ARBETE OCH VÄLFÄRDS KVALITETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014

ARBETE OCH VÄLFÄRDS KVALITETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014

Inledande ord från förvaltningschefen Arbete och välfärds vision är att; I Växjö kommun har alla en ekonomisk och social trygghet där arbete och sysselsättning är viktiga förutsättningar. Vi är samhällsbyggare som har varje medborgare i centrum och genom vår professionalism ser möjligheter och ger möjligheter till fortsatt utveckling. Vi värnar om alla samhällsgrupper. Vi utgår ifrån ett förhållningssätt där varje individs styrka och drivkraft tas tillvara. Arbete och välfärd ansvarar för områdena: individ- och familjeomsorg försörjningsstöd arbetsmarknad och sysselsättning integration vuxenutbildning samhällsorientering för nyanlända invandrare mottagande av ensamkommande flyktingungdomar familjerätt budget- och skuldrådgivning alkoholhandläggning Nämnden för arbete och välfärd är politiskt ansvarig för förvaltningens verksamhet. Vi ska ge god service och vara tillgängliga för dig om du behöver stöd, hjälp och omsorg. Vi ska ha en rättsäker och effektiv handläggning. Du som medborgare ska vara delaktig och ha inflytande. Vi jobbar därför med att följa upp kvaliteten och identifiera utvecklingsområden som vi behöver arbeta vidare med. I denna kvalitetsberättelse sammanfattar och presenterar vi ett urval av våra resultat vad gäller kvalitet för år 2014. Kvalitetsberättelsen ger därför inte en fullständig bild av allt som görs inom förvaltningen. Per Sandberg förvaltningschef 2

Så här jobbar vi med kvalitet God kvalitet i förvaltningens verksamhet innebär att våra tjänster svarar mot de mål (lagar, förordningar och föreskrifter) som beslutats samt att tjänsterna; bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet är kunskapsbaserade är tillgängliga är trygga och säkra och präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen Vi följer upp verksamhetens kvalitet bland annat med hjälp av brukarundersökningar, jämförelser med andra kommuner, avvikelserapporter, tillsynsrapporter, internkontroller och kursutvärderingar för deltagare inom vuxenutbildningen. För att säkerställa verksamhetens kvalitet har nämnden under året beslutat hur ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet ska vara fördelat. I kvalitetsberättelsen utgår vi från de kvalitetsindikatorer som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram: Kvalitetsindikatorer Självbestämmande och integritet: den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn och samordning: helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygghet och säkerhet: tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Kunskapsbaserad verksamhet: tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Tillgänglighet: det är lätt att få kontakt med verksamheten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Effektivitet: innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Vad är systematiskt kvalitetsarbete? Kvalitet innebär att uppfylla de krav och mål som gäller för en verksamhet enligt lagar och andra föreskrifter. Socialtjänstens kvalitetsarbete regleras i SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ett systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten innebär att identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra kvaliteten. Dessa ska finnas i ett ledningssystem som används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Med stöd av ledningssystemet ska verksamheten planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Förbättringsarbetet ska bestå av riskanalys, egenkontroll och hantering av avvikelser. Alla medarbetare har ett ansvar för att medverka i det systematiska förbättringsarbetet. 3

Föreskrifterna gäller individ- och familjeomsorgens verksamheter, men förvaltningen har tagit beslut om att även de verksamheter som rör arbetsmarknad, integration och vuxenutbildning ska ingå i ett och samma ledningssystem, i syfte att säkra kvaliteten i hela organisationen. Inom vuxenutbildningen innebär ett systematiskt kvalitetsarbete att alla som arbetar i vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Skolverket har i relation till det systematiska kvalitetsarbetet definierat kvalitet som en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten; uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella samt kännetecknas av en strävan till förnyelse I läroplanen för vuxenutbildningen nämns också vad som krävs för att en verksamhet ska utvecklas kvalitativt: daglig pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att verksamheten ska utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, att resultaten följs upp och utvärderas samt att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas. 4

Utveckling och resultat 2014 I strävan att uppnå budget i balans beslutade nämnden att under 2014 prioritera områdena tidiga insatser till barn och unga, samt för unga vuxna med missbruk självförsörjning integration Självförsörjning, arbetsmarknad och vuxenutbildning Antal hushåll som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året har minskat. Över hälften av de aktuella hushållen (51,6 %) har försörjningshinder på grund av arbetslöshet, vilket är något fler än 2013 (47,5 %). Det innebar att Växjö låg över riksgenomsnittet som var 48,8 %. Andelen hushåll med försörjningshinder på grund av sociala skäl, med bedömning att inte stå till arbetsmarknadens förfogande utifrån svag arbetsförmåga, låg också över riksgenomsnittet. Däremot låg Växjö under riksgenomsnittet gällande andel försörjningshinder på grund av ohälsa. Antal hushåll som avslutats till självförsörjning genom arbete, studier eller annan myndighet har ökat något. Nyckeltal 2013 2014 Andel av Växjös befolkning som fått ekonomiskt bistånd 5,53 % 5,37 % Antal hushåll med ekonomiskt bistånd som avslutats till självförsörjning genom 554 568 arbete, studier eller annan myndighet Utbetalt ekonomiskt bistånd, brutto 94 049 87 751 Antal ungdomar som har gått till självförsörjning har ökat, genom att fler fått arbetsmarknadsanställningar, ordinarie arbete eller fortsatt att studera. Projektet Framtid Kronoberg som vände sig till arbetslösa ungdomar i länet pågick till årsskiftet 2014/2015 med medel från Europeiska socialfonden. Från januari 2015 blev verksamheten permanent och förutom Växjö ingår Alvesta, Uppvidinge, Lessebo och Tingsryds kommun. Projektet har visat goda resultat. 428 ungdomar har under året ingått i projektet. Av de ungdomar som avslutats har närmare 47 % avslutats till arbete eller studier. Under året har en förstudie (Växa) genomförts med medel från Europeiska socialfonden, för att kartlägga och ta fram användbara metoder för de ungdomar som varken arbetar eller studerar och saknar aktivitet. Gruppen kommer årligen följas genom att statistik tas fram. Det finns ett bra internt samarbete kring personer med högt försörjningsstöd så att dessa kan identifieras och bli aktuella för arbetsmarknadsanställningar, bl.a. genom Intern service som förvaltningen själva driver. Till exempel har nya avtal tecknats med tekniska förvaltningen, Växjöfastighets AB, omsorgsförvaltningen och med Länsstyrelsen. Förvaltningen arbetar aktivt med att matcha de som har arbetsmarknadsanställningar till ordinarie anställningar. Projektet Nollklassade i samverkan med Försäkringskassan fokuserar på personer med ekonomiskt bistånd som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och funktionsnedsättning och som ofta hamnar mellan stolarna hos olika myndigheter. Projektet har hittills gett goda resultat, 48 personer har under året fått beviljad sjuk- och aktivitetsersättning istället för långvarigt ekonomiskt bistånd. Ett pilotprojekt pågår gemensamt med Dalbo vårdcentral om utökad samverkan kring personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst, där syftet är att enskilda personer ska få en gemensam planering där också Försäkringskassan är delaktig. Tanken är att arbetssättet ska spridas till 5

andra vårdcentraler. Finsam beviljades medel för klargörande av arbetsförmåga hos enskilda personer. För enskilda personer är det positivt att deras arbetsförmåga klargörs. Frivilliga hembesök erbjuds för nytillkomna vuxenhushåll som söker ekonomiskt bistånd, i syfte att få en bättre bild av familjers hemförhållanden också ur ett barnperspektiv och för att ge ökad service och tillgänglighet. En omprioritering av målgrupper har gjorts vilket innebär att de personer som har en kortare väg från ekonomiskt bistånd till självförsörjning prioriteras. En samverkansmodell kallad en väg in har startats, där vuxna arbetslösa som har behov av insatser lättare ska få del av ett samlat stöd (utbildning, arbetsmarknads- och sociala insatser). I januari 2014 övergick all vuxenutbildning organisatoriskt till arbete och välfärd. Ett intensivt arbete med att bygga upp ett lär- och kunskapscenter pågår med start årsskiftet 2014/2015. Nyckeltal 2013 2014 Antal personer, aktuella för ekonomiskt bistånd, som har 306 305 arbetsmarknadsanställning Antal ungdomar som erbjudits feriearbete 1332 1301 Antal företag som har startats genom särskilt försörjningsstöd vid etablering av företag 10 11 Antal elever i kommunal vuxenutbildning 2902 3094 Integration Sannolikt är integrationsfrågan en av kommunens viktigaste frågor som också påverkar kommunens utveckling och expansion. Inflödet av nyanlända har ökat under året. Mottagandet av nyanlända flyktingar kräver fortsatt god samordning och planering kring boende, försörjning och insatser för barn och vuxna. På Landningsbana Växjö samverkar tre förvaltningar för att ge ett gott stöd till hela familjen. Ett avtal har tecknats med Migrationsverket om 32 platser för ensamkommande flyktingungdomar. För att få en samlad bild över det arbete som görs för samtliga ensamkommande barn och ungdomar har en samverkansgrupp bildats. Bostäder Brist på bostäder i Växjö innebär att grupperna unga, nyanlända och personer med missbruk samt andra medborgare är exkluderade från bostadsmarknaden. Allt fler akuta situationer uppstår och allt fler tillfälliga boendelösningar blir följden. Barnperspektivet finns alltid med i dessa avvägningar liksom personer med psykisk ohälsa. Ett ramavtal har tecknats med Vidingehem för att tillgodose tillfälliga lösningar av boende för olika målgrupper. Ett av de prioriterade områdena i Växjö kommun framöver är de grupper som står längst från bostadsmarknaden. Förvaltningen har även ett stort fokus på att utveckla nya och vårda befintliga relationer med förvaltningar och bolag i kommunkoncernen. Socialt stöd Allt fler unga och personer med missbruk beräknas behöva stöd i boendet och vara i behov av olika former av vårdinsatser. Beslut har fattats om att utöka antalet platser på Ungdomsbasen för unga vuxna med missbruk från sex till elva, samtidigt som åldersgränsen sänks till 18 år. En tydlig ökning har skett under året vad gäller både anmälningar som rör barn och unga, öppnade barn- och ungdomsutredningar och pågående insatser som socialtjänsten ger. En tydlig ökning har skett även vad gäller antal anmälningar gällande vuxna med missbruk. 6

Genom att utveckla förebyggande, tidigare och samverkande stödinsatser utifrån en helhetssyn skapas bättre livsförutsättningar för både föräldrar, barn, ungdomar och unga med missbruk. Arbete och välfärd har under året arbetat intensivt med att vidarautveckla olika hemmaplanslösningar. Barnens bästa i Braås är en arbetsmodell där socialtjänsten och skolan samarbetar. Syftet är att tidigt upptäcka barn som riskerar att utveckla normbrytande beteenden och erbjuda stödinsatser. Uppdraget har nu utökats från att tidigare rikta sig mot enbart förskolebarn till att även omfatta skolbarn. En motsvarande verksamhet startade i Lammhult under hösten 2014. Barnteamet har förändrat sitt uppdrag under året och kan numera erbjuda nya metoder för familjebehandling. Arbetet med sociala insatsgrupper har utvecklats under året. De arbetar med ungdomar med stor social problematik i åldern 12-18 år och deras föräldrar. Arbetet sker i samverkan med Polisen, skolan och gymnasiet. Ungdomsboendet Wälludden HVB öppnades under 2014 (tidigare Kampen) och platserna utökades med ytterligare 5 platser utöver tidigare 5. Ett HVB-hem för utredningsplaceringar av barn och föräldrar planeras i egen regi. Fler hemmaplanslösningar förväntas på sikt minska det ökade behovet av externa HVB-placeringar. Nyckeltal 2013 2014 Antal anmälningar, barn och unga 1349 1641 Antal anmälningar, vuxna med missbruksproblem 584 816 Antal utredningar och biståndsbedömda insatser för barn och ungdomar 0-20 år - pågående insatser - antal utredningar Antal biståndsbedömda behandlingsinsatser missbruksvård - pågående insatser under året - - pågående insatser 1391 611 * 1594 753 Antal öppnade utredningar 11:1 SoL barn och unga 496 602 Antal pågående insatser inkl. HVB-placeringar, barn och unga 1437 1690 Antal externa institutionsplaceringar barn och unga, familjer 76 94 Antal placeringar internt HVB (Wälludden HVB) 18 28 Antal externa HVB-placeringar för personer med missbruksproblematik, 97 92 - varav LVM-placeringar 29 27 Antal familjehemsplacerade barn/ungdomar 145 171 *Nyckeltalet fanns inte år 2013. 307 904 Uppföljningar och kartläggningar Under året har förvaltningen genomfört ett antal uppföljningar och kartläggningar, såsom social beredskap, anhörigstöd, våld i nära relationer och integration. Uppföljningen av social beredskap visar att det finns behov av en sådan funktion och att denna har god tillgänglighet. I beredskapsgruppen finns en gedigen yrkeserfarenhet och kompetens. Förbättringsområden har lyfts fram, exempelvis behov av tematillfälle någon gång per termin med gemensamma frågor som utvecklar och bidrar till kompetenshöjning, att reda ut vad som är ambitionsnivå vid en större kris samt att dokumentation i beredskapspärm bör kunna föras på ett sådant sätt att framtida uppföljning/utvärdering förenklas och kan ske kontinuerligt, för att på detta sätt kunna upptäcka fel och brister i tid. Kartläggningen av förvaltningens anhörigstöd visar att det saknas politiska mål och strategier inom området samt att begreppet anhörigstöd och de skyldigheter som följer av lagens krav är delvis dåligt kända av verksamheterna. Det finns behov av information såväl gentemot medarbetare som gentemot anhöriga. Respektive verksamhet inom individ- och 7

familjeomsorgen behöver analysera sina målgruppers behov, det anhörigstöd som ges behöver tydliggöras och eventuella brister behöver identifieras. Förvaltningen har behov av ett gemensamt synsätt och en gemensam strategi för arbetet med anhörigstöd. Utvecklingsbehov och förslag på åtgärder har lyfts fram. Efter genomförd kartläggning har nämnden till kommunfullmäktige föreslagit en reglementsändring för att förtydliga nämndens ansvar inom området. En kartläggning och behovsinventering inom området våld i nära relationer i länet visar att även om samverkan sker i länet finns det fortsatt behov av utveckling. Samarbete och samverkan kan behöva utvecklas och anpassas till verksamheternas behov. Varken kommunerna eller Familjefrid Kronoberg använder standardiserade bedömnings-metoder för att utvärdera insatser. Statistik över omfattningen av våld i nära relationer är ett utvecklingsområde. De övergripande områdena som kan behöva förstärkas är utökat samarbete och samverkan, utökad dialog, ytterligare informations- och kunskapsspridning samt att se över möjligheten för kommunerna att kunna bevilja Familjefrid Kronoberg som biståndsprövad insats. Familjefrid Kronoberg har under året arbetat med frågan om biståndsprövad insats och kommer från och med år 2015 att ta emot barn på biståndsbeslut. Förvaltningens ledningsgrupp har tagit fram fem mål för integrationsarbetet med identifierade åtgärder. En kartläggning av förvaltningens integrationsarbete har under året genomförts, för att få en tydlig bild av vad förvaltningen idag gör. Hinder i flödet och åtgärder har identifierats. Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Uppföljning av vilka åtgärder som vidtagits efter 2013 års internkontroller rörande verksamheten har genomförts. Områdena utredningstid, barnsamtal, beslut och rutiner granskades under år 2013. Utredningstid var det internkontrollområde där förbättringar behövde ske. Allt för få av de granskade utredningarna saknade, helt eller delvis, beslut om förlängd utredningstid när utredning överskridit 4 månader. En handlingsplan för att komma tillrätta med de uppmärksammade avvikelserna har tagits fram. 8

Kvalitet i handläggning och utförande av insatser I Växjö kommun finns olika insatser av stöd och omsorg inom socialtjänstens område. För att få en insats behövs i de flesta fall ett beslut av en handläggare. Den enskilde ska ha möjlighet att påverka den insats hon eller han får. Individen har rätt att bli bemött med respekt och hänsyn samt känna sig trygg och nöjd med helheten av insatser. Vi följer upp kvalitet i handläggning med hjälp av bland annat uppgifter från internkontroller, statistik från verksamhetssystem och rapporter till och från tillsynsmyndighet. Självbestämmande och integritet Brukarundersökning Under 2014 har Växjö kommun, tillsammans med ytterligare 29 kommuner i landet, deltagit i en nationell brukarundersökning inom individ- och familjeomsorg, avseende t.ex. tillgänglighet, information, delaktighet, bemötande och utveckling. Undersökningen är en pilotundersökning, som kommer att utvärderas och ligga till grund för en framtida nationell undersökning med ett bredare deltagande. Resultatet sammanställs under 2015. Resultaten från Öppna jämförelser för den sociala barn- och ungdomsvården visar att det finns behov av att framöver ännu mer undersöka brukares uppfattning om verksamheten, fortsätta arbetet med externa överenskommelser med andra vårdgivare och att på ett bättre sätt systematiskt följa upp insatser. Resultaten från Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården visar att brukarinflytande är det mest angelägna förbättringsområdet även inom missbruksvården. I sammanhanget kan nämnas att beslut fattats om att under 2015 genomföra en så kallad brukarstyrd brukarrevision, genom Kronobergs Brukarråd. Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska enligt lagen inspektera hem för vård eller boende (HVB) för barn och ungdomar minst två gånger per år, varav en inspektion ska vara oanmäld. Den som inspekterar ska också samtala med de barn och ungdomar som samtycker till det. Årets tillsyn har varit inriktad på att barns rätt till delaktighet enligt lagen tillgodoses. Arbete och välfärd har tre HVB-hem. Bengtsgård HVB som är ett boende för ensamkommande asylsökande pojkar mellan 15-18 år, Kampagården HVB som är ett boende för ensamkommande pojkar som har fått permanent uppehållstillstånd och Wälludden HVB (tidigare Kampen HVB) som är ett utrednings- och behandlingshem för flickor och pojkar mellan 13-20 år. Under året har IVO gjort två tillsyner på respektive HVB. För Bengtsgård och Kampagården har inga brister noterats. När det gäller Wälludden HVB har IVO påpekat behov av förbättringar när det gäller tillgänglighet för de boende till allmänna utrymmen i huset och tydlighet i ungdomarnas vårdplaner. Ett utvecklingsområde är också att nämnden ser till att de barn och unga som tas emot på Wälludden motsvarar verksamhetens målgrupp. Helhetssyn och samordning För de föräldrar med stora behov som har små barn har förvaltningen bland annat utvecklat ett förstärkt barn-, föräldra- och familjeperspektiv inom missbruksvården. Ett antal olika föräldrautbildningar har genomförts inom olika delar av verksamheten. Förvaltningen har under året utvecklat det interna samarbetet kring personer med högt försörjningsstöd, vilket underlättat samarbetet och tydliggjort ansvaret mellan avdelningarna. År 2012 beslutade regeringen om en handlingsplan för PRIO, psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016. I inventering som genomförts av 9

vuxna personer med psykisk ohälsa framkom olika behov för målgruppen inom och utom kommunen. Arbete och välfärd har gemensamt med omsorgsförvaltningen klarat de statliga grund- och prestationskrav som krävs för att få del av statliga stimulansmedel både för 2013 och 2014. Gemensamt med omsorgsförvaltningen har Arbete och välfärd målet att 100 % av alla personer i behov av samordnad individuell plan (SIP) ska erbjudas en sådan för gott och samordnat stöd. För att uppnå målet har medel avsatts för att utbilda personal och stödja verksamheten i att hitta bra samverkansmetoder för arbetet. En arbetsmodell för att utveckla samverkan vid kombinerat boende- och föräldrastöd när föräldrar har kognitiva svårigheter håller på att utarbetas. Arbetet genomförs i samverkan med nätverket SUF (Samverkan, Utveckling, Föräldraskap). En annan satsning är att skapa sysselsättning för vuxna personer, 18 år och äldre, som har betydande psykiska funktionsnedsättningar. Utvecklingsarbetet sker inom ramen för Parkettens verksamhet. Andra delar av det samlade PRIO-uppdraget är att utveckla anhörigstödet för målgruppen, samarbetet inom kommunen och med landstinget och att utveckla samarbetet med berörda brukarorganisationer. Verksamhetens tjänster ska präglas av kontinuitet. Personalomsättningen inom Arbete och välfärd var under året 5,2 %, vilket är en ökning med 0,1 % jämfört med 2013. Sjukfrånvaron i förvaltningen räknas som antal sjukdagar/snittanställd. I år uppgick sjukfrånvaron till 17,2 dagar/snittanställd, vilket är en ökning med 0,9 dagar jämfört med 2013. Trygghet och säkerhet Avvikelser, klagomål och synpunkter Medborgarna har möjlighet att lämna in klagomål och synpunkter. Under år 2014 har 18 klagomål och synpunkter lämnats in, jämfört med 21 föregående år. Klagomålen har främst handlat om kritik av handläggning av ärenden, beslut i olika ärenden och bemötande. Alla som arbetar inom socialtjänsten är skyldiga att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållande. Under året har fem så kallade lex Sarah-rapporter om missförhållanden inkommit och utretts, varav en händelse anmälts vidare till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Samtliga rapporter enligt lex Sarah har lett till att problem identifierats och åtgärder vidtagits genom att rutiner förbättrats. Rättssäker myndighetsutövning Socialtjänsten står idag inför kraftigt förstärkta lagkrav. Socialstyrelsen har under året publicerat en ny handbok om ekonomiskt bistånd. Under året kom nya föreskrifter gällande våld i nära relationer, handläggning av ärenden som gäller barn och unga och från 1 januari 2015 börjar nya föreskrifter gälla som rör dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. Nationellt har också kraven ökat på personalens kompetens. Rättssäkerhet är viktigt och ett mått på det är i vilken utsträckning domstolar ändrar på överklagade beslut. Resultaten måste dock tolkas med försiktighet. I vissa fall är rättsläget oklart och rätten till bistånd behöver prövas av domstol för att socialtjänsten ska få vägledning kring tillämpningen. Bedömningarna i olika förvaltningsrätter kan skilja sig åt och domar som ändras av förvaltningsrätten kan i ändras av högre rättsinstans till socialtjänstens fördel. Totalt har 169 överklaganden mot beslut lämnats in under året. Inom ekonomiskt bistånd uppgick andel ändrade överklagade beslut till 13,5 %. Bland våra jämförelsekommuner låg motsvarande siffra på som lägst 4 och som högst 18,9 %. Till ändrade beslut räknas även ärenden som återförvisats till socialtjänsten för förnyad handläggning. Under året har internkontroll genomförts inom området dokumentation och rättsäkerhet där handlingsplaner på avdelning missbruksvård granskats. Rutinen med handlingsplaner fungerar 10

i stort sett väl men behöver revideras utifrån krav som lagstiftningen ställer. Endast ett fåtal avvikelser mot rutinen har konstaterats. Internkontroll har också genomförts vad gäller larm och säkerhet inom verksamheterna. Alla verksamheter har upprättade rutiner gällande larm och inpassering. Alla rutinerna är däremot inte skriftligt dokumenterade vilket är ett förbättringsområde. Rutiner för att följa upp de så kallade akutpärmarna saknas och rutiner bör upprättas tillsammans med kommunens säkerhetsfunktion. Väntetid mellan beslut och insats Kommunen ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) rapportera alla beslut om insatser som inte har verkställts inom tre månader. Sju beslut har rapporterats för år 2014. I sex beslut saknades kontaktperson och ett beslut saknades kontaktfamilj. Väntetiden för verkställighet har varierat mellan tre till sju månader efter beslut om insats. Stöd till brottsoffer I dagsläget erbjuds inte skyddat boende som är särskilt anpassat till våldsutsatta kvinnor eller män med missbruks- och boendeproblem. Skälet är att det finns svårigheter att utifrån säkerhetskrav ordna boende i närområdet och att det är brist på anpassade boenden utanför länet. Detta är ett utvecklingsområde för Växjö och riket i stort. Kunskapsbaserad verksamhet Inom avdelning missbruksvård har det under året pågått ett arbete med att ta fram en Modell för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av insatser med fokus på uppdrag och resultat för verksamhetsutveckling med kvalitet. Arbetet har kommit långt, men kommer fortsätta under 2015. Konceptet bedöms vara användbart också för andra arbetsgrupper i förvaltningen. Utbildning och kompetens Socialstyrelsen beviljade för år 2014 ekonomiska medel avseende kompetensutveckling för personal som arbetar med utredning och uppföljning av barn- och ungdomsärenden. Initialt gjordes en kartläggning för att identifiera brister i kompetensen. Utifrån det resultatet skräddarsyddes i samarbete med Linnéuniversitetet en 7,5-poängsutbildning som har genomförts. Utvecklingsmedel beviljades även för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare för år 2014. För samtliga utbildningsformer ligger Växjö bra till vad gäller utbildad personal. 100 80 60 40 20 0 Lärare inom kommunal vuxenutbildning i huvudmannens skolor med pedagogisk högskoleexamen Studie- och yrkesvägledare inom kommunal vuxenutbildning med SYVutbildning* Lärare inom sfi med pedagogisk högskoleexamen Lärare inom särskild utbildning för vuxna i huvudmannens skolor andel med pedagogisk högskoleexamen Figur 1. Personal inom kommunal vuxenutbildning, sfi och särskild utbildning för vuxna, omräknat till heltidstjänster *Samtliga studie- och yrkesvägledare i Växjö, omräknat till heltidstjänster, har SYV-utbildning även om det inte speglas av siffrorna i tabellen ovan. En av studie- och yrkesvägledarna blev klar med sin utbildning efter mätveckan för insamling av uppgifterna. 11

Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. 2014 års öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård samt för ekonomiskt bistånd ger bland annat information om den kompetens handläggare har, som ett mått på om tjänsterna har förutsättning att utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Inom den sociala barn- och ungdomsvården ligger vi över snittet i riket vad gäller handläggare med socionomutbildning och minst tre respektive fem års erfarenhet av barnutredningar. Även inom ekonomiskt bistånd ligger vi över snittet i riket vad gäller socialsekreterare med socionomexamen och som arbetat mer än två år. 100 80 60 40 20 0 Handläggare med socionomexamen och minst 3 års erfarenhet av barnutredningar* minst fem års erfarnehet 100 80 60 40 20 0 Ekonomiskt bistånd: socialsekreterare med socionomexamen socialsekreterare som arbetat mer än två år Figur 2. Personal inom social barn- och ungdomsvård Figur 3. Personal inom ekonomiskt bistånd *Avdelning barn och familj och har några handläggartjänster där medarbetarna har annan beteendevetenskaplig högskoleutbildning än socionomexamen. Dessa medarbetare har då uppfyllt arbetsgivarens krav att komplettera sin utbildning med socialrätt. Samtliga av dessa medarbetare har arbetat lång tid med handläggning. Några av dem har även kompletterat sina utbildningar till socionomexamen, men examen kan ligga relativt nära i tiden, varför den inte uppfyller kriterierna för hur frågan ställdes i enkäten (dvs. handläggarna har inte arbetat så lång tid att de kan medtas i beräkningen). Standardiserade bedömningsmetoder Avdelning ekonomiskt bistånd och sysselsättning använder inga standardiserade bedömningsmetoder. Avdelningen kommer under 2015 att informera sig närmare om bedömningsmetoden FIA, som är under utveckling genom Socialstyrelsen. Standardiserad bedömningsmetod används av missbruk- och beroendeverksamheten för vuxna som underlag för att bedöma samtliga personers behov av insatser (undantag när den enskildes situation/tillstånd inte möjliggjort det) samt vid utredning av behov hos våldsutsatta vuxna. Standardiserade bedömningsmetoder används dessutom inom barn- och ungdomsvård vid utredning av barn och unga med utagerande beteende och/eller annat normbrytande beteende, vid utredning av barn och unga med missbruk och/eller andra sociala problem samt vid utredning av föräldraförmåga och/eller familjeklimat. Tillgänglighet Ett pågående process/förbättringsarbete startades under året inom avdelning missbruksvård med fokus på tillgänglighet/nåbarhet. Processen involverar samtliga handläggare i utredningsoch behandlingsenheterna inom avdelningen. Förvaltningen har påbörjat ett utvecklingsarbete med e-tjänster för att öka tillgängligheten genom elektronisk ansökan om ekonomiskt bistånd samt för att effektivisera handläggningen. Årligen görs en mätning i landets kommuner för att följa hur servicenivån är. Ett av frågeområdena under året var individ- och familjeomsorg. Undersökningen görs via telefon och e-post till kommunerna. Olika bedömningsfaktorer har bildat grunden för att kunna beskriva telefonsamtalens/e-postens karaktär: bemötande, intresse och engagemang, 12

information, tillgänglighet och svar på frågan. Resultatet av den senaste servicemätningen visar att Arbete och välfärds resultat 2014 är lägre inom samtliga områden utom tillgänglighet, i förhållande till Växjö kommuns snittvärden. Tillgänglighet i meningen väntetid är en viktig kvalitetsaspekt ur den enskildes perspektiv. Avgörande för vad som kan anses vara en rimlig väntetid för nybesök är hur angeläget den biståndssökandes behov är. Enligt ett uttalande av Justitieombudsmannen (JO) bör väntetid för ett första personligt besök (nybesök) inte överstiga 14 dagar i de fallen behovet inte bedöms vara omedelbart. Växjö redovisar i Öppna jämförelser för ekonomiskt bistånd en väntetid för nybesök på upp till 7 dagar, vilket i en jämförelse med våra jämförelsekommuner och riket i stort är ett bra resultat. 15 dagar eller mer 8% Väntetid för nybesök Inget svar 6% Inom 8-14 dagar 55% Måttet av hur lång handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök är syftar till att få en bild av hur tillgänglig kommunen är för en utsatt grupp. Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den enskilde. Problematiken när det gäller försörjningsstöd ligger ofta på väntetiden innan utredning, inte så mycket på själva utredningstiden. För Växjö kommun var handläggningstiden under året 14 dagar, vilket innebär en minskning med sex dagar i förhållande till föregående år. Medelvärdet låg på 16 dagar. Inom 7 dagar 31% Figur 4 redovisar resultat för hela landet. Växjö tillhör kategorin inom 7 dagar. Nyckeltal 2013 2014 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till 20 14 beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Effektivitet Av öppna jämförelser från Socialstyrelsen framgår att en kostnadseffektiv verksamhet bedrivs inom flera av nämndens verksamhetsområden. Kontinuerliga uppföljningar genomförs av all utbildning inom nämndens ansvar. Under året har därutöver en kvalitetsuppföljning av sfi i Växjö genomförts. Av slutsatserna framgår att åtgärder behöver genomföras hos samtliga sfi-utbildare samt att förvaltningens arbetssätt i samband med antagning, planering och uppföljning behöver ses över. En handlingsplan för förbättringsåtgärder avseende sfi antogs därefter. Utvecklingsarbetet har inletts. Andel sfistuderande som fått godkänt resultat har ökat sedan förra året. Andel elever i grundläggande vuxenutbildning som fått godkänt betyg har tydligt ökat från förra året, vilket beror på att förvaltningen under året arbetat mycket med studieplaner och uppföljning av dessa elever. Även andel elever i gymnasial vuxenutbildning som fått godkänt betyg har ökat från förra året. I länet och riket har andelen däremot minskat. Ett utvecklingsområde är att jobba med och titta på anledningen till studieavbrott. Nyckeltal 2013 2014 Andel med minst godkänt resultat av totalt antal kursdeltagare inom - grundläggande vuxenutbildning 71 % 96 % - gymnasial vuxenutbildning 85 % 87 % Andel sfi-studerande med minst godkänt resultat 47 % 49 % 13

Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning uppgick under året till 86 %, vilket innebär en förbättring med 9 % från föregående år. Medelvärdet i landet uppgick till 78 %. Måttet syftar till att ge en bild av hur effektivt socialtjänstens ungdomsarbete bedrivs i den egna kommunen. Målsättningen är att kommunens utredning och insatser ska leda till att den enskilde ungdomen inte behöver fortsatt stöd från socialtjänsten. Nyckeltal 2013 2014 Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats 87 % 86 % Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller 77 % 86 % insats Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21 år+ ett år efter avslutad * 86 % utredning eller insats *Nyckeltalet fanns inte år 2013. En utvärdering av projektet Framtid Kronoberg har under året genomförts av extern utvärderare. Utvärderarens slutsats är att Framtid Kronoberg under projektperioden 2012-2014 lyckats relativt väl i att nå de uppställda målen. Utvärderaren noterar samtidigt att det är svårt att ställa upp relevanta mål av det här slaget. Totalt har 756 personer varit inne i projektets verksamhet. Av dessa har 619 personer avslutats ur projektet. Av dessa har 269 avslutats till arbete, 75 till studier och 43 till arbetsmarknadsutbildning. 229 personer har återgått till annan verksamhet, vilket vanligen betyder att de återanvisats till den ursprunglige anvisaren, det vill säga kommun, Arbetsförmedling eller Försäkringskassan. Utvärderarens bedömning är att Framtid Kronoberg genom sitt fokus på grupper av unga som står relativt långt från arbetsmarknaden kanske inte har en stor och mätbar effekt på den generella ungdomsarbetslösheten, åtminstone inte i det kortare perspektivet. För de aktuella grupperna är det däremot tveklöst så att projektet haft en identifierbar effekt. Samtidigt är det svårt att avgöra i vilken grad detta beror på just Framtid Kronoberg. Dock minskar antalet personer i program med aktivitetsstöd avsevärt snabbare i Kronoberg än för landet i sin helhet. Här kan man möjligen ana att projektet kan vara en av (sannolikt flera) bidragande orsaker. Genom den så kallade näringslivsstrategin för att involvera företag och arbetsgivare i arbetet med att minska ungdomsarbetslösheten har grunden för en starkare samverkan mellan näringsliv och myndigheter i Kronoberg lagts. En avgörande framgångsfaktor för projektet har varit ett starkt, väl förankrat och tydligt genomfört projektägarskap. En extern utvärdering av nystartsjobben har genomförts av två forskare vid Linnéuniversitet. Resultaten pekar på att nystartsjobben har haft en positiv påverkan på deltagarnas möjlighet att få arbete. Rapporten visar också att det ekonomiska biståndet är lägre efter nystartjobbet än i kontrollgrupperna. En samhällsekonomisk kalkyl visar att åtgärden är dyr för samhället. Inkomsterna och livskvaliteten har dock ökat för de individer som får arbete efter att ha deltagit i åtgärden nystartsjobb. Gruppen har också fått en närmare kontakt med arbetsmarknaden än de hade före det att de fick tillgång till nystartsjobb. Förvaltningen kommer att med rapporten som grund arbeta fram förbättringsförslag runt arbetsmarknadsåtgärderna. 14

Utvecklingsområden 2015 Nämndens prioriteringar för 2015 är Steg mot full sysselsättning och fler i egen försörjning. Särskilt prioriterat är olika insatser för ungas och utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden. Pressa tillbaka utanförskapet med tidiga insatser. Investeringar i integration, tidiga insatser för barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk. Budget i balans. Prioriterade kvalitetsområden 2015: Fortsatt arbete med att förbättra kvaliteten systematiskt genom att förbättra avvikelsehanteringen och uppmuntra till att klagomål tas tillvara för att förbättra verksamheten. Fortsätta skapa gemensamma riktlinjer för intern samverkan och helhetssyn. Fortsatt uppbyggnad av ledningssystemet och beskrivning av processer för ökad rättssäkerhet och samsyn inom organisationen. Förbättringar inom området våld i nära relationer vad gäller processer, samverkan och statistik. Jämförelser med andra kommuner och riket fortsätter. Utvärdera och följa upp: - tidiga insatser för barn, - unga i utanförskap, - långvariga biståndstagare Arbeta med strategisk kompetensutveckling i syfta att skapa förutsättningar för en kunskapsbaserad verksamhet. 15