Budget och verksamhetsplan

Transkript

1 Budget och verksamhetsplan Budget Datum för beslut: Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:

2 Kommunledningskontoret Innehållsförteckning 1. Budgetförslagets innehåll och uppdrag Vision och övergripande mål Kommunfullmäktiges övergripande mål Perspektiv: Ekonomi Perspektiv: Medborgare Perspektiv: Medarbetare Perspektiv: Samhällsutveckling Nämndernas mål Mål- och resultatuppföljning Planeringsförutsättningar Utveckling av den svenska och internationella ekonomin Befolkningsutveckling i Vännäs kommun Elevprognoser Ekonomi Ekonomi i balans Kommunens skatteintäkter Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex Medarbetare Pelle uppdaterar Arbetsgivaravgifter Internhyressystemet och internräntan Investeringar Justering för kapitalkostnad Disponering av resultatutjämningsreserven Ekonomistyrningsprinciper God ekonomisk hushållning Budgetuppföljning Nämndernas över-/underskott Investeringar... 21

3 Soliditet Ekonomiska nyckeltal Budgetram 2018 samt plan Budget Kommunledningskontoret (27)

4 1. Budgetförslagets innehåll och uppdrag Följande dokument innehåller budget och budgetramar 2018 samt ekonomisk plan Budgeten innehåller också avsnitt om budgetförutsättningar med kortare omvärldsanalys, ekonomistyrningsprinciper samt uppdrag till nämnderna. Budgeten består av följande delar; Driftbudget 2018 Investeringsbudget 2018 Preliminära drift- och investeringsramar Kommunövergripande målsättningar Särskilda direktiv och uppdrag till nämnderna Kommunfullmäktige överlämnar en rambudget till nämnderna som därefter förfogar över sin ram. Kommunfullmäktiges beslut om denna verksamhetsplan avser budget 2018 (drift och investering) och ekonomisk plan för Budgetramar framställs per nämnd inkluderande kostnader och intäkter, exklusive löneökningar och inklusive kapitalkostnader. Återredovisning ska ske enligt bruttoredovisning. Denna plan utgår från fakta som är kända per Speciellt gäller det de prognoser om skatter och utjämningsbidrag som redovisas i resultaträkningen. De förändringar och direktiv som beslutas i denna budget ska genomföras av respektive nämnd. För övriga större förändringar och för principiella och genomgripande förändringar krävs samråd med kommunstyrelsen, som kan föra ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut. Kommunfullmäktige ska informeras om styrelsens och nämnderna fördelning av ramarna senast vid sammanträdet i december De budgetramar för som ingår i detta dokument är preliminära och kommer att omprövas utifrån resultat, volymförändringar och tvingande yttre omständigheter ex. lagkrav. Förvaltningarnas ramar är lika 2019 och 2020 i och med att beräknade förändringar 2020 har placerats inom Finansen. Kommunfullmäktige ger i detta budgetdokument ett antal uppdrag och direktiv till nämnderna. De uppdrag som lämnats i tidigare verksamhetsplan är fortfarande aktuella om de ej tidsatts. Uppdragen stäms av i samband med årsredovisningen. Delrapport lämnas till kommunfullmäktige i samband med delårsbokslut. Uppdragen och direktiven ska genomföras av respektive nämnd inom den givna ramen. Budget Kommunledningskontoret (27)

5 2. Vision och övergripande mål Visionen om Upplevelsenära Vännäs fastställdes 2015 och innebar en revidering av den tidigare visionen det Upplevelsenära Vännäs. Upplevelsenära Vännäs är den övergripande långsiktiga visionen för hela Vännäs kommun. Visionen tar sikte på år De tre värdeorden som visionen består av är: Välkomnande Vännäs Livfulla Vännäs Nytänkande Vännäs Visionen har tre funktioner. Den första är att vara den långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun och beskriva det önskade framtida läget och därmed även beskriva den önskade utvecklingen av kommunen. Den andra är, att i samband med processen för att utarbeta mål och budget, utgöra utgångspunkten för de övergripande målen som fastställs av kommunfullmäktige. Utifrån dessa övergripande mål arbetar sedan nämnderna fram konkreta mål och åtaganden. Den tredje funktionen är att visionen utgör en gemensam kontaktyta för både Vännäs kommun som organisation och Vännäs kommun som geografisk yta. Under visionen kan kommunen som organisation möta andra aktörer som exempelvis närings- och föreningsliv och därmed skapa en gemensam grund för samsyn kring utveckling och åtgärder. Fullmäktige har också definierat vad visionen innebär. Det Upplevelsenära Vännäs innebär; - Ett utbud av upplevelser som berikar livet i Vännäs - Ett öppet, vänligt och spännande Vännäs - Ett Vännäs att trivas i och att vara stolt över - Ett hållbart Vännäs För att kunna stämma av visionen har fullmäktige även en långsiktig målbild som tar sikte på år Målbilden är: Livet är lätt att leva i Vännäs. Medborgarna är mer än nöjda och stolta över att vara en del av Vännäs. Det är en kommun som människor vill besöka, flytta till och verka i. 3. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunstyrelsen har fastställt fjorton övergripande mål uppdelade i fyra perspektiv. Dessa mål är de övergripande målen som kommunstyrelsen och nämnderna har att utveckla sina mål utifrån. Målen utgår från visionen, d.v.s. utgör inriktningen för hur kommunstyrelse och nämnder ska arbeta för att uppnå visionen om det upplevelsenära Vännäs. Budget Kommunledningskontoret (27)

6 Den strategiska planen utgör den långsiktiga politiska inriktningen och utgör basen för de övergripande målsättningarna. Strategiska planen antogs i juni 2015 och gäller fram till Målen fastställs i samband med att budget och verksamhetsplan antas, d.v.s. årligen. De är dock utformade för att gälla under en längre period. De fyra perspektiven är: Ekonomi Medborgare Medarbetare Samhällsutveckling 3.1 PERSPEKTIV: EKONOMI En fortsatt god ekonomisk hushållning ska skapa förutsättningar för att klara åtaganden, framtida behov av välfärdsinsatser, samt nya satsningar. God ekonomisk hushållning med kommunens resurser ska prägla samtliga perspektiv och målsättningar. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet ekonomi: Nämnderna har ekonomi i balans Årets resultat ska uppgå till 2 % av skatter och bidrag Soliditeten ska långsiktigt förbättras 3.2 PERSPEKTIV: MEDBORGARE Alla kommunens verksamheter vänder sig på ett eller annat sätt till medborgarna. Det är viktigt att tillvarata medborgarnas uppfattning om kvaliteten på de välfärdstjänster och service som kommunen bedriver. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet medborgare: Medborgarna trivs i Vännäs kommun Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god 3.3 PERSPEKTIV: MEDARBETARE Kommunen är den största arbetsgivaren i Vännäs kommun. Personalen är den viktigaste resursen för att kommunen ska leverera välfärd och tjänster av god kvalitet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. Med kommande pensionsavgångar blir kompetensförsörjningen allt viktigare, därför är det viktigt att kommunen driver en aktiv och öppen personalpolitik med inriktning på medarbetarskap där alla medarbetares kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Hälsa, jämställdhet, ledarskap och god arbetsmiljö är också viktiga faktorer. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet medarbetare: Medarbetarna trivs Vännäs kommun har bra ledare med ett gott ledarskap Vännäs har jämställda arbetsvillkor Budget Kommunledningskontoret (27)

7 Skillnaden i anställningsgrad mellan tillsvidare anställda kvinnor och män ska minska i Vännäs kommun Sjukfrånvaron är högst 5 % 3.4 PERSPEKTIV: SAMHÄLLSUTVECKLING Vännäs kommun ska åstadkomma så bra verksamheter som möjligt och trygghet i livets olika skeden. Barn och unga ska ges en bra start i livet och äldre trygghet i åldrandet. Fler ska upptäcka det upplevelsenära Vännäs som en plats att bo och leva i. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet samhällsutveckling: De ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet Vännäs kommun har ett väl utvecklat näringsliv och företagande 3.5 NÄMNDERNAS MÅL I verksamhetsplanerna redovisar nämnderna sina mål med utgångspunkt från de övergripande målen. De övergripande målen inom perspektiven ekonomi och medarbetare ska inte brytas ner i nämnderna. Dessa mål ska vara desamma i nämnderna. Nämndernas mål, inklusive verksamhetsplaner, redovisas för kommunfullmäktige varje höst. Nämndernas verksamhetsplaner och mål ska fastställas av respektive nämnd. Hur nämnderna utformar sina målsättningar bör ske i dialog med kommunstyrelsen, så att uppföljning och värdering av uppsatta mål ska underlättas. 3.6 MÅL- OCH RESULTATUPPFÖLJNING Målen följs upp i årsredovisningen. I samband med tertialbokslut 2 (delårsbokslutet enligt Kommunallagen) ges en preliminär bedömning om målen kommer uppnås eller inte. Om bedömningen är att målet inte kommer att uppnås ska det i uppföljningen även ingå en beskrivning av vilka insatser som kommer att genomföras för att målet ska uppnås. 4. Planeringsförutsättningar 4.1 UTVECKLING AV DEN SVENSKA EKONOMIN Den svenska ekonomin avslutade fjolåret starkt. För helåret 2016 beräknas BNP ha ökat med 3,5 procent. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 procent. För i 2017 beräknas tillväxten i svensk ekonomi blir fortsatt hög. I kalenderkorrigerade termer beräknas BNP växa med 2,8 procent. Den fortsatt höga produktionstillväxten baseras på att det i år blir bättre fart på exporten och hushållens konsumtionsutgifter. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i något långsammare takt. Budget Kommunledningskontoret (27)

8 Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av i år ner i en nivå som är jämförbar med de nivåer som rådde föregående högkonjunktur, dvs. strax innan finanskrisens utbrott. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av nästa år. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förutsätts att komma och stabiliseras på en hög nivå nästa år. Därefter beräknas konjunkturläget normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1,5 procent att jämföra med 2,2 procent 2018 och 3 4 procent åren Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. För kommunsektorns del innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget än åren innan. Det är också, i reala termer, liktydigt med en svagare utveckling än normalt. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg samtidigt växer extra snabbt. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,9 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5 Sysselsättning, timmar* 1,0 1,9 1,5 0,3 0,0 0,0 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,3 3,0 3,1 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,6 2,9 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,3 1,7 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,6 2,3 2,7 2,8 Realt skatteunderlag 2,1 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5 Befolkning 1,1 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. Den starka tillväxten av skatteunderlaget vi såg år 2015 väntas fortsätta i nästan lika snabb takt 2016 och År 2016 ökade antalet arbetade timmar dubbelt så mycket som 2015 men lönesumman tilltog bara marginellt mer. Samtidigt ökade inkomsterna av sociala ersättningar endast svagt och grundavdragen steg mer än året innan. Den sammantagna effekten är en liten nedgång i skatteunderlagstillväxten. År 2017 avtar skatteunderlagets ökning ytterligare något. Det hänger ihop med att sysselsättningsutvecklingen dämpas samt minskade utbetalningar av sjukpenning och arbetslöshetsersättningar. Från och med 2018 växlar skatteunderlagets ökning ner till en nivå under den genomsnittliga sedan millennieskiftet. Det beror framförallt på att den långa perioden med sysselsättningsökning upphör när konjunkturtoppen passeras. Budget Kommunledningskontoret (27)

9 Bedömningen är att svenska kommuner under kommande år har en utmanande situation med ett växande gap mellan intäkter och kostnader, då kostnadsutvecklingen ökar i högre takt än vad intäkterna gör. Den demografiska utvecklingen präglas av en kraftig förväntad befolkningsökning. Det sker till stor del i den yngre och äldre delen av befolkningen, och dessa grupper är de mest kostnadskrävande delarna av befolkningen. Antalet innevånare i arbetsföra åldrar förväntas öka betydlig långsammare och det är en av faktorerna som påverkar intäktsutvecklingen. 4.2 BEFOLKNINGEN I VÄNNÄS KOMMUN Under 2016 ökade befolkningen i Vännäs kommun med totalt 102 personer. Vid årets slut bodde det 8695 personer i Vännäs kommun, till skillnad från personer den 31 december Kommunen hade både ett födelseöverskott (+3) och ett invandringsöverskott (+47). Budget Kommunledningskontoret (27)

10 Befolkningspyramid Vännäs 2016 Budget Kommunledningskontoret (27)

11 Befolkningspyramid Sverige 2016 In- och utflyttade 2016 De inrikes inflyttningarna till Vännäs var 476 personer och de inrikes utflyttningarna var 427, totalt ger detta ett inrikes flyttningsöverskott med 47 personer. För 2015 hade kommunen ett inrikes flyttningsunderskott med 44 personer. Även 2014 var det ett flyttningsunderskott, då 36 personer. Kommunen har ett invandringsöverskott med 47 personer för 2016, vilket är i nivå med 2015 (+46 personer) Befolkningsutveckling prognos Vännäs beställde en långsiktig befolkningsprognos från SCB 2014, något senare långsiktigt dokument har inte tagits fram på övergripande nivå. SCB:s prognos visar på en fortsatt stark befolkningsutveckling för Vännäs kommun. Dock har inte prognosen stämt fullt ut med verkligheten. Budget Kommunledningskontoret (27)

12 Verksamhetsspecifika prognoser tas också fram. Dessa är oftast mer kortsiktiga. Prognos för utvecklingen av äldre äldre Äldre blir allt äldre och för att möta behovet av äldreomsorg för personer äldre än 85 år kräver det en ökning av alternativt nya platser inom SÄBO. Detta inkluderar ersättning av nuvarande platser på Hjorten. Budget Kommunledningskontoret (27)

13 Elevprognoser Budget Kommunledningskontoret (27)

14 Budget Kommunledningskontoret (27)

15 5. Ekonomi 5.1 EKONOMI I BALANS Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för att ha en ekonomi är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida målsättningar. Med begreppet standardkostnader avses de jämförelsekostnader som Vännäs kommun använder. 5.2 KOMMUNENS SKATTEINTÄKTER Kommunens skattesats Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar. Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därefter spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalet är för högt ska en negativ slutavräkning budgeteras. Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. Inkomstutjämningens justering sker också i skatteavräkningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt även om inte arbetslösheten ökar inom den egna kommunen. Vännäs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. Budget Kommunledningskontoret (27)

16 Skatter och bidrag Belopp i tkr Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning (inkl införanderegler) Summa intäkter Slutavräkning 2016, korrigering Slutavräkning Slutavräkning Summa intäkter (inkl. avräkning) Fastighetsavgift Summa intäkter (inkl avräkning och fastighetsavgift) KOMMUNAL VERKSAMHET, SAMMANVÄGT PRISINDEX I tabellen nedan visas SKL:s senaste bedömning av prisförändringar under perioden Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, t.ex. i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKL:s kalkyler. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Personalkostnad* 3,5 2,9 3,2 3,5 3,5 Övrig förbrukning 1,9 2,2 2,4 2,6 2,6 Prisförändring 3,00% 2,70% 2,90% 3,20% 3,20% *Kvalitetsjusterad lönekostnadsförändring inkl. förändring i arbetsgivaravgifter Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos (dock justerad för den statliga lärarlönesatsningen), och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. För 2016 och 2017 påverkar lärarlönesatsningen PKV med 0,3 procentenheter per år. Allt högre avsättningar för förmånspensioner, delvis till följd av ändrad indexberäkning för allmän pension innebär kraftigt ökade pensionskostnader framöver. Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst Det bör dock betonas att denna utveckling är starkt förknippad med de antagande om priser, löner m.m. som ligger bakom kalkylen. Osäkerheten ökar för varje år framåt. För påverkar det PKV med 0,2 procentenheter. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen. Budget Kommunledningskontoret (27)

17 Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIF- KS, dvs. konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna. 5.4 MEDARBETARE En central pott för löneökningar läggs centralt vid sidan om förvaltningarnas ramar under Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte. Personal nyckeltal Lönekostnader (tkr) Procentuell förändring av lönekostnader 7,2% 4,1% 2,8% 2,4% 3,9% Antal årsabeten Antal årsarbeten, sjuka 91,5 86,8 74,0 73,0 66,6 Sjuklön dag 2-90 (tkr) Budget Kommunledningskontoret (27)

18 5.5 ARBETSGIVARAVGIFTER Preliminära arbetsgivaravgifter 2018 Å lder spen sion sa v g ift 1 0,2 1 Efter lev a n depen sion sa v g ift 0,7 0 Sju kför sä kr in g sa v g ift 4,3 5 A r betsska dea v g ift 0,2 0 För ä ldr a för sä kr in g sa v g ift 2,6 0 A r betsm a r kn a dsa v g ift 2,6 4 A llm ä n lön ea v g ift 1 0,7 2 Su m m a 31,42 A v t a lsförsä krin ga r Om stä lln in g sför sä kr in g (KOM-KL) 1 0,00 Tjä n steg r u ppliv för sä kr in g (TGL-KL) 0,07 A v ta lsg r u ppsju kför sä kr in g (A GS-KL) 0,00 Tr y g g h etsför sä kr in g v id a r betsska da (TFA -KL) 0,01 A v g iftsbefr ielseför sä kr in g (A FA ), in kl. lön eska tt 0,00 Su m m a 0,08 Kollekt iv a v t a la d pen sion A v g iftbestä m d del (a v g ift 4,5 %) 4,8 0 + lön eska tt (2 4,2 6 %) 1,1 6 För m å n sbestä m d del (in kom ster ö ta k) 1,4 0 + lön eska tt (2 4,2 6 %) 0,3 4 Su m m a 7,70 Su m m a a rbet sgiv a ra v gift er 39, INTERNHYRESSYSTEMET OCH INTERNRÄNTAN SKL anger en internränta som kan användas i budgetsammanhang vid beräkning av kapitalkostnader (avskrivningar + internränta). Denna sätts utifrån sektorns egna upplåningskostnader och huvudkällan är Kommuninvests skulddatabas, KI Finans. Enligt denna metodik blir den föreslagna internräntan avseende år 2018: 1,75 procent. I samband med intern hyressättning används 1,75%+1,1%=2,85%. Differensen används till att stärka fastighetsunderhållet. 5.7 INVESTERINGAR Med tanke på kommunens svaga soliditet begränsas investeringsvolymen över tiden till maximalt motsvarande vad årets resultat + avskrivningar uppgår till. Det beräknas motsvarar ca 32 mkr/år (resultat 12 mkr + avskrivningar 20 mkr). Budget Kommunledningskontoret (27)

19 I syfte att uppnå långsiktig finansiering av större investeringsprojekt så reserveras 15 mkr av det årliga utrymmet till för det ändamålet. Det medför att det finns ca 17 mkr/år att disponera för övriga investeringar. Förslag på specifika projekt för detta bereds av ledningsgruppen inför politiska beslut om fördelning. I syfte att förbättra den praktiska hanteringen beslut i investeringsprocessen ska två buffertnivåer finnas inarbetad i investeringsbudgeten. Nivå 1 är en buffert om ca 4 mkr som kommunstyrelsen beslutar om och nivå 2 är en buffert om ca 1 mkr som Kommunchef beslutar om. Beskrivning av hur formalia om hur beslut för ianspråktagande av buffertnivåerna ska arbetas fram. Gällande investeringar och försäljningar i samband med exploaterings aktiviteter så hålls det likvida flödena för detta utanför ramfördelningen av investeringsbudgeten. Tanken är att över tiden skall in- och utbetalningar kring detta i huvudsak motsvara varandra. 5.8 DISPONERING AV RESULTATUTJÄMNINGSRESERVEN Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. 5.9 EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsmässigt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Detta genomförs genom att: Budget Kommunledningskontoret (27)

20 Vännäs kommun verksamhet styrs av Kommunfullmäktiges fastställda mål och budget. Övergripande nivå leds av Vännäs kommuns vision och kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag. Nämnderna styrs med finansiella- och verksamhetsmål samt nyckeltal (indikatorer). De i budget och verksamhetsplan angivna målen med indikatorer skall följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/ verksamhetsberättelser. Vännäs kommun skall ha en ekonomi i balans, kommunens budget ska innehålla finansiella mål och mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Planeringen av den ekonomiska politiken skall utgå från ett försiktigt förhållningssätt. På lång sikt ska resultatet i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning uppgå till lägst 2 procent, vilket motsvarar ett resultat på 12 mkr. Resultatmålet (exkl. reavinster) under perioden är för mkr och för 2019 samt mkr. Negativa balanskravsresultat ska regleras så snart som möjligt, dock senast inom tre år. Beslut ska fattas om en särskild åtgärdsplan för detta. Överskott är en nödvändig förutsättning för att finansiera framtida investeringar. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Vännäs kommun har god ekonomisk hushållning. Nämnderna har detta ansvar delegerat till sitt område och inom ramen för sin budget. De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Alla beslut ska innehålla en ekonomisk konsekvensbeskrivning som tydliggör hur beslutet påverkar kommunens ekonomi och hur det ska finansieras. Detta gäller även övergripande policys, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheterna. I budget angivna ramar för verksamheterna utgör sammantagna resultatkrav för respektive nämnd. Nämnd ska hantera befarade överskridanden inom denna totalram. De kommunala bolagen och de affärsdrivande verksamheterna skall minst ha full kostnadstäckning samt väl avvägda resultatkrav Budgetuppföljning För att nå en sund ekonomi i långsiktig balans ska gällande budgetramar hållas. Inom den givna budgetramen ska verksamheten präglas av ett effektivt resursnyttjande. Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning: Nämnderna och förvaltningarna ska varje månad, på ett standardiserat sätt, rapportera det ekonomiska läget till kommunstyrelsens arbetsutskott. Där anges redovisat utfall vid senaste månadsskiftet, budget för perioden, eventuell Budget Kommunledningskontoret (27)

21 budgetavvikelse och prognostiserat årsutfall. Kommentarer till avvikelser ska göras och förslag till åtgärder ska lämnas. Kommunstyrelsens arbetsutskott protokollför åtgärder som nämnderna och förvaltningarna förvänts genomföra, med anledning av den månatliga rapporten och det förväntade utfallet. De månatliga rapporterna sammanställs och delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, inklusive förslag till beslut om åtgärder. Nämnderna ska utifrån den givna ramen ta ett självständigt ansvar för ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. För att klara ett utfall i balans, som är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål, måste nämnderna ha full kontroll över den ekonomiska utvecklingen över året. Det betyder att nämnderna måste skaffa sig och upprätthålla goda rutiner när det gäller budgetuppföljningen. Vid befarat överskridande ska nämnden omedelbart utarbeta förslag till åtgärder som ska rapporteras till kommunstyrelsen vid den månatliga uppföljningen. Kommunstyrelsen har, med hänvisning till kommunallagen 6 kap, uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Styrelsen har också rätt att inhämta yttranden och upplysningar från nämnder och anställda, som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sitt ledningsuppdrag. Uppsiktsplikten gäller även för det helägda kommunala bolaget Nämndernas över-/underskott Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1 3 år i en återbetalningsplan, som fastställs av kommunstyrelsen. Överskott kvittas mot tidigare underskott. För intraprenader gäller särskilda regler. Intraprenadernas anställda ska kunna påverka det egna arbetet. Särskilt avtal ska tecknas mellan intraprenaden och den aktuella nämnden. För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Därav får högst 25 procentenheter användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet. Kommunfullmäktige kan eventuellt besluta om annat upplägg. Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal Investeringar Förslag till investeringar i materiella anläggningstillgångar anges på avsedd blankett. Förslagen analyseras och sammanställs av Vännäs kommuns ledningsgrupp och framförs som ett samlat förslag till budgetberedningen. Budget Kommunledningskontoret (27)

22 Anläggningstillgångar är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav i verksamheten. Med detta menas att: Nyttjande perioden är minst tre år Anskaffningsvärdet uppgår till minst ett basbelopp Slutkostnadsredovisningen ska ske när investeringen är genomförd, dock senast året efter medel till investering har anslagits i investeringsbudgeten Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långfristiga finansiella utrymme och visar på hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensionsskuld t.o.m. -97 uppgick i bokslutet 2016 till -6,8%. Målet är att soliditeten långsiktigt ska öka Ekonomiska nyckeltal Tkr Årets Resultat Balanskravsresultat Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidra 2,2% 1,1% 1,4% -0,2% 2,3% Årets investeringar Soliditet 28,3% 35,7% 29,2% 33,0% 36,9% Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt -6,8% -0,6% -2,0% -5,4% -1,8% Likvida medel Självfinansieringsgrad 63,8% 23,1% 40,3% 75,2% 108,5% Vännäs kommuns soliditet d.v.s. hur mycket av tillgångarna som är finansierade med egna medel är relativt lågt. Självfinansieringsgraden (årets resultat + avskrivningar) ligger under 100% vilket innebär att investeringarna måste lånefinansieras. Under perioden 2012 till 2016 ligger resultatet på för låg nivå, särskilt om man exkluderar jämförelsestörande poster, i genomsnitt ett resultat på knappt 2 mkr Budgetram 2018 samt plan Budgeten består av följande delar; Driftbudget 2018 Investeringsram 2018 Preliminära drift- och investeringsramar Kommunövergripande målsättningar Särskilda direktiv och uppdrag till nämnderna Driftbudget 2018 samt plan per nämnd Budget Kommunledningskontoret (27)

23 Budget 2018, plan Budgetram per nämnd Budget Plan Plan Årsbudget Årsutfall tkr Kommunstyrelsen varav KS ej fördelat varav Stab och KLK varav Samhällsbyggnadsförvaltningen Plan- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Liljaskolans styrelse Barn- och utbildningsnämnden Finansenheten Summa I kommunens totala resultat ingår en realisationsvinst för 2018: tkr, 2019: tkr samt 2020: tkr. Detta avser till största del försäljning av fastigheter till Vännäs Fastighet AB. Realisationsvinsten är periodiserad på respektive fastighets kontraktstid och bokförs på Finansenheten Investeringsbudget Detaljerat förslag över investeringsprojekt för budget 2018 samt plan finns i nuläget ej att presentera. Ledningsgruppen kommer presentera ett förslag inför den politiska hanteringen. Nedan visas en övergripande bild över inriktning av de totala investeringarna avseende övriga projekt. De årliga reservationerna av 15 mkr för större projekt ligger utanför uppställningen. Investeringsbudget. Budget Plan Plan Sum tkr Specificerade projekt KS-buffert specade projekt KC-buffert mindre projekt Summa Budget Kommunledningskontoret (27)

24 6. Särskilda direktiv och uppdrag till nämnder 6.1 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ med ansvar för kommunens utveckling och ekonomisk ställning. Detta innebär att kommunstyrelsen samordnar planering och uppföljning av verksamheter och ekonomi, för såväl nämnder som det helägda bolaget. Under kommunstyrelsen finns två förvaltningar: kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunledningskontoret arbetar i huvudsak med intern service till förvaltningar och medborgare, samt ungdoms-, föreningslivs-, utvecklings-, integrations-, arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med drift och underhåll av gator och fritidsanläggningar/grönytor, gatubelysning, vatten- och renhållning och fastighetsservice Särskilda direktiv och uppdrag till kommunstyrelsen Utöver de uppgifter och ansvarsområden som kommunstyrelsen har enligt reglemente m.m. ska kommunstyrelsen under planperioden arbeta med: 1. Att stärka fritidsområdet vid Vännäs bad och camping som mötesplats för föreningsliv, medborgare och besökare. 2. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 3. Ärenden som behandlar näringslivsfrågor ges förtur i handläggning. 4. Till 2019 genomföra ett uppdrag om att utreda Liljaskolans organisatoriska tillhörighet/resultatenhet. 6.2 PLAN- OCH MILJÖNÄMNDEN Plan- och miljönämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och miljö- och hälsoskyddsområdet, samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom dessa områden. Förutom de ovan nämnda arbetsuppgifterna fullgör nämnden även de trafikuppgifter som avses i 1 lagen(1978:244) om nämnder för vissa trafikfrågor. Plan- och miljönämnden svarar också för räddningstjänsten och de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden som svarar för räddningstjänsten. Budget Kommunledningskontoret (27)

25 Nämnden saknar egen förvaltning. Organisatoriskt tillhör avdelningarna plan- och bygg, miljö, och räddningstjänsten till samhällsbyggnadsförvaltningen Särskilda direktiv och uppdrag till plan- och miljönämnden Utöver de uppgifter och ansvarsområden som plan- och miljönämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden särskilt arbeta med: 1. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 6.3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens verksamheter inom bl.a. förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Uppgifterna omfattar förskoleklass och grundskola. I nämnden ingår även ansvaret för den kommunala musikskolan samt biblioteksverksamheten och förverkligandet av kommunens kulturpolitiska mål Särskilda direktiv och uppdrag till barn- och utbildningsnämnden Utöver de uppgifter och ansvarsområden som barn- och utbildningsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden särskilt arbeta med: 1. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras 6.4 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Vård- och omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som sägs i lag om socialnämnd, förutom ansvar för förskole- och fritidshemsverksamheten. Vård- och omsorgsnämnden utövar också ledningen för den kommunala hälso- och sjukvården samt ledningen för verksamheten med stöd och service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vård- och omsorgsnämnden fullgör även kommunens uppgifter enligt lag om riksfärdtjänst, lag om färdtjänst och fastställer regler för den kommunala riksfärdtjänsten Särskilda direktiv och uppdrag till vård- och omsorgsnämnden Utöver de uppgifter och ansvarsområden som vård- och omsorgsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden särskilt arbeta med: 1. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. Budget Kommunledningskontoret (27)

26 6.5 LILJASKOLANS STYRELSE Styrelsen svarar för ledning, samordning och utveckling av Liljaskolans verksamhet. Liljaskolan är Vännäs kommuns gymnasieskola. Den bedriver också vuxenutbildning Liljaskolans direktiv och uppdrag till Liljaskolans styrelse Liljaskolans styrelse har under planperioden direktiv och uppdrag att särskilt arbeta med. 7. Räkenskaper Budget 2018 samt plan Resultaträkning Budget Plan Plan Budget Utfall (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Budget Kommunledningskontoret (27)

27 Budget 2018, plan Budgetram per nämnd Budget Plan Plan Årsbudget Årsutfall Tkr Kommunstyrelsen Varav: KS ej fördelat Varav: KLK Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Varav: SBF Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader POM Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader VOO Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Lilja Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader BOU Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader FIN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära poster Resultat Totalt Vännäs Kommun Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Budget Kommunledningskontoret (27)