GESTALTNINGSPROGRAM I VÄGPLAN Väg 84 genom Ljusdal Ljusdals kommun, Gävleborgs län Objektsnummer 152230 2017-11-24
Trafikverket Postadress: Box 417, 801 05 Gävle E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Projektledare: Krister Johansson Dokumenttitel: Väg 84, genomfart Ljusdal Ärendenummer TRV 2016/104006 Objektsnummer: 152230 Dokumentdatum: 2017-11-24 Konsult: Sweco Projektledare: Lena Jernberg Rapport: Andreas Hansson Foto tagna av Sweco där inget annat anges
Sammanfattning Trafikverket har i en åtgärdsvalsstudie kommit fram till ett åtgärdspaket där väg 84 centralt genom Ljusdal och Kyrksjönäsvägen/Smedgatan byter väghållare, korsningarna vid anslutning till väg 84 åtgärdas både i väst och i öst, en planskild järnvägsbro anläggs över Smedgatan samt en ny gång- och cykelväg parallellt med Kyrksjönäsvägen (ca 1 km) ansluts till befintlig gång- och cykelväg längs Kyrksjönäsvägen. Ändamålet med projektet är att Kyrksjönäsvägen och dess anslutningar till befintlig väg 84 ska utformas så att god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet uppnås för alla trafikslag och verksamheter. Åtgärderna ska anpassas till områdets miljöförutsättningar. Läget vid älven och Kyrksjön har värdefulla kvaliteter avseende landskapsbilden och för dess rika natur- och kulturmiljöer med möjligheter till rekreation. De öppna vyerna över fält, vatten och tätort är aspekter som ska beaktas framledes i projektet. Vid västra korsningen med befintlig väg 84 finns tre närliggande lämningar (bevakningsobjekt). Gestaltningsprogrammet har tagits fram för att säkra den arkitektoniska kvaliteten. Den övergripande målsättningen är att väganläggningens utformning ska anpassas till omgivningen. Specifika mål som tagits fram är: passagen under den nya järnvägsbron ska vara inbjudande och trygg att passera, också för fotgängare och cyklister ingen höjning av vägens profil vyer ut mot det omgivande landskapet samt landmärken i form av bland annat Ljusdals kyrka ska bevaras och om möjligt utvecklas Inledning Bakgrund och syfte Väg 84 går idag centralt genom tätorten Ljusdal. Den nya sträckningen av E4 mellan Hudiksvall och Söderhamn har medfört att trafiksituationen i Ljusdals centralort förändrats. Fjärrtrafik på väg till fjällen och tung trafik väljer idag i större utsträckning att åka via Hudiksvall och genom Ljusdal, vilket har medfört ökade trafikvolymer genom centrum. Några tydliga följdeffekter är låg framkomlighet och trafikbullerstörningar för boende. I utkanten av tätorten finns en kommunal väg, Kyrksjönäsvägen, som kan nyttjas som en förbifart och avlasta de centrala delarna. Den är ca tre km lång och ligger längs ett bostadsområde, ett område med kolonilotter, ett område för idrott/hembygdsgård/folkets park samt ett industriområde. Vägen passerar järnvägen i en plankorsning innan den ansluter i en korsning med nuvarande väg 84. Tung trafik nyttjar redan idag denna väg som genomfartsled och för transporter till Östernäs. En åtgärdsvalsstudie har kommit fram till ett åtgärdspaket där väg 84 centralt genom Ljusdal och Kyrksjönäsvägen/Smedgatan byter väghållare, korsningarna vid anslutning till väg 84 åtgärdas, en planskild järnvägsbro för två spår anläggs över Smedgatan, en ny gångoch cykelväg parallellt med Kyrksjönäsvägen (ca 1 km) ansluts till befintlig gång- och cykelväg längs Kyrksjönäsvägen. Trafikverket fattade beslut att gå vidare med en vägplan för dessa åtgärder 2016-05-10. Ljusdals kommun ska ta fram nya detaljplaner vilket innebär att vägplanen ska samordnas med kommunens planarbete. 3
Gestaltningsprogram Detta gestaltningsprogram ingår i Trafikverkets vägplan för väg 84, genomfart Ljusdal. Gestaltningsprogram upprättas för att säkra den arkitektoniska kvaliteten och utgör grunden för kommande skeden. Det är ett dokument men också en arbetsmetod, ett sätt att komma fram till och förmedla en samsyn på hur vägen slutligen ska se ut. Enligt väglagen ska en estetiskt tilltalande utformning eftersträvas och hänsyn tas till stadsbild, landskapsbild samt natur- och kulturvärden. Ett gestaltningsprogram ska ta hänsyn till både hur vägen upplevs av trafikanter (trafikantperspektiv) och av vägens betraktare, inte minst de som bor och verkar i dess närhet (åskådareperspektiv). 4
Landskapsanalys Landskapet övergripande Det övergripande landskapet präglas av älven Ljusnan och dess lopp i dalgången, de många sjöarna och de skogsklädda bergsomgivningarna. Älven kantas av öppna jordbruksmarker och skogsformationer. Tätorten Ljusdal ligger i anslutning till älven. Mellan älven och samhället ligger Kyrksjön som står i direkt kontakt med Ljusnan genom en slingrande åförbindelse, Grovan. Sträckan öst till väst Den aktuella sträckan, Kyrksjönäsvägen, löper i huvudsak över vad som kallas Kyrksjönäset, en flack landremsa mellan Ljusnans norra strand och Kyrksjön. Landskapet karaktäriseras av öppna åkermarker omväxlande med mindre partier av skog. Detta skapar ett spel av öppet kontra slutet där träddungar ramar in de öppna fälten. Det kringliggande landskapet är i princip helt platt. Ljusnan kan inte skönjas från vägen, däremot glimtar Kyrksjön fram emellanåt mellan träden. Ett mindre villaområde kantar vägens västra del. landmärke - vägbrons bärande konstruktion Grovan landmärke - kyrka och klockstapel öppet fält björkrad öppna vyer mot Kyrksjön stora pilar villor Ljusnan stora pilar öppet fält folkpark vegetationsridå karaktärsfulla tallar i skiljeremsa björkallé öppna ytor idrottsplats Kyrksjön skiljeremsa med träd asp, tall, gran, björk idrottsplaner promenadslinga runt Kyrksjön landmärke - idrottshall trädparti tallparti nära väg landmärke - kraftvärmeverket industriområde med låga byggnader Översiktlig karta över vägplaneområdet 5
timmerterminal industribyggnad/affär låga P-garage tre stora björkar öppen asfaltsyta öppen asfaltsyta stor öppen korsning rumsligt svag hotell bensinstation pil järnvägskorsning bensinstation pilar industribyggnad/affär björkrad, delvis rödbjörk Området utgör Ljusdalsbornas främsta närrekreationsområde med folkparken, hembygdsgården, Älvvallens idrottsplats och brukshundklubbens markområde. Runt Kyrksjön löper en välfrekventerad promenadväg som följer aktuell vägsträcka med en skiljeremsa av varierande bredd. Denna gröna gräsremsa är delvis beväxt med träd i en fri placering, bl. a ett tiotal karaktärsfulla tallar i den västra delen. Andra delar innehåller en blandning av asp, tall, gran och björk. Trots att träden upplevs vara rester av naturliga uppslag är karaktären park då de står i klippt gräsyta. GC-banan är belyst av stolpbelysning av parkkaraktär. Kyrksjöns östra strand är glest bevuxen av buskar och träd. Den del av vägsträckan som ligger längst österut, cirka ¼ av sträckan, omges av ett industriområde. Karta över östra korsningen industriområde med låga byggnader industribyggnad/affär cementgjuteri plank av korrugerad plåt Östra korsningen Korsningen utgör entrén till tätorten Ljusdal österifrån. Infarten kantas av utspridd villabebyggelse och industriområden. Korsningen som plats är rumsligt svag med splittrad och stor variation av kringliggande byggnader i fråga om material och skala. Bland annat kantas korsningen av två bensinstationer med tillhörande hårdgjorda asfaltsytor, skyltar och 6
flaggstänger vilket bidrar till rörigheten. Vegetationen är sparsmakad med omkringliggande gräsytor med några större solitära björkar samt en rad pilar vid hotellet. Refugerna är fyllda med asfalt som ramas in av i huvudsak betongkantstöd med undantag för några delar i granitkantstöd. Belysningen består av äldre koffertarmatur på stolpar med lång arm. Det sammantagna intrycket av korsningen är en identitetslös plats med många objekt och uttryck i den fysiska miljön som skapar en osammanhängande och splittrad yta. Järnvägspassagen Järnvägspassagen Industriområde med större öppna ytor som omgärdar gatan med kringliggande låga byggnader. Ytor för omlastning timmer, låga byggnader, inhägnader av plåt och slyuppslag bidrar till upplevelsen av en allmänt ruffig miljö. Platsen innehåller inga direkta kvaliteter att Östra korsningen 7
skydda eller att ta tillvara på ur ett landskapsperspektiv. Höga gård väg på bank öppen gräsyta björkrad Kyrksjön Västra korsningen Platsen är öppen med omgärdande fält och gräsytor. Vägen ligger på bank vilket ger bra utblick ut mot Kyrksjön, uppvuxna björkar i strandkanten till trots. En större gårdsbildning av äldre karaktär, Höga gård, med mangårdsbyggnad flankerad av flygelbyggnader, ligger i nära anslutning till korsningen. Ljusnan väg på bank öppet fält öppen vy från korsningen ut mot Kyrksjön gles björkrad 3 stora pilar öppen vy ut mot Kyrksjön Landmärken Det platta, delvis öppna, landskapet ger vyer där olika landmärken framträder, antingen i fonden eller i direkt närhet till vägen. Ljusdals kyrka med tillhörande klockstapel, kraftvärmeverkets skorsten och silo, Höga gård samt inomhushallen vid idrottsplatsen är utpekade landmärken. Övriga objekt Vid folkparken utgår rester av en björkallé med en axel som löper genom parken och vidare nordost över Kyrksjönäsvägen upp mot Kyrksjöns södra strand. Karta över västra korsningen Vattendraget Grovan med den befintliga rörbron upplevs inte tydligt från vägen, fram- 8
förallt då delen söder om vägen är igenvuxen av i huvudsak sly medan in/utloppet norr om vägen ansluter direkt till Kyrksjön. Värden Läget mellan älven och Kyrksjön har värdefulla kvaliteter avseende landskapsbilden och för dess rika natur- och kulturmiljöer med möjligheter till rekreation. De öppna vyerna över fält, vatten och tätorten är aspekter som ska beaktas framledes. Objektspecifika värden: Pilarna med utsikt över Kyrksjön Björkallén som binder samman Kyrksjön med folkparken - björkallén vid folkets park har ett kulturhistoriskt och visuellt värde - vegetationen i skiljeremsan mellan väg och gcbana i allmänhet och tallar och pilar i synnerhet är värdefulla ur ett vägmiljöperspektiv - pilarna vid korsningen Hybovägen verkar vara i god kondition och utgör ett värdefullt grönt inslag i den hårdgjorda miljön De karaktärsfulla tallarna i skiljeramsan, bild Google Earth Västra korsningens öppna ytor 9
Övergripande idéer för gestaltningen Den övergripande målsättningen är att väganläggningens utformning ska anpassas till omgivningen. Utrustning såsom väg-/broräcke, vägmärken, skyltar, belysning etc. ges en enhetlig gestaltning. Då landskapet är flackt är det viktigt att vägens profil inte höjs. Detta för att undvika att vägen blir en alltför visuellt dominerande komponent i landskapet. Vyer ut mot det omgivande agrara landskapet, Kyrksjön samt landmärken i form av bland annat Ljusdals kyrka ska bevaras och om möjligt utvecklas. Platsspecifika mål - Kyrksjönäsvägen. Befintlig vegetation längs vägen med ett flertal stora och karaktäristiska tallar har stora värden och ska skyddas och bevaras i möjligaste mån. Skiljeremsan mellan väg och gc-bana kan utvecklas med vegetation i syfte att förbättra upplevelsen av vägrummets miljö för fotgängare och cyklister. - Västra korsningen. De landskapsmässiga värdena för platsen är de befintliga öppna vyerna mot kyrkan, Kyrksjön, brokonstruktionen över Ljusnan och Höga gård som skapar förståelse för geografin och ger orientering. Dessa värden utgör utgångspunkt vid gestaltningen av korsningen. - Östra korsningen som cirkulationsplats. Korsningen utgör den östra entrén till tätorten. Stadsmässiga kvaliteter ska eftersträvas avseende skala och detaljutförande för utrustning och vegetation samt en tydlig rumslighet med avgränsningar för att erhålla en distinkt platsbildning. - Ny järnvägsbro vid korsning Norra stambanan/smedgatan. Den befintliga miljön uppvisar inget ur ett upplevelsemässigt perspektiv som är värdefullt att ta vara på. Däremot kan de nya tilläggen med en god anpassning till sin omgivning, exempelvis element såsom räcken, murar, vegetation etc., bidra till en förbättring av den fysiska miljön. En målsättning är att den ska kännas inbjudande och trygg att passera, också för fotgängare och cyklister, (saxat ur uppdragsbeskrivningen). För att uppnå den målsättningen får passagen ej upplevas för trång vilket innebär en sektion med ej alltför vertikala väggar. Av betydelse är även materialen i den färdiga anläggningen där alltför hårda och ensartade ytor kan bidra till en monoton miljö vilket ska undvikas. Generella anvisningar Skärningar, slänter och bankar Användning av räcke undviks i möjligaste mån. Eventuellt överblivna massor används för att släta ut skarpa veck i terrängen inom vägområdet. Om erosionsskyddet består av kross ska det täckas med avbaningsmassor eller likvärdiga jordmassor. Tjocklek på massorna ska vara minst 20 cm. Ett alternativ till erosionsskydd är kokosmattor. De kan upplevas störande och som ett främmande material. För att minska den effekten ska eventuella kokosmattor stödsås. Inga krosslänter ska finnas. Slänter i odlingslandskapet som kan vara mycket näringsrika besås med gräs för snabbare etablering vilket förhindrar intrång av ogräs. 10
Dagvatten och diken Trumändar ska snedskäras alternativt förses med trumöga med samma lutning som slänt för bästa landskapsanpassning och för bättre trafiksäkerhet. Gång- och cykelvägar Gång- och cykelväg ska följa terrängen i möjligaste mån. Kantstenar uförs med granit för god hållbarhet. Belysning Belysning för gång- och cykelväg ska sitta på ca 4-5 m höga stolpar enkelsidigt på utsidan gc-väg som en inramning av vägområdet. För att minska mängden stolpar ska en armatur användas som sprider ljuset långt men som ändå inte bländar eller sprider onödigt ljus till omgivningen. Belysning för väg utförs enkelsidig. Ljuskällor ska ha god färgåtergivning för ökad estetik och trygghet. Effektbelysning utförs vid den nya järnvägsbron samt den östra korsningen, se vidare aktuella kapitel. Skillnad på trumändar. Snedskuren ger bättre anpassning. Foto ur Dalslands vägmiljöer. 11
Vägutrustning Generella riktlinjer för utrustning är att den ska vara nedtonad och hållas ned i antal samt enhetlig för att hålla ihop sträckan. Utgångspunkten är att sidoräcken ska undvikas i möjligaste mån för att hålla nere den sociala (boende) och visuella (trafikanter och boende) barriäreffekten räcken ger. Visuellt luftigare och genomsiktliga räcken som exempelvis kohlswabalk används. Skyltar får inte skymma fina utblickar och ska noga övervägas i samtliga karaktärer. Särskild känslighet för dominant och felplacerad vägutrustning är utblickar över sjön längs Kyrksjövägen samt den västra korsningen. Skyltar bör samlokaliseras för minskad rörighet och detta kan göras genom att en utrustningsplan upprättas. Skyltarna placeras med fördel med stöd i befintliga dungar/vegetation. Placering på krön, vid utblickar och i innerkurvor undviks. Skötsel vegetation Val av arter, kvaliteter och utbredning baseras på en för framtiden enkel drift. Det innebär få arter, etableringssäkra kvaliteter bl.a. rätt storlek och ej barrot samt ytor med ogräshämmande material Skötsel av föreslagna träd och gräsytor under etableringen sker under entreprenadens garantitid. Beroende på hur aktörerna väljer att reglera driften tas ansvaret över efter utgången garantitid av antingen kommunen eller TrV. Skillnad fristående skyltning och skyltar som får stöd i befintlig vegetation. Detta är särskilt viktigt att tänka på i känslig kulturmiljö och i det öppna odlingslandskapet. 12
127.26 128.26 Platsspecifik gestaltning 129.26 130.26 128.26 127.26 Västra korsningen Förutom ändrade vägbredder och tillägg av en refug sker ingen förändring av korsningen. Som analysen angav ska utblicken från korsningen bevaras. Detta gör att de gestaltningsmässiga åtgärderna blir minimala. De nya slänterna görs flacka med mjuk anslutning till befintlig terräng och gräsbesås lika anslutade ytor. Korsningen ges god belysning med stolphöjd max 8 m med armaturer lika för övrig delar av sträckan. Refugerna hårdgörs med ett material som minskar risken för uppslag av ogräs. 129.26 127.26 128.26 Högastigen 127.26 127.26 128.26 Plan över västra korsningen 13
Östra korsningen Dagens signalreglerade korsning ersätts med en cirkulationsplats. De omgärdande gräsytorna utökas, alternativt minskas, för att ansluta till de nya väglinjerna. De öppna ytorna planteras med förslagsvis grupperingar av björk, ett grepp som med enkla medel skapar karaktär åt korsningen som plats. Gestaltningen knyter samtidigt an till dagens befintliga björkar i gräsytor. Den dimensionerade hastigheten är satt till 60 km/h vilket ger en säkerhetszon på 3 m från vägkant. I denna zon får inga träd placeras. Rondellytan föreslås som öppen gräsyta med få/inga utsmyckningar som i förekommande fall ska vara demonterbara, detta för möjliggöra passage av långa transporter. Ytan ges en svagt sfärisk upphöjd form. Refugerna hårdgörs med ett material som minskar risken för uppslag av ogräs. De fyra befintliga pilarna sparas om så är möjligt. Bryggaregatan Norra Järnvägsgatan 134.26 135.26 134.26 De fyra befintliga pilarna 134.26 Plan över östra korsningen 14
Järnvägsbron Passagen under järnvägsbron bjuder på utmaningar då den inte får upplevas trång och otrygg. Genom att luta stödmurarna 10 grader utåt samt terrassera dem skapas ett öppnare vägrum samtidigt som det ges möjlighet att få in ett grönt inslag i en för övrigt hårdgjord miljö. Terrassernas vegetation föreslås bestå av ett lågt marktäckande vedartat material, exempelvis liten stefanandra. Detta kompletteras med klättrande växter, exempelvis vildvin. En av terrasserna nyttjas som GC-väg och lyfts upp så vertikalt som möjligt i förhållande till vägen, detta för att minska fordontrafikens negativa påverkan för gångare och cyklister. Räcken, handledare och staket ges samma uttryck i form av ytbehandling och dimensionsstorlek. På murarnas krön föreslås rörräcken sättas för att ge en så stor genomsiktlighet som möjligt, se sektion. GC-räcket utförs med rak genomgående överliggare, ej bågräcke. Stödmurarna utförs som gabioner. Dess överkant utformas utan trappningar. Kassetterna ska vara fyrkantiga och med svetsat nät. Stenarna ska läggas så att en tät yta bildas på den synliga delen av gabionen. Bron utformas med en enkel rektangulär form. De bärande delarna kläs in med stenfyllda gabi- Vy över järnvägsbro med tillhörande passage. Vy nerifrån passagen. Sjulhamregatan onnät, utförande lika stödmurarna. Belysningen är en viktig faktor för att öka trygghet och trivsel. Förutom vägbelysning på stolpar föreslås murarna effektbelysas med släpljus. 132.26 134.26 Smedgatan 132.26 131.26 134.26 130.26 Smedgatan Stödmurarna med tillhörande terrassers utbredning i plan. 132.26 134.26 136.26 137.26 136.26 138.26 139.26 139.26 137.26 138.26 Pumpabacken 140.26 140.26 141.26 15
Stephanandra incisa Crispa, liten stefanandra. Sektion vid passage järnvägsbron. Parthenocissus quinquefolia, vildvin. 16 Förslag effektbelysning vid passage järnvägsbron.
Kyrk sjönäs vägen Folkp arksvägen Folkparks vägen Kyrk sjönäs vägen Kyrk sjönäs vägen Folkparks vägen Kläppa kanal? GC-vägen Dagens remsa mellan väg och GC-väg längs Kyrksjövägen är helt eller delvis beväxt med träd vilket på ett bra sätt delar upp fordonstrafiken från gång-och cykel. Dock finns det luckor som med fördel kan kompletteras med nya träd. Artval lika befintliga träd i remsan. För den östra delen där ny gc-väg tillskapas bör även där planteras nya träd. Förslagsvis används tall och björk som planteras i friare grupperingar, detta för att knyta an till resterande sträckas motiv. Öppna partier föreslås förbli öppna. Längs sträckan finns också enligt analysen särskilt bevarandevärda träd. Dessa skyddas under entreprenaden. Högastigen Högastigen Grovastigen Kyrksjönäsvägen befintliga träd skyddas Björk hamrevägen Sjulhamregatan Bry gg argatan Bry ggaregatan kompletterande plantering Bjö rk hamrev ägen ny plantering Björk hamrev ägen Sektion 1/900 vid ny GC-väg. 17
Rekommendationer inför fortsatt arbete Värna utblickar Använd nedtonad utrustning och med rätt placering. Tillse att gestaltningskompetens finns med vid placering av utrustning. Hitta upplagsplatser i tillräcklig omfattning och med rätt placering. Platserna stäms av med geotekniskt ansvarig. Utpekade sträckor och speciellt viktiga aspekter att ta hänsyn till bör tas upp i en miljöchecklista. Gestaltningskompetens ska finnas med i kommande skeden vid framtagande av bygghandling och i byggskedet. Särskilt viktigt att bevaka är hantering av massor och skydd av befintlig vegetation. Grön besiktningsman eller besiktningsman med likvärdig kompetens ska användas vid besiktningstillfällena. En skötselplan bör tas fram för sträckan. Skötselplan bör tas fram i samarbete med gestaltnings- och geoteknikkompetens och med representant för driftområdet. 18
Trafikverket, 781 79 Borlänge Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 19