Budget 2014 Verksamhetsplan

Transkript

1 Budget 2014 Verksamhetsplan Kommunfullmäktige Dnr 2013/13-153

2 BUDGETFÖRSLAGETS INNEHÅLL OCH UPPDRAG... 4 Allmänt... 4 Budget Preliminära ramar SÄRSKILDA UPPDRAG OCH DIREKTIV TILL KOMMUNENS NÄMNDER... 4 VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL... 6 Vision: Det upplevelsenära Vännäs... 6 Kommunfullmäktiges övergripande mål... 6 Perspektiv: Ekonomi... 6 Perspektiv: Medborgare... 6 Perspektiv: Samhällsutveckling... 7 Perspektiv: Medarbetare... 7 Nämndernas mål... 7 Måluppföljning... 7 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 8 Utvecklingen av den internationella och svenska ekonomin... 8 Vännäs kommuns ekonomiska förutsättningar... 9 Ekonomi i balans... 9 Befolkningsutveckling Vännäs kommun... 9 Kommunens skatteintäkter Statsbidrag och kommunal fastighetsavgift Arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader Pensionskostnad Löneökningar Internhyressystemet och internräntan Kompensation för prisökningar Känslighetsanalys Justering för kapitalkostnader EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER Budgetuppföljning Hantering av överskott och underskott vid årsbokslut Nämndernas över-/underskott Investeringar

3 FINANSIELLA PRINCIPER Nettokostnadsandel Soliditet Lånesättningsgrad Likviditet RESULTATBUDGET, MKR NÄMNDERNAS RAMAR Kommunstyrelsen Särskilda direktiv och uppdrag till kommunstyrelsen Budgetram Investering Plan Plan- och miljönämnden Särskilda direktiv och uppdrag till plan- och miljönämnden Budgetram Investering Budgetram Barn- och utbildningsnämnden Särskilda direktiv och uppdrag till barn- och utbildningsnämnden Budgetram Investering Budgetramar Vård- och omsorgsnämnden Särskilda direktiv och uppdrag till vård- och omsorgsnämnden Budget Investering Budgetramar Liljaskolans styrelse Särskilda direktiv och uppdrag till Liljaskolans styrelse Budget Investering Budgetramar

4 Budgetförslagets innehåll och uppdrag Allmänt Följande dokument innehåller budget och budgetramar 2014 samt verksamhetsplan Budgetdokumentet innehåller också avsnitt om budgetförutsättningar med omvärldsanalys, ekonomistyrningsprinciper och finansiella principer samt uppdrag till nämnderna. Budgeten består av följande delar; Driftbudget 2014 Investeringsbudget 2014 Preliminära drift- och investeringsramar för 2015 och 2016 Kommunövergripande målsättningar Särskilda direktiv och uppdrag till nämnderna Budget 2014 Budgetberedningen, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, förstärkt med fyra personer för att ge alla partier möjlighet att delta i arbetet, har under mars - maj 2013 gjort en grundlig genomgång av resultatet från verksamhetsåret 2012, budgeten för innevarande år och nämndernas verksamhetsberättelser. Budgetramarna har utarbetats med utgångspunkt från de budgetramar som gällde under Samtliga förvaltningar och nämnder har redovisat sina förutsättningar och behov. Budgetberedningen har utifrån den strategiska planen formulerat förslag till mål som kommunfullmäktige ska anta. Rambudget lämnas till nämnderna, som därefter förfogar över sin ram. Kommunfullmäktiges beslut om denna verksamhetsplan samt rambeslut innebär att formellt beslut fattats om budget för drift och investering 2014 och verksamhetsplan för Budgetramarna framställs netto per nämnd inkluderande kostnader och intäkter, exklusive löneökningar och inklusive kapitalkostnader. Återrapportering ska ske enligt bruttoredovisning. Denna plan utgår från fakta som är kända Speciellt gäller detta de prognoser om skatter och utjämningsbidrag som redovisas i resultaträkningen. De förändringar och direktiv som beslutas i denna budget ska genomföras av respektive nämnd. För övriga större förändringar och för principiella och genomgripande förändringar krävs samråd med kommunstyrelsen, som kan föra ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut. Kommunfullmäktige ska informeras om styrelsens och nämndernas fördelning av ramarna senast vid sammanträdet i november Investeringsbudgetförslag upprättas för tre år i fasta priser. Preliminära ramar De budgetramar för 2015 och 2016 som ingår i detta dokument är preliminära och kommer att omprövas utifrån resultat, volymförändringar och tvingande yttre omständigheter ex. lagändringar. Särskilda uppdrag och direktiv till kommunens nämnder Kommunfullmäktige ger årligen ett antal uppdrag till nämnderna i anslutning till budgeten för det kommande året. De uppdrag som lämnats i tidigare budgetar gäller fortfarande och stäms av årligen i samband med årsredovisningen. Delrapport sker till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med delårsbokslutet. 4

5 De särskilda uppdragen och direktiven ska genomföras av respektive nämnd inom den angivna ramen. För övriga större förändringar och för principiella och genomgripande förändringar krävs samråd med kommunstyrelsen, som kan föra ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut. 5

6 Vision och övergripande mål Vision: Det upplevelsenära Vännäs Visionen om Det Upplevelsenära Vännäs fastställdes 2006 och är den övergripande långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun. De tre hörnstenar som visionen består av är; Välkomnande Vännäs Livfulla Vännäs Nytänkande Vännäs Visionen har tre funktioner. Den första är att vara den långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun och beskriva det önskade framtida läget och därmed även beskriva den önskade utvecklingen av kommunen. Den andra är, att i samband med processen för att utarbeta mål och budget, utgöra utgångspunkten för de övergripande målen som fastställs av kommunfullmäktige. Utifrån dessa mål arbetar sedan nämnderna fram konkreta mål och åtaganden. Den tredje funktionen är att visionen utgör en gemensam kontaktyta för både Vännäs kommun som organisation och Vännäs kommun som geografisk yta. Under visionen kan kommunen som organisation möta andra aktörer som exempelvis föreningsliv, och därmed skapa en gemensam grund för samsyn kring utveckling och åtgärder. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har fastställt fjorton övergripande mål uppdelade i fyra perspektiv. Dessa mål är de övergripande målen som kommunstyrelsen och nämnderna har att utveckla sina mål utifrån. Målen utgår från visionen, dvs. utgör inriktningen för hur kommunstyrelse och nämnder ska arbeta för att uppnå visionen om det upplevelsenära Vännäs. Den strategiska planen utgör den långsiktiga politiska viljeinriktningen och utgör basen för de övergripande målsättningarna. Strategiska planen är antagen i september Målen fastställs i samband med att budget och verksamhetsplan antas, dvs. årligen. De är dock utformade för att gälla under en längre period. De fyra perspektiven är; Ekonomi Medborgare Samhällsutveckling Medarbetare Perspektiv: Ekonomi En fortsatt god ekonomisk hushållning ska skapa förutsättningar för att klara åtaganden, framtida behov av välfärdsinsatser samt nya satsningar. God ekonomisk hushållning med kommunens resurser ska prägla samtliga perspektiv och målsättningar. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet ekonomi; Nämnderna har ekonomi i balans. Förändringen av eget kapital sista raden i resultaträkningen ska motsvara god ekonomisk hushållning. Målet är att beloppet ska uppgå till 7 Mkr. Detta mål beräknas inte kunna nås under planperioden. Soliditeten ska vara årligen 35 % under perioden. Likviditeten ska motsvara 40 Mkr under perioden. Perspektiv: Medborgare Alla kommunens verksamheter vänder sig på ett eller annat sätt till medborgarna. Det är viktigt att tillvarata medborgarnas uppfattning om kvaliteten på de välfärdstjänster och den service som kommunen bedriver. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet medborgare; 6

7 Medborgarna trivs i Vännäs kommun. Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god. Perspektiv: Samhällsutveckling Vännäs kommun ska åstadkomma så bra verksamheter som möjligt och trygghet i livets olika skeden. Vi ska ge barn och unga en bra start i livet och äldre trygghet i åldrandet. Fler ska upptäcka det upplevelsenära Vännäs som en plats att bo och leva i. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet verksamhet/tillväxt; Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet Hela Vännäs har ett utvecklat näringsliv och företagande Fler kooperativ och sociala företag skapas Perspektiv: Medarbetare Kommunen är den största arbetsgivaren i Vännäs kommun. Personalen är den viktigaste resursen för att kommunen ska kunna leverera välfärd och tjänster av god kvalitet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. Med kommande pensionsavgångar blir kompetensförsörjning allt viktigare, därför är det viktigt att kommunen driver en aktiv och öppen personalpolitik med inriktning på medarbetarskap, hälsa, jämställdhet, ledarskap, god arbetsmiljö samt möjligheten att kunna arbeta i intraprenadform. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet medarbetare; Medarbetarna trivs Vännäs kommun har bra ledare med ett gott ledarskap Vännäs kommun har jämställda arbetsplatser 65 % av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning Sjukfrånvaron är högst 5 % Nämndernas mål I verksamhetsplanerna redovisar nämnderna sina mål med utgångspunkt från de övergripande målen. De övergripande målen inom perspektiven medarbetare och ekonomi ska inte brytas ner till delmål i nämnderna. Dessa mål ska vara de samma i nämnderna. Nämndernas mål inkl. verksamhetsplaner återredovisas för kommunfullmäktige i november Nämndernas verksamhetsplaner och mål ska fastställas av respektive nämnd. Hur nämnderna utformar sina målsättningar bör ske i dialog med kommunstyrelsen, så att uppföljning och värdering av uppsatta mål ska underlättas. Fullmäktiges intentioner är att målen, i så hög grad som möjligt, ska spegla god ekonomisk hushållning dvs. belysa effektivitet utifrån kvalitet och ekonomi. Måluppföljning Målen följs upp i årsredovisningen. I samband med delårsbokslut ges en preliminär bedömning om målen kommer uppnås eller inte. Om bedömningen är att målet inte kommer att uppnås ska det i delårsbokslutet även ingå en beskrivning av vilka insatser som kommer att genomföras för att målet ska uppnås. 7

8 Budgetförutsättningar Utvecklingen av den internationella och svenska ekonomin Den 15 april 2013 presenterade regeringen 2013 års vårproposition (2012/13:100). I enlighet med riksdagens uttalande presenteras normalt inga nya reformer i den ekonomiska vårpropositionen utan budgetarbetet koncentreras till budgetpropositionen. För att motverka att den höga arbetslösheten biter sig fast aviserar regeringen några ytterligare satsningar: utbildningsplatser per år inom yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning platser per år inom praktik och arbetsmarknadsutbildning Förstärkta insatser för regional tillväxt platser per år inom civil- och högskoleingenjörsutbildningar samt sjuksköterskeutbildningar Omfördelning av medel motsvarande 700 miljoner kronor för drift och underhåll av järnvägar 2013 termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark År 2014 begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget realt sett växa med över 1,5 procent som ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges. *Kalenderkorrigerad utveckling. Källa: SKL BNP* 1,5 2,5 3,3 3,3 Sysselsättning, timmar* 0,3 0,5 1,2 1,2 Öppen arbetslöshet, nivå 8,1 8,0 7,3 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,8 2,9 3,2 3,6 2,7 2,7 3,0 3,6 Konsumentpris, KPIX 0,8 1,2 1,5 1,7 Konsumentpris, KPI 0,3 1,3 2,1 2,5 I år växer BNP med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på 2014 som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala 8

9 Vännäs kommuns ekonomiska förutsättningar Ekonomi i balans Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för att ha en ekonomi i balans är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Vad gäller balanskravet har Vännäs kommun inget underskott att återställa från tidigare år. Fullmäktiges ambition är att standardkostnader ska vara vägledande för framtida målsättningar. Med begreppet standardkostnader avses de jämförelsekostnader som Vännäs kommun använder. Befolkningsutveckling Vännäs kommun Befolkningen i Vännäs kommun ökade med 57 personer mellan 2012 och Den 31 december 2012 var befolkningen 8522 personer. Vännäs är tillsammans med tre andra kommuner i länet de enda som har ökat sin befolkning under Invånare Befolkningsutveckling åldersgruppen, medan utvecklingen i mellersta åldersgruppen kan visa hur framtida skatteunderlag kommer att utvecklas. Kommunen saknar en aktuell och tillförlitlig befolkningsprognos. Istället finns statistik över befolkningens sammansättning idag samt in- och utflyttade över tid. Jämförelsen visar att Vännäs har procentuellt fler 6-18 åringar än riket, även från 40 år och äldre har kommunen högre procentsiffror, sett till befolkningens sammansättning. Andelen 1-5 åringar är densamma som riket, medan andelen invånare i åldersgrupperna 0 år och år är lägre i Vännäs. Befolkningens sammansättning 2012 visas i den nedanstående tabellen. Åldersgrupper Vännäs Antal Procent Riket procent ,1 1, ,0 6, ,9 4, ,8 3, ,4 3, ,0 3, ,6 14, ,8 12, ,9 32, ,1 10, ,5 5,8 85-w 251 2,9 2, Ur kommunalt perspektiv är det intressant att dela upp befolkningen i tre åldersgrupper, 0-19 år, år samt 65 år och äldre, och studera förändringen över tid för dessa grupper. Anledningen till denna gruppering är att en stor del av den kommunala verksamheten konsumeras av brukare i den yngsta och äldsta 9

10 Antal Födelse- och flyttningsnetto Födelsenetto Flyttningsnetto In- och utflyttade, åldersgrupper 2012 Inflyttade Utflyttade Ålder Elevutvecklingen vid Liljaskolan Antalet 16-åringar inom Umeåregionen minskar under planeringsperioden, enligt tabellen nedan Av eleverna i Umeåregionen brukar 15,9 % välja Liljaskolan. Utifrån den föregående tabellen ger det ett elevtal på Liljaskolan (inklusive beräknade långväga elever) enligt den nedanstående tabellen. Det är tydligt att antalet elever på skolan kommer att minska under de närmaste åren. Elever från Umeåregionen Antal långväga elever Totalt I åldersgrupperna 0-17 år och 25 år och äldre överväger antalet inflyttade. Gruppen som flyttar ut är år, samt år och de flyttar sannolikt ut för utbildning eller arbete på annan ort. Barn- och elevutveckling Planeringstalet för födda är 100 per år och planeringstalet (netto) för inflyttade är 7 st barn per årskull. Elevantalet avser snittet av elevantalet vår respektive höst. Tabellen nedan utgår från planeringstalet; Barn 1-5 år Grundskola F Gymnasieskola Totalt

11 Befolkningsutvecklingen , åldersgrupperna 65 år och äldre Ålder Förändring Förändring % 95-w , , , , , , ,5 Totalt ,9 Ovanstående tabell (hämtad från redovisad folkmängd samt Vännäs kommuns senaste befolkningsprognos, upprättad av SCB) redovisar en kraftig procentuell ökning av populationen 65-w år fram till år Samtidigt visar prognosen på en minskning av den totala befolkningen med 0,9 %. Prognosen visar också att i åldersgruppen 65-w år är det en stor procentuell ökning i den högsta åldersgruppen, även om numerären inte är så stor. Erfarenheten visar dock att det är i den åldersgruppen som vårdkostnaden per person är som högst. Prognosen visar på ökningar i samtliga åldersgrupper med undantag av grupperna år samt år. Kommunens skatteintäkter Kommunens skattesats är enligt beslut i kommunfullmäktige 22,90. Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar. Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess att taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därför spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalet är för högt ska en negativ slutavräkning budgeteras. Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. Inkomstutjämningens justering sker också i skatteavräkningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt även om inte arbetslösheten ökar inom den egna kommunen. Vännäs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. Enligt prognos från SKL anges skatteunderlagets tillväxt för 2013 till 3,4 %, för ,2 %, ,0 % och ,7 %. Budgeterade skatteintäkter Skatteintäkter, (Mkr) Skatteintäkter 345,9 354,6 368,7 386,1 Slutavräkning -2,3 Summa 342,6 354,6 368,7 386,1 Statsbidrag och kommunal fastighetsavgift De generella statsbidragen utgörs av inkomst- och kostnadsutjämning, samt ett regleringsbidrag/-avgift. De utbetalas tillsammans med skatteintäkterna och är 11

12 preliminära tills taxeringen är slutgranskad. Inkomstutjämningen reglerar så att kommunen uppnår en garanterad nivå med 115 % av en uppräknad medelskattekraft. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, t ex. skillnader i andelen barn eller andelen äldre. Systemen ska däremot inte utjämna för skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Vännäs kommun är bidragstagare när det gäller inkomstutjämningen. Medelskattekraften i Vännäs är preliminärt beräknad till cirka 89 % av riksgenomsnitt, vilket medför ett bidrag med cirka kr per invånare under Kostnadsutjämningen bygger på kommunens beräknade standardkostnader som jämförs med rikets genomsnittliga standardkostnader. Vännäs kommun får 528 kr per invånare för Budgeterade statsbidrag Statsbidrag, (Mkr) Inkomstutjämning 81,5 83,5 86,9 91,0 Kostnadsutjämning 4,3 4,5 4,5 4,6 Regleringsbidrag 3,8 1,7-0,9-3,4 LSS-utjämning 37,3 37,7 38,0 38,3 Fastighetsavgift 13,6 13,6 13,6 13,6 Strukturbidrag 7,5 7,6 7,7 7,8 Summa 148,1 148,6 149,8 151,9 Arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader För 2014 gäller följande preliminära % personalomkostnadspålägg Anställda f 1937 och tidigare 0,0 Anställda ,81 Anställda ,46 Anställda f 1985 och senare 21,29 Förtroendevalda 38,25 Uppdragstagare 31,42 Pensionskostnad Till pensionsfonden avsätts årligen ,0 Mkr ändrades pensionssystemet från intjänande av pensionspoäng, där kommunen ansvarade för framtida utbetalningar av tjänstepension, till avgiftsbestämda avsättningar årligen för tjänstepension. I dagsläget belastar såväl pensionsutbetalningar från pensionsskulden som avgifter för nyintjänad individuell pension för dagens anställda den kommunala ekonomin. Kostnaden för pensionsutbetalningar budgeteras centralt. Kostnaden för pensionsavgiften för dagens anställda budgeteras på nämndernas kostnadsställen som en del av personalkostnadspålägget för sociala avgifter. De centralt budgeterade pensionsutbetalningarna kommer att växa inom de närmaste åren. Under 2014 beräknas utbetalningarna även öka med nästan 1 Mkr för att garantera nivån för de pensionärer som har en kompletterande ålderspension. Då den vanliga ålderspensionen minskar på grund av att den så kallade bromsen i systemet slår till när tillväxten är låg, täcker den kommunala kompletterande ålderspensionen upp så att de kommunala pensionärernas månatliga pensionsbelopp inte minskar. Avgifterna för den individuella pensionen har från och med 2010 uppnått en generell nivå för samtliga avtalsgrupper med 4,5 % av pensionsgrundande inkomst. Det betyder att avgifterna enbart ökar med löneökningstakten framgent. Löneökningar En pott för löneökningar, 10 Mkr, läggs centralt vid sidan om förvaltningarnas ramar under Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras. 12

13 Internhyressystemet och internräntan Internräntan uppgår till 2,9 %. Internhyran uppgår till 3,5 %. Differensen används för att stärka fastighetsunderhållet. Kompensation för prisökningar Ingen kompensation ges för inflation under Känslighetsanalys Ett sätt att visa hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi är genom en känslighetsanalys. Vissa händelser påverkas av den enskilda kommunen t ex skattesats, andra inte, t ex. rikets skattekraft. Nedan redovisas ekonomiska effekter av några olika händelser. Händelse Skattesatsen förändras med 1 kr på varje beskattningsbar hundralapp Befolkningsförändring med 1 %, ca 84 invånare (skatteintäkts- /statsbidragseffekt) Nettokostnadsförändring med 1 % Kommunanställdas löner förändras med 1 % Ökning/minskning 10 anställda Räntor, kommunen +/- 1 % Räntor, Vännäs Bostäder, +/- 1 % Effekt +/- 14,8 Mkr +/- 4,8 Mkr +/- 2,2 Mkr +/- 4 Mkr +/- 3,8 Mkr 1,2 Mkr 2,1 Mkr Justering för kapitalkostnader I budget 2014, budgetram , budgeteras och avsätts centralt kostnader för avskrivningar och internräntor för nya investeringar som ska tas i drift under perioden. När investeringen är slutförd och objektet driftsätts, tillförs kapitaltjänstkostnader till verksamheten som ska bruka objektet. Även tidigare investeringar som inte är färdigavskrivna har minskande kapitaltjänstkostnader, eftersom ett minskande avskrivningsunderlag sänker internräntekostnaden. Kostnadsutjämning 2014 I december 2012 presenterade regeringen sitt förslag till nytt utjämningssystem. Effekterna av förslaget beräknades i 2012 års nivå. Slutgiltigt beslut förväntas komma i riksdagen under sen höst Kommunens planeringsförutsättningar inför utjämningsåret 2014 avseende utfall i utjämningssystemet är därför mindre stabila. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort en preliminär beräkning av kostnadsutjämningen för bidragsåret 2014 utifrån nuvarande utjämningssystem, då inget beslut ännu är fattat om förändringar. Enligt de preliminära beräkningarna är Vännäs bidragstagare i det nya systemet. Senast 1 oktober 2013 kommer SCB att redovisa prognos över 2014 års kostnadsutjämning med uppdaterade kostnadsuppgifter enligt budgetpropositionen Vid beslut om nytt utjämningssystem kommer införandebidrag ges till de kommuner som får negativt utfall av förändringarna. 94 kommuner får ett negativt utfall på sammanlagt 2,7 miljarder kronor år Beloppet tas från det generella statsbidraget och försämrar samtliga kommuners regleringspost med 280 kronor per invånare år Osäkerhetsfaktorer Vid antagande av budget för drift och investering 2014 samt verksamhetsplan 2015 och 2016 föreligger flera osäkerhetsfaktorer vilka kan få stor påverkan på budgetläget Med anledning av detta kan det finnas skäl för kommunfullmäktige att göra justeringar i budget 2014 vid sammanträdet i november

14 Ekonomistyrningsprinciper Budgetuppföljning För att nå en sund ekonomi i långsiktig balans ska gällande budgetramar hållas. Inom den givna budgetramen ska verksamheten präglas av ett effektivt resursutnyttjande. Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning: Nämnderna och förvaltningarna ska varje månad, på ett standardiserat sätt, rapportera det ekonomiska läget till kommunstyrelsens arbetsutskott. Där anges redovisat utfall vid senaste månadsskiftet, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsutfall. Kommentarer till avvikelser ska göras och förslag till åtgärder ska lämnas. Kommunstyrelsens arbetsutskott protokollför åtgärder som nämnderna och förvaltningarna förväntas genomföra, med anledning av den månatliga rapporten och det förväntade utfallet. De månatliga rapporterna sammanställs och delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, inklusive förslag till beslut om åtgärder. Nämnderna ska utifrån den givna ramen ta ett självständigt ansvar för ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. För att klara ett utfall i balans, som är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål, måste nämnderna ha full kontroll över den ekonomiska utvecklingen över året. Det betyder att nämnderna måste skaffa sig och upprätthålla goda rutiner när det gäller budgetuppföljningen. Vid befarat överskridande ska nämnden omedelbart utarbeta förslag till åtgärder som ska rapporteras till kommunstyrelsen vid den månatliga uppföljningen. Kommunstyrelsen har, med hänvisning till kommunallagens 6 kap, uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Styrelsen har också rätt att inhämta yttranden och upplysningar från nämnder och anställda, som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sitt ledningsuppdrag. Hantering av överskott och underskott vid årsbokslut Nämndernas över-/underskott Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1-3 år i en återbetalningsplan, som fastställs av kommunstyrelsen. Överskott kvittas mot tidigare underskott. För intraprenader gäller särskilda regler. Intraprenadernas anställda ska kunna påverka det egna arbetet. Särskilt avtal ska tecknas mellan intraprenaden och den aktuella nämnden. För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Därav får högst 25 procentenheter användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet. Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal. Investeringar I samband med tilläggsbudget ska nämnd till kommunstyrelsen göra begäran om överförande av medel för pågående men ej fullföljda och slutredovisade budgeterade investeringar till nytt verksamhetsår. Kommunfullmäktige tar ställning till om varje enskild begäran ska föras över eller inte. Det är fullmäktiges vilja att investeringar ska planeras och genomföras det år som medel har anvisats. Slutkostnadsredovisningen ska redovisas när investeringen är genomförd, dock senast året efter medel till investeringen har anslagits i investeringsbudget. 14

15 Finansiella principer Enligt lagen om God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ska kommunen formulera både finansiella och strategiska verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I propositionen framhålls att det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat, effekter och kvalitet. Det krävs också en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning, som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om. Ett kortsiktigt mål är att varje års intäkter bör överstiga kostnaderna enligt balanskravet. För att uppnå god ekonomisk hushållning bör dock den finansiella ställningen bedömas över en längre tid, exempelvis planperiodens tre år. Nettokostnadsandel Ett sätt att mäta om kommunen har en god ekonomisk hushållning är nettokostnadsandelen, vilken visar hur verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnettot, står i relation till skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Om denna relation skulle överstiga 100 %, innebär det att skatteintäkterna och de generella statsbidragen inte räcker till för att finansiera den löpande verksamheten och kommunen skulle då behöva låna eller ta av sparade medel för att finansiera verksamheten. I budgeten avseende 2014 uppgår nettokostnadsandelen (inkl. finansnettot) till 97,4 %, till 100,1 % för budgetramen 2015 samt till 99,5 % för budgetramen Nettokostnadsandel i % av skatter och generella statsbidrag Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Ram Ram 2016 Verksamheten 93,3 100,7 93,4 95,1 94,5 Avskrivningar 5,3 5,0 5,0 6,0 6,0 Finansnetto -1,5-1,5-1,0-1,0-1,0 Summa 97,1 104,2 97,4 100,1 99,5 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långfristiga finansiella utrymme och visar på hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten hålls oförändrad under perioden, dvs. 35 %. Lånesättningsgrad Skuldsättningsgraden är ett annat mått på kommunens kapitalstruktur och betalningsberedskap och beskriver den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital. Vännäs kommuns lånesättningsgrad minskade mellan 2012 och 2013 från 56 % till 54 %, med anledning av en minskning av kommunens egna lån. Kommunens lån ska amorteras med 10 Mkr 2014, 11 Mkr 2015 och 12 Mkr Större investeringar såsom fastighetsinvesteringar eller energieffektiviseringsåtgärder ska lånefinansieras eller finansieras genom avyttrande av befintligt bestånd. Övriga investeringar ska egenfinansieras. Likviditet Likviditet är ett mått på kommunens betalningsförmåga på kort sikt. Kassalikviditeten uppgick till 108 % år Kommunens likviditet ska motsvara 40 Mkr.

16 Resultatbudget, mkr VÄNNÄS KOMMUN BUDGET 2014 Plan Resultaträkning Tkr Skatte- och bidragsprognos Verksamhet Kommunstyrelsen Plan och miljönämnd Barn- och utbildningsnämnd Styrelsen för gymnasieskolan Vård- och omsorgsnämnd Överskott Avsatt till löneökningar Avgår kapitalkostnad Avskrivningar Pensionskostnader Sänkta arbetsgivaravgifter Verksamheternas nettokostnader Finansiella kostnader Finansiella intäkter Kommunalskatt Generella stb o utjämning Justering skatter Justering generella statsbidrag Kapitalkostnad Vegaskolan Balanskrav bokslut Årets resultat (att använda till investeringar, amorteringar samt pensionsavsättningar) 16

17 FINANSIERINGSANALYS Årets resultat plus avskrivningar Investeringar Amorteringar Avsättning till pensionsfond Nya lån Ökning av likvida medel Förändring av ramar Kommunstyrelsen Kommunledning och service Kollektivtrafik linje 61/ Kollektivtrafik Ej återsatta tjänster 305 Verksamhetsmedel Byskolor nedläggning Tomma lokaler -195 Sparkrav Ny ram Samhällsbyggnadsförvaltning Underhållsåtgärder (enl. beslut budget 2013) 500 Torpet - Rivning -500 Byskolor nedläggning omställn.kostn Sparkrav Underhållsåtgärder Fastighet Ny ram Ny ram Kommunstyrelsen Plan- och miljönämnd Ny ram

18 Förändring av ramar Barn- och utbildningsnämnd Sparkrav Fler barn i förskola/skola Gymnasiekostnadsökning Byskolenedläggning - Landsbygdssatsning personal -700 Byskolenedläggning Landsbygdssatsning personal (utöver) -858 Byskolenedläggning Lokaler Byskolenedläggning Skolskjuts 90 Byskolenedläggning omställning, flytt -205 Ny ram Vård- och omsorgsnämnd Sparkrav Ny ram Styrelsen för gymnasieskolan Återtag underskott Ny ram

19 INVESTERINGAR (Tkr) Kommunstyrelsen KLK Ärende- och dokumenthanteringssystem 500 Summa 500 Kommunstyrelsen SBF Gatu: GC/vägar lånefinans Nytt bostadsområde Vännäsby lånefinans Summa Fastighet: Dränering, publika toaletter Medborgarhuset Campingstugor 400 Festsalen Energieffektivisering lånefinans Ny förskola lånefinans Liljaskolan ombyggnad internat lånefinans Vegaskolan nyproduktion lokaler lånefinans Summa VA: Enligt prio 1 lånefinans Summa Vännäs Bostäder: Nyproduktion bostäder lånefinans Summa Plan- och miljönämnd Byggreda, Miljöreda ärendesystem 259 Summa 259 Barn- och utbildningsnämnd Till nämndens förfogande Inventarier Vegaskolan Summa Vård- och omsorgsnämnd Till nämndens förfogande 425 Summa 425 Styrelse för gymnasieskolan Inventarier och maskiner Summa Total investeringsvolym

20 Nämndernas ramar Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Detta innebär att kommunstyrelsen samordnar planering och uppföljning av verksamheter och ekonomi, för såväl nämnder som det helägda bolaget. Under kommunstyrelsen finns två förvaltningar; kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunledningskontoret arbetar i huvudsak med intern service till förvaltningar och medborgare, samt ungdoms-, föreningslivs-, utvecklings-, integrations-, arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med drift och underhåll av gator och fritidsanläggningar/grönytor, gatubelysning, vatten- och renhållning och fastighetsservice. Särskilda direktiv och uppdrag till kommunstyrelsen Utöver de uppgifter och ansvarsområden som kommunstyrelsen har enligt reglemente m.m. ska kommunstyrelsen under planperioden särskilt arbeta med; 1. Att stärka fritidsområdet vid Vännäs bad och camping som mötesplats för föreningsliv, medborgare och besökare. 2. Att satsa på och underlätta ett ökat bostadsbyggande i såväl tätorter som landsbygd. Nya attraktiva bostadsområden ska tillskapas och boende och boendeetableringar underlättas genom dialog med landsbygdens företrädare och markägare. 3. Att satsa på investeringar som minskar kommunens driftkostnader uppmuntras. Speciellt ska energifrågorna uppmärksammas. De kostnadsminskningar som görs genom större satsningar på energieffektivisering ska redovisas årligen och komma hela kommunbudgeten tillgodo. 4. Att renhållningstaxan ska innehålla avsättning (1 Mkr/år) för sluttäckning av deponin med beräknat slutdatum Att avkastningskravet för Vännäs Bostäder ska utgöra 5 %. För att nå denna nivå används trappstegsmodell, vilket innebär att det 2014 höjs med 2,5 % och 2015 med ytterligare 2,5 % för att uppnå 5 % - nivå totalt. 6. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Budgetram 2014 Kommunstyrelsens totalram för 2014 är tkr, inklusive sparkrav med tkr. Ramen för kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen förändras, i förhållande till 2013 års ram, med det följande; (tkr) Kommunledningskontoret 2014 Nämndens drifttillskott -869 Total förändring Samhällsbyggnadsförvaltningen 2014 Nämndens drifttillskott Total förändring Ny budget för kommunledningskontoret är tkr Ny budget för samhällsbyggnadsförvaltningen är tkr. Underhållet av kommunens fastigheter ska förbättras och hålla en högre nivå. Kontot omsluter 2 Mkr årligen. De särskilda 20

21 satsningar på underhållet som görs utifrån ramförstärkningen ska återredovisas till kommunfullmäktige i november Plan Investering Kommunledning Kommunledningskontor 500 Summa Fastighetsavdeln Gatuavdelning VA-avdelning Vännäs bostäder Summa Kommunstyrelsens investeringsbehov redovisas fördelat på kommunledningskontoret samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltning Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Ram 2013 Nämndens -869 drifttillskott Ram Preliminär ram Samhällsbygg nadsförvaltni ngen Ram 2013 Nämndens drifttillskott Ram Preliminär ram KS ram Preliminär ram

22 Plan- och miljönämnden Plan- och miljönämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och miljö- och hälsoskyddsområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom dessa områden. Förutom de ovan nämnda arbetsuppgifterna fullgör nämnden även de trafikuppgifter som avses i 1 lagen (1978:244) om nämnder för vissa trafikfrågor. Plan- och miljönämnden svarar också för räddningstjänsten och de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden som svarar för räddningstjänsten. Nämnden saknar egen förvaltning. Organisatoriskt tillhör avdelningarna plan- och bygg, miljö och räddningstjänsten samhällsbyggnadsförvaltningen. Särskilda direktiv och uppdrag till plan- och miljönämnden Utöver de uppgifter och ansvarsområden som plan- och miljönämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden särskilt arbeta med; 1. Att satsa på och underlätta ett ökat bostadsbyggande i såväl tätorter som landsbygd. Nya attraktiva bostadsområden ska tillskapas och boende och boendeetableringar underlättas genom dialog med landsbygdens företrädare och markägare. 2. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Budgetram 2014 Plan- och miljönämndens budgetram för 2014 är totalt tkr. Ramen förändras, i förhållande till 2013, med följande, (tkr) Plan- och 2014 miljönämnden Nämndens drifttillskott 0 Total förändring 0 Investering Plan- och miljönämndens investeringsbehov redovisas. Plan- och miljönämnden Byggreda, 259 Miljöreda Summa 259 Budgetram Plan- och miljönämnd Ram Ram Preliminär ram

23 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom bl.a. förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Uppgifterna omfattar förskoleklass och grundskola. I nämnden ingår även ansvaret för den kommunala musikskolan samt biblioteksverksamheten och förverkligandet av kommunens kulturpolitiska mål. Särskilda direktiv och uppdrag till barn- och utbildningsnämnden Utöver de uppgifter och ansvarsområden som barn- och utbildningsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden särskilt arbeta med; 1. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Investering Barn- och utbildningsnämndens investeringsbehov redovisas. Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Summa Budgetramar Barn- & utbildning nämnden Ram Sparkrav Nämndens 993 drifttillskott Ram Preliminär ram Budgetram 2014 Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2014 är tkr. Ramen förändras, i förhållande till 2013 års ram, med följande; (tkr) Barn- och utbildningsnämnden 2014 Sparkrav Nämndens drifttillskott 993 Total förändring

24 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som sägs i lag om socialnämnd, förutom ansvar för förskole- och fritidshemsverksamheten. Vård- och omsorgsnämnden utövar också ledningen för den kommunala hälso- och sjukvården samt ledningen för verksamheten med stöd och service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vårdoch omsorgsnämnden fullgör även kommunens uppgifter enligt lag om riksfärdtjänst, lag om färdtjänst och fastställer regler för den kommunala riksfärdtjänsten. Särskilda direktiv och uppdrag till vård- och omsorgsnämnden Investering Vård- och omsorgsnämndens investeringsbehov redovisas. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och 425 omsorgsnämnden Summa 425 Budgetramar Vård- och omsorgsnämnden Ram Sparkrav Ram Preliminär ram Utöver de uppgifter och ansvarsområden som vård- och omsorgsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden särskilt arbeta med; 1. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Budget 2014 Vård- och omsorgsnämndens budgetram för 2014 är totalt tkr. Ramen förändras, i förhållande till 2013, med följande, (tkr) Vård- och 2014 omsorgsförvaltningen Sparkrav Total förändring

25 Liljaskolans styrelse Styrelsen svarar för ledning, samordning och utveckling av Liljaskolans verksamhet. Liljaskolan är Vännäs kommuns gymnasieskola. Den bedriver också vuxenutbildning och konferensverksamhet. Investering Liljaskolans investeringsbehov redovisas. Liljaskolans styrelse Liljaskolans styrelse Summa Budgetramar Särskilda direktiv och uppdrag till Liljaskolans styrelse Utöver de uppgifter och ansvarsområden som Liljaskolans styrelse har enligt reglemente m.m. ska styrelsen under planperioden särskilt arbeta med; 1. Att utreda Liljaskolans framtida storlek och inriktning i syfte att få fram en rimlig storlek på skolan, dess utveckling och flexibilitet gällande kommande utbildningar 2. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Budget 2014 Liljaskolan är en resultatenhet och budget upprättas av Liljaskolans styrelse. Liljaskolans styrelse Återtag underskott