Delårsrapport Tertialrapport 2, Januari-augusti 2017

Transkript

1 Delårsrapport Tertialrapport 2, Januari-augusti 2017 Delårsrapport dnr 2017/ Datum för beslut: Kommunledningskontoret Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:

2 Innehållsförteckning 1. VÄNNÄS KOMMUNS ORGANISATION VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Visionen om Det Upplevelsenära Vännäs Kommunfullmäktiges övergripande mål Perspektiv: Ekonomi Perspektiv: Medborgare Perspektiv: Medarbetare Perspektiv: Samhällsutveckling Nämndernas mål Måluppföljning VÄNNÄS KOMMUNS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomi i balans Kommunens skatteintäkter Löneökningar Internhyressystemet och internräntan Kompensation för prisökningar Justering för kapitalkostnad EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER Budgetuppföljning Hantering av överskott och underskott vid årsbokslut Nämndernas över-/underskott Investeringar Finansiella principer Soliditet Vännäs kommun och omvärlden Omvärldsbevakning Framtidsbedömning Måluppfyllelse medborgare... 11

3 7. Måluppfyllelse samhällsutveckling Måluppfyllelse medarbetare Måluppfyllelse Ekonomi Räkenskaper Kommunstyrelsen Plan och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Liljaskolans styrelse Barn- och utbildningsnämnden Vännäs Fastigheter 75 Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

4 1. VÄNNÄS KOMMUNS ORGANISATION 2. VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 2.1 VISIONEN OM DET UPPLEVELSENÄRA VÄNNÄS Visionen om Upplevelsenära Vännäs fastställdes Upplevelsenära Vännäs är den övergripande långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun. De tre hörnstenarna som visionen består av är: Välkomnande Vännäs Livfulla Vännäs Nytänkande Vännäs Visionen har tre funktioner. Den första är att vara den långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun och beskriva det önskade framtida läget och därmed även beskriva den önskade utvecklingen av kommunen. Den andra är, att i samband med processen för att utarbeta mål och budget, utgöra utgångspunkten för de övergripande målen som fastställs av kommunfullmäktige. Utifrån dessa mål arbetar sedan nämnderna fram konkreta mål och åtaganden. Den tredje funktionen är att visionen utgör en gemensam kontaktyta för både Vännäs kommun som organisation och Vännäs kommun som geografisk yta. I visionen kan kommunen som Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

5 organisation möta andra aktörer som exempelvis föreningsliv, och därmed skapa en gemensam grund för samsyn kring utveckling och åtgärder. 2.2 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunfullmäktige har fastställt fjorton övergripande mål uppdelade i fyra perspektiv. Dessa mål är de övergripande målen som kommunstyrelsen och nämnderna har att utveckla sina mål utifrån. Målen utgår från visionen, d.v.s. utgör inriktningen för hur kommunstyrelse och nämnder ska arbeta för att uppnå visionen om det upplevelsenära Vännäs. Den strategiska planen utgör den långsiktiga politiska inriktningen och utgör basen för de övergripande målsättningarna. Strategiska planen är antogs i juni 2015 och gäller fram till Målen fastställs i samband med att budget och verksamhetsplan antas, d.v.s. årligen. De är dock utformade för att gälla under en längre period. De fyra perspektiven är: Ekonomi Medborgare Medarbetar Samhällsutveckling Perspektiv: Ekonomi En fortsatt god ekonomisk hushållning ska skapa förutsättningar för att klara åtaganden, framtida behov av välfärdsinsatser, samt nya satsningar. God ekonomisk hushållning med kommunens resurser ska prägla samtliga perspektiv och målsättningar. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet ekonomi: Nämnderna har ekonomi i balans Årets resultat ska uppgå till 2 % av skatter och bidrag. Soliditeten ska långsiktigt förbättras Perspektiv: Medborgare Alla kommunens verksamheter vänder sig på ett eller annat sätt till medborgarna. Det är viktigt att tillvarata medborgarnas uppfattning om kvaliteten på de välfärdstjänster och service som kommunen bedriver. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet medborgare: Medborgarna trivs i Vännäs kommun Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god Perspektiv: Medarbetare Kommunen är den största arbetsgivaren i Vännäs kommun. Personalen är den viktigaste resursen för att kommunen ska leverera välfärd och tjänster av god kvalitet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med intressanta och Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

6 utvecklande arbetsuppgifter. Med kommande pensionsavgångar blir kompetensförsörjningen allt viktigare, därför är det viktigt att kommunen driver en aktiv och öppen personalpolitik med inriktning på medarbetarskap där alla medarbetares kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Hälsa, jämställdhet, ledarskap och god arbetsmiljö är också viktiga faktorer. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet medarbetare: Medarbetarna trivs. Vännäs kommun har bra ledare med ett gott ledarskap. Vännäs har jämställda anställningsvillkor. Minst 65 % av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning. Sjukfrånvaron är högst 5 % Perspektiv: Samhällsutveckling Vännäs kommun ska åstadkomma så bra verksamheter som möjligt och trygghet i livets olika skeden. Barn och unga ska ges en bra start i livet och äldre trygghet i åldrandet. Fler ska upptäcka det upplevelsenära Vännäs som en plats att bo och leva i. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet samhällsutveckling: Det ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet Hela Vännäs har ett utvecklat näringsliv och företagande Fler kooperativ och sociala företag skapas Nämndernas mål I verksamhetsplanerna redovisar nämnderna sina mål med utgångspunkt från de övergripande målen. De övergripande målen inom perspektiven ekonomi och medarbetare ska inte brytas ner till delmål i nämnderna. Dessa mål ska vara desamma i nämnderna. Nämndernas mål, inklusive verksamhetsplaner, redovisas för kommunfullmäktige varje höst. Nämndernas verksamhetsplaner och mål ska fastställas av respektive nämnd. Hur nämnderna utformar sina målsättningar bör ske i dialog med kommunstyrelsen, så att uppföljning och värdering av uppsatta mål ska underlättas Måluppföljning Målen följs upp i årsredovisningen. I samband med delårsbokslut (tertialuppföljningen som sker efter augusti månads utgång) ges en preliminär bedömning om målen kommer uppnås eller inte. Om bedömningen är att målet inte kommer att uppnås ska det i delårsbokslutet även ingå en beskrivning av vilka insatser som kommer att genomföras för att målet ska uppnås. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

7 Förklaring till resultatbedömning i rapportens måluppföljning: Uppfylld resultatnivå Delvis uppfylld resultatnivå Låg, ej tillfredsställande resultatnivå Mycket låg, ej tillfredsställande resultatnivå Ej mätt 3. VÄNNÄS KOMMUNS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 EKONOMI I BALANS Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för att ha en ekonomi är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida målsättningar. Med begreppet standardkostnader avses de jämförelsekostnader som Vännäs kommun använder. 3.2 KOMMUNENS SKATTEINTÄKTER Fr.o.m. 1 januari 2016 är kommunens skattesats Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar. Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därefter spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalet är för högt ska en negativ slutavräkning budgeteras. Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. Inkomstutjämningens justering sker också i skatteavräkningen. I klartext betyder det att under en Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

8 lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt även om inte arbetslösheten ökar inom den egna kommunen. Vännäs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. 3.3 LÖNEÖKNINGAR En pott för löneökningar läggs centralt vid sidan om förvaltningarnas ramar under Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte. 3.4 INTERNHYRESSYSTEMET OCH INTERNRÄNTAN Internräntan uppgår till 1,75 % och internhyran uppgår till 2,85 %. Differensen används till att stärka fastighetsunderhållet. 3.5 KOMPENSATION FÖR PRISÖKNINGAR För beräkning av inflation har Prisindex för Kommunal Verksamhet (PKV) nyttjats. 3.6 JUSTERING FÖR KAPITALKOSTNAD I budget 2017, budgetram , budgeteras och avsätts centralt kostnader för avskrivningar och internräntor för nya investeringar som ska tas i drift under perioden. När investeringen är slutförd och objektet driftsätts, tillförs kapitaltjänstkostnader till verksamheten som ska bruka objektet. 4. EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER 4.1 BUDGETUPPFÖLJNING För att nå en sund ekonomi i långsiktig balans ska gällande budgetramar hållas. Inom den givna budgetramen ska verksamheten präglas av ett effektivt resursnyttjande. Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning: Nämnderna och förvaltningarna ska varje månad, på ett standardiserat sätt, rapportera det ekonomiska läget till kommunstyrelsens arbetsutskott. Där anges redovisat utfall vid senaste månadsskiftet, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsutfall. Kommentarer till avvikelser ska göras och förslag till åtgärder ska lämnas. Kommunstyrelsens arbetsutskott protokollför åtgärder som nämnderna och förvaltningarna förvänts genomföra, med anledning av den månatliga rapporten och det förväntade utfallet. De månatliga rapporterna sammanställs och delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, inklusive förslag till beslut om åtgärder. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

9 Nämnderna ska utifrån den givna ramen ta ett självständigt ansvar för ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. För att klara ett utfall i balans, som är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål, måste nämnderna ha full kontroll över den ekonomiska utvecklingen över året. Det betyder att nämnderna måste skaffa sig och upprätthålla goda rutiner när det gäller budgetuppföljningen. Vid befarat överskridande ska nämnden omedelbart utarbeta förslag till åtgärder som ska rapporteras till kommunstyrelsen vid den månatliga uppföljningen. Kommunstyrelsen har, med hänvisning till kommunallagen 6 kap, uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Styrelsen har också rätt att inhämta yttranden och upplysningar från nämnder och anställda, som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sitt ledningsuppdrag. Uppsiktsplikten gäller även för det helägda kommunala bolaget. 4.2 HANTERING AV ÖVERSKOTT OCH UNDERSKOTT VID ÅRSBOKSLUT Nämndernas över-/underskott Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1 3 år i en återbetalningsplan, som fastställs av kommunstyrelsen. Överskott kvittas mot tidigare underskott. För intraprenader gäller särskilda regler. För intraprenader gäller särskilda regler. Intraprenadernas anställda ska kunna påverka det egna arbetet. Särskilt avtal ska tecknas mellan intraprenaden och den aktuella nämnden. För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Därav får högst 25 procentenheter användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet. Kommunfullmäktige kan eventuellt besluta om annat upplägg. Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal Investeringar Tilläggsbudget kan ske på enskild begäran kring behov som uppstått och ej kunnat förutses. Kommunalfullmäktige tar ställning i varje enskilt ärende. Slutkostnadsredovisningen ska ske när investeringar är genomförda. Om investeringen löper över längre tid än ett är ska ekonomiska uppföljningar kring objektet redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott löpande. 4.3 FINANSIELLA PRINCIPER Enligt lagen om God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ska kommunen formulera både finansiella och strategiska verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I propositionen framhålls att det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat, effekter och kvalitet. Det krävs också en utvecklad planering med framförhållning och Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

10 handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål, samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långfristiga finansiella utrymme och visar på hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Målet är att soliditeten långsiktigt ska öka. 5. Vännäs kommun och omvärlden 5.1 OMVÄRLDSBEVAKNING Svensk ekonomi har utvecklats överraskande starkt under första halvåret. Framförallt har produktionen i byggsektorn ökat påtagligt som en följd av kraftigt växande byggnadsinvesteringar. Inte minst bostadsbyggandet har fortsatt öka i snabb takt. Under resten av året väntas ökningen i investeringarna mattas av. Även utvecklingen i stort för svensk ekonomi beräknas dämpas.för helåret bedöms det ge en BNP-ökning på 3,1 %. Färre arbetsdagar i år jämfört med i fjol försvagar tillväxten ett par tiondelar. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget växer i relativt snabb takt i år. Under närmsta åren bedöms skatteunderlagstillväxten fortsätta öka, dock inte i samma relativt höga takt som under de senaste åren. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av i år ner mot 6,5 %. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Efter några års stark tillväxt så befinner Svergie i en högkonjunktur som väntas kulminera under Efter att ha varit låg under lång tid så ökade inflationstakten under 2016 och första halvåret Ökningen förklaras av huvudsakligen av höjda priser på tjänster och tillfälligt höjda energipriser. Inflationstakten väntas stabilisera sig på knappt 2 procent. 5.2 FRAMTIDSBEDÖMNING Vännäs kommun står inför en rad utmaningar som påverkar kommunen och måluppfyllelsen. Det kan vara externa faktorer eller den interna utvecklingen inom en verksamhet. Bland dessa utmaningar kan nämnas: Förändrade nationella regelverk osv. Olika nationella bestämmelser och regler påverkar kommunens förutsättningar och ekonomi. Förändringar i form av ny lagstiftning, regler och förändrade ersättningar kommer inom samtliga nämnders ansvarsområden. Bland annat kan nämnas ny kommunallag, förändringar i skollagen och nya regler för utbildning av brandmän. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

11 Attraktiv arbetsgivare I ett läge av att färre personer ska försörja fler så måste kommunen fortsätta att utveckla arbetet med attraktiv arbetsgivare för att kunna bibehålla och attrahera kompetens. Kommunen har bland annat behov av vårdpersonal och personal till barn- och utbildning. Ändamålsenliga lokaler och en effektiv lokalhantering. De närmaste åren kommer bl a ett nytt äldreboende att byggas för att möta kommande behov. Vidare pågår en utredning av fastighetsfrågornas framtida organisation som kommer påverka samtliga verksamheter. Det finns också kommande behov bl a så ser barn- och utbildningsnämnden en lokalutmaning inom förskolan för att klara framtida behov. Kvalitet och medborgar-/kundfokus Med mindre ekonomiska och personella resurser och behov i förändring måste varje verksamhet på ett bättre sätt säkerställa att bästa möjliga kvalitet nås för de som verksamheten är till för. Kvalitetsarbetet är viktigt för Vännäs kommun men kan utvecklas. Nya metoder, forskning och mer dialog med kunder/brukare är viktiga delar av ett bra kvalitetsarbete liksom som utvärdering och uppföljning. 6. Medborgare Vännäs kommun bedöms totalt sett uppnå delvis uppfylld resultatnivå inom perspektivet medborgare. Kommunfullmäktiges mål Prognos per per nämnd Medborgarna trivs i Vännäs Barn- och utbildningsnämnden kommun Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en god service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god. Vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden 7. Samhällsutveckling Vännäs kommun bedöms totalt sett uppnå delvis uppfylld resultatnivå inom perspektivet samhällsutveckling. Fortfarande är det nämnder som inte har tagit egna mål inom samtliga målområden, vilket försvårar uppföljningen. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

12 Medarbetare Kommunfullmäktiges mål Prognos per nämnd Vännäs kommuns verksamheter Barn- och utbildningsnämnden är av god kvalitet Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Hela Vännäs kommun har ett utvecklat näringsliv och företagande Fler kooperativ och sociala företag skapas Det ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun Vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden 8. Medarbetare Totalt inom perspektivet Medarbetare bedömer kommunen en delvis uppfylld resultatnivå vid årets slut. Kommunfullmäktiges mål Prognos Medarbetarna trivs Vännäs kommun har bra ledare med ett gott ledarskap Vännäs kommun har jämställda arbetsplatser 65 % av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning Sjukfrånvaron är högst 5 % delvis Låg ej tillfredsställande resultatnivå delvis Låg ej tillfredsställande resultatnivå 8.1 MEDARBETARENKÄT (MEA) Medarbetarenkäten genomfördes hösten 2016, enkäten genomförs vart annat år. Resultatet för 2016 visar på förbättringar inom stort sett alla områden sedan enkäten genomfördes Svarsfrekvensen var mycket hög med 86,3 %. Nöjdmedarbetarindex ökade med 0,1 från år 2014 till 4,9 (max 6,0) år Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

13 8.2 MEDARBETARE TRIVS De indikatorer som berör medarbetarskap, arbetsgemenskap och information låg alla över 5,0 (max 6,0). Medarbetarna uppgav i hög grad att de upplever arbetsgemenskap med trygghet, stöd och tillit i arbetsgruppen (5,3). Den indikator som fick lägst värde i medarbetarenkäten var resultat- och utvecklingssamtal, en minskning av indikatorn med 0,1 från BRA LEDARE OCH ETT GOTT LEDARSKAP Indikatorn ledarskap har förbättrats från 4,6 till 4,7 i 2016 års MAE. Störst förbättring ses i påståendet min chef håller vad hon/han lovar och följer överenskommelser. Chefernas svar i medarbetarenkäten visar på oförändrat resultat, med ett nöjd medarbetar index på 5,1. Bästa resultatet på 5,6 handlar om att ledarna upplever att de arbetar aktivt för att utveckla ett positivt klimat på arbetsplatsen. Lägsta resultatet på 4,5 handlar om de förutsättningar som ledarna upplever sig ha för att utöva ett bra ledarskap. När det gäller förtroendet för närmaste chefs/verksamhetsområdeschefens förmåga att leda verksamheten har svaren försämrats jämfört med förra året med 0, JÄMSTÄLLDA ARBETSPLATSER Kommunen hade totalt 1108 medarbetare, en minskning med 89 personer jämfört med samma tid förra året. Detta beror i huvudsak på de antal varsel som genomförts och minskning av rekryteringar inom vård- och omsorgsförvaltningens enheter för ensamkommande barn samt Liljaskolan. Andelen anställda kvinnor ökade med en procentenhet till 75 %. Andelen heltidsanställningar är oförändrat, 66,9 %. Kommunens uppsatta mål med 65 % heltidsanställda kvinnor uppnås av alla förvaltningar utom samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Lägst andel heltidsanställda finns inom vård- och omsorgsförvaltningen, där även en minskning skett med 0,1 procentenhet sedan förra året vid samma tid. Kvinnor 2017 Kvinnor 2016 Män 2017 Män 2016 Totalt 2017 Totalt 2016 KLK 86,2 93,3 89,5 90,0 87,5 88,0 SBF 48,6 51,3 87,8 83,7 62,6 63,6 Lilja 85,0 88,9 91,2 96,6 88,3 92,0 BoU 80,6 77,9 82,6 81,4 81,0 78,8 VoF 46,5 46,7 63,8 64,4 49,5 49,6 Totalt 62,3 62,1 80,5 82,7 66,9 66,9 Andel heltidsanställda kvinnor och män Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

14 8.5 SJUKFRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron var 7,0 %, en minskning med 0,3 procentenheter, jämfört med samma period år Liljaskolan, Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnadsförvaltningen uppnår kommunens mål om högst fem procents frånvaro, Barn- och utbildningsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen ligger högre än kommunens mål, dock har Barn- och utbildningsförvaltningen minskat sin sjukfrånvaro med 0,5 procentenheter jämfört med samma period Orsak till frånvaron domineras som tidigare av fysiska sjukdomar, följt av luftvägsinfektioner och psykisk ohälsa. Kvinnors sjukfrånvaro var högre än mäns inom alla förvaltningar. Högst var den i vård- och omsorgsförvaltningen med 9,8 %. Mer än hälften av all sjukfrånvaro (57,2 %) bestod av långtidsfrånvaro, dock en minskning med 2,5 % jämfört med tertial 2 år En omräkning av sjukfrånvarotimmar till årsarbeten (åa) under samma tid visade en minskning med 6 årsarbeten. Korttidssjukfrånvaron (frånvaro mindre än 60 dagar) har minskat med 2,2 åa jämfört vid samma tid ,7 4,3 4,84,9 Sjukfrånvaro, tertial 2 (procent) 2,7 3,2 7 7, ,07,3 KLK SBF Liljaskolan BoU VoF Totalt Kvinnor Män Totalt 2017 Totalt Sjukfrånvaro i timmar omvandlade till årsarbeten, tertial KLK SBF Liljaskolan BoU VoF Totalt Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

15 Korttidsfrånvaro, sjuk mindre än 60 dagar i årsarbeten, tertial 2 23,6 31,4 25, ,2 Korttidsf rånvaro Långtids frånvaro 8.6 ÖVERTID OCH MERTID Totalt har 6,1 årsarbeten arbetat mer- och övertid under perioden, en minskning med 2,4 åa jämfört med ,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Övertid och mertid omvandlad till årsarbeten 8,5 6,1 3,9 2,7 1,9 1,2 1,5 1,7 0,4 0,4 0,2 0,6 KLK SBF Liljaskolan BoU VoF Totalt Totalt åa 2017 Totalt åa VIKTIGA HÄNDELSER UNDER TERTIALEN Arbetet intensifieras under perioden gällande införande av nytt personal- och lönesystem. Mycket internt arbete och många personer som utbildas för att lära sig det nya systemet. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

16 Alla ledare har under perioden genomgått utbildning i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk- och social arbetsmiljö. Tre handledare har tidigare utbildats för att stödja ledaren i utveckling av arbetsgrupper genom en metod som heter Kraftkartan med föreskriften som utgångspunkt. Ett avtal mellan Uppsala universitet och Vännäs kommun har upprättats för att i projektform pröva Kraftkartan som metod i syfte att påverka hög sjukfrånvaro. Ett antal uppföljande träffar har genomförts i berörda verksamhet och flera positiva effekter har redan kunnat konstateras. Vännäs kommun deltar i ett samarbetsprojekt Plattform förebyggande tillsammans med att antal kommuner, försäkringskassan och Samordningsförbundet. Ett antal aktiviteter ska framgent startas upp i olika verksamheter som på sikt kommer att bidra till ökad hälsa hos medarbetare. Ett antal ledare har under perioden avslutat en grundläggande ledarutbildning för nya chefer i samarbete med Umeå kommun. 8.8 FRAMTIDSBEDÖMNING Arbetskraftsbehovet kommer generellt att vara stort i Sverige fram till Drygt medarbetare ska ersättas och rekryteras på grund av pensionsavgångar i kommuner och landsting. Pensionärsgruppen ökar medan allt färre ungdomar går ut gymnasiet och kommer in på arbetsmarknaden. Den sammantagna bilden är att arbetsmarknaden och tillgång på arbetskraft är komplex. Vännäs kommun har en hög ungdomsarbetslöshet och flera i denna grupp saknar gymnasiekompetens. Arbetsgivaren Vännäs kommun har måttliga pensionsavgångar fram till De grupper som påverkas mest av pensionsavgångar är undersköterskor, boendehandledare, lärare och förskollärare. Kommunen har, på grund av bl.a. marknadskrafter, haft svårigheter att rekrytera vissa yrkesgrupper. Det gäller bland annat undersköterskor, lärare, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer och chefer med erfarenhet. Konkurrensen om dessa yrkesgrupper är stor bland arbetsgivare i regionen och kommer att öka framgent. Detta innebär att kommunen i större utsträckning än tidigare behöver jobba med sitt arbetsgivarvarumärke framgent samt i större utsträckning internrekrytera chefer, ge förutsättningar för chefer att utöva sitt ledarskap, utveckla och förbättra arbetsmiljön samt erbjuda marknadsmässiga löner. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

17 Ekonomi 9. Ekonomi Utifrån prognostiserade bedömningar så värderas måluppfyllelsen för perspektivet ekonomi till en mycket låg, ej tillfredställande resultatnivå. Kommunfullmäktiges mål Prognos Nämnderna ska ha Mycket låg, ej en ekonomi i balans tillfredställande resultatnivå Årets resultat ska Mycket låg, ej uppgå till 2 % av skatter och tillfredställande resultatnivå bidrag Soliditeten ska långsiktigt förbättras Mycket låg, ej tillfredställande resultatnivå Två av nämnderna/styrelsen visar på en negativ budgetavvikelse (se uppställning nedan). Målet att nämnderna ska en ekonomi i balans bedöms inte komma att uppfyllas. Prognos Tertialbokslut Budget Prognos Bu/Progn Mkr avv 2017 Kommunstyrelsen -83,3-83,6-0,3 varav Kommunledningskontoret -61,0-61,5-0,5 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen -22,3-22,1 0,2 Plan- och miljönämnden -8,6-8,6 0,0 Vård- och omsorgsnämnden, exkl AKKA -201,3-207,7-6,4 AKKA 0,0 0,0 0,0 Liljaskolans styrelse 1,6 1,6 0,0 Barn- och utbildningsnämnden -257,7-257,1 0,6 Finansen 555,3 558,9 3,6 Summa 6,0 3,5-2,5 Förvaltningarnas detaljerade kommentarer till prognosavvikelserna framgår i respektive förvaltnings avsnitt. Nedan beskrivs de huvudsakliga delarna i prognosavvikelserna: Kommunledningskontoret -0,5 mkr. Den negativa avvikelsen beror på ökade kostnader för tomma lokaler (o,5 mkr) och lägre intäkter (0,5 mkr) vid Returcentrum i samband att det hade stängt en period när de flyttade sin verksamhet. Detta motverkas av att gemensamma kostnader inom politisk ledning bedöms bli lägre än budgeterat (0,5 mkr). Samhällsbyggnadsförvaltningen 0,2 mkr. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

18 Den positiva prognosen förklaras i huvudsak av lägre kostnader för bostadsanpassningen och inom gatuavdelningen. Plan- och miljönämnden 0,0 mkr. Verksamheten bedöms rymmas inom budget. Vård- och omsorgsnämnden -6,4 mkr. Avvikelsen förklaras av höga kostnader inom äldreomsorg (5,7 mkr) på grund av krävande brukarsituationer och höga kostnader inom individ- och familjeomsorg (3,8 mkr) för t ex försörjningsstöd. Detta motverkas till viss del av att centralt avsatta medel (1,8 mkr) ej bedöms komma att förbrukas samt att LSS-omsorgen prognostiserar ett positivt resultat (1,3 mkr), vilket förklaras av högre ersättningar från andra kommuner. AKKA, ensamkommande barn 0,0 mkr. Mottagandet av ensamkommande barn finansieras via riktade statsbidrag. Intäkterna periodiseras så de matchas med när kostnaderna uppstår, vilket medför att ingen resultateffekt beräknas uppstå i prognosen. Liljaskolans styrelse 0,0 mkr. Bedömningen är att årets resultat ska följa budgeten. Det är en förbättring jämfört med tidigare prognoser under året. Den förklaras i huvudsak av effekter utifrån genomförda besparingsåtgärder, t ex minskat antal tjänster med 15%. Barn- och utbildningsnämnden 0,6 mkr. Tidigarelagda besparingsåtgärder och löpande arbete med översyn och prioriteringar är den huvudsakliga förklaringen till den positiva budgetavvikelsen. Finansen 3,6 mkr. Det förklaras av att avskrivningarna som effekt av införande av komponetavskrivningar blir lägre med 2,0 mkr samt ett netto av prognostiserade lägre statsbidrag om -0,5 mkr (nettoeffekt av inkomst-, kostnads-, och LSS-utjämning) och högre skatteintäkter/fastighetsavgifter på 2,1 mkr. KF:s långsiktiga mål är att årets resultat ska uppgå till 2% av skatter och bidrag vilket beräknas att inte komma att uppfyllas. För att uppnå det målet behövs ett resultat på drygt 11 mkr. Årets prognos ligger på 3,5 mkr vilket motsvarar 0,6% av skatter och bidrag. Det kan också jämföras med det budgeterade resultatet på 6 mkr, som är 1,1% av budgeterade skatter och bidrag. Målet att soliditeten långsiktigt ska förbättras prognostiseras att inte uppfyllas. Soliditeten är ett nyckeltal som visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade av eget kapital. Det relativt låga prognostiserade årsresultatet uppväger inte den ökning av de totala tillgångarna som årets investeringar medför. Prognosen är att andelen eget kapital kommer minska, och därmed sjunker också soliditeten. Det prognostiserade balanskravsresultatet visar ett negativt resultat på 1,7 mkr. Årets resultat har här justerats med effekter av realisationsvinster. Dessa består huvudsakligen av effekter från överlåtelsen av fastigheter till Vännäs Fastighets AB. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

19 Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Utifrån Vännäs kommuns beslutade riktlinjer för god ekonomisk hushållning är bedömningen att någon upplösning av RUR inte är möjlig under Enligt SKL:s senaste prognoser kan upplösning av RUR vara möjligt 2019 och Balanskravsresultat Tertialbokslut tkr 2016 Progn 2017 Årets resultat Avgår samtliga realisationsvinster Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat INGÅENDE BALANS RESULTATUTJÄMNINGSRESERV UTGÅENDE BALANS RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Tkr Progn 2017 IB ackumulerade ej återställda balanskravsresultat 0 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen UB ackumulerade negativa balanskravsresultat att återställa inom tre år Vid ett eventuellt negativt balanskravsresultat 2017 ska kommunfullmäktige upprätta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska i så fall fattas senast i budgeten För perioden jan-aug 2017 uppgår investeringarna till 19,8 mkr. Investeringar bedöms för helåret bli 32,5 mkr. Investeringar per nämnd T Utfall Budget Prognos Bu/Progn Tkr avv 2017 Kommunstyrelsen varav Kommunledningskontoret varav Samhällsbyggnadsförvaltningen Plan- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Liljaskolans styrelse Barn- och utbildningsnämnden Summa Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

20 Se även specifikation av investeringar under avsnittet Räkenskaper. 10. RÄKENSKAPER Resultaträkning Miljoner kronor Utfall Utfall Kommunen Budget 2017 Prognos 2017 Utfall 2016 Utfall Kommunkoncernen Utfall Budget Prognos Verksamhetens intäkter 184,2 201,0 289,0 287,1 310,1 195,8 149,9 302,1 300,2 325,8 Verksamhetens kostnader -536,8-541,8-824,8-828,9-830,4-539,8-500,2-831,4-835,3-834,4 Avskrivningar -14,9-16,4-25,0-23,0-19,9-18,9-18,9-30,7-28,7-26,6 Verksamhetens nettokostnader -367,5-357,2-560,8-564,8-540,2-362,9-369,1-560,0-563,8-535,1 Utfall 2016 Skatteintäkter 275,5 264,2 405,9 407,5 397,3 275,5 275,5 405,9 407,5 397,3 Generella statsbidrag och utjämning 108,5 101,8 162,9 162,8 157,2 108,5 108,5 162,9 162,8 157,2 Finansiella intäkter 0,6 1,9 2,0 2,0 2,4 0,7 4,5 2,0 2,0 2,4 Finansiella kostnader -3,3-2,8-4,0-4,0-4,5-5,8-9,9-7,7-7,7-8,3 Resultat efter finansiella poster 13,9 7,9 6,0 3,5 12,3 16,0 9,5 3,1 0,9 13,6 0,1 Årets resultat 13,9 7,9 6,0 3,5 12,3 16,0 9,6 3,1 0,9 13,6 Resultaträkning Miljoner kronor Utfall Vännäs fastigheter AB Utfall Budget Prognos Utfall 2016 Verksamhetens intäkter 32,1 30,0 43,9 43,9 45,3 Verksamhetens kostnader -18,7-16,3-29,5-29,5-27,3 Avskrivningar -4,6-4,6-6,6-6,6-7,5 Verksamhetens nettokostnader 8,8 9,1 7,7 7,7 10,5 Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -2,5-2,7-3,7-3,7-3,7 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0-1,7 Skatt 0,0 0,0 0,0 0,0-0,9 Resultat efter finansiella poster 6,4 6,4 4,0 4,0 4,1 Årets resultat 6,4 6,4 4,0 4,0 4,1 Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

21 Balansräkning Kommunen Kommunkoncernen Miljoner kronor ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 388,9 390,3 706,3 729,5 Maskiner och inv entarier 30,5 24,6 33,0 26,2 Finansiella anläggningstillgångar 92,5 92,4 19,5 12,4 Summa anläggningstillgångar 511,9 507,3 758,8 768,2 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd mm 24,0 24,3 24,0 24,3 Fordringar 82,9 58,5 80,1 54,9 Kortfristiga placeringar 54,9 54,9 54,9 54,9 Kassa, bank 53,5 54,7 98,6 87,3 Summa omsättningstillgångar 215,3 192,5 257,7 221,4 Summa tillgångar 727,2 699,8 1016,5 989,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 13,9 12,2 16,0 13,6 Resultatutjämningsreserv 6,0 6,0 6,0 6,0 Övrigt eget kapital 192,3 180,1 183,8 170,1 Summa eget kapital 212,3 198,4 205,9 189,7 Av sättningar Av sättningar för pensioner och liknande förpliktelser 44,8 42,7 44,8 42,7 Andra avsättningar 10,0 10,0 10,3 10,4 Skulder Långfristiga skulder 266,7 265,0 567,7 567,1 Kortfristiga skulder 193,4 183,7 187,8 179,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 727,2 699,8 1016,5 989,6 Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

22 Kassaflödesrapport Kommunen Kommunkoncernen mkr , DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 13,9 12,2 16,0 13,6 Utbetalningar för ianspåktagna avsättningar -0,4 1,3-0,4 1,3 Justering för ej likviditetspåverkande poster 13,6 21,0 20,9 29,3 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapita 27,0 34,5 36,6 44,1 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -24,4-41,5-25,2-37,2 Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager 0,3 1,6 0,3 1,6 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 14,9 41,0 8,0 48,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17,8 35,6 19,7 57,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -21,4-50,4-46,4-90,2 Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar 1,7 0,0 1,7 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,1 4,8 43,9 0,0 Investering i finansiella tillgångar 0,0-3,3-0,5 0,0 Försäljning av finansiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -19,6-48,9-1,4-90,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,5 0,0 0,5 31,7 Amortering av skuld 0,0 0,0-1,0 0,0 Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0-7,1 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,6 0,6 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,5 0,0-7,0 32,3 Årets kassaflöde -1,3-13,3 11,4-0,5 Likvida medel vid periodens början 109,7 123,0 142,2 142,7 Likvida medel vid periodens slut 108,4 109,7 153,5 142,2 EKONOMISKA NYCKELTAL Vännäs kommun (tkr) Årets Resultat Balanskravsresultat Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag 3,6% 2,2% 1,1% 1,4% -0,2% Investeringar Soliditet 29,2% 28,3% 35,7% 29,2% 33,0% Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt -4,2% -6,8% -0,6% -2,0% -5,4% Likvida medel Självfinansieringsgrad 135,8% 63,8% 23,1% 40,3% 75,2% Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

23 Vännäs Kommun Utfall Budget Årsbudget Årsprognos Årsutfall Tkr KLK Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader SBF Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader POM Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader VOO Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Lilja Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader BOU Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader FIN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Totalt Vännäs Kommun Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära poster Resultat Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

24 Investeringar Tertialbokslut Budget Prognos Utfall Tkr Förv Kommunstyrelsen Bredbandsutbyggnad KLK Trådlöst nätverk äldrecenter Vännäsby KLK Fastighet: Medborgarhuset: dränering av grund, renov. SBF Fastighet: Energieffektivisering 2017 SBF 0 Fastighet: V-by skola: hus D byte ventilation SBF Fastighet: Om- och tillbyggnad tillagningskök Vegaskolan SBF Fastighet: Arbetsmiljöåtgärder (räddningstjänsten) SBF Fastighet: Reservkrav blåljusverksamhet SBF Fastighet: Ombyggnad H-central SBF Gatu: Vägbelysning Stärkesmark - Kvarnfors SBF Gatu: Ny gång- och cykelväg gamla väg 547 SBF Gatu: Ny gång- och cykelväg Fritidsvägen SBF Gatu: Fritidsområdet trafiksäkring Umeåspåret SBF Gatu: Beläggning 2017 SBF Gatu: Ombyggnad Storgatan SBF VA: Ledningsdokumentation 2017 SBF VA: Brån Utredning SBF VA: Punktförb huvudledningar 2017 SBF VA: Förnyelse spill 2017 SBF VA: Kompostanläggning SBF VA: Va-Verk och pumpstationer 2017 SBF VA: Förnyelse dagvatten 2017 SBF VA: Byggnad över ny brunn Önskanäs SBF VA: Serviceledningar 2017 SBF Fastighet: Nya förskolan projekt energiprest SBF Fastighet: Nya Vegaskolan projekt energiprest SBF Fastighet: OMB Stjärnhuset SBF Fastighet: OMB Röda Villan SBF Fastighet: Liljaskolan: hus B1 byte ventilation SBF Gatu: Hållplatser kollektivtrafik SBF Gatu: Strandkoning V-by slutetapp SBF Gatu: SiSL projekt elladdstolpar SBF Gatu: Klimatklivet SBF VA: Vännäsby Myresjöhus, VA SBF VA: Flytt av huvudvattenledning SBF Plan och Miljö Nytt höjdfordon POM Lynx 59 Yeti 600 ACE -17 (skoter) POM Lilja Gemensamma investeringar Lilja 2017 Lilja Barn och utbildning Uppdatering IKT-miljö enligt IKT-strategi BOU Vård och omsorg Passagekontroll Akka VOF Passagekontroll lilla Akka VOF Summa Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

25 11. Kommunstyrelsen 11.1 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen ska utifrån helhetssyn och långsiktig planering med tydlig styrning samordna Vännäs kommuns nämnder och därigenom leda kommunens utveckling framåt samt bevaka och stärka kommunens position regional, nationellt och internationellt. Kommunstyrelsen ska även vara en effektiv tjänste- och serviceleverantör för kommunens nämnder, förvaltningar och medborgare. Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen är kommunstyrelsens två förvaltningar. I tertialbokslutet vägs inte förvaltningarnas resultat ihop utan redovisas nedan var för sig KOMMUNLEDNINGSKONTORET Allmänt om Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret har ansvar för intern service i form av personal- och löneadministration, central ekonomihantering, it, kabel-tv, bredband, näringslivsoch arbetsmarknadsfrågor, marknadsföring och information, krisberedskap, förenings- och ungdomsutveckling, turism, kollektivtrafik och övergripande upphandling Viktiga händelser under året Ett stort antal hållplatser/busskurer vandaliserades på sträckan Tväråbäck till Röbäck. Flertalet av dessa finns inom Vännäs kommuns geografiska område. De totala kostnaderna beräknas uppgå till tkr per hållplats, arbetskostnader exkluderat. Vännäs kommun deltar i ett samarbetsprojekt Plattform förebyggande tillsammans med att antal kommuner, försäkringskassan och Samordningsförbundet. Ett antal aktiviteter ska framgent startas upp i olika verksamheter som på sikt kommer att bidra till ökad hälsa hos medarbetare. Kommunerna fick i juli en extra utbetalning av medel från myndigheten för samhällsskydd och beredskap för arbete med civilt försvar. Den storregion som diskuterats mellan Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland inaktualiserades. Istället har Västerbottens läns landsting tillfrågat kommunerna om möjligheten att ansöka om att bilda en regionkommun. Vännäs kommun har tillstyrkt att Västerbottens läns landsting ansöker om att få bilda regionkommun. Vännäs kommun, Umeå kommun och Coompanion tecknade avtal om flerårigt projekt för samhällsentreprenörskap och sociala innovationer. Lokal överenskommelse har tecknats med Kommunal om anställningar via Extratjänster. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

26 Vännäs nådde plats 77 i Svenskt näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. Detta är en bra placering som visar att insatta åtgärder ger resultat. Arbetet med en kommunal digitaliseringspolicy inleddes. Arbetet med implementering av det gemensamma nya personal- och lönesystemet har fortsatt att implementeras, men införandet har haft stora problem i Umeå och Vindeln. Fakturering via e-faktura har börjat erbjudas till privatpersoner och företag Framtidsbedömning Kommunledningskontoret ser många utmaningar framför sig, både ekonomiska och verksamhetsmässiga. Några av dessa är bland annat; Ökade krav från medborgare och kunder/internt på mer och bättre e-tjänster och större förväntan att kommunens verksamheter/tjänster ska digitaliseras i en större utsträckning. Inom den närmaste tiden, i huvudsak sista tertialen 2017 och första halvåret 2018, kommer arbetet med införandet av det nya personal- och lönesystemet innebära stora krav på förvaltningens personal- och löneavdelning kopplat till hur de arbetar och arbetsbelastning. Genom sammanslagning av kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen kommer en översyn att göras av vad som fungerar idag och vad som kan/bör utvecklas inom en rad områden, utifrån bl a ett medborgar-/brukarperspektiv. Detta kommer i sin tur leda till förändringar i uppdrag, verksamheter och organisation som idag är svårt att sia om. Under processen är det viktigt att medarbetare och fackliga parter har bra påverkansmöjlighet och god insyn i det som pågår. Attraktiva Vännäs Arbetet med att främja att kommunen är också uppfattas som attraktiv är viktig för att fortsätta att locka medborgare att bosätta sig här såväl som för att locka företag att etablera sig. Vi har idag en centrumbild där vi har fler tomma butikslokaler än tidigare, och kommunen måste tillsammans med näringsliv och hyresvärdar arbeta mer aktivt för att främja etableringar och det lokala företagandet. Det handlar också om att fortsätta främja fler former av företagande, där finns ett ökat intresse av företag som vill göra social skillnad. Kommunens utformning i fråga om gröna ytor, bänkar, lekplatser osv framkommer som viktiga faktorer för medborgarnas trivsel vid exempel olika dialoger som förvaltningen deltagit i. De ekonomiska förutsättningarna har gjort att förvaltningen har minskat på resurser kopplat till administration och handläggning. Fortsatt omställningsarbete med att prioritera vad som är viktigast måste ske för att inte arbetsbelastningen på övriga ska bli för hög. Särskilt fokus bör sättas på stressrelaterad hälsa. Rent generellt har också förvaltningen ett samordningsansvar för kommunens övergripande ekonomi både avseende uppföljning och att se till att budgetarbetet fungerar smidigt. En rad styrinstrument bör ses över. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

27 Ekonomi Måluppfyllelse Kommunledningskontoret bedöms inte uppfylla målet för Ekonomi. Prognosen för 2017 ligger i nuläget på ett underskott på 0,5 mkr bl a utifrån ökade kostnader för lokaler som inte kan användas, s.k. tomma lokaler. En effektiv lokalhantering är ett samlat ansvar för hela kommunen och det är svårt att bedöma dessa kostnader i förväg även om det görs regelbundna uppföljningar. Resultatet för perspektivet Medborgare bedöms visa på ett bra eller delvis uppnått utfall för kommunledningskontoret. Flertalet av målsättningarna mäts via medborgarundersökningen, vars resultat presenteras i november. Förvaltningen har arbetat extra med bemötande och webbens tillgänglighet. Kommunledningskontoret bedöms visa ett bra utfall inom målet samhällsutveckling. Arbetet med att stärka bilden av attraktiva Vännäs sker tillsammans med andra förvaltningar och aktörer och gensvaret från medborgare och näringsliv har varit gott, vilket bland annat visar sig i resultatet på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. Resultatet för perspektivet Medarbetare bedöms visa en uppfylld resultatnivå. Sjukskrivningarna har minskat något i jämförelse med Arbetet med åtgärder utifrån resultatet av medarbetarenkäten pågår inom förvaltningarna. Rent generellt trivs medarbetarna. Hälsa kommer vara en fortsatt viktig fråga för förvaltningen Ekonomi Kommunfullmäktiges mål Mål Prognos Nämnderna har en ekonomi i balans Kommunstyrelsen har en ekonomi i balans Låg ej tillfredställande nivå Kommunledningskontoret bedöms inte uppfylla målet för Ekonomi, vilket kommer att påverka kommunstyrelsens möjlighet att nå målet om en ekonomi i balans. Prognosen för 2017 ligger i nuläget på ett underskott på 0,5 mkr bl a utifrån ökade kostnader för lokaler som inte kan användas, s.k. tomma lokaler. En effektiv lokalhantering är ett samlat ansvar för hela kommunen och det är svårt att bedöma Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)

28 dessa kostnader i förväg även om det görs regelbundna uppföljningar. Utfall Budget Differens Utfall Budget Prognos Differens Förvaltningsområde tkr tkr Politisk ledning Kommunchef Näringsliv och arbetsmarknad Ungdoms- och föreningsverksamhet HR/Lön Ekonomi Kansli IT Delsumma Kabeltv/Internet/Bredband TOTALT RESULTAT Verks.nettokostnader Uppföljning av målen (tkr) Differenserna mellan budget och utfall består främst av: Kommunledningskontoret inklusive resultatenheten visar ett utfall på 37,2 mkr och en avvikelse mot budget med ett positivt resultat om 3,4 mkr. De största positiva avvikelserna avser bland annat av lägre gemensamma kostnader för den politiska ledningen (1,1 mkr). Fler kostnader kommer komma in under hösten utifrån sammanträdesplanen, kommunstyrelsedagar, men bedömningen är att området kommer ge ett överskott med 500 tkr. HR/Lön har under jan-aug haft lägre kostnader för företagshälsovård än årssnitt samt beställt färre konsulttimmar som bidragit till den positiva avvikelsen (0,8 mkr). Kansliet har haft vakanta anställningar samt lägre gemensamma kostnader som bidrag till en positiv avvikelse (1,1 mkr). Vakanta tjänster har varit en del i förvaltningens åtgärder för att nå en budget i balans, men har inneburit konsekvenser som högre arbetsbelastning och att vissa uppdrag inte har kunnat genomföras fullt ut. De negativa budgetavvikelserna för förvaltningen består främst av högre kostnader för tomma och offentliga lokaler (0,4 mkr) hos kommunchefen och där prognostiseras en negativ avvikelse med 0,6 mkr för helåret Under året har det tillkommit nya tomma lokaler bl a utifrån att Lilja har sagt upp lokaler på Vännäs Läger. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret (75)