Antibiotikaresistens i blododlingar

Relevanta dokument
Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

av MDR gramnegativa bakterier

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Snabb standardiserad resistensbestämning

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Kommentarer till resistensläget 2012

Mekanismer för antibiotikaresistens

Resistensrapport Västernorrland 2016

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Antibiotikaresistens

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Antibiotikaresistens

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Multiresistenta bakterier

MRB Multiresistenta bakterier

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Svebar. Hanna Billström. SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens. Enheten för övervakning och samordning

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

Dagordning Stramamöte

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Världen i Norden och Norden i världen

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Antibiotikakompendium

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Strama för sjuksköterskor

Multiresistenta bakterier

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Transkript:

Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Statistikansvariga: Inga Fröding, Christian Giske, Alexandros Petropoulos Statistikanalys 2017 utförd av Johanna Haiko

Tolkning av statistiken Upprepade isolat med identiskt resistensmönster från samma patient är uteslutna i följande statistik. Resistensförekomst analyseras årsvis för att trender av ökande eller minskande antibiotikaresistens ska kunna identifieras. Om resistensförekomsten ökar mycket för ett visst antibiotika eller en viss bakterieart, kan den kunskapen användas som underlag för att anpassa de lokala riktlinjerna för antibiotikabehandling. Statistiken kan aldrig användas för att förutse resistensmönstret för den bakterie som orsakar infektion hos en viss individ. För detta krävs alltid relevant provtagning för odling och resistensbestämning. Den viktigaste faktorn som påverkar resistensförekomsten är vilka typer av patienter som vårdas på sjukhuset. Svårt sjuka patienter har oftare mer resistenta bakterier bland annat eftersom de ofta behandlats med upprepade antibiotikakurer. Inom ett och samma sjukhus kan därför resistensförekomsten variera mellan olika kliniker. En successivt ökande eller minskande resistensförekomst över flera år talar för en reell antibiotikaresistensutveckling.

Sammanfattning av resistensläge, Karolinska Solna Gramnegativa bakterier ESBL-resistens Andelen isolat av E. coli som har resistensmekanismer mot cefalosporiner (I eller R mot cefotaxim och/eller ceftazidim) har ökat senaste åren tom år 2016, men minskade år 2017 och ligger nu på 7% för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska Solna. Resistensökningen består främst av ESBLbildande E. coli. Under de senaste åren verkar det även som om det har skett en ökning av andelen ESBL-bildande Klebsiella pneumoniae. Resistens mot Piperacillin-tazobaktam Omkring 8% av E. coli- och 16% av K. pneumoniae-stammarna har resistensmekanismer mot piperacillin-tazobaktam. Cirka hälften av dessa är kategoriserade som I, dessa isolat är behandlingsbara med högdospiperacillin-tazobaktam (4gx4). Resistens mot Ciprofloxacin En ökning av resistens mot ciprofloxacin ses. År 2005 var omkring 1 av E.coli resistenta mot ciprofloxacin, men det har ökat till mellan 1 och 24% de senaste åren. En del av denna ökning förklaras av ändring i brytpunkter och en del av den ökande ESBL-förekomsten, eftersom många ESBLproducerande isolat även är resistenta mot ciprofloxacin. ESBL CARBA Karbapenemasproducerande E. coli och K. pneumoniae (ESBL CARBA ) är ett ökande problem i världen, men är mycket ovanligt i Sverige.

Sammanfattning av resistensläge, Karolinska Solna Grampositiva bakterier För Pneumokocker har andelen isolat med nedsatt känslighet för penicillin har ökat de senaste åren och ligger nu nära 1. För Staphylococcus aureus ligger andelen MRSA stabilt lågt på mellan 1-2% i blododlingar. Ca av S. aureus är resistenta mot klindamycin.

2005-2017 Karolinska Solna Escherichia coli 4 3 År n= Antal patienter 2005 n=156 2006 n=184 3 2007 n=175 2008 n=208 2009 n=201 2 1 2010 n=243 2011 n=254 2012 n=276 1 2013 n=257 2014 n=296 2015 n=284 Ciprofloxacin* Cefotaxim Ceftazidim Piperacillin -tazobactam ESBL 2011) Ertapenem 2016) Imipenem Meropenem Trimetoprim -sulfa Gentamicin Amikacin 2015) 2016 n=250 2017 n=259 *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Andelen cefalosporinresistenta E.coli i blododlingar har ökat senaste åren men minskade 2017 och ligger på 7% för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska Solna. Av de isolat som har nedsatt känslighet för piperacillin-tazobaktam är ca hälften kategoriserade som I (intermediär) och behandlingsbara med piperacillin-tazobaktam i högdos.

Resistenstrender för utvalda antibiotika, blododlingar 2005-2017 Karolinska Solna Escherichia coli 2 1 Ciprofloxacin* Cefotaxim 1 Gentamicin Meropenem 2005 n=156 2006 n=184 2007 n=175 2008 n=208 2009 n=201 2010 n=243 2011 n=254 2012 n=276 2013 n=257 2014 n=296 2015 n=284 2016 n=250 2017 n=259 År n= Antal patienter *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Andelen cefalosporinresistenta E. coli i blododlingar har ökat senaste åren förutom 2017, och låg 2015 nära 15 % för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska Solna. Även resistensen mot ciprofloxacin har ökat under perioden. En del av denna ökning förklaras av ändring i brytpunkter och en del av den ökande ESBL-förekomsten, eftersom många ESBL-producerande isolat även är resistenta mot ciprofloxacin. Brytpunkten för ciprofloxacin ändrades av EUCAST 1 januari 2017, vilket medför att fler isolat klassificeras som resistenta.

2015-2017 Stockholms län, analyserade vid Karolinska Escherichia coli (utan ESBL) respektive E. coli ESBL 8 7 År n= Antal patienter med E. coli (andel ESBL) 6 5 4 3 2015 n=1511 (8,2% ESBL) 2016 n=1536 (8,4% ESBL) 2017 n=1568 (8,1% ESBL) 2 1 Ciprofloxacin* Piperacillin -tazobactam Trimetoprim -sulfa Gentamicin Ciprofloxacin* Piperacillin -tazobactam Trimetoprim -sulfa Gentamicin Escherichia coli (utan ESBL) *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Escherichia coli ESBL och ESBL-CARBA Specialstatistik för ESBL isolat från blododlingar, hela Stockholms län: ESBL-producerande E.coli är ofta också resistenta mot andra klasser av antibiotika, och en ökning av ESBLproducerande bakterier medför också ökande resistens mot andra antibiotikaklasser. Diagrammet visar data från odlingar från hela Stockholms län som är analyserade på Karolinska Universitetslaboratoriet. I diagrammet framgår andelen av E. coli utan ESBL-produktion respektive E.coli med ESBL-produktion, som är resistenta eller intermediära mot andra antibiotikaklasser. Antalet patienter med ESBL-CARBA i blododlingar har varit 1-2 om år mellan 2015-2017.

4 2006-2017 Karolinska Solna Klebsiella pneumoniae, Klebsiella variicola År n= antal patienter 3 2006-2007 n=99 3 2008-2009 n=115 2 2010-2011 n=113 1 2012-2013 n=96 1 2014-2015 n=118 Ciprofloxacin* Cefotaxim Ceftazidim Piperacillin -tazobactam ESBL 2011) Imipenem Meropenem Trimetoprim -sulfa Gentamicin Amikacin 2016) 2016-2017 n=144 *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Andelen cefalosporinresistenta Klebsiella pneumoniae och Klebsiella variicola (tidigare K. pneumoniae) har ökat de senaste 4 åren, och andelen ESBL-producerande stammar ligger nu runt 1. Av de isolat som har nedsatt känslighet för piperacillin-tazobaktam är ca hälften kategoriserade som I (intermediär) och behandlingsbara med piperacillin-tazobaktam i högdos.

4 2006-2017 Karolinska Solna Pseudomonas aeruginosa År n= Antal patienter 3 3 2 1 2006-2007 n=60 2008-2009 n=60 2010-2011 n=61 2012-2013 n=76 2014-2015 n=68 2016-2017 n=66 1 Ciprofloxacin Ceftazidim Piperacillintazobactam Imipenem Meropenem Gentamicin Amikacin 2016) Observera att antalet patienter är lågt, vilket gör statistiken osäker och medför stora fluktuationer i resistensfrekvensen.

4 3 3 2 1 2007-2017 Karolinska Solna Staphylococcus aureus År n= Antal patienter 2007 n=128 2008 n=133 2009 n=154 2010 n=195 2011 n=186 2012 n=181 1 2013 n=206 Isoxazolylpenicillin Klindamycin Fusidinsyra Gentamicin Trimetoprim-sulfa 2014 n=227 2015 n=193 2016 n=226 2017 n=203 Resistensfrekvensen för S. aureus ligger stabilt lågt. Andelen MRSA är mellan 1-2%. Resistens mot klindamycin förekommer i ca av fallen.

Andel isolat som är resistenta eller intermediära 2006-2017 Karolinska Solna Streptococcus pneumoniae 4 3 3 2 1 År n= Antal patienter 2008-2009 n=101 2010-2011 n=93 2012-2013 n=79 2014-2015 n=59 2016-2017 n=64 1 Bensylpenicillin Erytromycin Klindamycin Trimetoprim-sulfa Andelen isolat med nedsatt känslighet för penicilliner ligger nära 1. Samtliga är kategoriserade som I, Intermediär (MIC 0,125-1 mg/l). Dessa isolat är behandlingsbara med bensylpenicillin i högdos. Observera att antalet patienter är lågt, vilket gör statistiken osäker.