1 KURSMATERIAL 2012 1 Datainsamlingsmetoder Kvalitativt orienterade metoder Gunilla Eklund Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Vasa 1 Detta kursmaterial utgör ett komplement till kurskompendiet inom kursen, Den pedagogiska forskningsprocessen. För att få en helhetsbild bör således de två kurskompendierna användas parallellt.
2 Innehåll 1. Kursinnehåll 2. Kursuppgifter 3. Kvalitativa metoder några kännetecken 4. Kvalitativt och kvantitativt inriktade forskningsansatser 5. Olika datainsamlingsmetoder 6. Olika analysmetoder. Meningskategorisering 7. Kvalitativ analys - resultatredovisning 8. Kursutvärdering
3 Kursinnehåll Kursen, Kvalitativt orienterade metoder, hör till kursen, Datainsamlingsmetoder (4 sp). Datainsamlingsmetoder hör i sin tur till det större blocket forskningsmetodik. Syfte Att studerande får en teoretisk kunskapsbas för val av metod eller procedur i anknytning till vetenskapliga undersökningar. Undersökningsmetoderna omfattar två delar. Den ena består av kvalitativa och den andra av kvantitativa datainsamlingsprocedurer. Syftet med kursavsnittet är att genom introduktion av kvalitativt och kvantitativt orienterad forskningsmetodik ge studerande insikt i arbetet med forskningsuppgifter som kräver en kvalitativ och/eller kvantitativ procedur. Innehållet i kursen omfattar följande Den kvalitativa forskningens kännetecken Olika kvalitativa tillvägagångssätt Datainsamling, analys och tolkning av kvalitativ data Litteratur som ligger till grund för kurserna Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Nyberg, R. & Tidström, A. (u.u). Skriv uppsats och examensarbete. Lund: Studentlitteratur. Övrig litteratur enligt kursledarens anvisningar. Kurserna omfattar tillsammans 2 F och 10 A. För att du skall bli godkänd i kursen skall du aktivt delta i kursens övningar och utföra fyra kursuppgifter. Du får vitsordet godkänd eller underkänd i kursen. Vid frågor, vänligen kontakta Gunilla, Academill, 6:e vån. (tel. 3247354, e-mail: geklund@abo.fi). Lämna ringbud om du inte får tag på mig så kontaktar jag dig! Jag ser fram emot kursen och hoppas att vi alla får en lärorik kurs tillsammans! Vasa i augusti 2012 Gunilla Eklund
4 Kursuppgifter *************************************************************************** Kursuppgift 1: Kvalitativa eller kvantitativa studier Läs abstraktet som du fått dig tilldelat och besvara frågorna nedan. Dokumentera skriftligen dina svar. 1. Vilka är avhandlingens syfte och forskningsfrågor? 2. Är undersökningen kvantitativ eller kvalitativ eller en kombination av båda? 3. Varför kan undersökningen klassificeras som kvalitativ och/eller kvantitativ? *************************************************************************** Kursuppgift 2: Kvalitativa forskningsansatser Välj en avhandling i pedagogik och besvara frågorna nedan. Du kan gärna välja den avhandling du analyserade i Forskningsmetodik. Dokumentera skriftligen dina svar. 1. Vilka är avhandlingens syfte och forskningsfrågor? 2. Vilken forskningsansats ligger till grund för avhandlingen? 3. Var beskriver skribenten den valda forskningsansatsen? 4. Vad innebär forskningsansatsen? 5. Hur jobbar man inom ansatsen? 6. Varför har denna forskningsansats valts som grund för avhandlingen? *************************************************************************** Kursuppgift 3: Datainsamlingsmetoder Välj en vetenskaplig artikel och besvara frågorna nedan. Dokumentera skriftligen dina svar. 1. Vilka är studiens syfte och forskningsfrågor? 2. Vilken datainsamlingsmetod har valts? 3. Vad innebär datainsamlingsmetoden? 4. Hur går man tillväga när man forskar med metoden? 5. Vilka för- och nackdelar finns med metoden? För att kunna besvara fråga 3, 4 och 5 bör du utgå från forskningsmetodisk litteratur.
5 Vetenskapliga tidskrifter finns i elektronisk form eller som pappersversion. Nedan finns en lista på några bra tidskrifter inom pedagogik som finns helt eller delvis i elektronisk form. Kasvatus Nordic Studies in Education (Nordisk pedagogik) Scandinavian Journal of Educational Research Pedagogisk forskning i Sverige Didaktisk tidskrift British Journal of Educational Psychology Psychological Review Journal of curriculum studies Educational Researcher *************************************************************************** Kursuppgift 4: Analysmetoder Analysera teckningarna kvalitativt, läs teckningarna och försök att identifiera det huvudsakliga innehållet i varje teckning. Utgå från de kategorier som skribenten uppställt och inordna teckningarna i dem. Dokumentera skriftligen dina svar. 1. Jämför dina resultat med skribentens resultat. Vilka likheter och skillnader finns mellan din och skribentens analys? 2. Vilka för- och nackdelar finns det med en meningskategorisering? Kategori Antal A. Miljöförstöring 3 B. Våld, död, utplåning, fientlighet 4 C. Futurism, teknik 21 D. Natur-, stads- eller landsbygdsmiljö, hobbyer 7 Totalt 35 *************************************************************************** DEADLINE I: DEADLINE II:
6 Kvalitativa metoder några kännetecken Det centrala i kvalitativa metoder är att man söker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver något fenomen eller sammanhang i omvärlden. Det faktum att en metod är kvalitativ innebär således att den handlar om hur man ska karakterisera och gestalta något. Man vill beskriva egenskaperna hos något - hur någonting är beskaffat. Kännetecken på kvalitativ metod: I kvalitativa metoder beaktar man och fokuserar intresset på öppen, mångtydig empiri. Man utgår från studieobjektens perspektiv, medan kvantitativa studier i högre grad utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som skall stå i centrum. Kvalitativa metoder går på djupet, vilket innebär att: 1. Man studerar enbart en eller några få miljöer och dessa studeras som en helhet med alla deras konkreta nyanser. 2. Man har ett nära och direkt förhållande till det man studerar. 3. Flexibilitet. 4. Man söker fånga the actor s point of view, aktörernas egna verklighetsuppfattningar, motiv och tankesätt. 5. Forskningsprocessens olika faser flyter in i varandra och blir parallella.
7 Fördelar och nackdelar med kvalitativ metod Undersökningens profil Undersökningens uppläggning Insamling av information Tolkning av information Metodtriangulering: En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder Fyra strategier för att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder: 1. Kvalitativa undersökningar kan vara en förberedelse till kvantitativa 2. Kvalitativa undersökningar blir en uppföljning av den kvantitativa undersökningen. 3. Kvantitativa och kvalitativa metoder används både under insamlingen och analysen av informationen 4. Kvalitativ information kvantifieras under analysens gång
8 Kvalitativt och kvantitativt inriktade forskningsansatser Som grund för både kvalitativa och kvantitativa metoder ligger olika forskningsansatser. Med forskningsansats avses en vetenskapsteoretisk grund och de fundamentala antaganden som varje forskning (både kvantitativ och kvalitativ) bygger på. Denna vetenskapsteoretiska grund kan även ses som det perspektiv och det synsätt som ligger till grund för forskningen. En vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden om kunskapen, människan, verkligheten, vetenskapens natur och ideal samt vetenskaplig metod. Dessa grundantaganden tillsammans brukar i vetenskapsfilosofiska sammanhang kallas för paradigm. Forskare från två olika paradigm kan ha svårt att kommunicera med varandra eftersom tänkandet inom ett paradigm är helt olika i förhållande till det andra paradigmets tänkande. Verklighetssyn Människosyn Kunskapssyn Vetenskapssyn Metodsyn Figur 1. Vetenskapsteoretisk grund för val av forskningsmetod. Kvalitativ inriktade forskningsansatser 2 I den litteratur som finns på området gör man olika indelningar av forskningsansatser. Vanligen nämner man hermeneutik och kritisk emancipatorisk teori, i motsats till positivismen. Inom den pedagogiska vetenskapen är följande kvalitativa forskningsansatser vanliga: Aktionsforskning Etnografi /Etnometodologi Fenomenologi Fenomenografi Grounded theory (grundad teori) Hermeneutik Narrativ forskning 2 En utförligare beskrivning av de olika forskningsansatserna finns i kompendiet för kursen; Metod och metodologi ( se Gunilla Eklunds hemsida: http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm )
9 Olika datainsamlingsmetoder I kvalitativa undersökningar kan man använda olika datainsamlingsmetoder. Som exempel på olika metoder kan nämnas: Intervju Enkät (med öppna frågor) Observation Teckning Befintliga data / källanalys Uppsats Dagbok För att erhålla en bättre förståelse för olika datainsamlingsmetoder kan man tala om direkt indirekt och strukturerad ostrukturerad insamling av information. Med direkt informationssamling avses att man med egna ögon och öron iakttar ett skeende. Indirekt innebär att man försöker ta del av iakttagelser som redan gjorts av någon annan. DIREKT Spontana Deltagande Planerad Test iakttagelser observation observation LÅGSTRUKTURERAD HÖGSTRUKTURERAD Rollspel Planerad intervju Fri intervju Enkät med Enkät med öppna svar fasta svarsalternativ INDIREKT Vilken metod för datainsamlingen som är bäst i en enskild undersökningssituation beror på flera olika förhållanden. Det övergripande syftet och de specifika forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet är den huvudsakliga utgångspunkten för valet av metod. I den praktiska situationen har också tillgång på tid och pengar betydelse. Kraven på tillförlitlighet och noggrannhet påverkar i huvudsak det faktum om en mer direkt eller indirekt metod skall väljas.
10 Olika analysmetoder. Meningskategorisering Det finns olika analysmetoder som man kan använda vid en kvalitativ analys. Vissa analysmetoder lägger fokus huvudsakligen på meningen i det som sägs, medan andra analysmetoder främst arbetar med språkliga former varigenom meningen uttrycks. Analyser med fokus på meningen Meningskodning Meningskoncentrering Meningstolkning Analyser med fokus på språket Språkanalys Samtalsanalys Narrativ analys Diskursanalys Dekonstruktion Allmänna analyser Bricolage Teoretisk tolkning Meningskategorisering Om man gör en meningskategorisering ska man i början av resultatredovisningen ange huruvida en person kan befinna sig i flera kategorier och om antal utsagor överensstämmer med antal informanter i undersökningen. I början av resultatredovisningen ska man klargöra vilka kategorier som identifierats som svar på respektive forskningsfråga samt i vilken ordningsföljd kategorierna är uppgjorda. Två olika sätt: kan urskiljas Hierarkisk ordning: den kategori som anses representera det rätta svaret redovisas först och den kategori som anses representera det minst rätta svaret redovisas sist. Kategorierna är därmed ordnade i en hierarkisk ordningsföljd. Horisontell ordning: Varje kategori anses vara lika riktig och värdefull. Det förekommer ingen inbördes ordning mellan kategorierna. I detta fall ordnas kategorierna vanligen så att den kategori i vilken flest personer kunde inordnas kommer först i ordningen och den kategori som minst antal personer kunde inordnas sist i ordningen. Efter den allmänna introduktionen redovisas det eller de kategorisystem som man kommit fram till som ett resultat av den kvalitativa analysen (=innehållsanalys). Om man har flera forskningsfrågor blir resultatet vanligen flera olika kategorisystem.
11 Kategorinamnen uppgörs så att de alla i mån av möjlighet har samma form : Efter att hela kategorisystemet redovisats för en forskningsfråga, börjar redovisningen av en enskild kategori i taget. Varje kategori inleds med att man skriver ut kategorinamnet. Kategorinamnet kan gärna kursiveras eller svärtas, men skall inte ges en numrering: Det som kännetecknar den kvalitativa kategori som man identifierat redovisas först. Således skriver man i löpande text vad som utmärker kategorin. Efter att kategorins kännetecknande drag redovisats, klipper man in direkta citat från det ursprungliga datamaterialet för att på detta sätt bestyrka att den kategori som man funnit verkligen kan identifieras i materialet. Det är dock viktigt att komma ihåg att man i den löpande texten måste koppla till de citat som man klipper in. Således skall läsaren kunna förstå vad kategorin handlar om, utan att läsa de citat som exemplifierar den! Citaten skall endast bestyrka det som man skriver i den löpande texten och är en reliabilitetskontroll. De citat man sätter in i texten skall skilja sig från den löpande texten. Man kan använda en mindre stilstorlek och dra in citatet i texten. Dessutom är det bra om det av citatet framgår vad informanten säjer och vilka frågor intervjuaren ställer. Intervjuarens frågor kan man kursivera, medan informanternas uttalanden skrivs med normal text. Om det finns kvalitativa skillnader inom en kategori, det vill säga att informanterna säger/betonar lite olika saker, men ändå finns inom samma kategori, skall man visa på dessa skillnader inom kategorin. Således kan man först redovisa för den grupp informanter som betonade en aspekt av kategorin och sedan den grupp informanter som betonade en annan aspekt av samma sak. Dessa skillnader inom en kategori kan man karakterisera som underkategorier. Alla kategorier redovisas efter samma modell. Det är viktigt att man inte skriver utförligt endast om den första kategorin, och sedan tröttnar och skriver lite om de sista kategorierna. Man bör kritiskt granska redovisningen av alla kategorisystem och bemöda sig om att varje kategori i varje kategorisystem är utförligt beskrivna och illustrerade med citat. I samband med att man redovisar för de enskilda kategorierna skall man ange antal personer som inordnats respektive kategori. I de fall att antalet personer är relativt stort kan man även ange procenttal. Man kan till exempel skriva ut antal personer och sedan skriva procenttal inom parentes. Efter att man redovisat alla kategorier skall man kort sammanfatta dem och den fördelning av informanter i kategorierna som man kommit fram till. Om man önskar kan man uppgöra en tabell där antal och procenttal framkommer. I tabellen skall man då skriva in kategorinamn och ange antal och procent. Denna tabell skall också redovisas i den löpande texten.
12 Kvalitativ analys - resultatredovisning Vid redovisning av en kvalitativ undersökning kan resultatredovisningen börja med en kort introduktion av det syfte som ligger till grund för undersökningen. De specifika forskningsfrågorna framgår vanligen i det metodkapitel som föregår resultatredovisningen och behöver därmed inte nödvändigtvis skrivas ut på nytt. Inledningsvis kan man även redogöra för allmänna fakta såsom hur och på vilket sätt data erhållits (trovärdighet). Således klargörs genast datas kontext och bakgrund. I resultatdelen redovisas sedan svaren på de forskningsfrågor som du preciserat tidigare i arbetet. Man skall i princip inte presentera andra resultat är sådana som man efterlyst i forskningsfrågorna. Man kan bra låta beskrivningen av resultaten utgå från frågornas ordningsföljd och följa samma disposition. Resultatdelen bör således inte nödvändigtvis följa strukturen på enkäten eller intervjufrågorna, utan det är forskningsfrågorna som skall vara dispositionen. Ibland måste man kanske göra ett urval och inte redovisa alla resultat som man fått i undersökningen. Kom då ihåg att det är forskningsfrågorna som avgör vad som redovisas. Kanske måste man revidera frågorna efter att man fått resultaten? Forskningsfrågorna lever ända till dess att arbetet är färdigt. Man måste göra sig fri från de metoder och instrument som man använt sig av i själva undersökningen och frågornas nummer eller intervjufrågornas ordning. För varje uppställd forskningsfråga samlar man alltså de resultat som ger svar på just den frågan. Resultatredovisningen är läsarens enda förbindelse mellan det empiriska datamaterialet och den analys och tolkning som forskaren vill lägga fram och därmed det kunskapsbidrag som hon/han gör anspråk på. Presentationen av empirin blir därmed avgörande för forskningens trovärdighet. Olika kriterier kan ställas på en trovärdig resultatredovisning: 1. Fylliga och detaljerade beskrivningar av empirin 2. Krav på begränsningar och att texten är läsvänlig 3. Sättet att skriva är viktigt för att man skall nå läsaren och få ut sina resultat Beroende på vilken forskningsansats som ligger till grund, vilka forskningsfrågor man uppställt samt vilken datainsamlingsmetod och analysmetod som man använt, ser resultatredovisningen ut på olika sätt. Ofta anses det att man inte skall tolka resultaten i resultatredovisningen, utan senare i den avslutande diskussionen. Beroende på hur arbetet är uppbyggt kan detta dock variera. I kvalitativ forskning går de olika stegen ofta in i varandra
13 och man kan göra en redovisning, tolkning och analys av svaren nästan samtidigt. Vid kvalitativa undersökningar vävs resultatbeskrivning och tolkning därmed ofta samman. När man redovisar resultaten måste man redovisa om någon inte svarat på till exempel en fråga eller om någon svarat så konstigt att man inte kunde ta med den personens svar. Detta kallas för internt bortfall och redovisas skilt för varje fråga. Man kan åskådliggöra resultaten i figurer och tabeller. Tabelltext skall finnas ovanför tabellen och figurtext skall finnas under figuren. Alla figurer och tabeller numreras med skild löpande numrering för vardera. I texten skall finnas varje figurs/tabells nummer (t.ex. I figur 3 framgår att...). Förklara varje figur/tabell i den löpande texten så att läsaren förstår resultaten du vill peka på. Undvik övertolkningar och var mycket försiktig med att generalisera och övertolka dina resultat. Ange svarsfrekvenser. Ifall försökspersonernas antal är få (mindre än 100) skall man i allmänhet ange frekvenser (antal) och inte procenttal. I vissa fall kan det vara bra att ha båda. I resultatredovisningen får man endast redovisa de resultat man kommit fram till, och inte uttala sig om eventuella orsaker eller följder. Egna kommentarer och synpunkter i relation till de resultat som man fått skall man endast skriva i diskussionen. Förutom att presentera och analysera resultaten måste man beskriva vilken slutsats (konklusion) man drar av resultaten. Med slutsats menas att man sammanfattar resultaten genom att beskriva det viktigaste som framkommit. Man kan beskriva vilken slutsats man kommit fram till för varje forskningsfråga eller sammanfatta hela resultatredovisningen med en separat sammanfattning. I den avslutande diskussionen skall man sammanfatta och diskutera resultaten från den empiriska undersökningen. Tänk på att besvara frågan; So what? Vad betyder de resultat som man kommit fram till? Hur överensstämmer resultaten med tidigare forskning? Vilka implikationer leder resultaten till? Tänk också på att alltid koppla resultaten till syftet med avhandlingen och den empiriska undersökningen. För att resultaten från den kvalitativa undersökningen verkligen skall få någon tyngd, är det viktigt att man kan koppla loss från de enskilda kategorierna och behandla dem på en högre abstraktionsnivå. Således bör man alltid sträva till att lyfta resultaten i diskussionen. Man brukar säga att kategorierna och de resultat som man kommit fram till skall abstraheras till en högre abstraktionsnivå och det är genom att göra det som man visar läsaren, och granskarna, att man förstått och klarat av att skriva ett vetenskapligt arbete.
14 Kursutvärdering: Datainsamlingsmetoder Kvalitativt orienterade metoder Efter att du genomfört kursen, Datainsamlingsmetoder Kvalitativt orienterade metoder, önskar jag att du fyller i följande utvärdering. Notera speciellt den första frågan, Vad har du lärt dig under kursen? 1. Vad har du lärt dig under kursen? 2. Vad hade du ännu önskat att få lära dig under kursen? 3. Hur upplevde du kursen? (positivt/negativt)? 4. Hur upplevde du lärarens agerande och beteende (positivt/negativt)? TACK för din respons! Gunilla