Plan för forskningskommunikation 2017

Relevanta dokument
PLAN FÖR FORSKNINGSKOMMUNIKATION

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

HANDLÄGGNINGORDNING FÖR INRÄTTANDE OCH UPPFÖLJNING SAMT UTVÄRDERING AV CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

REGLER FÖR CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

Turismutbildning 2.0

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Remissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning -världens möjlighet (SOU 2019:13)

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från (CF /04).

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

RJ Kommunikationsprojekt 2017 TIPS Deadline 21 september kl

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Anvisningar för utlysning av forskningsmedel

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

MEDDELANDE OM LEDIG TJÄNST FÖR ATT UPPRÄTTA EN RESERVLISTA. It-expert (M/K)

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ )

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping

Kommunikationspolicy för Ängelholms kommun 2019

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB Nytt

Medicinska fakulteten Institutionen för klinisk och experimentell medicin

Centrum för Globala Samhällsutmaningar vid Göteborgs universitet. UGOT CHALLENGES En investering på 300 miljoner

Uppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet

Integritetspolicy Bokförlaget Nona

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

YH och internationalisering

Utlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft

INTEGRITETSPOLICY ADJURE AB

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Uppgifter som samlas in när du använder våra tjänster

Policy Wastetofuel på Facebook

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

Näringslivspolitiskt program

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND

Årssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län Nytt kr

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Arbetsprogram för Betalningsrådet

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Revisionsplan 2016 för Tidaholms kommun och dess helägda bolag och stiftelser

Fastställd av Ålands landskapsregering

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Ansökningsblankett: Kevas arbetslivsutvecklingspengar 2019

Kvalitetsredovisning 2004

Workshop kulturstrategi för Nacka

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Växtverk & Framtidstro!

Forskningsstrategi 2015 och framåt

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun Nytt

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Remissvar av betänkandet: En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande


Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Till samtliga deltagare vid Telö 17 seminarieövning november 2017

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Civilingenjör Energi- och miljöteknik. Programmets benämning: Master of Science in Energy and Environmental Engineering

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia vivi. haviabsodertalie.se

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

DIGITALISERINGSPLAN

Intern rapport - Roller och ansvar

INTEGRITETSPOLICY. Uppgifter som samlas in när du använder våra tjänster

Leda digitalisering 21 september Ale

Civilingenjör kemiteknik. Master of Science in Chemical Engineering

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121

-boken. Jämställdhet i arbetslivet Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

6 januari 2018 VERKSAMHETSPLAN FÖRETAGARNA LIDINGÖ

REGLAB INRIKTNINGSDOKUMENT

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

KARLSTADS KOMMUN. Drift- och servicenämndens beslut Nämnden godkänner upprättad verksamhetsberättelse och bokslut för 2018.

Transkript:

7 Plan för frskningskmmunikatin 2017 Publicerad: 2017-03-07 Beslutsfattare: Prrektr Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2017-03-07 Giltighetstid: 2017 Sammanfattning: Planen för frskningskmmunikatin 2017 är en reviderad versin av tidigare upplaga. I samband med att Frskningsstrategin för 2018 ch framåt sätts kmmer ckså en ny plan. Mittuniversitetets plan för frskningskmmunikatin innefattar kmmunikatin med lika målgrupper m vetenskap ch frskning. 1/9

Innehållsförteckning Plan för frskningskmmunikatin 2017... 3 Mittuniversitetets frskningsstrategi 2012-2016... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Målgrupper... 4 Ansvar ch rllfördelning... 6 Strategi... 8 Insatser ch aktiviteter... 9 Uppföljning... 9 2/9

Plan för frskningskmmunikatin 2017 Planen för frskningskmmunikatin 2017 är en reviderad versin av tidigare upplaga. I samband med att Frskningsstrategin för 2018 ch framåt sätts kmmer ckså en ny plan. Mittuniversitetets plan för frskningskmmunikatin innefattar kmmunikatin med lika målgrupper m vetenskap ch frskning. Frskningskmmunikatin definieras i denna plan sm all ppulärvetenskaplig kmmunikatin sm handlar m att förmedla kunskap m ch väcka intresse för den frskning sm bedrivs inm Mittuniversitetet, ch på så vis bidra till ökad kunskap i samhället. Planen mfattar inte frskningens akademiska publicering (Biblitekets verksamhet) eller nyttiggörande genm kmmersialisering (Samverkansavdelningens verksamhet). Syftet med planen är att tydliggöra hur Mittuniversitet ska bedriva ppulärvetenskaplig frskningskmmunikatin ch vem sm gör vad. Planen är tänkt sm ett dkument där det tydliggörs för frskarna vilket stöd de kan få av kmmunikatinsavdelningen, vad de förväntas göra själva ch vad de behöver bidra med för att kmmunikatinsinsatserna ska kunna genmföras. Den ska ckså fungera sm ett verktyg där kmmunikatinsavdelningen kan få stöd när det gäller vilka insatser sm ska pririteras. Planen mfattar universitetsövergripande insatser. Respektive frskningscenter, frskargrupp eller ämne gör egna pririteringar, insatser ch planer för sin kmmunikatin mt sina specifika målgrupper, men ska kunna luta sig mt det sm görs centralt ch veta vilket stöd kmmunikatinsavdelningen kan ge. Även större gemensamma frskningsinitiativ, sm t ex KK-miljön, kan förvänta sig stöd från centralt håll, men kan ckså arbeta utifrån egna planer för kmmunikatin. Mittuniversitetets frskningsstrategi 2012-2016 Mittuniversitetets frskningsstrategi 2012-2016 har beslutats även gälla för 2017. Planen tar sin utgångspunkt i de mål sm finns i Mittuniversitetets frskningsstrategi. Där står bland annat Genm att kmmunicera frskning av hög kvalitet skall Mittuniversitetet bygga ett starkt varumärke. I strategin finns ett mråde sm berör frskningskmmunikatin under mrådet Frskningens effekter: Samhällsdebatt ch ppulärvetenskap. Där står följande: Samhällsdebatt ch ppulärvetenskap Frskningens uppgift i samhället är bland annat att bidra till den medbrgerliga bildning sm den demkratiska debatten vilar på. Detta sker både genm att vetenskapliga resultat kmmuniceras i tillgänglig frm, ch genm frskarnas direkta deltagande i diskussiner m samhällsfrågr genm föreläsningar ch framträdanden i massmedier. Samarbeten skall uppmuntras med externa partners där akademisk publicering kmbineras med samhällsdiskussiner ch ppulärvetenskaplig utgivning. 3/9

Aktiviteter: Skapa utåtriktade aktiviteter ch evenemang för att ge lärsätets frskning en tydlig ffentlig prfil Öka frskarnas kmpetens i ppulärvetenskaplig kmmunikatin Stimulera frskarna till att i ökad utsträckning delta i samhällsdebatter Öka frskningsresultatens synlighet i relevanta mediesammanhang Vidareutveckla nätverk ch kanaler för flkbildande aktiviteter. Syfte Syftet med Mittuniversitetets frskningskmmunikatin är att bidra till att frskningens uppgift i samhället sm beskrivs i frskningsstrategin (se van) blir verklighet. Det sm kmmunikatin kan bidra med är att: Tillgängliggöra Mittuniversitetets frskning ch kunskap för lika målgrupper i relevanta kanaler Kmmunicera frskningsinitiativ ch frskningsresultat med målet att göra nytta i samhället, vilket bidrar till att stärka ch psitinera Mittuniversitetets varumärke. Mål De effekter sm vi förväntar ss av frskningskmmunikatinsinsatser ch sm även ska mätas (se mer nedan avsnitt Uppföljning), är: Ökad kunskap m Mittuniversitetets frskning i samhället. Ökad synlighet i media för Mittuniversitetets frskning. Ökad kunskap m Mittuniversitetet i samhället Förutm vanstående är vår ambitin att kmmunikatinsinsatserna dessutm kmmer att bidra till att ytterligare effekter uppnås, men för att uppnå dessa krävs ytterligare insatser förutm de kmmunikativa. Dessa mål är: Mer representatin i kmmunala/reginala/natinella utredningar ch kmmissiner Fler frskningssamarbeten reginalt, natinellt, internatinellt Ökad frskningsfinansiering Målgrupper Mittuniversitetet har många lika målgrupper för frskningskmmunikatinen sm dessutm har lika behv. Målgruppernas behv är identifierade utifrån vår egen kunskap ch erfarenhet men ckså med hjälp av lika analyser sm genmförts, dels av Mittuniversitetet själva (ex Målgruppsanalys näringsliv ch ffentlig sektr 2013), dels av Vetenskap ch allmänhet (VA Barmetern 2013/15). 4/9

Medarbetare Mittuniversitetets medarbetare är gda ambassadörer för vår frskning ch verksamhet ch är därför en av de viktigaste målgrupperna. Medarbetare vill känna delaktighet, känna till verksamheten ch dess villkr. Det är ckså vikigt att få en överblick ch helhetsbild av Mittuniversitetets frskningsverksamhet. Frskningsfinansiärer Mittuniversitetets finansiärer är självklart en pririterad målgrupp ch kmmunikatin med denna målgrupp är nödvändig för frtsatt finansiering. Finansiärer har ett behv av att få ansökningar av hög kvalitet, de vill få inblick i prjekten, säkerställa att frskningen nyttiggörs, ta del av frskningsresultaten samt att resultaten levereras enligt plan. Samarbetspartners De samarbetspartners sm deltar ch/eller medfinansierar frskning har ckså ett strt behv av kmmunikatin. Deras behv liknar finansiärernas, men de har ftast ett mer återkmmande ch frtlöpande behv inm ett visst ämnesmråde. De vill ha persnlig kntakt ch få tillgång till frskningens resultat samt vara delaktiga i frskningsprcessen i en dialg. De vill ckså att vi tar in deras behv av frskning inm vissa mråden (före) ch de vill att frskningen ska kmma till nytta på ett eller annat sätt (efter). Frskande kllegr Kmmunikatin med frskande kllegr på andra universitet behövs för att bygga nätverk, skapa samarbeten, nå ut med vår egen frskning samt för att skapa en bra infrastruktur. De har ett behv av att enkelt hitta kntaktuppgifter, se frskningsinriktning ch ta del av en förteckning över publikatiner ch aktuella frskningsprjekt. Kmmunikatinen ska bygga på persnlig kntakt sm kan leda till frskningssamarbeten. Offentlig sektr, plitiker, beslutsfattare Denna målgrupp vill ha ett ökat samarbete, men behöver en enkel väg in till ss samt få inspiratin till hur man kan samarbeta med Mittuniversitetet. De behöver även allmän infrmatin m vår verksamhet ch vad Mittuniversitetet står för. Flera av dem efterfrågar nyhetsbrev. Detta gäller framförallt ffentlig sektr ch plitiker i vår regin (Jämtland ch Västernrrland). Kan även ses sm ptentiella samarbetspartners. Näringsliv Denna grupp har väldigt liknande behv sm ffentlig sektr men är enligt målgruppsanalysen än mer psitiv till samarbete med ss. Kan ses sm ptentiella samarbetspartners. I näringslivet vänder vi ss främst till reginen, men även natinellt ch internatinellt berende på frskningsmråde. Sklr (elever ch lärare i gymnasieskla, grundskla, förskla) Denna målgrupp vill ta till sig ny frskning inm pedaggik ch ämnesfrtbildning ch hålla sig uppdaterade. Gäller främst inm reginen. 5/9

Allmänhet Allmänheten är en diffus målgrupp ch kan sägas ingå i alla andra målgrupper. En intresserad allmänhet vill veta vad Mittuniversitetet gör, hur vi bidrar ch hur ett universitet fungerar. Vetenskap ch allmänhets årliga studie m allmänhetens intresse ch attityder till frskning visar att allmänheten ckså är väldigt intresserade av frskningsnyheter. Allmänheten i vår regin har högre kunskap m ss än i övriga landet. Alumner Alumner vill hålla sig uppdaterade ch vill ha bekräftelse på att de har gått på ett bra universitet. Ptentiella studenter Ptentiella studenter är ftast inte så intresserade av frskning när de väljer universitet. Men det finns undantag ch det är viktigt att de får bekräftelse på att universitetet är bra ch har gtt rykte. Frskningen ska ge utbildningen en gd kvalitet ch det är viktigt att kmmunicera detta. De internatinella studenterna är mer intresserade av frskningen än de natinella. Studenter Det är viktigt att de får bekräftelse på att universitetet är bra ch har gtt rykte. Mittuniversitetet vill rekrytera frskarstudenter, ge dem hjälp i karriärplaneringen ch förbereda alumner. Ansvar ch rllfördelning Respektive frskare ansvarar för den relatinsbyggande kmmunikatinen, d v s daglig kmmunikatin med frskarkllegr ch samarbetspartners. Denna kmmunikatin innebär för det mesta kmmunikatin via möten ch e-pst, dialg via sciala medier, men kan även innebära spridning av infrmatin via ex webben. Kmmunikatinsavdelningen ansvarar för det sm innebär bred spridning av infrmatin ex via media, genmförande av övergripande events samt genm att bidra med kunskap ch utbildning i kmmunikatin samt ge stöd till frskarna i den relatinsbyggande kmmunikatinen. I de fall frskningscenter finansierar en egen frskningskmmunikatör på hel eller deltid sker planeringen tillsammans med frskningsledaren. Detta kan påverka ansvarsfördelningen i listan nedan. Rllfördelningen kan beskrivas så här: Kmmunikatinsavdelningens rll innebär att: Ge utbildning, stöd ch råd till frskarna i kmmunikatinsfrågr. Hjälpa till med kmmunikatinsplanering vid ex ansökningar Frskarnas rll innebär att: (efter eget intresse/initiativ) Kmmunicera med sina intressenter ch målgrupper; frskande kllegr ch samarbetspartners via möten, e-pst etc. 6/9

Ta fram ändamålsenliga mallar (ex för kmmunikatinsplan, nyhetsbrev, ppulärvetenskaplig rapprt) Utveckla ch förvalta verktyg ch kanaler: webbplats, nyhetsbrev, blggverktyg. Ta fram mall på innehåll ch struktur för en webbsida ch blgg Sprida medieinfrmatin ch ge stöd i mediefrågr, medieträning. Planera ch genmföra universitetsövergripande events, cacha ch ge råd till frskarna inför deras deltagande. Erbjuda språkstöd ch översättningar Erbjuda grafisk service för prduktin av trycksaker, rllups etc Erbjuda kmmunikatinsstöd till event (ex knferenser, seminarier mm.) Sprida kännedm m frskning via trycksaker, film, pd eller sciala media. Uppdatera infrmatin på egna persnliga webbsidr, blggar ch sciala mediekntn, skapa nyhetsbrev. * Ge input till medieinfrmatin samt uttala sig i media inm sitt frskningsmråde. Ge ppulärvetenskapliga föreläsningar på universitetsövergripande events. Genmföra ch/eller delta i egna events inm sitt center/ämne * Frmulera texter till lika användningsmråden Leverera textutkast/innehåll till trycksaker Genmföra ch/eller delta i egna events inm sitt center/ämne (ex knferenser, seminarier mm.) * Ge underlag till mtsvarande kanal eller medverka. Frskningscentrum har stöd av frskningskmmunikatörer i lika mfattning. Kmmunikatinsavdelningen finansierar en del av en kmmunikatörstjänst till varje frskningscentrum. Kmmunikatören förväntas då stödja centrumet i kmmunikativa frågr men förväntas ej vara drivande. Väljer frskningscentret att ytterligare skjuta till pengar för ökat kmmunikatörsstöd har kmmunikatören en aktivare ch mer strategisk rll. Det betyder att de frskare sm har egna frskningskmmunikatörer får mer perativ hjälp än övriga frskare i genmförandet av kmmunikatinsaktiviteter (i tabellen van är dessa aktiviteter markerade med *). Frskare sm inte tillhör ett frskningscenter vänder sig till övergripande ansvarig för frskningskmmunikatin på Kmmunikatinsavdelningen. Målgrupper Utifrån vanstående resnemang har vi delat upp målgrupperna med utgångspunkt i ansvar (frskare resp. kmmunikatinsavdelningen) ch typ av kmmunikatin (relatinsbyggande resp. infrmatin). Målgrupperna anges i pririteringsrdning. 7/9

Målgrupper sm nås via relatinsbyggande insatser främst mellan frskare/frskningscenter ch respektive målgrupp Medarbetare (inm ämnet/centret) Finansiärer Samarbetspartners Frskande kllegr Målgrupper sm främst nås via infrmatins- ch PR-insatser från kmmunikatinsavdelningen Medarbetare (hela universitetet, övergripande budskap) Offentlig sektr, plitiker, beslutsfattare Näringsliv Sklr (elever ch lärare i gymnasieskla, grundskla, förskla) Allmänhet Alumner Ptentiella studenter Studenter Strategi De viktigaste vägvalen när det gäller universitetsövergripande frskningskmmunikatin är följande: Utveckla den interna kmmunikatinen för att skapa stlthet ch höja kunskapen m vår frskning ex visa upp publiceringar ch fira internt då nya prjekt kmmer in. Frskarna inm universitetet ska ckså ges möjlighet till interna mötesplatser.(digitala ch fysiska). Relatinsbyggande kmmunikatin ska användas i första hand mt målgruppen samarbetspartners ch andra intressenter på center/ämnesnivå. Säkerställ att det finns mötesplatser mellan frskare ch samarbetspartners. Tillgängliggör frskningsresultat visa på såväl bredd sm excellens i lika kanaler ch sammanhang såsm webben, ppulärvetenskapliga föreläsningar, nyhetsbrev, film, pd, öppet hus, akademisk högtid m m. Gör kmmunikatinen lättbegriplig ch intressant. Skapa ett bra kmmunikativt grundstöd mallar, utbildningar i ex medieträning, presentatinsteknik samt upprätthålla en funktin för råd ch stöd gentemt frskarna. Utbildningar bör erbjudas då det är relevant ch skarpt läge, ex inför Frskarfredag alternativt sm en del av avdelningsdagar. Använd media i så str utsträckning sm möjligt media är den kanal sm når flest målgrupper ch sm är det effektivaste sättet att nå många på. Mittuniversitetet bör intensifiera ch förbättra mediekmmunikatinen. 8/9

Annnsering ska användas mycket begränsat för att sprida frskningsinfrmatin annnser gör sällan skillnad utan det är bättre att satsa på redaktinellt innehåll via medierelatiner. Dck kan det finnas tillfällen då det är mtiverat att annnsera (ex för att marknadsföra ett event). Om behv av annnsering finns, skall detta göras i samverkan mellan arrangör ch kmmunikatinsavdelningen. Skapa metder för att premiera frskare sm är aktiva ch drivande inm frskningskmmunikatin. Visa på föredömen ch gda exempel genm utnämnandet av ambassadörer samt verka för deras möjligheter att ytterligare ägna sig åt tredje uppgiften. Insatser ch aktiviteter De kmmunikativa insatser ch aktiviteter sm genmförs under denna plans giltighetstid har tidigare specificerats under denna rubrik. För insatser ch aktiviteter under 2017 hänvisas till kmmunikatinsavdelningens verksamhetsplan för 2017, samt verksamhetsplaner för respektive centrum/avdelning. Uppföljning Uppföljning skall göras enligt nedan: Ökad kunskap m Mittuniversitetets frskning i samhället. Följs upp via varumärkesundersökning. Nulägesvärde från 2015 finns, nästa undersökning görs 2018 Ökad kunskap m Mittuniversitetet i samhället Följs upp via varumärkesundersökning. Nulägesvärde från 2015 finns, nästa undersökning görs 2018 Följs upp via målgruppsanalys i gruppen näringsliv ch samhälle. Nulägesvärde finns från 2013. Prcessen ägs av samverkansavdelningen. Ökad synlighet i media för Mittuniversitetets frskning. Antal införanden mäts halvårsvis, med fkus dels på Mittuniversitetet sm helhet men ckså per frskningscenter. Psitiva nyheter (andel av ttalt antal) Aktivitetsuppföljning. Undersökning av deltagare på evenemang (Bakgrund, nöjdhet, kunskapsnivå) Filmer, pdcasts (antal visningar, lyssningar) 9/9