Budget 2017 Plan 2018-2019 Antagen KF 2016-06-13, 56
Innehållsförteckning 1. Budgetförslagets innehåll och uppdrag...4 2. Vision och övergripande mål...4 3. Kommunfullmäktiges övergripande mål...5 3.1 Perspektiv: Ekonomi...5 3.2 Perspektiv: Medborgare...5 3.3 Perspektiv: Medarbetare...6 3.4 Perspektiv: Samhällsutveckling...6 3.5 Nämndernas mål...6 3.6 Måluppföljning...6 4. Planeringsförutsättningar...7 4.1 Utveckling av den svenska och internationella ekonomin...7 4.2 Befolkningen i Vännäs kommun...8 4.3 Elevprognoser... 12 5. Ekonomi... 14 5.1 Ekonomi i balans... 14 5.2 Kommunens skatteintäkter... 14 5.3 Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex... 15 5.4 Medarbetare... 16 5.5 Arbetsgivaravgifter... 17 5.6 Internhyressystemet och internräntan... 18 5.7 Investeringar... 18 5.8 Justering för kapitalkostnad... 18 5.9 Disponering av resultatutjämningsreserven... 18 5.10 Ekonomistyrningsprinciper... 19 5.10.1 God ekonomisk hushållning... 19 5.10.2 Budgetuppföljning... 20 5.10.3 Nämndernas över-/underskott... 22 5.10.4 Investeringar... 22 5.10.5 Soliditet... 22 5.10.6 Ekonomiska nyckeltal... 23 5.10.7 Budgetram 2016 samt plan 2017-2018... 23 5.10.8 Investeringsbudget... 24 6. Särskilda direktiv och uppdrag till nämnder... 25 6.1 Kommunstyrelsen... 25 6.1.1 Särskilda direktiv och uppdrag till kommunstyrelsen 2016 2018... 25
6.2 Plan- och miljönämnden... 26 6.2.1 Särskilda direktiv och uppdrag till plan- och miljönämnden 2016 2018... 26 6.3 Barn- och utbildningsnämnden... 26 6.3.1 Särskilda direktiv och uppdrag till barn- och utbildningsnämnden 2016 2018... 26 6.4 Vård- och omsorgsnämnden... 27 6.4.1 Särskilda direktiv och uppdrag till vård- och omsorgsnämnden 2016 2018... 27 6.5 Liljaskolans styrelse... 27 6.4.1 Liljaskolans direktiv och uppdrag till Liljaskolans styrelse 2016-2018... 27 RÄKENSKAPER
1. Budgetförslagets innehåll och uppdrag Följande dokument innehåller budget och budgetramar 2017 samt ekonomisk plan 2018-2019. Budgeten innehåller också avsnitt om budgetförutsättningar med kortare omvärldsanalys, ekonomistyrningsprinciper samt uppdrag till nämnderna. Budgeten består av följande delar; Driftbudget 2017 Investeringsbudget 2017 Preliminära drift- och investeringsramar 2018-2019 Kommunövergripande målsättningar Särskilda direktiv och uppdrag till nämnderna Kommunfullmäktige överlämnar en rambudget till nämnderna som därefter förfogar över sin ram. Kommunfullmäktiges beslut om denna verksamhetsplan avser budget 2017 (drift och investering) och ekonomisk plan för 2018-2019. Budgetramar framställs per nämnd inkluderande kostnader och intäkter, exklusive löneökningar och inklusive kapitalkostnader. Återredovisning ska ske enligt bruttoredovisning. Denna plan utgår från fakta som är kända per 2016-04-28. Speciellt gäller det de prognoser om skatter och utjämningsbidrag som redovisas i resultaträkningen. De förändringar och direktiv som beslutas i denna budget ska genomföras av respektive nämnd. För övriga större förändringar och för principiella och genomgripande förändringar krävs samråd med kommunstyrelsen, som kan föra ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut. Kommunfullmäktige ska informeras om styrelsens och nämnderna fördelning av ramarna senast vid sammanträdet i december 2016. De budgetramar för 2018-2019 som ingår i detta dokument är preliminära och kommer att omprövas utifrån resultat, volymförändringar och tvingande yttre omständigheter ex. lagkrav. Förvaltningarnas ramar är lika alla år i och med att beräknade förändringar 2018-2019 har placerats inom Finansen. Kommunfullmäktige ger i detta budgetdokument ett antal uppdrag och direktiv till nämnderna. De uppdrag som lämnats i tidigare verksamhetsplan är fortfarande aktuella om de ej tidsatts. Uppdragen stäms av i samband med årsredovisningen. Delrapport lämnas till kommunfullmäktige i samband med delårsbokslut. Uppdragen och direktiven ska genomföras av respektive nämnd inom den givna ramen. 2. Vision och övergripande mål Visionen om Upplevelsenära Vännäs fastställdes 2015 och innebar en revidering av den tidigare visionen det Upplevelsenära Vännäs. Upplevelsenära Vännäs är den övergripande långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun. De tre hörnstenarna som 4
visionen består av är: Välkomnande Vännäs Livfulla Vännäs Nytänkande Vännäs Visionen har tre funktioner. Den första är att vara den långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun och beskriva det önskade framtida läget och därmed även beskriva den önskade utvecklingen av kommunen. Den andra är, att i samband med processen för att utarbeta mål och budget, utgöra utgångspunkten för de övergripande målen som fastställs av kommunfullmäktige. Utifrån dessa mål arbetar sedan nämnderna fram konkreta mål och åtaganden. Den tredje funktionen är att visionen utgör en gemensam kontaktyta för både Vännäs kommun som organisation och Vännäs kommun som geografisk yta. Under visionen kan kommunen som organisation möta andra aktörer som exempelvis närings- och föreningsliv och därmed skapa en gemensam grund för samsyn kring utveckling och åtgärder. 3. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunstyrelsen har fastställt fjorton övergripande mål uppdelade i fyra perspektiv. Dessa mål är de övergripande målen som kommunstyrelsen och nämnderna har att utveckla sina mål utifrån. Målen utgår från visionen, d.v.s. utgör inriktningen för hur kommunstyrelse och nämnder ska arbeta för att uppnå visionen om det upplevelsenära Vännäs. Den strategiska planen utgör den långsiktiga politiska inriktningen och utgör basen för de övergripande målsättningarna. Strategiska planen antogs i juni 2015 och gäller fram till 2020. Målen fastställs i samband med att budget och verksamhetsplan antas, d.v.s. årligen. De är dock utformade för att gälla under en längre period. De fyra perspektiven är: Ekonomi Medborgare Medarbetare Samhällsutveckling 3.1 Perspektiv: Ekonomi En fortsatt god ekonomisk hushållning ska skapa förutsättningar för att klara åtaganden, framtida behov av välfärdsinsatser, samt nya satsningar. God ekonomisk hushållning med kommunens resurser ska prägla samtliga perspektiv och målsättningar. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet ekonomi: Nämnderna har ekonomi i balans Årets resultat ska uppgå till 2 % av skatter och bidrag Soliditeten ska långsiktigt förbättras 3.2 Perspektiv: Medborgare Alla kommunens verksamheter vänder sig på ett eller annat sätt till medborgarna. Det är viktigt att tillvarata medborgarnas uppfattning om kvaliteten på de välfärdstjänster och service som kommunen bedriver. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet medborgare: 5
Medborgarna trivs i Vännäs kommun Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god. 3.3 Perspektiv: Medarbetare Kommunen är den största arbetsgivaren i Vännäs kommun. Personalen är den viktigaste resursen för att kommunen ska leverera välfärd och tjänster av god kvalitet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. Med kommande pensionsavgångar blir kompetensförsörjningen allt viktigare, därför är det viktigt att kommunen driver en aktiv och öppen personalpolitik med inriktning på medarbetarskap där alla medarbetares kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Hälsa, jämställdhet, ledarskap och god arbetsmiljö är också viktiga faktorer. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet medarbetare: Medarbetarna trivs. Vännäs kommun har bra ledare med ett gott ledarskap. Vännäs har jämställda arbetsvillkor. Minst 65 % av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning. Sjukfrånvaron är högst 5 %. 3.4 Perspektiv: Samhällsutveckling Vännäs kommun ska åstadkomma så bra verksamheter som möjligt och trygghet i livets olika skeden. Barn och unga ska ges en bra start i livet och äldre trygghet i åldrandet. Fler ska upptäcka det upplevelsenära Vännäs som en plats att bo och leva i. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet samhällsutveckling: De ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet Hela Vännäs har ett väl utvecklat näringsliv och företagande Fler kooperativ och sociala företag skapas 3.5 Nämndernas mål I verksamhetsplanerna redovisar nämnderna sina mål med utgångspunkt från de övergripande målen. De övergripande målen inom perspektiven ekonomi och medarbetare ska inte brytas ner till delmål i nämnderna. Dessa mål ska vara desamma i nämnderna. Nämndernas mål, inklusive verksamhetsplaner, redovisas för kommunfullmäktige varje höst. Nämndernas verksamhetsplaner och mål ska fastställas av respektive nämn. Hur nämnderna utformar sina målsättningar bör ske i dialog med kommunstyrelsen, så att uppföljning och värdering av uppsatta mål ska underlättas. 3.6 Måluppföljning Målen följs upp i årsredovisningen. I samband med delårsbokslut (tertialuppföljningen som sker efter augusti månads utgång) ges en preliminär bedömning om målen kommer uppnås eller inte. Om bedömningen är att målet inte kommer att uppnås ska det i delårsbokslutet även ingå en beskrivning av vilka insatser som kommer att genomföras för 6
att målet ska uppnås. 4. Planeringsförutsättningar 4.1 Utveckling av den svenska och internationella ekonomin Den svenska ekonomin utvecklades synnerligen starkt ifjol och BNP växte med omkring 4 procent. I år och nästa år blir tillväxten något lägre och BNP väntas växa med runt 3 procent. Den svenska ekonomin utvecklas mycket starkt trots relativ svag internationell tillväxt. Det hänger samman med en fortsatt mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna, inte minst byggnadsinvesteringarna, växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält till följd av den omfattande flyktinginvandringen. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som normalt. En svagare utveckling 2018 och 2019 ger betydande problem för kommunsektorn att finansiera sin verksamhet. Trots konjunkturell balans fortsätter också statens finanser att visa betydande underskott. Världsekonomin har under en följd av år utvecklats relativt svagt. I de länder med störst betydelse som mottagare av svensk export har BNP i genomsnitt årligen ökat med endast 1,5 procent under de senaste fyra åren. Det är en procentenhet lägre än normalt. I år och nästa år räknar vi med något bättre tillväxttal, men ökningen av BNP i dessa länder stannar vid 2 procent, vilket är en svag utveckling. Låga råvarupriser pressar tillväxtmarknaderna medan osäkerheten om framtiden tynger de mer utvecklade ekonomierna. Utvecklingen blir fortsatt dämpad inte bara i EU-området utan också i USA och Storbritannien. För svensk del har utvecklingen i våra grannländer stor betydelse eftersom dessa länder är mottagare av en stor del av vår export. Både den finska och den norska ekonomin brottas med omfattande problem till följd av låga olje- och råvarupriser. Inte heller den danska ekonomin går för närvarande särskilt bra. Sammantaget beräknas BNP i dessa tre nordiska grannländer endast öka med 1 procent i år. Nästa år blir utvecklingen något bättre och ökningen i BNP når då i Danmark och fastlands Norge upp mot 2 procent. Tillväxten i den finska ekonomin väntas däremot bli fortsatt svag med en BNP-ökning på endast några tiondelar över 1 procent. Den relativt svaga utvecklingen i omvärlden gör att också utvecklingen av svensk export blir ganska dämpad. De flesta bedömare tror på fortsatt mycket låga räntor i år och nästa år. Få väntar sig någon radikal omläggning av penningpolitiken i restriktiv riktning på denna sikt. SKL:s bedömning utgår från att den amerikanska centralbanken i år och nästa år fortsätter höja sin styrränta i försiktig takt. Den första svenska styrräntehöjningen beräknas däremot ske först nästa sommar. Trots betydligt starkare tillväxt 2015 jämfört med 2014 ökade inte antalet arbetade timmar snabbare. Mätt som förändringen mellan helåren framstår 2015 som relativt svagt, istället utvecklades produktiviteten starkt. De två första månaderna 2016 har den ekonomiska statistiken överraskat negativt, även sysselsättningen uppvisade en relativt svag utveckling. Bedömning är att första kvartalet blir svagt, men att tillväxten tar bättre 7
fart igen från och med andra kvartalet och att antalet arbetade timmar då också utvecklas bättre. För svensk del har inflationen ökat något under de senaste två åren. En förklaring är den försvagning som skett av den svenska kronan. En annan orsak är bättre fart i den svenska ekonomin. Till de stigande priserna har också höjda indirekta skatter och minskade avdrag för rottjänster bidragit. Under årets inledning har tolvmånaderstalen för KPFI nått upp till 1,5 procent. Trots en fortsatt relativt snabb tillväxt i svensk ekonomi och ett allt högre resursutnyttjande beräknas inte inflationen under de närmaste 12 månaderna öka mer än marginellt. Det beror delvis på en gradvis starkare krona och fortsatt relativt begränsade löneökningar. Efter ett par år med relativt måttlig skatteunderlagstillväxt tog utvecklingstalen ett skutt uppåt 2015 och den höga ökningstakten väntas bestå både i år och nästa år. Att skatteunderlaget nu växer snabbare beror delvis på att den pågående konjunkturåterhämtningen ger extra fart åt både löne- och pensionsinkomster. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2 015 2 016 2 017 2 018 2 019 BNP* 4 3 3 2 2 Sysselsättning, timmar* 1 1,3 1,6 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,8 6,5 6,6 6,8 Timlön, nationalräkenskaperna 3,3 3,1 3,4 3,6 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7 Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,1 1,5 1,9 2 Konsumentpris, KPI 0 0,8 1,6 3,4 3 Realt skatteunderlag 2,2 2,2 2,1 1,1 0,7 Befolkning 1,1 1,2 1,4 1,6 1,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. 4.2 Befolkningen i Vännäs kommun Under 2015 så minskade befolkningen i Vännäs kommun med totalt 23 personer. Vid årets slut bodde det 8593 personer i Vännäs kommun, till skillnad från 8 616 personer den 31 december 2014. Antalet levande födda barn under 2015 blev totalt 102 personer (2014: 90 personer), medan 88 personer avled (2014: 67 personer). Detta ger ett totalt födelseöverskott på +14 personer under 2015, vilket kan jämföras med +23 personer under 2014. 8
In- och utflyttade Under 2015 invandrade 34 personer till Vännäs kommun samtidigt som 33 personer utvandrade, vilket ger ett totalt invandringsöverskott på +1 person. (2014: 64 invandrade, 18 utvandrade. Totalt invandringsöverskott: +46 personer). 420 personer flyttade till Vännäs från andra kommuner i landet medan 464 personer lämnade Vännäs och flyttade till andra kommuner. Det ger ett totalt flyttningsöverskott på -44 personer. (2014: 424 inflyttade, 460 utflyttade. Totalt inflyttningsöverskott: -36 personer). Befolkningsutveckling 2005-2015 8650 8600 8550 8500 8450 8400 8350 8300 8250 8200 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 8412 8436 8351 8357 8357 8414 8465 8522 8583 8616 8593 9
Befolkningspyramid visar den procentuella åldersfördelningen det vill säga hur många människor det finns i olika åldrar, och vanligtvis även fördelad på kön. Äldre blir allt äldre och för att möta behovet av äldreomsorg för personer äldre än 85 år kräver det en ökning av 20-24 alternativt 30-36 nya platser inom SÄBO. Detta inkluderar ersättning av nuvarande platser på Hjorten. 10
Tabellen ovan visar hur stor folkökningen bedöms vara under prognosperioden. Under den aktuella planperioden 2015-2017 kommer antalet personer att öka snabbt för att efter 2019 minska något. Befolkningsutveckling 2012-2033 Befolkningsprognosen fram till 2033 bedömer att Vännäs kommun kommer att fortsätta att växa under prognosperioden. Prognosen grundar sig bland annat på senaste årens trender i inflyttning/ utflyttning men också på mortalitet, fertilitet, immigration/emigration m.m.. 11
4.2 Elevprognoser 12
13
5. Ekonomi 5.1 Ekonomi i balans Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för att ha en ekonomi är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida målsättningar. Med begreppet standardkostnader avses de jämförelsekostnader som Vännäs kommun använder. 5.2 Kommunens skatteintäkter Fr.o.m. 1 januari 2016 är kommunens skattesats 23.65. Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar. Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därefter spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalet är för högt ska en negativ slutavräkning budgeteras. Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. Inkomstutjämningens justering sker också i skatteavräkningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt även om inte arbetslösheten ökar inom den egna kommunen. Vännäs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. 14
Skatter och bidrag 2016-2020 2016-04-28 Belopp i tkr 2016 2017 2018 2019 2020 Skatteintäkter 398 756 418 296 436 283 455 043 473 700 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 85 105 89 276 93 116 97 123 101 114 Kostnadsutjämning 12 484 17 947 18 226 18 528 18 786 Regleringsbidrag/-avgift -294-2 156-4 380-6 881-9 448 Strukturbidrag 4 281 4 335 4 402 4 475 4 537 Införandebidrag 0 0 0 0 0 LSS-utjämning (inkl införanderegler) 34 972 32 342 32 845 33 388 33 854 Summa intäkter 535 305 560 042 580 492 601 677 622 544 Slutavräkning 2015, korrigering 344 0 0 0 0 Slutavräkning 2016-1 073 0 0 0 0 Slutavräkning 2017 0 0 0 0 0 Summa intäkter (inkl. avräkning) 534 576 560 042 580 492 601 677 622 544 Fastighetsavgift 14 088 14 088 14 088 14 088 14 088 Summa intäkter (inkl avräkning och fastighetsavgift) 548 665 574 130 594 581 615 766 636 632 5.3 Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex I tabellen nedan redovisas SKL:s senaste bedömning av prisförändringar under peri- oden 2015 2019. Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, t.ex. i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKL:s kalkyler. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) 2015 2016 2017 2018 2019 Arbetskraftskostnader* 3,1 3,5 3,7 3,6 3,9 Övrig förbrukning 1,6 2 2,3 2,7 2,7 Prisförändring 2,60% 3,00% 3,20% 3,30% 3,50% *Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering. Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos (dock justerad för den statliga lärarlönesatsningen), och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. För 2016 och 2017 påverkar lärarlönesatsningen PKV med 0,3 procentenheter per år, vi räknar även med högre pensionskostnader framöver. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen. Allt högre avsättningar för förmånspensioner, delvis till följd av ändrad indexberäkning 15
för allmän pension innebär kraftigt ökade pensionskostnader framöver. Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst för 2019. Det bör dock betonas att denna utveckling är starkt förknippad med de antagande om priser, löner m m som ligger bakom kalkylen. Osäkerheten ökar för varje år framåt. För år 2019 påverkar det PKV med 0,3 procentenheter. Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIF-KS, dvs. konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt (tidigare använde vi KPIX), och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna. 5.4 Medarbetare En central pott för löneökningar läggs centralt vid sidan om förvaltningarnas ramar under 2017-2019. Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte. 2015 2014 2013 2012 2011 Lönekostnader (tkr) 355 031 340 620 330 939 322 939 310 457 Procentuell förändring av lönekostnader 4,1% 2,8% 2,4% 3,9% 3,5% Antal årsabeten 1 034 1 025 1 047 1 063 1 058 Antal årsarbeten, sjuka 86,8 74,0 73,0 66,6 68,2 Sjuklön dag 2-90 (tkr) 4 789 4 166 4 101 3 982 3 726 16
5.5 Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter enligt lag Prel för 2017 2016-04-26 jan dec Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 Sjukförsäkringsavgift 4,85 Arbetsskadeavgift 0,30 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 Arbetsmarknadsavgift 2,64 Allmän löneavgift 9,65 Summa 31,42 Avtalsförsäkringar Omställningsförsäkring (KOM-KL) 1 0,00 Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) 0,07 Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) 0,00 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) 0,01 Avgiftsbefrielseförsäkring (AFA), inkl. löneskatt 0,00 Summa 0,08 Kollektivavtalad pension Avgiftbestämd del (avgift 4,5 %) 4,50 + löneskatt (24,26 %) 1,09 Förmånsbestämd del (inkomster ö tak) 1,00 + löneskatt (24,26 %) 0,24 Summa 6,83 Summa arbetsgivaravgifter 38,33 17
5.6 Internhyressystemet och internräntan SKL anger en internränta som kan användas i budgetsammanhang vid beräkning av kapitalkostnader (avskrivningar + internränta). Denna sätts utifrån sektorns egna upplåningskostnader och huvudkällan är Kommuninvests skulddatabas, KI Finans. Enligt denna metodik blir den föreslagna internräntan avseende år 2017: 1,75 procent. I samband med intern hyressättning används 1,75%+1,1%=2,85%. Differensen används till att stärka fastighetsunderhållet. 5.7 Investeringar Med tanke på kommunens svaga soliditet begränsas investeringsvolymen över tiden till maximalt motsvarande vad årets resultat + avskrivningar uppgår till. 5.8 Justering för kapitalkostnad I budget 2017, plan 2018 2019, budgeteras kostnader för avskrivningar och låneräntor centralt. När investeringen är slutförd och tas i avsedd funktion tillförs verksamheten som ska bruka objektet kapitalkostnader i form av avskrivningar och internränta. 5.9 Disponering av resultatutjämningsreserven Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år 2016 2017 2018 2019 Snitt 10 år 4 4,1 4 3,9 Årlig ökning 5,1 5,2 4,3 4,3 Differens 1,1 1,1 0,3 0,4 Källa: Skatteverket och SKL. 18
5.10 Ekonomistyrningsprinciper 5.10.1 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsmässigt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Detta genomförs genom att: Vännäs kommun verksamhet styrs av Kommunfullmäktiges fastställda mål och budget. Övergripande nivå leds av Vännäs kommuns vision och kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag. Nämnderna styrs med finansiella- och verksamhets- mål samt nyckeltal (indikatorer). De i budget och verksamhetsplan angivna målen med indikatorer skall följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/ verksamhetsredogörelser. Vännäs kommun skall ha en ekonomi i balans, kommunens budget ska innehålla finansiella mål och mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Planeringen av den ekonomiska politiken skall utgå från ett försiktigt förhållningssätt. På lång sikt ska resultatet i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning uppgå till lägst 2 procent, vilket motsvarar ett resultat på 12 mkr. Resultatmålet under perioden är för 2017 6 Mkr, 2018 9 Mkr och för 2019 12 Mkr. Negativa balanskravsresultat ska regleras så snart som möjligt, dock senast inom tre år. Beslut ska fattas om en särskild åtgärdsplan för detta. Överskott är en nödvändig förutsättning för att finansiera framtida investeringar. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Vännäs kommun har god ekonomisk hushållning. Nämnderna har detta ansvar delegerat till sitt område och inom ramen för sin budget. De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Alla beslut ska innehålla en ekonomisk konsekvensbeskrivning som tydliggör hur beslutet påverkar kommunens ekonomi och hur det ska finansieras. Detta gäller även övergripande policys, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheterna. I budget angivna ramar för verksamheterna utgör sammantagna resultatkrav för respektive nämnd. Nämnd ska hantera befarade överskridanden inom denna totalram. De kommunala bolagen och de affärsdrivande verksamheterna skall minst ha full kostnadstäckning samt väl avvägda resultatkrav 21
5.10.2 Budgetuppföljning För att nå en sund ekonomi i långsiktig balans ska gällande budgetramar hållas. Inom den givna budgetramen ska verksamheten präglas av ett effektivt resursnyttjande. Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning: Nämnderna och förvaltningarna ska varje månad, på ett standardiserat sätt, rapportera det ekonomiska läget till kommunstyrelsens arbetsutskott. Där anges redovisat utfall vid senaste månadsskiftet, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsutfall. Kommentarer till avvikelser ska göras och förslag till åtgärder ska lämnas. Kommunstyrelsens arbetsutskott protokollför åtgärder som nämnderna och förvaltningarna förvänts genomföra, med anledning av den månatliga rapporten och det förväntade utfallet. De månatliga rapporterna sammanställs och delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, inklusive förslag till beslut om åtgärder. Nämnderna ska utifrån den givna ramen ta ett självständigt ansvar för ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. För att klara ett utfall i balans, som är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål, måste nämnderna ha full kontroll över den ekonomiska utvecklingen över året. Det betyder att nämnderna måste skaffa sig och upprätthålla goda rutiner när det gäller budgetuppföljningen. Vid befarat överskridande ska nämnden omedelbart utarbeta förslag till åtgärder som ska rapporteras till kommunstyrelsen vid den månatliga uppföljningen. Kommunstyrelsen har, med hänvisning till kommunallagen 6 kap, uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Styrelsen har också rätt att inhämta yttranden och upplysningar från nämnder och anställda, som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sitt ledningsuppdrag. Uppsiktsplikten gäller även för det helägda kommunala bolaget. 21
5.10.3 Nämndernas över-/underskott Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1 3 år i en återbetalningsplan, som fastställs av kommunstyrelsen. Överskott kvittas mot tidigare underskott. För intraprenader gäller särskilda regler. Intraprenadernas anställda ska kunna påverka det egna arbetet. Särskilt avtal ska tecknas mellan intraprenaden och den aktuella nämnden. För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Därav får högst 25 procentenheter användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet. Kommunfullmäktige kan eventuellt besluta om annat upplägg. Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal. 5.10.4 Investeringar Förslag till investeringar i materiella anläggningstillgångar anges på avsedd blankett. Förslagen analyseras och sammanställs av Vännäs kommuns ledningsgrupp och framförs som ett samlat förslag till budgetberedningen. Anläggningstillgångar är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav i verksamheten. Med detta menas att: Nyttjande perioden är minst tre år Anskaffningsvärdet uppgår till minst ett basbelopp Slutkostnadsredovisningen ska ske när investeringen är genomförd, dock senast året efter medel till investering har anslagits i investeringsbudgeten. 5.10.5 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långfristiga finansiella utrymme och visar på hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensionsskuld t.o.m. -97 uppgick i bokslutet 2015 till -0,6%. Målet är att soliditeten långsiktigt ska öka. 22
5.10.6 Ekonomiska nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011 Årets Resultat 5 547 6 850-862 10 770 3 740 Balanskravsresultat -5 971 7 480 7 610 9 533 3 740 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster -12 271 815 7 610-1 372 3 740 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag 1,1% 1,4% -0,2% 2,3% 0,8% Årets investeringar 108 600 80 383 32 823 33 260 21 666 Soliditet 35,7% 29,2% 33,0% 36,9% 35,9% Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt -0,6% -2,0% -5,4% -1,8% Likvida medel 69 555 85 521 94 351 33 292 39 766 Självfinansieringsgrad 7,5% 40,3% 75,2% 108,5% 134,5% Vännäs kommuns soliditet d.v.s. hur mycket av tillgångarna som är finansierade med egna medel är relativt lågt. Skattefinansieringsgraden (årets resultat + avskrivningar + försäljning av anläggningstillgångar/årets investeringar) ligger under 100% vilket innebär att investeringarna måste lånefinansieras. Under perioden 2011 till 2015 ligger resultatet på för låg nivå, särskilt om man exkluderar jämförelsestörande poster, i genomsnitt ett negativt resultat på 0,3 Mkr. 5.10.7 Budgetram 2017 samt plan 2018-2019 Budgeten består av följande delar; Driftbudget 2017 Investeringsbudget 2017 Preliminära drift- och investeringsramar 2018-2019 Kommunövergripande målsättningar Särskilda direktiv och uppdrag till nämnderna Driftbudget 2017 samt plan 2018-2019 per nämnd Förslag Plan Plan Budget Utfall tkr 2017 2018 2019 2016 2015 Kommunstyrelsen -96 537-96 037-95 537-90 987-91 876 varav KS ej fördelat -5 500-5 000-4 500 varav Stab och KLK -60 561-60 561-60 561-60 261-55 835 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen -30 476-30 476-30 476-30 726-36 041 Plan- och miljönämnden -8 266-8 266-8 266-7 998-7 639 Vård- och omsorgsnämnden -195 821-195 321-194 821-194 321-192 933 Liljaskolans styrelse 1 600 1 600 1 600 1 600-5 655 Barn- och utbildningsnämnden -239 772-237 772-235 772-231 772-226 486 Finansenheten 544 797 544 796 544 796 543 345 530 089 Summa 6 000 9 000 12 000 19 867 5 500 23
I kommunens totala resultat ingår en realisationsvinst för 2017: 5 167 tkr, 2018: 4 686 tkr samt 2019: 4 272 tkr. Detta avser till största del försäljning av fastigheter till Vännäs Fastighet AB. Realisationsvinsten är periodiserad på respektive fastighets kontraktstid och bokförs på Finansenheten. 5.10.8 Investeringsbudget Investeringar per nämnd budget 2017 samt plan 2018-2019 Investeringsbudget per nämnd Budget Plan Plan tkr 2017 2018 2019 Kommunstyrelsen 16 100 10 200 11 500 varav kommunledningskontoret 2 000 2 000 2 000 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen 14 100 8 200 9 500 Plan- och miljönämnden 6 725 0 0 Vård- och omsorgsnämnden 0 1 000 0 Liljaskolans styrelse 500 500 500 Barn- och utbildningsnämnden 500 500 500 Summa 23 825 12 200 12 500 Investeringsbudget per förvaltning redovisas under avsnittet Räkenskaper. 24
6. Särskilda direktiv och uppdrag till nämnder 6.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ med ansvar för kommunens utveckling och ekonomisk ställning. Detta innebär att kommunstyrelsen samordnar planering och uppföljning av verksamheter och ekonomi, för såväl nämnder som det helägda bolaget. Under kommunstyrelsen finns två förvaltningar: kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunledningskontoret arbetar i huvudsak med intern service till förvaltningar och medborgare, samt ungdoms-, föreningslivs-, utvecklings-, integrations-, arbetsmarknadsoch näringslivsfrågor. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med drift och underhåll av gator och fritidsanläggningar/grönytor, gatubelysning, vatten- och renhållning och fastighetsservice. 6.1.1 Särskilda direktiv och uppdrag till kommunstyrelsen 2016 2018 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som kommunstyrelsen har enligt reglemente m.m. ska kommunstyrelsen under planperioden 2016 2018 arbeta med: 1. Att stärka fritidsområdet vid Vännäs bad och camping som mötesplats för föreningsliv, medborgare och besökare. 2. Att satsa på och underlätta ett ökat bostadsbyggande i såväl tätorter som landsbygd. Nya attraktiva bostadsområden ska tillskapas och boende och boendeetableringar underlättas genom dialog med landsbygdens företrädare och markägare. 3. Att satsa på investeringar som minskar kommunens driftkostnader bör prioriteras. Speciellt ska energifrågorna uppmärksammas. De kostnadsminskningar som görs genom större satsningar på energieffektivisering ska redovisas årligen och komma hela kommunbudgeten tillgodo. 4. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas under perioden. 5. Samverkan mellan kommunens verksamheter ska öka 6. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 7. Medborgardialog ska prioriteras inför strategiska beslut. 8. Ärenden som behandlar näringslivsfrågor ges förtur i handläggning. 25
6.2 Plan- och miljönämnden Plan- och miljönämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och miljö- och hälsoskyddsområdet, samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom dessa områden. Förutom de ovan nämnda arbetsuppgifterna fullgör nämnden även de trafikuppgifter som avses i 1 lagen(1978:244) om nämnder för vissa trafikfrågor. Plan- och miljönämnden svarar också för räddningstjänsten och de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden som svarar för räddningstjänsten. Nämnden saknar egen förvaltning. Organisatoriskt tillhör avdelningarna plan- och bygg, miljö, och räddningstjänsten till samhällsbyggnadsförvaltningen. 6.2.1 Särskilda direktiv och uppdrag till plan- och miljönämnden 2016 2018 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som plan- och miljönämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden särskilt arbeta med: 1. Nya attraktiva bostadsområden ska tillskapas och boende och boendeetableringar underlättas genom dialog med landsbygdens företrädare och markägare. 2. Fortsatt snabba handläggningstider för bygglov ska eftersträvas 3. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas under perioden. 4. Samverkan mellan kommunens verksamheter ska öka 5. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 6. Medborgardialog ska prioriteras inför strategiska beslut. 6.3 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens verksamheter inom bl.a. förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Uppgifterna omfattar förskoleklass och grundskola. I nämnden ingår även ansvaret för den kommunala musikskolan samt biblioteksverksamheten och förverkligandet av kommunens kulturpolitiska mål. 6.3.1 Särskilda direktiv och uppdrag till barn- och utbildningsnämnden 2016 2018 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som barn- och utbildningsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden 2016-2018 särskilt arbeta med: 1. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas under perioden. 2. Samverkan mellan kommunens verksamheter ska öka 3. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 4. Medborgardialog ska prioriteras inför strategiska beslut 26
6.4 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som sägs i lag om socialnämnd, förutom ansvar för förskole- och fritidshemsverksamheten. Vård- och omsorgsnämnden utövar också ledningen för den kommunala hälso- och sjukvården samt ledningen för verksamheten med stöd och service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vård- och omsorgsnämnden fullgör även kommunens uppgifter enligt lag om riksfärdtjänst, lag om färdtjänst och fastställer regler för den kommunala riksfärdtjänsten. 6.4.1 Särskilda direktiv och uppdrag till vård- och omsorgsnämnden 2016 2018 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som vård- och omsorgsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden 2016-2018 särskilt arbeta med: 1. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas under perioden. 2. Samverkan mellan kommunens verksamheter ska öka 3. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 4. Medborgardialog ska prioriteras inför strategiska beslut 6.5 Liljaskolans styrelse Styrelsen svarar för ledning, samordning och utveckling av Liljaskolans verksamhet. Liljaskolan är Vännäs kommuns gymnasieskola. Den bedriver också vuxenutbildning. 6.4.1 Liljaskolans direktiv och uppdrag till Liljaskolans styrelse 2016-2018 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som Liljaskolans styrelse har enligt reglemente m.m. ska styrelsen under planperioden 2016 2018 särskilt arbeta med: 1. Att utreda Liljaskolans framtida storlek och inriktning i syfte att få fram ett långsiktigt hållbart ekonomiskt resultat. 2. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas under perioden. 3. Samverkan mellan kommunens verksamheter ska öka 4. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 5. Medborgardialog ska prioriteras inför strategiska beslut 27
RÄKENSKAPER 28
Budget 2017 samt plan 2018-2019 Resultaträkning Budget Plan Plan Budget Utfall Utfall (tkr) 2017 2018 2019 2016 2015 2014 Verksamhetens intäkter 214 380 214 381 214 381 204 324 256 686 264 392 Verksamhetens kostnader -761 510-778 962-797 147-717 890-755 689-730 999 Avskrivningar -25 000-25 000-25 000-22 900-19 532-25 516 Verksamhetens Nettokostnader -572 130-589 581-607 766-536 466-518 535-492 123 Skatteintäkter 418 296 436 283 455 044 396 145 374 481 350 197 Generella statsbidrag och utjämning 161 834 164 298 166 722 162 188 152 849 150 959 Finansiella intäkter 2 000 2 000 2 000 2 000 779 6 072 Finansiella kostnader -4 000-4 000-4 000-4 000-3 990-8 255 Resultat före extraordinära poster 6 000 9 000 12 000 19 867 5 584 6 850 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 Skatt 0 0 0 0 0 0 Årets resultat 6 000 9 000 12 000 19 867 5 584 6 850 29
Budget 2017 samt plan 2018-2019 Resultaträkning per förvaltning Förslag Plan Plan Budget Utfall tkr 2017 2018 2019 2016 2015 Kommunstyrelsen -96 537-96 037-95 537-90 987-91 876 KS ej fördelat -5 500-5 000-4 500 varav Stab och KLK Verksamhetens intäkter 16 462 16 462 16 462 15 425 15 399 Verksamhetens kostnader -77 023-77 023-77 023-75 686-71 234 Verksamhetens nettokostnader -60 561-60 561-60 561-60 261-55 835 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen Verksamhetens intäkter 100 210 100 210 100 210 90 710 92 862 Verksamhetens kostnader -130 686-130 686-130 686-121 436-128 903 Verksamhetens nettokostnader -30 476-30 476-30 476-30 726-36 041 Plan- och miljö Verksamhetens intäkter 2 947 2 947 2 947 2 905 3 792 Verksamhetens kostnader -11 213-11 213-11 213-10 903-11 431 Verksamhetens nettokostnader -8 266-8 266-8 266-7 998-7 639 Vård- och omsorgsförvaltningen Verksamhetens intäkter 79 202 79 202 79 202 79 202 77 065 Verksamhetens kostnader -275 023-274 523-274 023-273 523-269 998 Verksamhetens nettokostnader -195 821-195 321-194 821-194 321-192 933 Liljaskolan Verksamhetens intäkter 130 603 130 603 130 603 131 531 132 845 Verksamhetens kostnader -129 003-129 003-129 003-129 931-138 500 Verksamhetens nettokostnader 1 600 1 600 1 600 1 600-5 655 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetens intäkter 16 649 16 649 16 649 16 443 18 187 Verksamhetens kostnader -256 421-254 421-252 421-248 215-244 673 Verksamhetens nettokostnader -239 772-237 772-235 772-231 772-226 486 Finansenheten Verksamhetens intäkter 33 700 33 700 33 700 33 500 49 388 Verksamhetens kostnader -42 033-62 485-83 670-23 588-23 802 Avskrivningar -25 000-25 000-25 000-22 900-19 532 Verksamhetens nettokostnader -33 334-53 785-74 970-12 988 6 054 Skatteintäkter 418 296 436 283 455 044 396 145 374 481 Fastighetsavgift 14 089 14 088 14 088 14 180 13 815 Generella statsbidrag -LSS 32 342 32 845 33 388 38 729 38 583 Utjämningsbidrag, inkomstutjämning 89 276 93 116 97 123 92 157 87 167 Regleringsbidrag -2 155-4 380-6 881-2 065-333 Utjämningsbidrag, kostnadsutjämning 17 947 18 226 18 528 13 947 7 983 Strukturbidrag 4 335 4 403 4 476 5 240 5 182 Generellt statsbidrag Välfärdssatsning 6 000 6 000 6 000 0 452 Generella statsbidrag och utjämning 161 834 164 298 166 722 162 188 152 849 Finansiella intäkter 2 000 2 000 2 000 2 000 659 Finansiella kostnader -4 000-4 000-4 000-4 000-3 954 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Resultat finansenheten 544 797 544 796 544 796 543 345 530 089 Totalt Vännäs Kommun Verksamhetens intäkter 214 380 214 381 214 381 204 324 256 686 Verksamhetens kostnader -761 510-778 962-797 147-717 890-755 689 Avskrivningar -25 000-25 000-25 000-22 900-19 532 Verksamhetens nettokostnader -572 130-589 581-607 766-536 466-518 535 Skatteintäkter 418 296 436 283 455 044 396 145 374 481 Generella statsbidrag och utjämning 161 834 164 298 166 722 162 188 152 849 Finansiella intäkter 2 000 2 000 2 000 2 000 779 Finansiella kostnader -4 000-4 000-4 000-4 000-3 990 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Resultat 6 000 9 000 12 000 19 867 5 584 30
Investeringsbudget per förvaltning Budget Plan Plan Benämning Förv. 2017 2018 2019 Nya investeringar: Fastighet: Energieffektivisering SBF 500 500 500 Fastighet: V-by skola: hus D byte ventilation SBF 2 500 Fastighet: Ny- och tillbyggnad lokaler blåljusverksamhet SBF 200 Fastighet: Reservkrav blåljusverksamhet SBF 1 000 Gatu: Vägbelysning Stärkesmark - Kvarnfors SBF 500 Gatu: Utemiljö Järnvägsstation SBF 0 1 500 Gatu: Centrumplanering SBF 0 500 Gatu: Ny gång- och cykelväg Fritidsvägen SBF 250 Gatu: Beläggning 2017 SBF 600 Gatu: Generellt SBF 0 1 400 1 400 Gatu: Ombyggnad Kommendörsgatan 2017-2019 SBF 0 1 500 500 Gatu och VA: Nytt bostadsområde Vännäsborg SBF 0 500 Gatu: Ombyggnad Storgatan SBF 1 400 250 Renhållning: Inköp av nya lastväxlarflak/containers SBF 0 150 VA: Ledningsdokumentation SBF 100 200 200 VA: Punktförb huvudledningar SBF 300 500 500 VA: Förnyelse spill SBF 300 500 500 VA: Va-Verk och pumpstationer SBF 400 500 500 VA: Förnyelse dagvatten SBF 200 500 500 VA: Serviceledningar SBF 200 200 200 Nytt höjdfordon POM 6 725 Datautrustning Lilja 500 500 500 Uppdatering IKT-miljö enligt IKT-strategi BOU 500 500 500 Inventarier, nya avdelningar Borgmästargården VOO 0 1 000 Delsumma 15 975 8 200 8 500 Budget Plan Plan Benämning Förv. 2017 2018 2019 Pågående investeringar: Fastighet: Medborgarhuset: dränering av grund, renov. SBF 250 Fastighet: Om- och tillbyggnad tillagningskök Vegaskolan SBF 1 900 Fastighet: Ombyggnad H-central (AKKA: renovering) SBF 3 500 2 000 Gatu och VA: Nytt bostadsområde Vännäsby Kv Kvarnen etapp 2 SBF 0 2 000 VA: Kompostanläggning SBF 200 Bredbandsutbyggnad KLK 2 000 2 000 2 000 Delsumma: 7 850 4 000 4 000 Totala utgifter per år: 23 825 12 200 12 500 31