en Bilaga 1 Skolinspektionen Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Rälla, Borgholms kommun
Bilaga 1 Verksamhetsrapport Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskrting av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Borgholms kommun och förskolan Rälla ingår i detta urval. Förskolan Rälla besöktes den 8-10 mars 2016. Ansvariga inspektörer har varit Gertrud Wede och Ami Cronqvist. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgrartskrtingen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande.
Verkes.':.iu Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om Rälla förskola, Borgholms kommun Rälla förskola ligger i Borgholms kommun, söder om tätorten Borgholm. Förskolan ligger i direkt anslutning till Rälla grundskola. Förskolan har fyra avdelningar. Sammanlagt finns 47 barn inskrivna i förskolan och barngruppernas storlek varierar mellan 8 och 15 barn. Tallkotten är en 1-årsavdelning, Tallhagen har barn som är 2 år, Tallen har barn i åldern 3-4 år och Tallkronan har 5- åringar. Skolinspektionen besökte avdelningen Tallen som har 15 barn i åldern 3-4 år. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola samt en utbildad barnskötare. På avdelningen arbetar även två övrig personal. Förskolläraren har i sin tjänst ett uppdrag som arbetslagsledare för Rälla förskola. Totalt finns det 3,20 tjänster på avdelningen. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för ytterligare två förskolor. Förskolan är uppdelad i flera lokaler, avdelningen för 2-åringar ligger i en fristående byggnad och övriga tre avdelningar är inrymda i lokaler som tidigare tillhört Rälla skola. I direkt anslutning till avdelningen Tallen ligger ytterligare en avdelning samt skolans matsal där barnen äter frukost, lunch och mellanmål. Tallen har fem rum med specifika användningsområden och namn, till exempel Ateljén, Verkstan och Torget. Rummen används till lek, bygg och konstruktion, rollekar och skapande aktiviteter. Ett av rummen används i huvudsak till teater, sång och dans och ett används till dagens samlingar. Torget används gemensamt av förskoleavdelningarna Tallen och Tallkronan. Utöver beskrivna rum finns det två tamburer, en yttre groventré och en inre entre samt toaletter med handfat. En dag i veckan har barnen på avdelning Tallen rörelse i sporthallen tillsammans med barnen på 5-årsavdelningen. Avdelningens rutiner är att ha två samlingar per dag, en strax efter frukost och en före lunch. Dessa samlingar är i helgrupp. Däremellan arbetar man i arbetsgrupper inomhus och med fri lek, också inomhus. Utevistelse sker på eftermiddagen efter vilan. Förskolan har tillgång till flera gårdar, en används av förskola, fritidshem och skola gemensamt. 1Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Verk- iriu Å Den är till ytan mycket stor med gräsytor, vägar som barnen kan cykla på, klättervägg, bollplaner, rutschkanor samt träd och buskar. På en inhägnad gård i anslutning till en av förskoleavdelningarna finns ett stort indiantält, en pilekoja, cykelväg, sandlåda, lekhus och utesnickeri. I direkt anslutning till skolan och förskolan ligger ett skogsområde och ytterligare naturmiljöer finns inom gångavstånd för de äldre förskolebarnen. Förskolechefen uppger att Rälla förskola har haft en tydlig Reggio Emilia-profil men med anledning av personalförändringar arbetar man nu med att hitta nya arbetsformer. Det framkommer vid intervjuer att personalen är medveten om att det är förskolläraren som har det pedagogiska ansvaret i verksamheten. Detta innebär enligt personalen att förskolläraren genomför alla utvecklingssamtal och har ansvar för den pedagogiska dokumentationen. Personalen säger dock att alla gör samma arbete och att arbetet genomförs av hela arbetslaget. Undervisning i förskolan Personalen uttrycker i intervju att begreppet undervisning i förskolan betyder något annat än i skolan. Det är "mer att ge och ta", "vi sitter i ringen tillsammans". En personal säger att "Hela dagen, vad vi än gör. Vi är ju förebilder för barnen. Allt, precis allt är lärande". Arbetslaget säger även samstämt att de utövar undervisning främst "i samlingen, rim och ramsor, när vi leker fram bokstäver" och "i samlingen, där sker ett lärande". Förskolechefen uttrycker att undervisning innebär "det stora som handlar om var man får in lärdomar Hl" och att undervisning sker "där det finns lärtillfällen, till exempel matsituationer". Förskolechefen säger vidare att "det behöver inte vara samling, det skulle inte bli bra" och att "undervisning i nya situationer ger nya utmaningar".
'Ill h 71,H:' Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion Personalen uttrycker i intervju att "man kan få locka fram lärandet" och ger som exempel att "man kan läsa en saga och sen leka sagan". Personalen säger också att det är viktigt att ha tid, att lyssna och att barnen får prata färdigt. I samlingssituationen menar personalen att "barnens funderingar, dem hakar vi på" och säger att "klart att vi svarar på frågor från dem". Vid Skolinspektionens besök observeras att språklig och kommunikativ interaktion mellan barn och personal i huvudsak sker vid samlingen, vid styrda aktiviteter och under den fria leken. Personalen benämner företeelser och begrepp, ett exempel noteras när barn och personal resonerar om hur man ska konstruera ett segel. Personalen säger "hur ska vi göra [---] för att det ska hålla?" och ett barn säger "man behöver tejp". Ett annat barn säger "nej, det lossnar" och då säger personalen "det beror kanske på hur man sätter tejpen?". Ett annat exempel noteras under utevistelse i skogen när ett barn hittat ett hål i en stubbe och ropar "titta där är ett hål, titta där är ett hål!" och upprepar tills en personal säger "ska vi titta vad det finns i [barnets namn] hål?". Då säger barnet "kanske en jättegråsugga?". Vid ett senare tillfälle under skogsturen berättar en personal om hålet för andra barn "vet ni att [barnets namn] hittade ett gråsuggebo där borta?". Observationerna visar vidare att samtal i tambursituationen och under måltiden förekommer men att de företrädesvis är korta och ofta handlar om kläderna barnen ska ta på sig respektive om maten. 2Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, 1. & Johansson, E. Barns tidiga tärande. Göteborgs universitet
Ve H e '51 Lj (.:J' Vid måltiderna noteras ofta frågeställningar som "är du mätt nu?", "var det gott?" och "nu får du äta upp din mat". Miljön i matsalen där barnen äter är lugn den första stunden men blir efter hand som skolbarnen kommer in högljudd vilket försvårar samtal vid bordet. Några av barnen på avdelningen samtalar inte alls under måltiden. Personalen säger i intervju att det är svårt när alla barnen är närvarande och att det finns barn som blir tysta och inte äter. Förskolechefen säger i intervju att personalen berättar hur de gör "att de lyssnar in barnen". Förskolechefen menar också att det ska vara "trivsamma och lärorika rutiner och situationer" och säger att "jag pratar för lugn och lärande". Förskolechefen har genom personalen fått uppfattningen att matsituationen nu fungerar väl och erbjuder lugn och ro vid matbordet. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Personalen berättar i intervju att barnen är intresserade av bokstäver och sånger "och då arbetar vi med det" till exempel genom att leka "rimmemory". Personalen beskriver vidare hur de stimulerar barnen att lära sig mer genom att använda surfplattan för att ta reda på saker och genom att arbeta med olika material och olika tekniker. Förskolläraren berättar att barnen under en period varit mycket intresserade av att limma och att de "har testat mycket med det". Intresset har varit kopplat till konstruktionen av ett segel till en båt som barn och personal ska bygga. Personalen beskriver också hur de utmanar barn som är intresserade av bygg och konstruktion genom att sätta upp bilder på Eiffeltornet och att detta inspirerat barnen att "stapla på varandra, tänka på tyngd och mängd". Personalen nämner också Kalle Pirat, en figur som bland annat skriver brev och lämnar uppdrag åt barnen och menar att de "hakar på " barnens uppslag i syfte att skapa lust att lära. Observationer under Skolinspektionens besök visar att det finns tillfällen då barnens intresse fångas upp och tas tillvara i den planerade verksamheten. Ett exempel noteras när barnen ska gå på spaning i skogen och leta vårtecken. När aktiviteten introduceras säger personalen "vad är vårtecken?"," [barnets namn], du pratade om vårtecken i matsalen igår". Därefter läser personalen upp Kalle Pirats uppdrag, att leta vårtecken i skogen. Personalens eget fokus på blåsippor och tranor lämnar dock litet utrymme åt barnens fantasi och egna tankar kring vår och vårtecken. Observationerna visar vidare att samtalstema, sånger och lekar vid samlingen ofta styrs av personalen och att barnens möjligheter att påverka är små.
Ett exempel noteras vid en sångsamling när personalen säger "ska vi ta [En liten båt], den gillar vi" och ett barn säger "inte jag", två barn håller för öronen och ett barn säger "klockan är 11". Personalen säger "vi hinner" och tar upp båtsången. I både mat- och tambursituationen noteras att barnen får mycket hjälp och inte alltid utmanas att utveckla sin självständighet. Vid de tillfällen som observeras förekommer det ofta att personalen hjälper till rutinmässigt och inte ger barnen utrymme att själva tänka efter hur mycket mat de vill ha eller vilka kläder de ska ha på sig. Ett exempel noteras när barnen ska gå ut och en personal säger "[barnets namn] jag tror att du måste ha en tröja på dig, det där är för kallt" och klär sedan på barnet. Lek, miljö och material för utveckling och lärande Personalen berättar i intervju att de arbetar på ett lekfullt sätt och uttrycker också att leken är den viktigaste arbetsmetoden för att stimulera till utveckling och lärande. "Turtagning, dela med sig, fantasi och samspel" är några av de lärområden som personalen lyfter fram. "Kalle Pirat är lärande på ett lekfullt sätt, roligt blir det då". Exempel på uppdrag som Kalle Pirat gett barnen är att rita och berätta vad man tycker allra bäst om och att gå ut i skogen och leta vårtecken. Observationerna visar att när personalen spelar spel och lägger pussel tillsammans med barnen förs samtal om regler och strategier men också om olika språkliga och matematiska begrepp. Ett exempel noteras när en personal spelar memory med två barn och visar att 'så lägger man upp det så här [vänder kortet] och så ska du leta efter en Tommy till". Personalen vänder ett kort och säger "äntligen fick jag ett par", vänder sedan två kort till och säger "ett par till". Personalen uttrycker att "miljön är den tredje pedagogen", och berättar om en tidigare anställd pedagogista som uttryckt att "miljön ska göra barnet suget". Personalen säger att de inte är färdiga med miljöerna än. På avdelningen finns en ateljé där barnen i mindre grupp arbetar med skapande. Här finns material i form av papper, kartong, färger, kritor, färgpennor, staffli och arbetsbord. På avdelningen finns också ett rum med böcker och ett musikrum med en liten scen och CD-spelare där barnen under Skolinspektinens besök lyssnar på önskemusik och dansar. I avdelningens största rum, Verkstan, finns ett hörn där barnen leker med klossar och vilda djur samt flera olika miljöer med låga bord med varierat antal sittplatser, en öppen plats för samling, ett ljusbord och en stor whiteboardtavla. Vid samlingen använder personalen vid flera tillfällen projektor för att visa bilder eller foton. Vid de små borden noteras att barnen lägger pussel, spelar spel och ritar tillsammans.
Verk Torget, ett stort rum som avdelningen Tallen delar med grannavdelningen, innehåller också ett flertal miljöer med varierat material som till exempel lego, Brio järnväg, bilar och bilmatta, ett hörn med böcker och en soffa, en hemvrå med köksutrustning och möblemang samt en affärsdisk. Materialet i rummen är synligt och tillgängligt för barnen. Förskolan har varierade och innehållsrika utemiljöer på flera gårdar och ett skogsområde i anslutning till en av dessa. Arbetslaget har bestämt att barnen inte ska gå ut förrän efter vilan för att skapa sammanhängande tid för aktiviteter inomhus under förmiddagen. Under Skolinspektionens besök observeras en planerad aktivitet med barngruppen i skogsområdet. Personalen berättar att aktiviteten är kopplad till naturmålen och barnen letar vårtecken och fotograferar olika växter samt klättrar och går balansgång på stenar och trädstammar. Övrig utevistelse under besöket sker i form av fri lek på någon av förskolans gårdar. Förskolechefen beskriver i dokumentation som Skolinspektionen tagit del av hur utemiljöns varierade miljöer ger möjligheter till utforskande och lärande. Till exempel skriver förskolechefen att sandlådan med olika material kan användas för att "bygga, fylla, hälla, sälja, språka" och att utebyggplatsen ger möjlighet "att känna tyngd och storlek i jämförelse med byggen inne". "Inne bygger man kanske med kaplastavar och ute med brädor som är tunga och kräver samarbete för att kunna flyttas". Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Personalen beskriver i intervju att de skapar spänning och nyfikenhet genom att till exempel ändra rösten när de läser sagor. Personalen säger också att figuren Kalle Pirat, som kommer med uppdrag, är ett sätt att göra lärandet lekfullt och roligt. Ett exempel noteras vid en samling inför utevistelse. Som tidigare nämnts har Kalle Pirat skickat ett brev med uppdraget att hitta vårtecken och en personal säger "jag är så nyfiken på vad ni kan hitta, kan ni gå på spaning efter vårtecken?". "Vad behöver vi om vi ska ta bilder?". Barnen svarar kamera, frukt och ficklampa. Därefter följer en diskussion om behovet av ficklampa under spaningen. Observationerna visar att samlingen innan lunchen ofta är det tillfälle då barn och personal tillsammans återkopplar till vad man gjort tidigare. Ett exempel noteras vid en samling före lunchen: Förskolläraren säger "vad kom Kalle Pirat med i morse?" och ett barn svarar "flaskpost". Förskolläraren säger "vad skulle man göra då?" och ett barn berättar "måla vad man tycker om".
Därefter visar förskolläraren barnens teckningar för hela gruppen och berättar själv eller tillsammans med det barn som ritat vad bilden handlar om. I intervju berättar personalen att de genom "att uppmuntra [barnen] till att de kan", stödja dem och ibland "vänta tills de är mogna" stärker barnens tillit till den egna förmågan. Personalen lyfter också vikten av att visa barnen tillit "att jag litar på dig" och ger som exempel att om ett barn vill gå till ateljén kan personalen säga "ja gör du det, det fixar du ju!". Ett tillfälle när personalen visar tillit till barnens förmåga noteras vid utevistelsen i skogen då ett barn visar växter hen plockat och säger till en personal " jag ska sätta dem i vatten" och personalen svarar "ja, de behöver vatten och solljus. Vill du hålla dem [på vägen hem]? "Då har du ansvar för dem". I tambursituationen observeras att personalen uppmuntrar barnen att klä på sig själva men sedan hjälper dem att ta på kläderna. Ett exempel noteras när ett större barn ligger på sin overall och säger till en personal "hjälp mig" och personalen säger "jag vet att du fixar det här" och klär sedan på barnet. När barnen kommer in efter utevistelsen klär många barn av sig och hänger upp sina overaller själva. Vid de måltidssituationer som observeras lägger personalen upp mat, häller upp dryck, brer smörgåsar och lägger på pålägg till flertalet av barnen utan att utmana dem att försöka själva. Barnen uppmuntras inte heller att göra egna bedömningar och fatta egna beslut. Vid ett tillfälle noteras hur en personal frågar ett barn som tagit en skiva knäckebröd "hur många har du ätit?" och barnet svarar "två halvor" varpå personalen säger att då räcker det, "man ska äta sig mätt på maten". Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Personalen uppger i intervju att de stimulerar och utmanar barnens språkutveckling genom sånger, rim och ramsor och att leka med ord, "när vi leker fram bokstäver [---] älskar de". Personalen berättar också att "vi uppmuntrar i samlingen att man vågar [prata] " och att de uppmanar barnen att prata med varandra. Personalen samtalar med barnen och upprepar också korrekt det barnen säger, till exempel säger ett barn efter att ha dansat "jag blir trött på benen" och då säger personalen "blir du trött i benen?" Under Skolinspektionens besök observeras att barnen är intresserade av bokstäver och vid flera tillfällen använder barn namnlappen vid samlingsplatsen som förebild för att skriva sitt namn. Vidare noteras hur personalen skriver förklarande texter på barnens teckningar, och även uppmuntrar barnen att själva skriva, för att sedan visa upp och läsa vid samlingen före lunchen.
Verk:: Personalen beskriver i intervju att de arbetar med matematik "i naturliga situationer" som till exempel "när man tar på sig vantar, då kan man räkna en, två " och "när man äter kan man räkna köttbullar, hur många?". Personalen säger också att de använder lägesord "ställ dig framför, bakom och bredvid". Observationerna visar att barnen är intresserade av matematik och att personalen ofta räknar tillsammans med barnen. Vid något tillfälle noteras även hur personalen i samtal med barnen vidgar deras perspektiv. Till exempel när en personal och två barn spelat memory och personalen säger "ska vi räkna hur många par vi har?" och lägger upp sina kort parvis under varandra för att räkna paren. Ett barn lägger sina par likadant och räknar till fem par. Det andra barnet säger "jag har fyra" och personalen säger "fyra bilder blir två par" och visar barnet genom att lägga korten parvis. Avseende naturvetenskap och teknik säger personalen att de har ambitioner, "men inte kommit så långt". "I bygge, där kommer det ju in teknik och fysik", "rörelse, underlag, vad är det som glider?" säger förskolläraren och uttrycker vidare att natur och teknik behöver förbättras och att området "[---J kan vara lite svårt". Under den aktivitet i skogen som tidigare nämnts tittar barnen bland annat på växter. Ett exempel noteras på hur personalen utgår från barns intresse och uppmuntrar barnet att undersöka vidare. Ett barn pekar på en växt och frågar "vad är det?" och personalen svarar "någon slags mossa eller lav". Barnet känner på växten och säger "den är mjuk" och personalen svarar "kan du ta ett foto på den så kan vi se om vi kan ta reda på vad det är". Förskolechefen säger i intervju att han inte har någon klar bild över hur personalen på avdelningen arbetar med naturvetenskap och teknik. Personalen berättar att barnen får stöd i sin motoriska utveckling genom att de erbjuds grovmotoriska aktiviteter i form av idrott i gymnastiksalen, dans och rörelselekar samt under utevistelsen. Finmotoriska aktiviteter erbjuds till exempel när barnen lägger pussel, pärlar, klipper, skriver och ritar. Att utveckla sociala förmågor är enligt dokumentation som Skolinspektionen tagit del av en av förskolans tre grundpelare och innefattar begreppen "trygghet", "ansvar" och "respekt". Ett av förskolans arbetssätt beskrivs vara "Jag kan själv och tillsammans med andra" och personalen uttrycker i intervju att social utveckling innebär "att man ger och tar" och "att man vågar" och att personalens roll är att lyssna och uppmuntra.
Verk Personalen säger att de arbetar för att barnen ska utveckla sin förmåga till självständighet till exempel genom att de får dela maten själv och i möjligaste mån ta upp själv för att lära sig att "så här mycket orkar jag". Vidare beskriver personalen hur de i hallen kan uppmuntra barnen "Nu är du duktig, du kan själv!" Observationerna visar tillfällen när personalen stödjer barnen i att respektera varandra, ett exempel noteras vid en sångstund när personalen uppmärksammar barnen på att en av dem inte tycker om höga ljud. Detta respekteras av barnen och rörelseramsan genomförs mera lågmält med alla barnen delaktiga. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten i huvudsak genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder språklig interaktion men tillvaratar inte dagens alla situationer för att samtala och föra dialog med barnen. Personalen utgår till viss del från det innehåll barnen initierar men det finns tillfällen då barnens synpunkter inte bemöts eller efterfrågas. Leken och till viss del miljö och material används av personalen i syfte att stimulera barnens utveckling och lärande. Måltidsmiljön stödjer inte barnens lärande och förskolans utemiljöer tas inte tillvara fullt ut. Personalen tar vara på barnens nyfikenhet och lust att lära men stärker endast till viss del barnens tillit till sin egen förmåga. Barnen ges i huvudsak stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling såväl som i sin matematiska utveckling, men stimuleras inte i sitt intresse för naturvetenskap och teknik i samma omfattning. Personalen erbjuder grov- och finmotoriska aktiviteter och på förskolan firms material som stimulerar motoriken. Barnen får stöd i att respektera varandra men personalen ger inte fullt ut barnen förutsättningar att utveckla sin självständighet i måltids- och tambursituationen. 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 3Doverborg, E.;Pramling, N.; Pramling Samuelsson, L (2013). Att undervisa barn i förskolan.stockholm, Liber.
VeI Barnens samspel med varandra Personalen beskriver i intervju att de stimulerar barnens samspel genom att till exempel dela upp barnen i mindre grupper så att barnen "kan lära känna nya kompisar" och "hitta nya utmaningar". I dokumentationen av förskolans tre grundpelare uttrycks att "Vi [på förskolan] uppmuntrar barnen att samarbeta med alla på förskolan, i olika grupperingar". Observationerna visar att barnen på avdelningen uppmuntras att till exempel lägga pussel och spela spel tillsammans. Barnen ges också tillfälle att träffa övriga barn på förskolan i samband med utevistelsen, aktiviteter i det gemensamma utrymmet Torget och under rörelsen i sporthallen. Vid utevistelse på stora gården och i matsalen möter förskolebarnen även skolbarnen. Personalen berättar att det i ateljén, i det fria skapandet och målandet, blir "så synligt att barnen pratar med varandra" och ger som exempel när barnen målade Kalle Pirats skepp och resonerade om färger, "det kan bli fel färg, då pratar vi, det skulle ju inte bli den färgen, man får prova". Personalens samspel med barnen Förskolechefen säger i intervju att engagemang i samspelet med barnen handlar om att "lyssna, se och höra dem" och att barn tar olika utrymme men varje barn "Hl ska få bekräftelse varje dag". Observationerna visar att personalen samtalar och samspelar med barnen och ger stöd i olika aktiviteter. Ett exempel noteras när barnen leker Kims lek och personalen säger "[barnets namn], nu får du blunda" och barnet säger "jag vill inte blunda". Då säger personalen "men jag vill blunda, jag tycker det här är svårt, vi kan blunda tillsammans" och deltar tillsammans med barnet i leken. Ett annat exempel noteras vid en samling efter spaning i skogen när gruppen tittar på bilder som barnen tagit. En bild på en blåsippa och något mera visas och ett barn säger "en skalbagge" och personalen säger: "jag tror att det är en liten knopp". Då säger barnet "jag tror, jag låtsas att det är en skalbagge" och personalen säger "ja, det kan man ju låtsas". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn samt barnen emellan kan utvecklas. Personalen stödjer barnens gemensamma lekar och engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande
u5l Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och tärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och tärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns tärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt I intervju med arbetslaget uttrycker personalen att de är medvetna om förskollärares utökade ansvar och berättar att det i Borgholms kommun sedan 2008 är beslutat att förskollärare ska genomföra utvecklingssamtalen. På avdelningen Tallen är det förskolläraren som gör den pedagogiska dokumentationen och har tillgång till dokumentationsverktyget Edwise. Förskolläraren uttrycker i intervju att det är i den pedagogiska dokumentationen som det syns att hon tar ansvar för att verksamheten genomförs så som riktlinjerna beskriver. Hon säger också att dokumentationen "visar föräldrarna att vi har en pedagogisk verksamhet". Förskolläraren och personalen uttrycker gemensamt att undantaget den pedagogiska dokumentationen och genomförandet av utvecklingssamtalen delar de på arbetet och säger sarnstämt att "det är ingen skillnad på oss". Avseende undervisningen säger arbetslaget att "vi försöker göra det vi är bra på "och "vi vet ju vad vi ska göra". Personalen har inte uppfattningen att förskolechefen tydliggjort vad förskollärares ansvar för undervisningen innebär eller att det finns några riktlinjer kring detta. Personalen lyfter fram vikten av "att barnen går hem och känner att det varit en bra och rolig dag". Att lyssna mycket på barnen och att arbeta på ett lekfullt sätt vid konflikter är enligt förskolläraren arbetssätt som gör att barnen tycker att det är roligt i förskolan. Vid Skolinspektionens besök noteras att de flesta barnen visar intresse och deltar i olika aktiviteter. Spontan glädje visar barnen framför allt i dansleken och vid sårig och rörelselek. Arbetslagets samarbete I intervju berättar personalen att arbetslaget förändrats då en förskollärare nyligen slutat och för tillfället är ersatt av en vikarie som saknar utbildning men vikarierat på avdelningen tidigare. Sheridari, 5., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
Verksamhetsrapport Förskolläraren säger att hon och barnskötaren "kompletterar varandra väldigt bra" och att även de andra kollegorna är bra men "vi drar ju olika tunga lass". Förskolechefen uttrycker i intervju att förskolläraren och barnskötaren arbetat tillsammans tidigare och att både vikarien och assistenten är bra. Förskolechefen uppger vidare att en personal är duktig på schema och ansvarig för det och förskolläraren är arbetslagsledare och har sysslat mycket med vikarieanskaffning. Alla tar enligt förskolechefen ansvar och samarbetar, "min uppfattning är att det funkar". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolläraren i huvudsak tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs enligt riktlinjerna i läroplanen. Arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och barnen har roligt i förskolan. 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. Förskolechefen beskriver i intervju att han följer upp verksamheten genom regelbundna möten med personalen, samt genom att ta del av dokumentation från avdelningarna. Ett digitalt system för dokumentation där förskollärarna löpande dokumenterar arbetet mot strävansmålen har nyligen tagits i bruk. Enligt förskolechefen ger systemet honom möjlighet att kontinuerligt ta del av verksamheten och ge feedback till personalen. Förskolechefen uppger vidare att möten med personalen sker i olika forum, till exempel spontana besök på avdelningarna och en halv dag per avdelning varje termin enligt ett rullande schema. Vid personalmötena träffas all personal på förskolan, och när det är arbetslagsledarmöte träffar förskolechefen arbetslagsledarna från alla tre förskolorna. Det framgår i intervjun med förskolläraren att hon är nöjd med den kompetensutveckling som erbjuds, "vi har verkligen haft en förmån vad gäller fortbildning och studiebesök [---]","alla blev erbjudna att gå och de som var intresserade gick." I verksamhetsredogörelsen beskriver förskolechefen att förskolan erbjuder varierade och stimulerande miljöer och att "alla miljöer inbjuder till samspel".
ifli fl [00-7)0, Förskolechefen menar också att "vi ska vara mycket ute i skog och mark" och lyfter fram att förskolan har en "sol-och vindprofil", att vara ute varje dag. Avseende måltidsmiljön för barnen menar förskolechefen att han av personalen fått intrycket att "de [personalen] fått till det nu" och "att det är lugn och ro kring matbordet", men säger också att det kan finnas andra lösningar än att äta i matsalen. Avseende förskollärares ansvar menar förskolechefen att han tydliggjort detta "i samtal med alla förskollärare och arbetslagsledare". Ämnet har också tagits upp på personalmöten, "jag har inte skrivit det, men frågan har kommit upp". Förskolechefen säger sedan att ny personal kanske inte vet men att "mina förskollärare vet, det syns i tiden för reflektion". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen till stor del tar det övergripande ansvaret för att arbetet utförs i enlighet med riktlinjerna i läroplanen. Förskolechefen tar med undantag för måltidsmiljön ansvar för att förskolan erbjuder miljöer och material som lockar till lek och lärande. Förskolechefen tar dock inte fullt ut ansvar för att tydliggöra förskollärarens ansvar och att se till att förskolläraren kan ta detta ansvar. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan.
1 IL Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektiveförskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.