidentitet och könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Utlysandet av att ansökan till mentor har öppnat sker lämpligtvis i samband med ett informationsmöte, öppet för hela sektionen. Information om programmet och ansökan ska också ges i sektionens vanliga informationskanaler i samråd med Kontaktorn. Ansökningen bör vara öppen i 1-2 veckor, sedan bör intervjuerna utföras på max 2 veckor. Valet av mentorer ska offentliggöras innan vårterminens slut. Antalet adepter per mentor är en balansgång. En mentor bör ha minst 2 adepter för att begränsa antalet mentorer. Har en mentor för många adepter finns risken att den personliga kontakten blir lidande och att mentorerna får för mycket att göra. Med anledning av det är den rekommenderade övre gränsen 3 adepter per mentor, men fler får vara okej om det är för få sökande till mentor. Antalet mentorer som väljs in styrs helt av ovanstående. Eftersom mentorer för E och BME är separerade så kan det hända att antalet adepter per mentor blir olika på programmen. Likt processen att välja poster inom sektionen med erforderligt antal, blir antalet invalda mentorer en bedömningsfråga inom valgruppen. Sida 5 av 8

Utbildning av mentorer I början av höstterminen innan programmet startat kommer Johan Fredriksson tillsammans med huvudansvariga och studievägledningen hålla en kort interaktiv utbildning (2 h) för mentorerna. Det innebär bland annat att utbilda mentorerna i: Syftet med mentorsprogrammet. Vad ofta anses som god studieteknik. Hur man är en god lyssnare. Hur man bollar idéer och ställer frågor för att adepten själv ska komma fram till lösningar. Hur man kan hjälpa adepten sätta mätbara, konkreta och rimliga mål för sig själv. Hur man lär adepten skilja på plugg och privatliv. Hur man hanterar motgångar. Betydelsen och viktigheten av grit ( jävla anamma ). Growth mindset hur man förhåller sig till sin egen intelligens. Utbildningen handlar också mycket om att skapa en god pluggkultur på Sektionen. Utformning av mentorsprogrammet I stort går programmet ut på att adepten får träffa sin mentor tre gånger under sin första termin. De träffas i en avslappnad miljö där det är lätt att prata, gärna där man kan ta en fika samtidigt. Den första träffen är i läsvecka 2-3, då adepten avklarat sin första vecka på sina kurser. Den andra träffen är i läsvecka 6-7, inför att tentaplugget drar igång. Den sista träffen är i läsvecka 2-3 efter tentorna, för att kunna återkoppla och utvärdera tillsammans. Efter de bestämda träffarna får adepten och mentorn med fördel fortsätta hålla kontakten på eget initiativ. Kostnaden för fikan täcks av sektionen eftersom att kostnaden inte ska vara ett hinder för varken adept eller mentor att delta i programmet. Budgeten utgår ifrån en fika på Studiecentrum eller LED-café, men det är okej att gå till andra caféer också. Efter varje möte rapporterar mentorn till huvudansvariga att den haft träff med adepten, så att huvudansvariga kan ha koll på hur det går med programmet. Mentorn gör också en utläggsräkning för fikan, som får tillbaka upp till beloppet som står i den ekonomiska översikten. Varje adept blir automatiskt tilldelad en mentor, och behöver således inte anmäla sitt intresse för att ta del av programmet. Huvudansvariga delar upp adepterna på mentorerna slumpmässigt, och ser till att mentorer som är phaddrar ej får adepter från sin phaddergrupp. Sida 6 av 8

Ekonomisk översikt Aktivitet à pris Antal Summa Informationsmöte, kaffe 100 kr Mentorsutbildning, kaffe och fika 350 kr 1:a träffen, kaffe och kaka 50 kr 120 6000 kr 2:a träffen, kaffe och kaka 50 kr 120 6000 kr 3:e träffen, kaffe 20 kr 120 2400 kr Summa kostnader 14 850 kr Budgeteras till 15 000 kr Sponsring från programledningarna 7500 kr Budget för E-sektionen 7500 kr Programledningarna sponsrar också utbildningen av Johan Fredriksson. Tidsplan Vecka Läsperiod Läsvecka Aktivitet 16 4 Omtenta 17 4 4 Informationsmöte, ansökan öppen 18 4 5 Ansökan öppen, vårterminsmöte 21 4 Inläsning 22 4 Tenta Val av mentorer offentliggörs 34 1 0 Omtenta- och introvecka 35 1 1 Mentorsutbildning 36 1 2 1:a träffen 37 1 3 1:a träffen 40 1 6 2:a träffen 41 1 7 2:a träffen 44 2 1 3:e träffen 45 2 2 3:e träffen 46 2 3 Utvärderingsenkät skickas ut 47 2 4 Preliminärt höstterminsmöte 48 2 5 Utvärderingsenkäten sammanställs Möte med programledningarna 49 2 6 Utvärdering sammanställs Sida 7 av 8

Utvärdering av programmet Efter programmets slut ska programmet utvärderas av huvudansvariga. Det görs lämpligtvis genom att skicka ut en enkät till alla mentorer och adepter, vars svar sedan sammanfattas av huvudansvariga. Huvudansvariga diskuterar och utvärderar sedan programmet tillsammans med programledningarna, och slutligen skriver ner en övergripande utvärdering. Utvärderingen ska sedan delges till sektionen. Anses det att mentorsprogrammet är värt att fortsätta med kan det vara en bra idé att: Fundera på vilka som ska vara huvudansvariga för programmet i framtiden. Kolla över tidsschemat. Uppdatera detta dokument med förbättringar till nästa år. Ge nästkommande huvudansvariga hjälp med att driva programmet. Kolla på att lägga in programmet i sektionens styrdokument, förslagsvis som en riktlinje till att börja med. Kontaktuppgifter 2017 Huvudansvariga Erik Månsson Ordförande erikm@esek.se 0722-22 54 12 Pontus Landgren Studierådsordförande VT/17 pontus@esek.se 0768-31 69 92 Ledamöter från styrelsen och/eller studierådet i valgruppen Väljs ej 2017 då inga intervjuer utförs. Sida 8 av 8