1. Informellt (nationellt) samråd

DATUM 2 juli 2004 VÅR REFERENS Remissammanställning och svar avseende fastställande av relevanta marknader, SMP-bedömningar och skyldigheter enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, med avseende på den svenska marknaden för bredbandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde 1. Informellt (nationellt) samråd Post- och telestyrelsen (PTS) remitterade den 8 maj 2003 utkast till marknadsdefinitioner till samtliga anmälda operatörer, andra berörda aktörer samt ett antal myndigheter och intresseorganisationer. Den 27 juni 2003 remitterade sedan PTS, till samma krets, sin preliminära bedömning avseende vilka företag som identifierats ha ett betydande inflytande på de relevanta marknaderna. Efter inkomna synpunkter beslutade PTS att omarbeta utkasten och sammanföra de båda ställningstagandena i ett och samma dokument. Den 5 februari 2004 offentliggjorde PTS slutligen utkast till skyldighetsbeslut för de operatörer som angetts ha betydande inflytande på de relevanta marknader som PTS remitterat utkast om sedan tidigare och gav möjlighet för berörda och andra intressenter att inkomma med synpunkter på förslagen. Den 5 mars 2004 anordnade PTS en hearing för marknadens aktörer för presentation av utkasten till skyldigheter. Nedan redovisas synpunkter som inkommit till PTS inom ramen för det informella (nationella) samrådet. Förutom generella synpunkter återger PTS synpunkter som avser de marknader som nu skall samrådas med kommissionen och regleringsmyndigheter inom EU/EES (formellt samråd). 2. Marknadsdefinitioner 2.1 Generella synpunkter SIKA betonar vikten av att samordna datainsamling för marknadsanalyser (både för att marknadsanalyser och SMP-bedömningar) med övrig datainsamlig (för tillsynsverksamhet och för officiell statistik), för att på så sätt minimera uppgiftslämnarbördan för operatörerna. POSTADRESS Box 5398, 102 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON 08-678 55 00 FAX 08-678 55 05 E-POST pts@pts.se WEBBADRESS www.pts.se

2 PTS kommentar PTS har som målsättning att utforma de marknadsundersökningar som lagen kräver på ett sätt som innebär ett så litet ingrepp som möjligt i de enskilda operatörernas verksamhet och samarbetar med SIKA och SCB vad gäller inhämtande av uppgifter från operatörerna för statistiska ändamål samt för marknadsanalyser, bedömning av betydande marknadsinflytande och skyldigheter för operatörer som bedöms ha ett betydande marknadsinflytande. BT Ignite Nordic framhåller nödvändigheten av en dialog mellan medlemsstaternas regleringsmyndigheter för att uppnå en regleringsnivå i hela EU. Detta är särskilt viktigt i det fall någon medlemsstat söker reglera en marknad som inte definierats av kommissionen. BT Ignite Nordic betonar även vikten av att genomföra en grundlig och opartisk bedömning, i enlighet med kommissionens riktlinjer och etablerad gemenskapsrättslig praxis, av de relevanta marknaderna. Vidare anför BT Ignite Nordic att en korrekt och grundlig tillämpning av ekonometriska tester, kommissionens riktlinjer och konkurrensrättsliga principer ger upphov till en geografisk indelning som gynnar effektiv konkurrens. PTS kommentar PTS deltar i ett omfattande internationellt samarbete kring det nya regelverket som har till syfte att skapa en enhetlig tillämpning inom hela EU/EES. PTS är enligt lag skyldigt att i största möjliga mån beakta de rekommendationer och riktlinjer som kommissionen ger ut. Även detta säkerställer att regleringen och ingreppen blir harmoniserade. PTS samråder dessutom med Konkurrensverket i konkurrensrelaterade frågor. Näringslivets telekomförening - NTK anför att utkastet till marknadsdefinitioner är ett dokument som framtagits med alltför stort avstånd från marknadens realiteter. NTK bedömer att detta inte beror på PTS i första hand utan på hur lagen och de bakomliggande EU-direktiven utformats. PTS har, liksom kommissionen, till varje pris velat hålla definitionerna teknikoberoende, vilket är bra och i linje med vad NTK eftersträvat i åratal. Man får då finna sig i att hanteringen ter sig ganska så abstrakt. PTS har med blandad framgång försökt förklara vad som menas i mer konkreta termer. Definitionen av marknaden är av yttersta betydelse i kampen för konkurrens i marknadssegmenten. PTS har nästan undantagslöst angett relevanta marknader som omfattande hela landet. I inte så få fall synes konkurrens vara tillstädes i stora städer medan den är synnerligen bristfällig i övriga landet, exempelvis vad gäller roaming, bredband etc. NTK föreslår att PTS i högre grad utnyttjar möjligheten att vid behov göra finare indelning i delsegment av marknader för närmare analys. Det kan gälla exempelvis xdsl, mobiltelefoni och nationell roaming. PTS kommentar PTS har förståelse för synpunkten att beslutsutkastet i vissa delar kan uppfattats som abstrakt. Det har varit PTS målsättning att vara så tydlig som möjlig i framställningen. Att ge konkreta exempel kan ha pedagogiska effekter, men riskerar samtidigt att låsa in tillämpningen. PTS har därför valt att inte ta fram uttömmande listor över vilka produkter/tjänster som omfattas av de relevanta marknader som fastställts. Det är PTS bedömning att framställningen, om än allmänt hållen i vissa delar, är tillräckligt tydlig i detta avseende. Remissvaren från operatörerna tyder på att det i praktiken inte råder några missuppfattningar över vilka produkter som avses omfattas av de olika marknadsavgränsningarna. När det gäller den geografiska avgränsningen är det

3 PTS uppfattning att denna skett i enlighet med konkurrensrättslig praxis. Konkurrensverket har skriftligen yttrat sig över marknadsavgränsningarna (KKV dnr 917/2003) och har inte haft något att invända när det gäller de geografiska avgränsningar som görs. TeliaSonera Sverige AB noterar att vissa begrepp i utkastet inte stämmer överens med motsvarande begrepp i kommissionens rekommendation, exempelvis används begreppet telenät i PTS utkast där det i rekommendationen talas om telefoninät. TeliaSonera tolkar kommissionens rekommendation som att det är en förutsättning för att en marknad skall definieras som relevant, att de tre kumulativa kriterierna uppfylls på nationell nivå. Med denna utgångspunkt anser TeliaSonera att PTS analys av huruvida de tre kumulativa kriterierna uppfylls i Sverige bör genomföras vid definitionen av de relevanta marknaderna och inte i den påföljande SMP-bedömningen. TeliaSonera anser att PTS på ett tydligare sätt bör motivera varför PTS väljer vissa definitioner och avgränsningar. Detta för att öka förståelsen av PTS bedömningar och reda ut flera av de oklarheter som finns i utkastet. PTS kommentar PTS har efterhand ensat begrepp och definitioner i samtliga beslut och bl.a. det exempel på avvikande begrepp som TeliaSonera tar upp är nu åtgärdat. PTS är enligt lag skyldig att i största möjliga mån beakta kommissionens rekommendation och riktlinjer vid marknadsavgränsningen och identifieringen av företag med betydande inflytande på varje marknad. PTS anser att de tre kumulativa kriterierna bedömts helt i enlighet med kommissionens intentioner. NUTEK vill lyfta upp de svårigheter som kan uppstå då man identifierar hushåll genom att sätta likhetstecken mellan personnummer och privatperson/hushåll. Eftersom enskilda firmor registreras som personnummer finns ett ganska stort antal företag som definitionsmässigt likställs med privatperson/hushåll. PTS kommentar PTS har funnit det lämpligast att göra avgränsningen mellan hushåll och företag på så sätt att med företag avses juridisk person med organisationsnummer. Att enskild firma registreras med personnummer får enligt PTS mening inga praktiska konsekvenser när det gäller marknadsavgränsning, identifiering av företag med betydande inflytande eller åläggande av särskilda skyldigheter enligt EkomL. Konkurrensverket anför att verket inte har något att erinra mot den metod som PTS använder för sina marknadsanalyser, men vill mot bakgrund av att den är tämligen formalistisk framhålla att varje analys måste ta sin utgångspunkt från de särskilda förhållanden som präglar respektive marknad. Vad gäller det tredje kriteriet har PTS att avgöra om konkurrensreglerna är tillräckligt effektiva för att kunna komma till rätta med konkurrensproblemen som är hänförliga till marknadssärdrag eller om reglerna skall kompletteras med förhandsreglering enligt EkomL. För att kunna göra den bedömningen måste åtminstone något faktiskt eller potentiellt konkurrensproblem ha identifierats som bättre kan lösas genom förhandsreglering enligt EkomL än med tillämpning av generella konkurrensregler. PTS har endast redovisat några generella utgångspunkter för sin bedömning av det tredje kriteriet. Konkurrensverket utgår från att en närmare beskrivning av konkurrensproblemen och de åtgärder som PTS avser vidta kommer att redovisas när skyldigheter beslutas för företag med betydande inflytande.

4 PTS kommentar PTS har med anledning av Konkurrensverkets synpunkter gjort ett antal tillägg och förtydliganden. En beskrivning av de faktiska eller potentiella konkurrensproblem som avses åtgärdas genom förhandsreglering på respektive marknad redovisas i PTS beslutsutkast avseende särskilda skyldigheter. I Konkurrensverkets remissyttrande över dessa utkast vidhåller verket inte längre att det saknas redovisning av konkurrensproblem som bättre kan lösas genom förhandsreglering. 2.2 Marknadsspecifika synpunkter Marknaden för bredbandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde TeliaSonera Sverige AB TeliaSonera har invändningar mot att PTS avgränsar den relevanta marknaden till bitströmstillträde. Enligt TeliaSoneras uppfattning finns redan idag efterfråge- och utbudssubstitution i form av kabel-tv-nät och fiber-lan såsom t.ex. Bredbandsbolagets nät och vissa stadsnät. PTS framhåller som skäl för avgränsningen att det på grossistmarknaden efterfrågas en nationell produkt. TeliaSonera anser inte att detta är ett hållbart motiv. Skillnader i möjlig räckvidd är inte en relevant aspekt vid avgränsningen av produktmarknaden. Detta förhållande bör istället analyseras i samband med avgränsningen av den relevanta marknadens geografiska dimension. På samma sätt som Bredbandsbolaget snabbt och enkelt kan ställa om till att agera som grossist på VDSL-baserade tjänster kan Bredbandsbolaget och övriga aktörer genom egen infrastruktur snabbt och enkelt ställa om sin verksamhet till att även omfatta en grossistroll. Beträffande kabel-tv-nät och bitströmstillträde är dessa accessnät enligt TeliaSoneras uppfattning fullt ut utbytbara från ett efterfrågeperspektiv i den meningen att två kunder som kan välja mellan dessa anslutningsformer betraktar dem som likvärdiga alternativ. Detta överensstämmer också med kommissionens uppfattning. Kommissionen fann exempelvis i sitt beslut rörande samgåendet mellan Telia och Sonera att en avyttring av Telias kabel-tv verksamhet, Com Hem, skulle stärka konkurrensen mellan kabel-tv och koppartråd som alternativa accessnät för bl.a. Internetanslutning. Bitströmstillträde och anslutning via kabel-tv bör därmed enligt TeliaSoneras uppfattning betraktas som att vara på samma relevanta produktmarknad. Kabel- TV har stor räckvidd. Det finns ytterligare former av bredbandstillträde. Exempelvis avser vissa kommuner att ansluta hushåll till kommunens stadsnät genom det lokala elnätet. Vidare finns kommuner där man etablerar fibernät för bredbandsöverföring till slutkund i samband med utbyggnad av fjärrvärmenät. TeliaSonera anser att även sådana former av bredbandstillträde bör ingå i den relevanta marknaden. Mot bakgrund av ovanstående anser TeliaSonera att den relevanta marknaden inte bör avgränsas vid bitströmstillträde utan även inkludera övriga former av bredbandstillträde. Detta torde dessutom vara lämpligt mot bakgrund av att lagstiftningen syftar till att gynna konsumenterna. En inte försumbar andel av slutkunderna nås av andra tekniker än kopparaccess som möjliggör tillgång till Internet. PTS kommentar PTS vidhåller bedömningen som görs i det remitterade beslutsutkastet avseende den aktuella marknadens omfattning. Såsom framgår av beslutsutkastet tar marknadsavgränsningen sin utgångspunkt i kommissionens

5 rekommendation och samråd har skett med Konkurrensverket, som inte ifrågasatt PTS bedömning. PTS vill dessutom understryka att det, enligt det beslutsutkast som remitterats till Konkurrensverket, finns flera skäl till denna bedömning, varav det faktum att det på grossistmarknaden efterfrågas en nationell produkt är ett skäl. De övriga faktorer som ligger till grund för PTS bedömning baserar sig på egenskaper som i hög grad styr kundernas efterfrågan, nämligen förekomsten av kundunika accesser som möjliggör differentiering av tjänster och kontroll över nätintegritet och kvalitet. I enlighet med konkurrensrättsliga principer har substituerbarheten analyserats i termer av nätens utbredning och prisnivåer. Tiscali AB - Kommissionens rekommendation om relevanta marknader identifierar inte några Internetmarknader i slutkundsledet som föremål för ex-ante reglering, varken för smalbandiga eller bredbandiga tjänster. Regleringen av dessa marknader måste således uteslutande ske i grossistledet. En central fråga är därför huruvida skyldigheter enbart i grossistledet effektivt kan hindra TeliaSonera från att utöva prispress. Enligt Tiscalis erfarenhet i Europa av det tidigare regelverket finns det skäl att tro att skyldigheter i grossistledet inte kommer att vara tillräckliga. Tiscalis dotterbolag i Frankrike och Storbritannien har uppmanat dessa länders regleringsmyndigheter att definiera och analysera även slutkundsledet för bredbands internetaccess. Tiscali uppmanar PTS att göra detsamma i Sverige. PTS kommentar PTS har i sitt arbete med att definiera relevanta marknader inte funnit skäl att gå utöver kommissionens rekommendation, genom att definiera Internetmarknader i slutkundsledet. 3. SMP-bedömningar 3.1. Generella synpunkter TeliaSonera Sverige AB anför att PTS i sitt utkast till marknadsdefinitioner angav att den avsåg att i samband med marknadsanalyserna närmare utveckla grunderna för sin bedömning ur ett svenskt perspektiv av kommissionens kumulativa kriterier för om en viss relevant marknad har sådana särdrag att den motiverar särlagstiftning. Ett av kriterierna är relativ effektivitet hos konkurrenslagstiftningen och kompletterande förhandsreglering. TeliaSonera kan konstatera att PTS inte i samband med sina preliminära bedömningar synes ha analyserat konkurrensrättens betydelse. TeliaSonera förutsätter att detta sker i nästa utkast till marknadsdefinitioner och marknadsbedömningar. PTS kommentar - PTS har omarbetat beslutsutkastet och i förhållande till det remitterade dokumentet har beskrivningen av hur de tre kumulativa kriterierna bedömts gjorts mer utförlig. PTS anser att bedömningen avseende det tredje kriteriet, konkurrenslagstiftningens relativa effektivitet, gjorts i enlighet med kommissionens riktlinjer. Arbetet har dessutom skett i samråd med Konkurrensverket. TeliaSonera Sverige AB anför att PTS på nio av de tolv marknader som berör TeliaSonera har angett att det föreligger en stor möjlighet att TeliaSonera tar ut överpriser på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. TeliaSonera antar att skälet till att PTS uttalar sig om möjligheter till överprissättning är att prisreglering enligt

6 4 kap. 11 EkomL förutsätter utöver annat att en marknadsanalys enligt lagen visar att brist på konkurrens innebär att operatören kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. Vad som avses med uttrycken överpris och prispress framgår vare sig av förarbetena till lagen eller av tillträdesdirektivet. Eftersom en marknadsanalys enligt lagen skall ske efter konkurrensrättsliga principer bör dock uttrycken vara liktydiga med motsvarande uttryck inom konkurrensrätten. Enligt EkomL krävs det emellertid inte att myndigheten skall visa att överpriser faktiskt tas ut. Analysen skall visa att det finns en risk att överpriser faktiskt tas ut (se prop. 2002/03:110 s. 280). Det räcker enligt TeliaSoneras bedömning inte att det råder ineffektiv konkurrens på den analyserade marknaden och att ett företag med betydande inflytande har identifierats. Det krävs en särskild analys i denna fråga. Beviskraven är höga inom konkurrensrätten för att konstatera missbruk i form av överprissättning. Mycket få anmälningar till Konkurrensverket av missbruk på grund av överprissättning har lett till någon åtgärd. Dessa beviskrav bör avspeglas vid riskbedömningen i detta sammanhang. Vilken som helst påvisad risk eller möjlighet kan därför inte vara tillräcklig. På marknader där det förekommer andra aktörer borde risk för överprissättning normalt inte kunna visas om det inte föreligger särskilda omständigheter. Även om det dominerande företaget i praktiken är ensamt på marknaden kan risken för överprissättning under vissa förhållanden ändå vara liten. Ett exempel på det kan vara om höjda priser ger konkurrenter möjlighet att utöka sin verksamhet, möjlighet för potentiella konkurrenter att träda in på marknaden eller om företagets prissättning av andra skäl är ställd under stark bevakning, t.ex. av allmänheten. Överprissättning anses enligt konkurrensrätten som ett missbruk om det tillämpas av ett företag med dominerande ställning på en relevant marknad. Riskbedömningen i detta sammanhang måste beakta den avhållande effekten av att sådant missbruk är otillåtet och kan leda till kännbara sanktioner. Även om bedömningar av risk för överprissättning i detta sammanhang till skillnad från konkurrensrätten sker framåtsyftande, befrias inte myndigheten från att, senast i samband med bedömningar om vilka skyldigheter som skall åläggas, att någorlunda säkert påvisa risk i sannolikhetstermer snarare än möjlighetstermer. TeliaSonera saknar en analys i dessa frågor av PTS. Myndigheten har bara i allmänna ordalag hänvisat till företagets ställning på marknaden och konstaterat att företaget har stor möjlighet att ta ut överpriser. Detta är inte tillräckligt. Priskontroll och andra skyldigheter som begränsar prissättningen är ofta mycket ingripande för ett företag. Det är därför väsentligt att bedömningar av risken för överprissättning sker med stor noggrannhet. PTS analyser i promemorian är, enligt TeliaSonera, inte i något fall tillräcklig för att det skall anses visat att det föreligger en risk för överprissättning. PTS kommentar - PTS delar inte TeliaSoneras uppfattning att det finns ett krav på att påvisa risken för överprissättning i sannolikhetstermer snarare än i möjlighetstermer. PTS har, såsom framgår av beslutsutkastet, analyserat de relevanta marknaderna och identifierat företag med betydande marknadsinflytande. Faktiska eller potentiella konkurrensproblem har redovisats, däribland risken för överprissättning. Dessa marknader har sådana särdrag att en aktör med betydande inflytande kan presumeras missbruka sin dominerande ställning. Det finns således inget krav på att leda risken för missbruk i bevisning och någon särskild analys av sannolikheten för överprissättning eller prispress i det enskilda fallet utförs följaktligen inte heller. Kommissionen och de övriga

7 regleringsmyndigheterna har samma uppfattning som PTS i frågan, vilket bl.a. framgår av det officiella ERG-dokument som har till syfte att harmonisera tillämpningen av det nya regelverket för elektronisk kommunikation inom EU/EES (ERG Common Position on the approach to Appropriate remedies in the new regulatory framework). Tele2 Sverige AB anför: PTS preliminära bedömningar vidhäftas genomgående av ett allvarligt metodfel. PTS har genom ett regeringsbeslut den 21 november 2002 (N2002/7230/ITFoU) uppdragits att genomföra marknadsanalyser till grund för beslut om huruvida det råder effektiv konkurrens på en relevant marknad, och, om så ej bedöms vara fallet, identifiera företag med ett betydande inflytande på en sådan marknad. I EkomL anges att PTS vid en bedömning av vilka företag som har ett betydande inflytande på den svenska marknaden skall företa en analys av de marknader som fastställts enligt 8 kap. 5 EkomL. För varje marknad skall fastställas om det råder effektiv konkurrens. Om det vid en bedömning av en viss marknad skulle konstateras att effektiv konkurrens inte råder skall företag med betydande inflytande på marknaden identifieras och därefter beslut meddelas om skyldigheter för dessa företag. PTS bedömning av vilka företag som har ett betydande inflytande på den svenska marknaden kan alltså beskrivas som en prövning i fyra, separata steg: i) PTS bedömer och fastställer vilka marknader som är relevanta på den svenska marknaden. ii) iii) iv) PTS analyserar samtliga dessa marknader och fastställer därvid om det råder effektiv konkurrens på desamma. För det fall PTS finner att det inte råder effektiv konkurrens på viss marknad skall företag med betydande inflytande på marknaden identifieras. Först därefter meddelar PTS beslut om erforderliga skyldigheter för dessa företag. PTS har genomfört steg ett i denna bedömning. Även om Tele2 har haft invändningar mot det slut som PTS kommit till vid sin bedömning har metoden vid PTS bedömning om vilka företag som har ett betydande inflytande på den svenska marknaden så långt varit korrekt. Därefter skall PTS företa en analys av de fastställda marknaderna för att bedöma om det råder effektiv konkurrens på desamma. Analysen måste vara djuplodande och bör få ta i anspråk den tid den behöver. I annat fall blir den utan mening. Det bästa vore om analysen kunde utföras fristående från de andra bedömningar PTS skall göra. Skulle det vara så att PTS i sin analys finner att konkurrensen på en viss marknad är god skall nämligen PTS inte gå vidare med den marknaden. Det är först om PTS finner att konkurrensen på marknaden inte fungerar som de företag som har betydande inflytande på marknaden skall identifieras. PTS har brustit i sin tillämpning av den metod som uppdragits av regeringen och regleras i EkomL. Den preliminära bedömningen utvisar att PTS inte har företagit någon analys av de fastställda marknaderna för att bedöma huruvida det råder effektiv konkurrens på desamma. PTS preliminära bedömningar saknar varje inslag av djuplodande analys för att undersöka om konkurrensen på marknaden fungerar.

8 PTS kommentar - PTS delar inte fullt ut Tele2:s uppfattning om hur marknadsanalysen skall genomföras. Beslutsutkastet har arbetats om i den relevanta delen och det framgår numera tydligare vilka led som innefattats i marknadsanalysen. Såsom framgår av beslutsutkastet är det kommissionens uppfattning (se bl.a. p. 5 kommissionens riktlinjer) att effektiv konkurrens inte kan anses råda om ett företag har en dominerande ställning på marknaden. Detta framgår också av beaktandesats 27 till ramdirektivet, och uppmärksammas i förarbetena till EkomL (se prop. 2002/03:110 s. 173). Vodafone Sverige AB menar att PTS inledande uppgift är att fastställa huruvida fastställda relevanta marknader kännetecknas av effektiv konkurrens eller inte. I den mån regulatorn gör gällande att effektiv konkurrens saknas, åligger det regulatorn att visa att så faktiskt är fallet genom framläggande av robusta data. Vodafone efterlyser mer ifråga om den underliggande utredningen och analysen. Även om PTS anser sig ha belyst de relevanta problemställningarna mer utförligt i tidigare rapporter, bör PTS utredningar, analyser och resonemang fullt ut redovisas direkt i beslutet, eller i vart fall genom precisa hänvisningar. PTS kommentar: PTS anser att de slutsatser som PTS dragit i beslutsutkasten är fullgott motiverade och att den metod PTS använt sig av vid marknadsanalysen ligger i linje med kommissionens rekommendation och riktlinjer. Tiscali AB vill betona betydelsen för en grossistkund att denne ges möjlighet att kontrollera kvaliteten på bitströmsaccessen för att, i enlighet med EkomL målsättning, kunna öka slutkundernas urval av produkter och tjänster. I dagens marknadssituation, då Tiscali är hänvisad till TeliaSoneras återförsäljarprodukter för ADSL, är det TeliaSoneras bedömning av slutkundernas efterfrågan på anslutningshastigheter, mervärdestjänster och prissättningsmodeller som styr även grossistkundernas utbud till slutkundsmarknaden. Att TeliaSonera på detta sätt styr utbudet av slutkundsprodukter begränsar dels grossistkundernas möjlighet till differentiering av utbudet och konkurrensen, dels slutkundernas tillgång till ett bredare urval av produkter. Till följd av TeliaSoneras styrning av utbudet på den relevanta marknaden saknar Tiscali, och andra grossistkunder, möjlighet till differentiering av produkterna efter kundernas behov vilket medför att Tiscali blir hänvisad till enbart priskonkurrens. Konsekvenserna av detta blir att marginalerna för TeliaSoneras konkurrenter blir allt lägre och även om Tiscali är lika effektiv som TeliaSoneras vertikalt integrerade verksamhet kan inte Tiscali uppnå lönsamhet. Nuvarande marknadssituation förstärker således de klämeffekter som finns på marknaden. PTS kommentar PTS instämmer i Tiscalis slutsats att nuvarande marknadssituation innebär att TeliaSonera i stor utsträckning styr utbudet av produkter på slutkundsmarknaden. Tiscali AB vill uppmana PTS att noga följa och delta i den internationella harmoniseringen av skyldigheter på den aktuella marknaden särskilt vad gäller skyldigheter som främjar aktörernas egen kontroll över kostnader, kvalitet, produktutbud och därmed prissättning samt stimulerar investeringsviljan och reducerar klämeffekter. PTS kommentar PTS deltar aktivt i arbetet inom Independent Regulatory Group (IRG) och European Regulatory Group (ERG) där ett intensivt samarbete

9 mellan de europeiska regleringsmyndigheterna respektive kommissionen pågår. Vid det formella samrådet bereds även andra medlemsstaters regleringsmyndigheter möjlighet att kommentera PTS beslutsutkast i de fall beslutet skulle kunna påverka handeln mellan medlemsstaterna. PTS vill dock klargöra att det är de nationella marknadsförutsättningarna som är avgörande för bedömningar av företag med betydande inflytande och utformning av skyldigheter. 3.2 Marknadsspecifika synpunkter Marknaden för bredbandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde TeliaSonera Sverige AB - PTS har redovisat att TeliaSonera den 31 december 2002 hade en marknadsandel på ca 95 procent mätt i antalet egenproducerade bitströmsaccesser. Uppgift om det totala antalet lämnas däremot inte. Det måste emellertid röra sig om ett mycket begränsat antal eftersom TeliaSonera inte tillhandahåller några bitströmsaccesser förutom en produkt som enbart erbjuds storföretag (Skanova ADSL ATM). Produkten har levererats i en mycket liten omfattning. Efter den 31 december 2002 har produktionen av bitströmsaccesser ökat markant. Det är dock inte TeliaSonera som stått för den ökningen. Utvecklingen av LLUBprodukter har accelererat under 2003. Det senaste halvåret har antalet uthyrda kopparaccesser stigit från ca 20 000 till över 60 000. PTS kommentar PTS anser att värdekedjan vid produktion av bredbandsaccesser via TeliaSoneras metallbaserade accessnät inkluderar LLUB, bitströmsaccess och slutligen bredbandsaccess. Som TeliaSonera påtalar förädlar andra operatörer LLUB till bitströmsaccesser. På likartat sätt producerar TeliaSonera bitströmsaccesser oavsett om dessa accesser vidareförädlas till bredbandsaccesser eller inte. PTS vidhåller den marknadsavgränsning och den beräkning av TeliaSoneras marknadsandelar som framgår av beslutsutkastet. 4. Utkast till skyldigheter 4.1. Generella synpunkter TeliaSonera Sverige AB anför att PTS på flera marknader har föreslagit en alltför långtgående reglering. PTS föreslagna skyldigheter innebär en väsentlig utvidgning i förhållande till dagens reglering. Myndigheten har vid utformningen av de skyldigheter som föreslås inte iakttagit den försiktighet som regeringen anbefallt PTS vid tillämpningen av den nya lagen. PTS har på flertalet marknader föreslagit en mer omfattande reglering än som gäller enligt det nuvarande regelverket. På nära nog varje marknad har PTS ansett det nödvändigt att ålägga SMP-operatören varje skyldighet som är möjlig enligt lagen, inklusive den mest ingripande åtgärden prisreglering. PTS har i mycket liten utsträckning beaktat omständigheter som talar för en mindre ingripande reglering. Detta ingår som ett nödvändigt led i proportionalitetsprincipen. PTS har visserligen analyserat konkurrensrättens inverkan på bedömningen enligt 8 kap. 5 EkomL av om den

10 relevanta marknaden har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt lagen. Detta är dock inte tillräckligt. Konkurrensrättens preventiva effekter måste också analyseras och beaktas vid bedömningen av behovet av valet av skyldigheter. I det tidigare skedet har bedömningen gällt frågan om samtliga marknadsproblem kan lösas genom konkurrensrätten. Nu måste bedömas om något eller några marknadsproblem tas om hand av konkurrensrätten. Ett mycket tydligt exempel på att PTS inte genomfört denna analys är myndighetens bedömning att det är nödvändigt att på varje marknad utom telefonitrafikmarknaden ålägga TeliaSonera i egenskap av dominerande operatör att tillämpa icke-diskriminerande villkor i sin verksamhet trots att detta redan följer av konkurrensrätten. Ett behov av förhandsskyldighet och ickediskriminering kan föreligga endast under särskilda omständigheter. Ett exempel på ett sådant fall kan vara om det förekommer frekventa överträdelser av konkurrensrätten i detta avseende. PTS har med något undantag inte ens påstått att en sådan otillåten verksamhet förekommer eller att det på goda grunder kan antas att det förekommer. PTS har bara i svepande ordalag påstått att dominerande operatörer, särskilt vertikalt integrerade sådana, har incitament att tillämpa diskriminerande villkor. TeliaSonera tillämpar inte diskriminerande villkor i sin verksamhet. Bolaget gör gällande att det inte på någon av de marknader där bolaget identifierats som SMP-operatör är nödvändigt eller proportionerligt med krav på icke-diskriminering. PTS kommentar PTS vidhåller på de grunder som anges i beslutsutkasten att det, mot bakgrund av de faktiska och potentiella konkurrensproblem som beskrivits, är nödvändigt och ändamålsenligt att ålägga TeliaSonera de skyldigheter som framgår av beslutsutkasten. Skyldigheterna är enligt myndighetens bedömning inte mer ingripande än vad som i sammanhanget får anses motiverat. TeliaSonera Sverige AB anser att PTS uppfattning om kravet på ickediskriminering går längre än vad som följer av konkurrensrätten. PTS anger att kravet på icke-diskriminering avseende en tillträdesskyldighet för ett vertikalt integrerat företag innebär en skyldighet att tillhandahålla motsvarande grossistprodukt som krävs för företagets eget tillhandahållande i slutkundsledet. Icke-diskrimineringsskyldigheten kan inte dras så långt att SMP-operatören är skyldig att tillhandahålla externa köpare samtliga produkter och tjänster som SMPoperatören tillhandahåller koncerninternt. Att kravet på icke-diskriminering är begränsat i detta avseende framgår av konkurrensrättsliga principer, bl.a. av principen om s.k. nödvändig facilitet, som i korthet innebär att ett dominerande företag endast i undantagsfall är skyldigt att leverera tjänster externt som enbart levereras internt. En förutsättning för en sådan leveransskyldighet är i korthet om en viss tillgång är nödvändig för att konkurrenter skall kunna bedriva verksamhet i konkurrens med det dominerande företaget. Vad PTS anför i detta hänseende går utöver vad som avses med icke-diskrimineringsskyldigheten enligt lagen och måste omformuleras. PTS kommentar PTS har, bl.a. med anledning av TeliaSoneras synpunkt, till viss del omformulerat skrivningarna i beslutsutkastet avseende ickediskriminering, i syfte att klargöra skyldighetens omfattning. TeliaSonera Sverige AB anför att PTS i flera fall har föreskrivit att den reglerade tjänsten skall särredovisas. Skyldigheten har huvudsakligen motiverats med att den

11 möjliggör kontroll av kravet på icke-diskriminering. Enligt TeliaSonera är detta krav helt onödigt. För det första bortfaller det av PTS konstaterade behovet av särredovisning eftersom kravet på icke-diskriminering inte behövs vid sidan av konkurrensrätten. För det andra kommer kostnaderna för tillhandahållandet, om tjänsten skall prissättas enligt LRIC-modellen, att beräknas inte med utgångspunkt från TeliaSoneras kostnader utan från de kostnader som beräknas i LRICmodellen. Genom de krav på insyn som PTS samtidigt föreskriver finns därigenom möjlighet att granska om TeliaSonera tillämpar samma pris mot egna såväl som externa tjänstetillhandahållare. Särredovisning tjänar därför inget syfte utan blir bara en extra pålaga. PTS kommentar - Kravet avseende särredovisning avser inte enbart att redovisa intäkter och kostnader för de tjänster som prisregleras enligt LRIC utan även de som prisregleras på annat sätt samt de särredovisade tjänsterna i förhållande till bolagets övriga verksamhet. I beslutsutkastet anges att skälet till detta bl.a. är att ge möjlighet för PTS att kunna kontrollera att kostnaderna allokeras på ett korrekt sätt och för att synliggöra företagsinterna överföringar. PTS anser således att det finns ett behov av krav på särredovisning såsom detta formuleras i beslutsutkastet. TeliaSonera Sverige AB anför att PTS måste bestämma innebörden av överprissättning och utveckla en metod för bedömning av risk för överprissättning. PTS har med undantag av telefonitrafikmarknaden, på samtliga av de marknader som omfattades av remissen, funnit att förhållandena på respektive marknad är sådana att den mest ingripande skyldigheten, prisreglering, är nödvändig och proportionerlig för att komma till rätta med påstådda marknadsproblem. Prisreglering förutsätter enligt 4 kap. 11 EkomL att det finns en risk för överprissättning eller prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. TeliaSonera ha framhållit tidigare i sin remiss på PTS marknadsanalyser och SMP-bedömningar att det saknas en analys i dessa frågor och att enbart hänvisningar till bolagets ställning på marknaden inte är tillräckligt för att visa på risk för överprissättning. PTS har inte heller i denna remiss redovisat sin syn på vad överprissättning är och när det föreligger risk för överprissättning. Med tanke på prisregleringens ingripande konsekvenser för den förpliktade, är det förvånande att PTS ännu inte utvecklat hur myndigheten ser på den grundläggande förutsättningen för att införa skyldigheter om prisreglering. PTS måste definiera begreppet och offentliggöra en metod som påvisar hur en risk för överprissättning skall kunna bestämmas. Det är ett grundläggande rättsligt krav att en bedömd risk för överprissättning bygger på klara kriterier och en angiven metod. PTS kommentar - PTS har kommenterat TeliaSoneras åsikt i frågan under rubriken SMP-bedömningar, Generella synpunkter. TeliaSonera Sverige AB anför att PTS för samliga identifierade SMP-operatörer och på samtliga marknader där prisreglering i någon form föreslagits bedömt att prissättningen bör vara geografiskt enhetlig inom landet för att skapa likartade villkor glesbygd och i storstäder så att respektive tjänst erbjuds på samma villkor över hela landet. Den enda undantaget är Hi3G:s och Telenors prissättning på marknaden för mobil terminering. Det framgår inte varför vissa operatörer sluppit kravet på enhetlig prissättning. Krav på enhetliga priser kan på flertalet marknader bli mycket ingripande. Mot den bakgrunden är det synnerligen anmärkningsvärt

12 hur PTS har behandlat frågan i remissen. Marknadsproblemet är överhuvudtaget inte beskrivet och förslaget saknar helt konsekvensanalys som ger underlag för en proportionalitetsbedömning. Förslaget är bara nämnt i en enstaka mening i respektive marknadsavsnitt och har inte i något fall upptagits i villkorsbilagan. På flertalet marknader är det förenat med högre kostnader att tillhandahålla tjänster i glesbygd än i tätort. En enhetlig prissättning innebär därigenom att kunderna i tätort tvingas subventionera kunderna i glesbygd. Ett krav på enhetlig prissättning inom landet är oförenligt med kravet på en kostnadsorienterad prissättning enligt 4 kap. 11 EkomL. Ett sådant krav skapar det som en prisreglering syftar till att undvika, dvs. överprissättning och klämeffekter. Tjänsterna blir i vissa områden underprissatta och i andra områden överprissatta. Det finns en uppenbar risk att en sådan prisreglering tvingar TeliaSonera att sätta priser som kommer i konflikt med konkurrensrätten. TeliaSonera förutsätter att förslagen om enhetlig prissättning dras tillbaka. PTS kommentar PTS har övervägt frågan ytterligare och har valt att tills vidare inte ålägga skyldighet avseende en inom landet enhetlig prissättning på de marknader som nu samråds med kommissionen. PTS har ändrat beslutsutkasten i enlighet därmed. Konkurrensverket anför att de redogörelser som lämnas i det informella samrådet visar på förekomsten av eller risken för sådana konkurrensproblem som torde kunna avhjälpas mest effektivt genom förhandsreglering. IT-företagen anför att PTS har gjort en bristfällig vägning av olika alternativ och dess fördelar och nackdelar och förordar att PTS istället bör ha följande upplägg: - skriva ett referensavsnitt där man redogör för grundprinciperna rörande tillämpningen av de fem skyldighetskategorierna. - För varje delmarknad ange de avvikelser man gör från grundprinciperna. - För varje delmarknad göra en regulatory options assessment, gärna i tabellform. PTS kommentar PTS har gjort en avvägning mellan de alternativ som myndigheten har bedömt gångbara, utifrån förhållandena på respektive marknad. PTS anser inte att det nu finns skäl att ändra den valda strukturen på utkasten till skyldighetsbeslut, men har i anledning av remissinstansernas synpunkter ändrat innehållet i utkasten i vissa avseenden, med målet att göra dessa tydligare. Telenor AB framför att det är mycket viktigt med en klar och rättvis förhandsreglering på de marknader där det finns ett grundläggande konkurrensproblem: d.v.s. ett monopol eller en monopolliknande situation. Det gäller, t.ex., accessförbindelser; främst LLUB, men också avseende vissa hyrda förbindelser. Det är dessa delmarknader som måste vara adekvat reglerade med tillträdesskyldighet och fungerande mekanismer för att säkerställa att alla relevanta villkor (d.v.s. inte bara priset) för tillhandahållande av den aktuella tjänsten (t.ex. LLUB) i praktiken är desamma när andra operatörer köper tjänsten som för SMPoperatören själv när denne utnyttjar dessa tjänster. Under förutsättning att så är fallet finns dock ingen anledning att gå längre i regleringen och reglera också delmarknader högre upp i värdekedjan. Telenor anser t.ex. inte att det finns skäl

13 att reglera marknaden för bitströmstillträde, under förutsättning att marknaden för LLUB är korrekt och adekvat reglerad. PTS kommentar Av skäl som framgår av beslutsutkastet bedömer PTS att det finns anledning att reglera marknaden för bredbandstillträde i form av bitströmstillträde, men PTS har bl.a. till följd av remissynpunkter utarbetat en ny prissättningsmodell för tillhandahållande av bitströmstillträde som närmare beskrivs i beslutet. Dessutom har PTS ytterligare kommenterat marknadsutvecklingen i beslutet. Telenor AB framhåller att det är viktigt att alla ändringar av villkor till det sämre för kunden (t.ex. prishöjningar) måste kommuniceras till kunden i mycket god tid så att kunden har möjlighet att reagera på ändringen och t.ex. själv vidtaga ändringar i sina villkor mot slutkunderna. Telenor ifrågasätter om 90 dagar är tillräckligt i alla fall. PTS kommentar PTS vill understryka att den tid som avses för kommunicering av prisförändringar är åtminstone 60 dagar, vilket PTS bedömer är en tillräckligt omfattande tidsperiod. Detta framgår också av beslutsutkastet. Tele2 Sverige AB ställer sig frågande till att TeliaSonera enligt PTS förslag skall meddela prisändringar med 60 dagars varsel. Tele2 anser att priset inte sätts av TeliaSonera utan är ett resultat av LRIC modellen. PTS kommentar PTS har, i förhållande till det tidigare remitterade dokumentet, uppdaterat den del i beslutsutkastet som avser prisreglering. Beträffande prisförändringar, se PTS kommentar till Telenor ovan. 4.2 Marknadsspecifika synpunkter Marknaden för bredbandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde TeliaSonera Sverige AB anser att det finns kabel-tv-nät och LAN-nät som kan användas för att erbjuda bitströmstillträde och den starka utvecklingen av LLUB i kombination med nya typer av DSLAM-utrustning har medfört att det råder en helt annan marknadssituation idag än för bara något år sedan. PTS kommentar PTS har i beslutsutkast, som varit föremål för samråd med Konkurrensverket, bedömt att den aktuella marknaden utöver det rikstäckande metallbaserade accessnätet omfattar kabel-tv-nät och LAN-nät i de fall bitströmsaccess (inklusive bredbandsaccesser baserade på bitströmsaccess) tillhandahålls. Marknaden omfattar inte kabel-tv-nät och LAN-nät i de fall innehavare av kabel-tv-nät och LAN-nät endast erbjuder bredbandsaccesser som inte baseras på bitströmsaccesser. TeliaSonera Sverige AB anser att det är direkt felaktigt av PTS att jämföra produkterna Skanova Bredband och Skanova ADSL ATM. PTS beskriver att en produkt med lägre förädlingsgrad rimligen bör ha ett lägre pris än en mer förädlad produkt. TeliaSonera framför att Skanova ADSL ATM har ett eget kopparpar och har en högre kvalitet som t.ex. garanterad maximal tidsfördröjning. Vidare finns

14 det en servicekanal som gör att operatören kan kontrollera och undersöka utrustning som placerats hos slutkunden. Detta ger operatören möjlighet att skapa avancerade tjänster. Tjänsten har också manuell hantering av leveranser. Skanova Bredband bygger på delad ledning med telefoniabonnemang i botten och saknar de kostsammaste kvalitetsegenskaperna och är som de flesta IP-baserade tjänster en s.k. best effort-tjänst. Denna tjänst har automatiserade leveranser och är ansluten till Telia Net. PTS kommentar PTS har viss förståelse för TeliaSoneras synpunkt så till vida att en direkt jämförelse av produkternas egenskaper kan vara missvisande. TeliaSonera tillhandahåller inte bitströmstillträde som motsvarar Skanova Bredband, utan de produkter som PTS beskriver är de som finns att tillgå i TeliaSoneras produktsortiment. PTS anser att en jämförelse är motiverad då den existerande bitströmsprodukten påverkar operatörernas val av grossistprodukter och konkurrenssituationen på marknaden. PTS har omarbetat beskrivningen i beslutsutkastet i förhållande till det remitterade dokumentet. TeliaSonera Sverige AB anser att den utveckling av LLUB som PTS redan har uppgifter om, måste myndigheten beakta vid bedömningen av vilka skyldigheter som är nödvändiga och proportionella för att komma tillrätta med de marknadsproblem som eventuellt kan förekomma på marknaden. I ett läge av snabba förändringar på en ny marknad under utveckling och tillväxt måste PTS vara särskilt försiktig med ingripanden. Det finns en uppenbar risk i sådana lägen att regleringsåtgärder snarare motverkar än främjar de syften som motiverar ingripandet. Regleringar som innebär en skyldighet för en specifik aktör att tillhandahålla en bitströmstjänst, särskilt om detta skall ske på kostnadsbaserade prisnivåer, riskerar att rycka undan förutsättningarna för andra grossisters affärsmöjligheter. TeliaSonera anser att de skyldigheter som föreslås på LLUBmarknaden är tillräckliga för att åstadkomma de eftersträvade målen med regleringen även på marknaden för bredbandstillträde i form av bitströmstillträde. Bredbandsbolaget AB instämmer i att PTS bör beakta såväl specifika konkurrensproblem som de samhällsekonomiska konsekvenserna av regleringen, exempelvis dess möjlighet att påverka framväxten av en infrastrukturbaserad konkurrens. Bredbandsbolaget anser att bitströmstillträde endast marginellt kan bidra till ytterligare ökad konkurrens på slutkundsnivå, utan att äventyra gjorda och planerade investeringar i LLUB och alternativ infrastruktur. Behovet av reglering är inte tillräckligt underbyggt. Bl a bör hänsyn tas till marknadsutvecklingen inom LLUB under senaste tolvmånadsperioden. Bredbandsbolaget är tveksamt till behovet av reglering av bitströmstillträde. Song Networks AB anser att marknadssituationen förändrats i förhållande till när PTS 1999 presenterade ett lagförslag om bitströmstillträde. PTS riskerar med sitt förslag att minska affärsförutsättningarna för alternativa leverantörer till TeliaSonera. Utifrån dagens förutsättningar bedömer Song att konkurrerande infrastruktur kommer att etableras inom ett geografiskt område som omfattar minst 50 procent av befolkningen. Song anser dock att PTS beskrivning av konkurrenssituationen är förenklad så till vida att den inte tar hänsyn till de geografiska skillnader som finns. I dag erbjuder Song och andra operatörer, i konkurrens med TeliaSonera, grossisttjänster för bredbandstillträde i stora delar

15 av landet. Song uppskattar att konkurrerande grossistleverantörer idag finns att tillgå i områden som omfattar cirka 1 miljon hushåll. Den utbyggnad som pågår av olika leverantörer uppskattas inom en snar framtid uppgå till sammanlagt 1,8-1,9 miljoner hushåll. Song Networks AB anser att införande av de föreslagna skyldigheterna riskerar att skapa klämeffekter för Song och andra konkurrerande bitströmsleverantörer till TeliaSonera och därmed minska konkurrensen på marknaden. Song anser inte att PTS beaktat den tekniska och ekonomiska bärkraften för användning och installation av alternativa nätdelar, EkomL 4 kap. 10 punkt 1, vid utformningen av bitströmsskyldigheterna. Song anser att PTS bör begränsa skyldigheterna för bitströmstillträde till de områden som endast har kundunderlag att bära investeringen från en bitströmsleverantör och därmed utgör ett naturligt monopol. Song instämmer i PTS bedömning av att bitströmstillträde bör tillhandahållas till ett kostnadsorienterat pris. För de investeringar som måste genomföras för att i tillägg till LLUB erbjuda bitströmstillträde anser Song att LRIC bör tillämpas som kostnadsredovisningsmodell. Sydkraft Bredband AB framför att det inte föreligger samma hinder för marknadsinträde på den aktuella marknaden givet att tillträde till LLUBmarknaden fungerar tillfredsställande. Sydkraft Bredband och flera andra aktörer har under de senaste åren gjort omfattande investeringar i infrastruktur som bl.a. syftar till att användas för att producera bitströmstjänster. Sydkraft Bredbands uppfattning är därför att det inte finns skäl för en reglering avseende bitströmstillträde. Ifall reglering ändå skall ske, måste regleringen beakta den högre kommersiella risk som föreligger i och med de lägre etableringshindren. Om en reglering av bitströmstillträde sker till en för låg prisnivå riskerar detta att leda till att redan gjorda investeringar har gjorts på felaktiga grunder vilket i förlängningen underminerar de ekonomiska förutsättningarna för dessa aktörer. PTS kommentar Av skäl som framgår av beslutsutkastet bedömer PTS att det finns anledning att reglera marknaden för bredbandstillträde i form av bitströmstillträde. PTS har bl.a. till följd av remissynpunkter utarbetat en ny prissättningsmodell för tillhandahållande av bitströmstillträde, som närmare beskrivs i beslutet. Dessutom har PTS ytterligare kommenterat marknadsutvecklingen i beslutet. BT Nordics framför att bitströmstillträde inte enbart är viktigt för bredbandsaccess till Internet utan även för att tillhandahålla access till små och medelstora företag och distansarbetare där hyrda förbindelser inte är ett ekonomiskt alternativ. BT anser att konsekvensen av att TeliaSoneras bitströmsprodukt är dyrare än återförsäljarprodukten begränsar utbygganden av alternativ infrastruktur. PTS kommentar Som BT påtalar är utformningen av tillträde till bitströmsaccess viktig för att inte påverka utbudet av alternativ infrastruktur. PTS har bedömt att tillträde på olika nätnivåer är avgörande för att operatörer i så stor utsträckning som möjligt skall kunna nyttja alternativ effektivare infrastruktur. Detta framgår av motiveringen till det aktuella beslutsutkastet.

16 Tele2 Sverige AB menar att överlämning vid DSLAM inte kommer att främja konkurrensen på xdsl-marknaden nämnvärt. Kostnaden för en operatör att förhyra kapacitet ut till varje enskild station med DSLAM kommer att innebära en alltför stor investering för att åstadkomma en tillgänglighet som är i närheten av den som Telia kan erbjuda idag. Tele2 framför även att det finns risk att Telia får en konkurrensfördel av att leveranstiden kommer att bli lång för de kunder som tillhör en station där kapacitet ännu inte är framdragen och att operatörer inte kommer att bygga ut kapacitet till stationer där det finns risk för bristande lönsamhet, dvs. där kundunderlaget misstänks vara för litet. Tele2 framför att PTS förslag att operatörer ska få tillgång till överlämningspunkter högre upp i Telias nät överensstämmer med ERG:s definition. Tele2 stödjer helt ansatsen. PTS kommentar PTS anser att endast en skyldighet att tillhandahålla tillträde vid DSLAM inte är tillräckligt för att komma tillrätta med konkurrensproblemen på marknaden. PTS har funnit det nödvändigt att operatörer skall kunna ansluta sig till överlämningspunkter högre upp i TeliaSoneras näthierarki. PTS anger i beslutsutkastet att den definition PTS använder till viss del skiljer sig från ERG:s definition, så till vida att PTS definition är teknikneutral och inte som ERG:s definition tar utgångspunkt i att någon speciell teknik nyttjas. De tillträdesformer som PTS beskriver i beslutsutkastet motsvarar tillträde på en logisk nätnivå som relaterar till nätnivå 1 och 2 i ERG:s definition. 1 Tele2 Sverige AB anser att om inte Skanova Bredband omfattas av regleringen från PTS kommer Telia även fortsättningsvis att kunna ta ut ett lägre pris för denna tjänst jämfört med bitstreamtjänsten, vilket inte främjar konkurrensen på marknaden i fråga. PTS kommentar PTS anser att det i nuläget inte är motiverat att reglera en återförsäljarprodukt som Skanova Bredband. Mot bakgrund av att prisregleringen av bitströmstillträde baseras på TeliaSoneras slutkundspriser så bedömer PTS att den av Tele2 beskrivna situationen inte kommer att bestå. Tele2 Sverige AB anser det viktigt att Skanova Bredband omfattas av skyldigheten mot bakgrund av att Tele2 ifrågasätter om TeliaSoneras egen säljorganisation kommer att vidaresälja den av TeliaSonera för Tele2 presenterade bitströmsaccessen. Tele2 framför även vikten av att kravet på icke-diskriminering omfattar leveranstider och felavhjälpning. Tele2 anser att det är viktigt att PTS betonar skyldigheten att ge tillträde till alla de system som behövs för att kunna erbjuda en produkt på samma villkor som Telia retail erbjuder. Tele2 anser även att PTS bör klargöra att skyldigheterna motsvarar tjänster enligt ERG:s definition. PTS kommentar PTS vill betona att skyldigheterna riktas till koncernmodern, dvs. TeliaSonera AB. I den insynsskyldighet som formulerats på den aktuella marknaden beskrivs de typer av driftstödssystem m.m. som Tele2 avser. Beträffande relationen till ERG:s definition, se PTS kommentar till Tele2:s påpekande ovan. 1 Se konsultationsdokumentet Bitstream Access, av den 14 juli 2003, på http://erg.eu.int.