1. Informellt (nationellt) samråd. 17 november 2004 dnr dnr

Transkript

1 DATUM VÅR REFERENS 17 november 2004 dnr dnr Remissammanställning och svar avseende fastställande av relevanta marknader, SMP-bedömningar och skyldigheter enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; nu fråga om marknaderna för Tillträde till det allmänna telenätet via en fast anslutningspunkt för hushåll (marknad nr 1 i kommissionens rekommendation 2003/311/EG) Tillträde till det allmänna telenätet via en fast anslutningspunkt för andra kunder än hushåll (marknad nr 2 i kommissionens rekommendation 2003/311/EG) 1. Informellt (nationellt) samråd Post- och telestyrelsen (PTS) remitterade den 8 maj 2003 utkast till marknadsdefinitioner till samtliga anmälda operatörer, andra berörda aktörer samt ett antal myndigheter och intresseorganisationer. Den 27 juni 2003 remitterade sedan PTS, till samma krets, sin preliminära bedömning avseende vilka företag som identifierats ha ett betydande inflytande på de relevanta marknaderna. Efter inkomna synpunkter beslutade PTS att omarbeta utkasten och sammanföra de båda ställningstagandena i ett och samma dokument. Den 5 februari 2004 offentliggjorde PTS slutligen utkast till skyldighetsbeslut för de operatörer som angetts ha betydande inflytande på de relevanta marknader som PTS remitterat utkast om sedan tidigare och gav möjlighet för berörda och andra intressenter att inkomma med synpunkter på förslagen. Den 5 mars 2004 anordnade PTS en hearing för marknadens aktörer för presentation av utkasten till skyldigheter. Nedan redovisas synpunkter som inkommit till PTS inom ramen för det informella (nationella) samrådet. Förutom generella synpunkter återger PTS synpunkter som avser de marknader som nu skall samrådas med kommissionen och regleringsmyndigheter inom EU/EES (formellt samråd). Remissammanställningen omfattar inte samtliga remissynpunkter som inkommit till myndigheten. Dessa återfinns emellertid, i den mån de inte sekretessbelagts, i sin helhet på PTS hemsida: under rubriken: Marknadsanalyser (SMP). POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 2 2. Marknadsdefinitioner 2.1 Generella synpunkter SIKA betonar vikten av att samordna datainsamling för marknadsanalyser (både för att definiera marknader och för att göra SMP-bedömningar) med övrig datainsamlig (för tillsynsverksamhet och för officiell statistik), för att på så sätt minimera uppgiftslämnarbördan för operatörerna. PTS kommentar PTS har som målsättning att utforma de marknadsundersökningar som lagen kräver på ett sätt som innebär ett så litet ingrepp som möjligt i de enskilda operatörernas verksamhet och samarbetar med SIKA och SCB vad gäller inhämtande av uppgifter från operatörerna för statistiska ändamål samt för marknadsanalyser, bedömning av betydande marknadsinflytande och skyldigheter för operatörer som bedöms ha ett betydande marknadsinflytande. BT Ignite Nordic framhåller nödvändigheten av en dialog mellan medlemsstaternas regleringsmyndigheter för att uppnå en regleringsnivå i hela EU. Detta är särskilt viktigt i det fall någon medlemsstat söker reglera en marknad som inte definierats av kommissionen. BT Ignite Nordic betonar även vikten av att genomföra en grundlig och opartisk bedömning, i enlighet med kommissionens riktlinjer och etablerad gemenskapsrättslig praxis, av de relevanta marknaderna. Vidare anför BT Ignite Nordic att en korrekt och grundlig tillämpning av ekonometriska tester, kommissionens riktlinjer och konkurrensrättsliga principer ger upphov till en geografisk indelning som gynnar effektiv konkurrens. PTS kommentar PTS deltar i ett omfattande internationellt samarbete kring det nya regelverket som har till syfte att skapa en enhetlig tillämpning inom hela EU/EES. PTS är enligt lag skyldigt att i största möjliga mån beakta de rekommendationer och riktlinjer som kommissionen ger ut. Även detta säkerställer att regleringen och ingreppen blir harmoniserade. PTS samråder dessutom med Konkurrensverket i konkurrensrelaterade frågor. Näringslivets telekomförening - NTK anför att utkastet till marknadsdefinitioner är ett dokument som framtagits med alltför stort avstånd från marknadens realiteter. NTK bedömer att detta inte beror på PTS i första hand utan på hur lagen och de bakomliggande EU-direktiven utformats. PTS har, liksom kommissionen, till varje pris velat hålla definitionerna teknikoberoende, vilket är bra och i linje med vad NTK eftersträvat i åratal. Man får då finna sig i att hanteringen ter sig ganska så abstrakt. PTS har med blandad framgång försökt förklara vad som menas i mer konkreta termer. Definitionen av marknaden är av yttersta betydelse i kampen för konkurrens i marknadssegmenten. PTS har nästan undantagslöst angett relevanta marknader som omfattande hela landet. I inte så få fall synes konkurrens vara tillstädes i stora städer medan den är synnerligen bristfällig i övriga landet, exempelvis vad gäller roaming, bredband etc. NTK föreslår att PTS i högre grad utnyttjar möjligheten att vid behov göra finare indelning i delsegment av marknader för närmare analys. Det kan gälla exempelvis xdsl, mobiltelefoni och nationell roaming.

3 3 PTS kommentar PTS har förståelse för synpunkten att beslutsutkastet i vissa delar kan uppfattas som abstrakt. Det har varit PTS målsättning att vara så tydlig som möjlig i framställningen. Att ge konkreta exempel kan ha pedagogiska effekter, men riskerar samtidigt att låsa in tillämpningen. PTS har därför valt att inte ta fram uttömmande listor över vilka produkter/tjänster som omfattas av de relevanta marknader som fastställts. Det är PTS bedömning att framställningen, om än allmänt hållen i vissa delar, är tillräckligt tydlig i detta avseende. Remissvaren från operatörerna tyder på att det i praktiken inte råder några missuppfattningar över vilka produkter som avses omfattas av de olika marknadsavgränsningarna. När det gäller den geografiska avgränsningen är det PTS uppfattning att denna skett i enlighet med konkurrensrättslig praxis. Konkurrensverket har skriftligen yttrat sig över marknadsavgränsningarna (KkV dnr 917/2003) och har inte haft något att invända när det gäller de geografiska avgränsningar som görs. NTK anför i sitt yttrande över PTS preliminära förslag till reglering på olika marknader följande. PTS har i stort sett följt EU-kommissionens förslag till uppdelning i delmarknader. Men behandlingen har enligt NTK blivit stelbent. Delmarknaderna har i allt väsentligt behandlats var för sig och oberoende av varandra. Det är de ju inte i verkligheten. Stora operatörer har genom s.k. kreativ prissättning kunnat välja vissa delmarknader för låga priser och ökade marknadsandelar medan goda pengar tjänats på andra där konkurrensen varit mindre. Detta marknadsbeteende torde visserligen kunna minska men alls inte uteslutas genom det nu föreslagna regelverket och hanteringen kring det. PTS har i andra sammanhang framhållit att regleringen, exempelvis valet av delmarknader, skall omprövas med täta mellanrum. Det låter bra, men leder också till instabilitet i marknaderna, vilket ingen vill ha. Dessutom blir de administrativa bördorna avsevärda. Ingenting har ju heller sagts om procedur för att ta beslut om att avveckla en reglering eller om hur en reglering skall avvecklas. PTS kommentar PTS är enligt lag skyldig att beakta EG-kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader m.m. PTS har i beslutsförslaget redogjort för i vilka fall myndigheten funnit skäl att frångå rekommendationen. Omprövning av de relevanta marknaderna måste ske med jämna mellanrum eftersom ålagda skyldigheter på en fastställd marknad ska upphävas om det konstaterats att det råder effektiv konkurrens på den marknaden. TeliaSonera Sverige AB noterar att vissa begrepp i utkastet inte stämmer överens med motsvarande begrepp i kommissionens rekommendation, exempelvis används begreppet telenät i PTS utkast där det i rekommendationen talas om telefoninät. TeliaSonera tolkar kommissionens rekommendation som att det är en förutsättning för att en marknad skall definieras som relevant, att de tre kumulativa kriterierna uppfylls på nationell nivå. Med denna utgångspunkt anser TeliaSonera att PTS analys av huruvida de tre kumulativa kriterierna uppfylls i Sverige bör genomföras vid definitionen av de relevanta marknaderna och inte i den påföljande SMP-bedömningen. TeliaSonera anser att PTS på ett tydligare sätt bör motivera varför PTS väljer vissa definitioner och avgränsningar. Detta för att öka förståelsen av PTS bedömningar och reda ut flera av de oklarheter som finns i utkastet.

4 4 PTS kommentar PTS har efterhand ensat begrepp och definitioner i samtliga beslut och bl.a. det exempel på avvikande begrepp som TeliaSonera tar upp är nu åtgärdat. PTS är enligt lag skyldig att i största möjliga mån beakta kommissionens rekommendation och riktlinjer vid marknadsavgränsningen och identifieringen av företag med betydande inflytande på varje marknad. PTS anser att de tre kumulativa kriterierna bedömts helt i enlighet med kommissionens intentioner. Konkurrensverket anför att verket inte har något att erinra mot den metod som PTS använder för sina marknadsanalyser, men vill mot bakgrund av att den är tämligen formalistisk framhålla att varje analys måste ta sin utgångspunkt från de särskilda förhållanden som präglar respektive marknad. Vad gäller det tredje kriteriet har PTS att avgöra om konkurrensreglerna är tillräckligt effektiva för att kunna komma till rätta med konkurrensproblem som är hänförliga till marknadssärdrag eller om reglerna skall kompletteras med förhandsreglering enligt EkomL. För att kunna göra den bedömningen måste åtminstone något faktiskt eller potentiellt konkurrensproblem ha identifierats som bättre kan lösas genom förhandsreglering enligt EkomL än med tillämpning av generella konkurrensregler. PTS har endast redovisat några generella utgångspunkter för sin bedömning av tredje kriteriet. Konkurrensverket utgår från att den närmare beskrivning av konkurrensproblemen och de åtgärder som PTS avser att vidta kommer att redovisas när skyldigheter beslutas för företag med betydande inflytande. PTS kommentar PTS har med anledning av Konkurrensverkets synpunkter gjort ett antal tillägg och förtydliganden. En beskrivning av de faktiska eller potentiella konkurrensproblem som avses åtgärdas genom förhandsreglering på respektive marknad redovisas i PTS beslutsutkast avseende särskilda skyldigheter. I Konkurrensverkets remissyttrande över dessa utkast vidhåller verket inte längre att det saknas redovisning av konkurrensproblem som bättre kan lösas genom förhandsreglering. Konkurrensverket konstaterar vidare att företag i många av PTS beslutsutkast befinns ha en marknadsandel som varaktigt överstiger 90 procent av den relevanta marknaden. I sådana fall saknas enligt Konkurrensverkets mening i princip anledning att gå vidare med en analys av övriga indikatorer. PTS marknadsanalyser är därför väl grundliga på sådana marknader. PTS kommentar- PTS noterar Konkurrensverkets inledande synpunkt, som kommer att underlätta bedömningarna i kommande marknadsanalyser. Eftersom den inte ändrar någon slutsats i de bedömningar som gjorts avseende marknaderna för tillträde till det fasta allmänna telefonnätet gör PTS inga ändringar i nu föreliggande beslutsutkast. 2.2 Marknadsspecifika synpunkter Marknad 1 och 2: Tillträde till det allmänt tillgängliga telefoninätet via en fast anslutningspunkt för hushåll respektive andra kunder än hushåll TeliaSonera Sverige AB anför att TeliaSoneras tilläggstjänster kan dels omfatta tjänster som bara kan produceras i den tekniska utrustning som utgör den tekniska anslutningen för tillträdet, dels utgöra tilläggstjänster till kopplad trafik som kan produceras av trafikoperatörer. Dessa senare tjänster bör enligt TeliaSonera inte

5 5 ingå i anslutningsmarknaderna. TeliaSonera konstaterar vidare att det finns en mängd företag som är direktanslutna till det allmänna telefonnätet via andra operatörer än TeliaSonera. Detta är särskilt påtagligt i storstadsområdena. Mot denna bakgrund efterlyser TeliaSonera en närmare analys av den geografiska dimensionen av denna marknad. Det kan i sammanhanget noteras att enkäten för insamling av marknadsinformation saknar frågor i detta avseende. PTS kommentar PTS har förtydligat beslutsutkastet på så vis att tilläggstjänster är sådana tjänster som endast kan erbjudas av andra operatörer än den som förfogar över infrastruktur för tillträde. PTS har i beslutsutkastet redogjort för sin bedömning av den geografiska marknaden. NUTEK vill lyfta upp de svårigheter som kan uppstå då man identifierar hushåll genom att sätta likhetstecken mellan personnummer och privatperson/hushåll. Eftersom enskilda firmor registreras som personnummer finns ett ganska stort antal företag som definitionsmässigt likställs med privatperson/hushåll. PTS kommentar PTS har funnit det lämpligast att göra avgränsningen mellan hushåll och företag på så sätt att med företag avses juridisk person med organisationsnummer. Att enskild firma registreras med personnummer får enligt PTS mening inga praktiska konsekvenser när det gäller marknadsavgränsning, identifiering av företag med betydande inflytande eller åläggande av särskilda skyldigheter enligt EkomL. 3. SMP-bedömningar 3.1. Generella synpunkter Remissinstanser med generella synpunkter TeliaSonera Sverige AB anför att PTS i sitt utkast till marknadsdefinitioner angav att den avsåg att i samband med marknadsanalyserna närmare utveckla grunderna för sin bedömning ur ett svenskt perspektiv av kommissionens kumulativa kriterier för om en viss relevant marknad har sådana särdrag att den motiverar särlagstiftning. Ett av kriterierna är relativ effektivitet hos konkurrenslagstiftningen och kompletterande förhandsreglering. TeliaSonera kan konstatera att PTS inte i samband med sina preliminära bedömningar synes ha analyserat konkurrensrättens betydelse. TeliaSonera förutsätter att detta sker i nästa utkast till marknadsdefinitioner och marknadsbedömningar. PTS kommentar - PTS har omarbetat beslutsutkastet och i förhållande till det remitterade dokumentet har beskrivningen av hur de tre kumulativa kriterierna bedömts gjorts mer utförlig. PTS anser att bedömningen avseende det tredje kriteriet, konkurrenslagstiftningens relativa effektivitet, gjorts i enlighet med kommissionens riktlinjer. Arbetet har dessutom skett i samråd med Konkurrensverket. Tele2 Sverige AB anför: PTS preliminära bedömningar vidhäftas genomgående av ett allvarligt metodfel. PTS har genom ett regeringsbeslut den 21 november 2002 (N2002/7230/ITFoU) uppdragits att genomföra marknadsanalyser till grund för beslut om huruvida det råder effektiv konkurrens på en relevant marknad, och, om så ej bedöms vara fallet, identifiera företag med ett betydande inflytande

6 6 på en sådan marknad. I EkomL anges att PTS vid en bedömning av vilka företag som har ett betydande inflytande på den svenska marknaden skall företa en analys av de marknader som fastställts enligt 8 kap. 5 EkomL. För varje marknad skall fastställas om det råder effektiv konkurrens. Om det vid en bedömning av en viss marknad skulle konstateras att effektiv konkurrens inte råder skall företag med betydande inflytande på marknaden identifieras och därefter beslut meddelas om skyldigheter för dessa företag. PTS bedömning av vilka företag som har ett betydande inflytande på den svenska marknaden kan alltså beskrivas som en prövning i fyra, separata steg: i) PTS bedömer och fastställer vilka marknader som är relevanta på den svenska marknaden. ii) iii) iv) PTS analyserar samtliga dessa marknader och fastställer därvid om det råder effektiv konkurrens på desamma. För det fall PTS finner att det inte råder effektiv konkurrens på viss marknad skall företag med betydande inflytande på marknaden identifieras. Först därefter meddelar PTS beslut om erforderliga skyldigheter för dessa företag. PTS har genomfört steg ett i denna bedömning. Även om Tele2 har haft invändningar mot det slut som PTS kommit till vid sin bedömning har metoden vid PTS bedömning om vilka företag som har ett betydande inflytande på den svenska marknaden så långt varit korrekt. Därefter skall PTS företa en analys av de fastställda marknaderna för att bedöma om det råder effektiv konkurrens på desamma. Analysen måste vara djuplodande och bör få ta i anspråk den tid den behöver. I annat fall blir den utan mening. Det bästa vore om analysen kunde utföras fristående från de andra bedömningar PTS skall göra. Skulle det vara så att PTS i sin analys finner att konkurrensen på en viss marknad är god skall nämligen PTS inte gå vidare med den marknaden. Det är först om PTS finner att konkurrensen på marknaden inte fungerar som de företag som har betydande inflytande på marknaden skall identifieras. PTS har brustit i sin tillämpning av den metod som uppdragits av regeringen och regleras i EkomL. Den preliminära bedömningen utvisar att PTS inte har företagit någon analys av de fastställda marknaderna för att bedöma huruvida det råder effektiv konkurrens på desamma. PTS preliminära bedömningar saknar varje inslag av djuplodande analys för att undersöka om konkurrensen på marknaden fungerar. PTS kommentar PTS delar inte fullt ut Tele2:s uppfattning om hur marknadsanalysen skall genomföras. Beslutsutkastet har arbetats om i den relevanta delen och det framgår numera tydligare vilka led som innefattats i marknadsanalysen. Såsom framgår av beslutsutkastet är det kommissionens uppfattning (se bl.a. p. 5 kommissionens riktlinjer) att effektiv konkurrens inte kan anses råda om ett företag har en dominerande ställning på marknaden. Detta framgår också av beaktandesats 27 till ramdirektivet, och uppmärksammas i förarbetena till EkomL (se prop. 2002/03:110 s. 173).

7 7 4. Utkast till skyldigheter 4.1. Generella synpunkter TeliaSonera Sverige AB anför att PTS på flera marknader har föreslagit en alltför långtgående reglering. PTS föreslagna skyldigheter innebär en väsentlig utvidgning i förhållande till dagens reglering. Myndigheten har vid utformningen av de skyldigheter som föreslås inte iakttagit den försiktighet som regeringen anbefallt PTS vid tillämpningen av den nya lagen. PTS har på flertalet marknader föreslagit en mer omfattande reglering än som gäller enligt det nuvarande regelverket. På nära nog varje marknad har PTS ansett det nödvändigt att ålägga SMP-operatören varje skyldighet som är möjlig enligt lagen, inklusive den mest ingripande åtgärden prisreglering. PTS har i mycket liten utsträckning beaktat omständigheter som talar för en mindre ingripande reglering. Detta ingår som ett nödvändigt led i proportionalitetsprincipen. PTS har visserligen analyserat konkurrensrättens inverkan på bedömningen enligt 8 kap. 5 EkomL av om den relevanta marknaden har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt lagen. Detta är dock inte tillräckligt. Konkurrensrättens preventiva effekter måste också analyseras och beaktas vid bedömningen av behovet av valet av skyldigheter. I det tidigare skedet har bedömningen gällt frågan om samtliga marknadsproblem kan lösas genom konkurrensrätten. Nu måste bedömas om något eller några marknadsproblem tas om hand av konkurensrätten. Ett mycket tydligt exempel på att PTS inte genomfört denna analys är myndighetens bedömning att det är nödvändigt att på varje marknad utom telefonitrafikmarknaden ålägga TeliaSonera i egenskap av dominerande operatör att tillämpa icke-diskriminerande villkor i sin verksamhet trots att detta redan följer av konkurrensrätten. Ett behov av förhandsskyldighet och icke-diskriminering kan föreligga endast under särskilda omständigheter. Ett exempel på ett sådant fall kan vara om det förekommer frekventa överträdelser av konkurrensrätten i detta avseende. PTS har med något undantag inte ens påstått att en sådan otillåten verksamhet förekommer eller att det på goda grunder kan antas att det förekommer. PTS har bara i svepande ordalag påstått att dominerande operatörer, särskilt vertikalt integrerade sådana, har incitament att tillämpa diskriminerande villkor. TeliaSonera tillämpar inte diskriminerande villkor i sin verksamhet. Bolaget gör gällande att det inte på någon av de marknader där bolaget identifierats som SMP-operatör är nödvändigt eller proportionerligt med krav på icke-diskriminering. PTS kommentar PTS vidhåller på de grunder som anges i beslutsutkasten att det, mot bakgrund av de konkurrensproblem/potentiella konkurrensproblem som beskrivits, är nödvändigt och ändamålsenligt att ålägga TeliaSonera de skyldigheter som framgår av beslutsutkasten. Skyldigheterna är inte mer ingripande än vad som i sammanhanget får anses motiverat. TeliaSonera Sverige AB anser att PTS uppfattning om kravet på icke-diskriminering går längre än vad som följer av konkurrensrätten. PTS anger att kravet på icke-diskriminering avseende en tillträdesskyldighet för ett vertikalt integrerat företag innebär en skyldighet att tillhandahålla motsvarande grossistprodukt som krävs för företagets eget tillhandahållande i slutkundsledet. Icke-diskrimineringsskyldigheten kan inte dras så långt att SMP-operatören är skyldig att tillhandahålla externa köpare samtliga produkter och tjänster som SMP-operatören tillhanda-

8 8 håller koncerninternt. Att kravet på icke-diskriminering är begränsat i detta avseende framgår av konkurrensrättsliga principer, bl.a. av principen om s.k. nödvändig facilitet, som i korthet innebär att ett dominerande företag endast i undantagsfall är skyldigt att leverera tjänster externt som enbart levereras internt. En förutsättning för en sådan leveransskyldighet är i korthet om en viss tillgång är nödvändig för att konkurrenter skall kunna bedriva verksamhet i konkurrens med det dominerande företaget. Vad PTS anför i detta hänseende går utöver vad som avses med icke-diskrimineringsskyldigheten enligt lagen och måste omformuleras. PTS kommentar PTS har, bl.a. med anledning av TeliaSoneras synpunkt, till viss del omformulerat skrivningarna i beslutsutkastet avseende icke-diskriminering, i syfte att klargöra skyldighetens omfattning. TeliaSonera Sverige AB anför att PTS i flera fall har föreskrivit att den reglerade tjänsten skall särredovisas. Skyldigheten har huvudsakligen motiverats med att den möjliggör kontroll av kravet på icke-diskriminering. Enligt TeliaSonera är detta krav helt onödigt. För det första bortfaller det av PTS konstaterade behovet av särredovisning eftersom kravet på icke-diskriminering inte behövs vid sidan av konkurrensrätten. För det andra kommer kostnaderna för tillhandahållandet, om tjänsten skall prissättas enligt LRIC-modellen, att beräknas inte med utgångspunkt från TeliaSoneras kostnader utan från de kostnader som beräknas i LRICmodellen. Genom de krav på insyn som PTS samtidigt föreskriver finns därigenom möjlighet att granska om TeliaSonera tillämpar samma pris mot egna såväl som externa tjänstetillhandahållare. Särredovisning tjänar därför inget syfte utan blir bara en extra pålaga. PTS kommentar PTS har omarbetat beslutsutkastet avseende prisreglering. Dock kvarstår kravet på särredovisning. Skälet till detta är bl.a. att ge möjlighet för PTS att kunna kontrollera att kostnaderna allokeras på ett korrekt sätt och för att synliggöra företagsinterna överföringar. PTS anser således att det finns ett behov av krav på särredovisning såsom detta formuleras i beslutsutkastet. NTK anför att PTS inte längre talar om marknadsorienterade priser; begreppet synes ha ersatts av retail minus, alltså ett marknadspris minus rimliga avdrag för vinst m.m. Denna metod bör inte användas för reglering. Marknadspriserna varierar ständigt och är mycket svåra att definiera eftersom olika kunder betalar olika pris för samma sak. PTS kommentar PTS har omarbetat beslutsutkastet avseende prisreglering av GTA och i samband därmed klargjort sin syn på för- och nackdelar med kostnadsorienterad prissättning och marginalbaserad prissättning. NTK anför att det är uppenbart att varje krav på operatörer ger behov av särredovisning hos dem. Det bör innan beslut tas om sådan reglering göras mycket klart vad som kommer att krävas i form av särredovisning. Om inte så riskeras fortlöpande glidning och operatören i fråga har alla möjligheter att slinka undan. PTS kommentar enligt beslutsutkastet bör TeliaSonera vid utformandet av särredovisningen beakta de riktlinjer som framgår av kommissionens rekommendation 98/322/EC om samtrafik på en liberaliserad telemarknad (Del 2 Särredovisning och kostnadsredovisning) men inte understiga den detaljnivå som idag lämnas till PTS. PTS har sålunda gjort den bedömningen i beslutsutkastet att föreliggande krav är tillräckliga för att uppnå syftet med krav på särredovisning. Se i övrigt PTS svar till TeliaSonera i fråga om kravet avseende särredovisning.

9 9 NTK anser att det är bra att nätägande SMP-operatörer skall åläggas att ge tillträde på icke-diskriminerande villkor men påpekar att det måste göras klart hur det skall bedömas när villkoren inte längre är godtagbara. Vidare anser NTK att kraven på SMP-operatörer att samverka med andra leder till krav på insyn. Detta föreslås ske genom att de åläggs att visa ett s.k. referenserbjudande. För att inte bara samarbetspartners utan också PTS skall kunna bedöma om avgifterna är rimliga. Det anges i PTS-dokumentet vad ett referenserbjudande skall innehålla. Men innan beslut tas om sådan reglering måste det ändå göras mycket klarare vad som kommer att krävas i form av insyn. Om inte så riskeras fortlöpande glidning och operatören i fråga har alla möjligheter att slinka undan. PTS kommentar Kravet på icke-diskriminering skall bl.a. säkerställa att en operatör under likvärdiga omständigheter tillämpar likvärdiga villkor mot andra som tillhandahåller likvärdiga tjänster. PTS har i beslutsutkastet angett på vilka icke-diskriminerande villkor GTA och sådana samtalsslag som inte omfattas av förval skall tillhandahållas av TeliaSonera. Beslutet i denna del, liksom i övriga delar kan komma att omprövas i samband med nästa marknadsöversyn. PTS har i beslutsutkastet närmare redogjort för vad som kommer att krävas i form av insyn. Telenor AB framhåller att det är viktigt att alla ändringar av villkor till det sämre för kunden (t.ex. prishöjningar) måste kommuniceras till kunden i mycket god tid så att kunden har möjlighet att reagera på ändringen och t.ex själv vidtaga ändringar i sina villkor mot slutkunderna. Telenor ifrågasätter om 90 dagar är tillräckligt i alla fall. PTS kommentar PTS vill understryka att den tid som avses för kommunicering av prisförändringar är åtminstone 60 dagar, vilket PTS bedömer är en tillräckligt omfattande tidsperiod. Detta framgår också av beslutsutkastet. Tele2 Sverige AB - anser att förslagen om särredovisning inte är tillräckligt skarpa för att kunna garantera att andra aktörer får samma villkor som de som erbjuds vid intern försäljning. Utan sådana garantier kommer konkurrens på lika villkor inte att kunna åstadkommas. Tele2 anför att när det gäller motiveringen av skyldigheter framför allt rörande prisreglering, men i mindre grad även avsnitten om insyn och särredovisning, förekommer det mycket upprepningar mellan avsnitten. Mindre delar av avsnitten har modifierats med avseende på den aktuella marknaden, men stora delar är generellt sett identiska från marknad till marknad. Tele2 upplever detta som en svaghet. Då marknaderna är olika, både vad gäller produktutbud och problem, kan heller inte motivering för ingripande vara lika. Här krävs, enligt Tele2:s mening, en genomgripande uppdatering, så att motiveringen blir individuellt anpassad till den marknad som behandlas. Denna uppdatering hör förmodligen bäst hemma i de dokument vari marknadsanalysen redovisas och förslag till beslut om vilka operatörer som bedöms ha betydande inflytande på en relevant marknad redovisas.

10 10 PTS kommentar - PTS anser i dagsläget de i beslutsutkastet angivna kraven avseende särredovisning vara tillräckliga för att uppnå syftet med kravet på ickediskriminering. Ifråga om övriga synpunkter har PTS omarbetat beslutsutkastet bl.a. med hänsyn till dessa. IT-företagen anför att delmarknaderna i flera fall är nära sammanlänkade med varandra. Det gäller framför allt fasttelefonimarknaderna, som regleras både i grossist- och detaljistled. För dessa delmarknader är det naturligt att anta att skyldigheter i en delmarknad har påverkan på en annan. Det tydligaste exemplet torde vara förslagen till skyldigheter rörande grossisttjänsten telefoniabonnemang (GTA), som rimligen borde ha en effekt på skyldigheterna rörande LLUB. När skyldigheterna nu införs på dessa områden är det viktigt för alla aktörer på marknaden att skyldigheterna så att säga inte sätter krokben för varandra, så att den operatör som avser tillhandahålla tjänster via GTA inte får radikalt annorlunda villkor i förhållande till annan operatör som avser att tillhandahålla samma tjänster via LLUB. Behandlingen av de olika delmarknaderna har i PTS dokument, trots att samma formuleringar återanvänds gång på gång, en tydlig stuprörsprägel skrivningarna rörande en viss delmarknad tycks inte mer än undantagsvis beakta att det finns andra delmarknader. Till de fåtaliga exemplen hör skrivningarna om bitströmsaccess, där det hänvisas till LLUB-förslagen. Även här skulle dock en betydligt grundligare analys av samverkande effekter behövas. En analys av samverkande effekter av skyldigheterna för olika delmarknader torde leda till att skyldigheterna anpassas. En sådan analys bör definitivt göras rörande GTA-skyldigheterna och LLUB-skyldigheterna, där det är tämligen rimligt att anta att utbudet av den ena produkten påverkar efterfrågan av den andra. PTS kommentar - PTS instämmer i synpunkten att det finns en koppling mellan flera delmarknader, och har i förekommande fall ytterligare beaktat kopplingen mellan delmarknaderna. Gunnar Wiktorsson anför att förslaget innehåller en alltför svag koppling mellan marknadsanalys, utseende av SMP-operatörer och fastställande av skyldigheter. Det grundläggande skälet till detta kan härledas från att marknaderna inte är tillräckligt ekonomiskt analyserade: analyserna fångar inte konkurrensproblemens kärnpunkter. Målsättningen tycks i stället vara att samla så många argument som möjligt för att motivera de SMP-utpekanden man föreställt sig. Bland annat tycks vissa marknader vara väl snävt definierade eller att potentiell konkurrens negligeras. Förslaget borde enligt Wiktorssons mening innehålla en utförlig diskussion om på vilket sätt PTS anser att skyldigheterna står i överensstämmelse med artikel 8.4 i tillträdesdirektivet och artikel 8 i ramdirektivet samt på vilket sätt proportionalitetsprincipen är uppfylld.

11 11 Förslaget har inte heller tagit tillräcklig hänsyn till ERG:s arbete om lämpliga skyldigheter 1. I ERG:s dokument diskuteras fyra grundläggande marknadsstrukturer och listar de konkurrensproblem som kan förekomma och de effekter som kan följa på marknaden. Förslaget bör därför stämmas av gentemot ERG:s dokument. De skyldigheter som utkastet tar upp tar enligt min mening inte tillräcklig hänsyn till de olika problem som faktiskt erfarenhetsmässigt uppträder på den svenska marknaden. PTS kommentar PTS har beaktat de ekonomiska konsekvenserna av de ålagda skyldigheterna och även beaktat ERGs arbete om lämpliga skyldigheter. 4.2 Marknadsspecifika synpunkter Marknad 1 och 2: Tillträde till det allmänt tillgängliga telefoninätet via en fast anslutningspunkt för hushåll respektive andra kunder än hushåll TeliaSonera Sverige AB framför att den grossistprodukt för telefoniabonnemang som TeliaSonera föreslås vara skyldigt att tillhandahålla skall ingå sådana tilläggstjänster som tillhandahålls av bolaget och som med en rimlig insats inte kan tillhandahållas av en annan aktör. Innebörden av begreppet rimlig insats är inte närmare kommenterat i remissen. Med hänsyn till den betydelse begreppet kan få bl.a. vid kommande investeringsbeslut i ny teknik är det väsentligt att PTS utvecklar sin syn på begreppet. TeliaSonera vill i sammanhanget påpeka att tre av de exempel PTS ger i remissen på tilläggstjänster inte är elektroniska kommunikationstjänster nämligen nummerändring, hemligt nummer och hänvisning. Det är här fråga mer om administrativa rutiner än om kommunikationstjänster. När det gäller återuppringning kommer den tjänsten inte att fungera annorlunda än idag, dvs. den fungerar inte mellan olika nät. Det beror på att marknadens aktörer inte har utvecklat den nödvändiga standarden. Därmed kan erforderliga funktioner inte implementeras i näten. TeliaSonera har ingen uppfattning om när en sådan standard kan vara utvecklad. PTS kommentar PTS har förtydligat beslutsutkastet med exempel på vad som menas med tilläggstjänster som inte med rimlig insats kan tillhandahållas av annan operatör. Avseende återuppringning är PTS medveten om de begränsningar av tjänsten som råder. TeliaSonera Sverige AB framför att det i nuvarande reglering inte finns något som ställer krav på att prissättning av tilläggstjänster skall vara kostnadsbaserad i slutkundsledet. Enligt 28 telelagen skall bara telefonitjänsten mellan fasta nätanslutningspunkter vara kostnadsbaserad. Tilläggstjänster omfattas inte av prisregleringen utan kan prissättas utifrån marknadens villkor. PTS har inte specificerat något marknadsproblem eller bedömt att det föreligger en risk för överprissättning i grossistledet av tjänsterna som är en förutsättning för en prisreglering av dem. Dessa tjänster har vidare relativt begränsade underliggande nätkostnader. De kostnader som lagts ned i tjänsterna består bl.a. av investeringar i form av 1 Consultation Document on a Draft joint ERG/EC approach on appropriate remedies in the new regulatory framework as of 21/12/2003.

12 12 utvecklingskostnader och av löpande marknadsföringskostnader. Det finns därför inte att någon grund för en prisreglering av tilläggstjänsterna. En prisreglering kan i hög grad minska incitamenten att utveckla nya produkter på marknaden. Potentiella marknadsproblem i detta hänseende tas effektivt om hand av det krav på icke-diskriminering som åvilar bolaget enligt konkurrensrätten. PTS kommentar PTS har förtydligat beslutsutkastet i avsnittet om prisreglering av GTA i förhållande till det remitterade förslaget med anledning av TeliaSoneras åsikt. PTS finner i beslutsutkastet att det föreligger en risk för överprissättning av tilläggstjänster som inte med en rimlig insats kan tillhandahållas av en annan operatör än TeliaSonera. TeliaSonera Sverige AB anser att PTS måste beakta att ett införande av krav på tillhandahållande av bredbandsaccess till slutkund utan villkor om krav på tecknande av telefoniabonnemang kräver en genomförandetid av 6 12 månader. PTS kommentar - PTS har i sin bedömning beaktat den tekniska genomförbarheten. Om införandet av skyldigheter i enlighet med PTS beslut inte sker inom rimlig tid kan det bli föremål för myndighetens tillsyn. Bredbandsbolaget AB anser att konkurrensproblemet främst grundar sig i avsaknaden av alternativ accessinfrastruktur som kan nyttjas för att erbjuda tjänster motsvarande PSTN abonnemang, exempelvis IP-telefoni. Bredbandsbolaget hänvisar därvid till en rapport från EU-kommissionen där effekten av IPtelefoni anses bestå i ökad konkurrens, lägre priser, lägre kostnader för att leverera telefonitjänster, att slutkunden tillåts välja även lägre kvalitet/lägre prislösningar samt möjliggör nya tjänster. Enligt Bredbandsbolaget bedöms dessa effekter vara positiva för telekommarknaden i EU som helhet och konstaterar att det mot denna bakgrund är förvånande att IP-telefoni beaktas i en så liten grad. PTS kommentar- PTS har förtydligat beslutsutkasten i förhållande till det remitterade förslaget. Bredbandsbolaget AB instämmer i att TeliaSonera i egenskap av operatör med betydande inflytande på slutkundsmarknaderna för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt skall förpliktigas att tillhandahålla bredbandsaccess till slutkunder och grossistkunder fristående från tillträde till telefonnät. Bredbandsbolaget vill framföra att priset på bredbandsaccess bör vara oberoende av om slutkunden har fast telefoniabonnemang. PTS kommentar PTS har förtydligat beslutsutkastet i förhållande till det remitterade förslaget. Glocalnet AB anser att GTA skall utformas teknikneutralt. PTS skall enligt EkomL utforma skyldigheter för TeliaSonera som dominerande operatör utifrån vad som är nödvändigt och minst ingripande. Enligt PTS förslag omfattar GTA PSTN-abonnemang men inte andra former av tillträde till allmänt telefonnät trots att PTS i marknadsdefinitionen funnit att olika tillträdesformer är substituerbara. Glocalnet hänvisar till artikel 8 i ramdirektivet (2002/21/EG) och föreslår att skyldigheten utformas teknikneutralt så att den omfattar alla typer av tillträdesformer och att PTS om det finns särskilda skäl, för exempelvis ISDN 30B+D, väljer att exkludera tillträdesformer från skyldigheten.

13 13 PTS kommentar - PTS har omarbetat beslutsutkastet i förhållande till det remitterade dokumentet så att skyldigheten är teknikneutral. Glocalnet AB instämmer i PTS bedömning av de principiella fördelarna av kostnadsorientering framför retail-minus och anser att PTS långsiktigt bör eftersträva en kostnadsorienterad prisreglering, dock anser Glocalnet att GTA i dagsläget skall regleras enligt retail-minus. Glocalnet anser vidare att en något begränsad differentieringsmöjlighet för prissättning och paketering vid införandet av GTA inte är avgörande för att slutkonsumenterna skall göra det aktiva valet att byta operatör för sitt telefoniabonnemang. Kortsiktigt anser därför Glocalnet att den något begränsade möjligheten till differentiering som retail-minus ger måste vägas mot nackdelarna som kostnadsorienterad prisreglering enligt den av PTS föreslagna modellen medför. Den angivna LRIC modellen avviker enligt Glocalnets mening från den kostnad med vilken en effektiv operatör skulle kunna tillhandahålla GTA. Glocalnet anser att PTS förslag medför att TeliaSonera tillåts ta ut ett överpris för GTA vilket ökar risken för korssubventionering och brott mot villkoret om icke-diskriminering. Glocalnet hänvisar därvid till PTS granskning av TeliaSoneras priser för telefoniabonnemang ( ) och anser att PTS förslag medför att Sveriges hushåll tvingas betala ett överpris för tillträde till allmänt telefonnät vilket inte kan vara samhällsekonomiskt effektivt. Glocalnet anser därmed inte att PTS vid utformningen av prisreglering för GTA tillvaratagit det allmännas intresse. Glocalnet förordar således att en retail-minus modell tillämpas fram till att PTS utformat en kostnadsorienteringsmodell för GTA som utgår från en effektiv operatörs kostnader. Glocalnet anser att ett av PTS viktigaste beslut för att säkerställa ett lyckat införande av konkurrens vad gäller det fasta telefonabonnemanget är att fastställa grossistpriset på GTA till slutkundspriset minus en marginal av 25 procent. Glocalnet anser vidare liksom PTS att GTA bör tillhandahållas på likvärdiga villkor och till samma pris i hela landet. PTS kommentar PTS har övervägt frågan ytterligare och har med anledning därav omarbetat beslutsutkastet avseende prisreglering av GTA. Glocalnet AB föreslår att PTS i arbetet med en kostnadsberäkningsmodell för GTA utökar modellen för att omfatta även kostnader i detaljistledet. Det medför begränsade merkostnader att modellera även dessa kostnader i förhållande till de mycket komplexa modellerna för accessnätet. Att PTS har en sådan modell att tillgå är mycket värdefullt för att i senare skede effektivt identifiera eventuella klämeffekter och diskriminerande agerande. PTS kommentar PTS har övervägt frågan ytterligare och har med anledning därav omarbetat beslutsutkastet avseende prisreglering av GTA. Glocalnet AB instämmer i PTS bedömning att TeliaSoneras slutkundspris skall regleras. Glocalnet föreslår att PTS reglering av TeliaSoneras slutkundspris avskaffas när TeliaSoneras marknadsandel på aktuella marknaden är ± 10 procent i förhållande till marknadsandelen för telefonitjänster. Först vid en sådan marknadssituation anser Glocalnet att PTS med säkerhet vet att införandet av GTA lyckats, att eventuella klämeffekter inte negativt påverkat införandet av GTA

14 14 och att risken för överprissättning som drabbar slutkunderna inte längre är på taglig. PTS kommentar PTS har uppdaterat beslutsutkastet avseende prisreglering av slutkundstaxor. Glocalnet AB instämmer i PTS avgränsning av GTA att endast omfatta de tilläggstjänster som inte andra operatörer kan tillhandahålla eller som endast mot stora kostnader och insatser kan erbjudas. Glocalnet vill dock förtydliga att TeliaSoneras tjänst Telesvar är integrerad med funktionalitet i AXE för att kunna avisera kunden om att det finns meddelanden att hämta i röstbrevlådan. Glocalnet eller andra operatörer har inte tillträde till denna funktionalitet varför även tilläggstjänsten Telesvar bör omfattas av de tilläggstjänster som skall ingå i GTA. PTS kommentar PTS har förtydligat beslutsutkastet i förhållande till det remitterade dokumentet och exemplifierat olika tilläggstjänster som skall omfattas av GTA-tjänsten, däribland ingår TeliaSoneras röstbrevlådetjänst telesvar. Glocalnet AB beskriver i sitt yttrande betydelsen av tillgången till effektiva driftstödssystem för ett lyckat införande av GTA. Glocalnet anser att TeliaSoneras tillträdesskyldighet även skall omfatta TeliaSonera skall tillgodose varje rimlig begäran från annan operatör om tillträde till driftstödssystem eller liknade programsystem som krävs för att garantera en sund konkurrens när det gäller tillhandahållandet av GTA. Enligt Glocalnets mening måste PTS säkerställa att TeliaSonera ger andra operatörer tillgång till stödsystem på icke-diskriminerande villkor i förhållande till TeliaSoneras egen vertikalt integrerade verksamhet. Om tillgång till stödsystem samt definierade gränssnitt mot dessa stödsystem inte kan erbjudas utan en manuell hantering krävs mellan Glocalnet och TeliaSonera innebär det snabbt ökade kostnader för Glocalnet. En sådan klämeffekt anser Glocalnet medför att införandet av GTA med största sannolikhet misslyckas. Glocalnet anser vidare att TeliaSonera måste åläggas en skyldighet att tillhandahålla ett tekniskt gränssnitt mot stödsystemen som medger maskin till maskin kommunikation. TeliaSonera har indikerat att de kanske kommer att tillhandahålla ett webb-gränssnitt vilket inte medger hantering av stora volymer av kunder på ett effektivt sätt. Som påpekats ovan innebär ökade transaktions- och driftkostnader ett hot mot hela införandet av konkurrens av det fasta teleabonnemanget som endast kan mötas med en högre reglerad bruttomarginal på GTA-produkten. Att Glocalnet och andra operatörer inte får tillgång till samma funktionalitet och tekniska gränssnitt som TeliaSoneras egen vertikalt integrerade verksamhet anser Glocalnet är diskriminerande. PTS kommentar PTS har omarbetat beslutsutkastet i förhållande till det remitterade dokumentet på så sätt att grossistkunderna bereds tillträde till driftstödssystem eller andra programsystem för att säkerställa hantering av slutkunderna på ett motsvarande sätt som TeliaSoneras egen vertikalt integrerade slutkundsorganisation. Glocalnet AB anser att den förslagna tidsramen fyra månader för TeliaSonera att ta fram ett referenserbjudande kan kortas till två månader. Glocalnet anser att, det på samma sätt som vid införandet av förvalsreformen, av PTS skall fastställas ett datum när TeliaSonera tidigast skall tillhandahålla GTA. Ett tydligt branschgemensamt startdatum där slutkonsumenten kan byta operatör för det fasta

15 15 abonnemanget ökar sannolikheten för samlat fokus i media och samtidiga säljoch marknadsföringsinsatser från operatörerna. Vidare anser Glocalnet att det behövs en rimlig tidsfrist mellan publicering av referenserbjudande och första leverans av GTA på minst två månader. Om inte detta upprättas finns det en stor risk att TeliaSonera utnyttjar sin marknadsmakt i förhandlingar med andra operatörer för att ge en eller flera operatörer företräde till GTA. Glocalnet anser att det finns en stor risk att marknadsandelarna på marknaden för telefonitjänster förskjuts kraftigt om någon operatör ges tidigare företräde till GTA.. PTS kommentar- PTS har vad avser tiden för publicering av referenserbjudande minskat denna till tre månader mot bakgrund bl.a. av att TeliaSonera redan tagit fram ett referenserbjudande för en av TeliaSonera framtagen produkt. Glocalnet AB anser att rutinerna och kostnaderna för byte av operatör för GTA bör utformas så att de överensstämmer med rutinerna och kostnaderna förknippade med förval. Glocalnet anser att det är tillräckligt om slutkunden har kontakt med den operatör som kunden önskar byta till i enlighet med rutinerna för förval. Glocalnet föreslår att två separata processer utarbetas, en för den initiala kundhanteringen och en för den löpande driften. För den initiala processen anser Glocalnet att TeliaSonera måste kunna tillgodose en beställningsvolym av minst 50 tusen beställningar per leverantör och vecka. PTS kommentar PTS har i beslutsutkastet förtydligat TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla GTA-tillträde i syfte att minimera risken för att slutkunder får ett telefonabonnemang hos en annan telefonioperatör mot sin vilja. PTS har vidare förtydligat TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla ett referenserbjudande genom att det däri skall specificeras vilken leveranskapacitet TeliaSonera skall ha. Glocalnet AB kommenterar PTS förslag att TeliaSonera åläggs en skyldighet att tillhandahålla tjänster som inte omfattas av förval fristående från andra tjänster. Glocalnet instämmer i PTS bedömning att detta är nödvändigt för att förhindra utbredning av marknadsmakt. I avvaktan på att förvalsreformen utökas anser Glocalnet att TeliaSonera skall åläggas en skyldighet att tillhandahålla faktureringsunderlag så att den operatör som levererar telefonabonnemang och telefonitjänster till slutkund även skall kunna fakturera samtalsslagen som inte omfattas av förval. PTS kommentar PTS har ålagt TeliaSonera skyldighet att tillhandahålla faktureringsunderlag i nu föreliggande beslutsutkast. Glocalnet AB anser att TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla de samtalsslag som inte omfattas av förval fristående även skall omfatta ett förbud att marknadsföra andra tjänster via fakturautskick för dessa tjänster. Glocalnet anser även att förbudet korsmarknadsföring skall omfatta TeliaSoneras faktura för telefonabonnemang. PTS kommentar PTS bedömer att effekten av TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla faktureringsunderlag i stor utsträckning adresserar det av Glocalnet beskrivna konkurrensproblemet. PTS har i sin nuvarande marknadsanalys inte funnit det proportionerligt att överväga den av Glocalnet föreslagna skyldigheten. Konkurrensverket anför att marginalreglering är, för det första, lämplig för marknader som ännu inte kännetecknas av väl fungerande konkurrens men som

16 16 utvecklas mot ökad konkurrens, dvs. en operatörs marknadsmakt kommer inte att vara bestående. För det andra är marginalreglering lämplig när de investeringar som är nödvändiga för tjänsteproduktionen är riskfyllda. Under sådana omständligheter kan en kostnadsorienterad prissättning vara alltför ingripande och kan dessutom riskera att undergräva en utveckling mot ökad konkurrens genom att hämma företagens intresse av att investera i nya produkter och ny teknik. För det tredje, slutligen, är marginalreglering lämplig för marknader som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede samtidigt som osäkerheten om marknadsutvecklingen är stor. Om en prisreglering skulle införas är risken stor att den blir alltför styrande för marknadens utveckling. Enligt Konkurrensverkets uppfattning är det betydelsefullt att PTS noga överväger om förhållandena på de marknader där tillträdesreglering kan motiveras är sådana att marginalreglering är att föredra framför prisreglering. Det är viktigt att incitamenten hos aktörerna att investera och utveckla nya produkter inte hämmas i onödan. PTS kommentar PTS har övervägt frågan ytterligare och har med anledning därav omarbetat beslutsutkastet avseende prisreglering av GTA. MCI förespråkar kostnadsorienterad prissättning på samtliga komponenter i GTA tjänsten. MCI anser att övergångsperioden till LRIC skall maximeras till 2-3 år och inte de fyra år som PTS föreslår. Fyra år är en alltför lång tid med den utveckling som sker inom Telecom. MCI vill att PTS, vid nästa översyn, särskilt skall uppmärksamma problemet med klämeffekt och analysera om kostnadsorientering eller retail minus är det mest ändamålsenliga åläggandet för att tillse att klämeffekt inte förekommer. PTS kommentar PTS har övervägt frågan ytterligare och har med anledning därav omarbetat beslutsutkastet avseende prisreglering av GTA. MCI anser att kostnader ej ska åläggas slutkunden vid byte av operatör då detta anses konkurrenshämmande och binder kunden vid dess nuvarande operatör. Av samma skäl anser MCI att flyttkostnader inte heller ska åläggas operatören eller dess återförsäljare. PTS kommentar PTS har förpliktat TeliaSonera att med stöd av 5 kap EkomL inte vidta några konkurrenshindrande åtgärder vid tillhandahållandet av GTA genom att TeliaSonera inte får debitera slutkunden några kostnader i samband med att denne önskar byta operatör. MCI framför att de inte kan acceptera att eventuella prisförändringar i referenserbjudandet generellt kan vara giltiga även där kommersiella avtal finns. MCI anför att referenserbjudandet endast bör vara utgångspunkt för förhandling och inte gälla över kommersiella avtal. PTS kommentar Som PTS påpekar i beslutsutkastet är syftet med ett referenserbjudande att förenkla förhandlingsprocessen. Referenserbjudandet utgör endast en miniminivå från vilken avvikelser kan göras i de enskilda avtalen såvida detta inte strider mot skyldigheten om icke-diskriminering. MCI framför två skäl för att GTS (GTA, PTS anm.) skall innefatta ISDN 30B+D. För det första kommer MCI inte att kunna erbjuda sina direktanslutna företagskunder en faktura. Ett andra skäl är att ett flertal av MCI:s större kunder har mindre kontor, anslutna med ISDN 2B+D, utspridda i landet. Om GTA inte