Likabehandlingsplan/Trygghetsplan Plan mot kränkande behandling



Relevanta dokument
Likabehandlingsplan/Trygghetsplan Plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Gränsälvsgymnasiet/Komvux/Sfi i Övertorneå

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplanen

Skärsta friskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Nyköpings högstadium

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan med antimobbningsplan för enhet 7-9, Fröviskolan

Förskolan Frö & Freja

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium

Cybergymnasiets Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.)

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Invux Särskild utbildning för vuxna

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Läsår 16/17 Reviderad 30/8 16. Likabehandlingsplan Hörby Yrkesgymnasium

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt plan för likabehandling.

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Likabehandlingsplan läsår 2014/2015

Möckelngymnasiet Degerfors. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för grundskola F-9 samt fritidshem

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Förskolan Västanvinden

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan /15

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan. Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan och

Frötuna skola. Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för skola och fritidshem.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Kvarndammskolans likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Västerskolans mål. Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2016/2017.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Likabehandlingsplan Borås folkhögskola

Handlingsplan mot kränkning och mobbning

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Långsättersskolans likabehandlingsplan Grundskola och fritidshem

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Enligt 14 a kap. 8 skollagen och 3 kap. 16 diskrimineringslagen.

Kometskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

Jonslunds skola. Läsåret 2009/10 VISION

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Hagges skola och fritidshems årliga plan för

Vikingaskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. förskolan Linden

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan för Alunskolan f - år 6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingplan uppdaterad för Thomasskolan i Strängnäs kommun läsåret

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Stenhagenskolan

Transkript:

Likabehandlingsplan/Trygghetsplan Plan mot kränkande behandling Internationella Engelska Skolan i Örebro Kortversion av planen. Hela planen går att finna på SchoolSoft. Det går även bra att få en kopia från administrationen. 1 P age

Inledning Internationella Engelska Skolan i Örebro ska vara en arbetsplats för elever och vuxna där alla trivs och kan känna sig trygga enligt de dokument som beslutats av de styrande. Om någon upplever sig kränkt eller om någon uppmärksammar att någon blir utsatt skall denne omedelbart få hjälp. Planer finns för detta. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier; det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt här. I det här häftet kommer vi att kalla Likabehandlingsplanen/Trygghetsplanen/Plan mot kränkande behandling för enbart plan/planen. Mål Skolans personal och elever informeras muntligt och skriftligt om planen Föräldrar/målsmän informeras på föräldramöten och får till gång till en skriftlig version Vår plan ska inte vara en produkt som i första hand behandlar akuta ärenden utan den ska vara en beskrivning av hur vi arbetar för att förebygga och förhindra alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Den skall också främja positiva beteenden och styra skolan i en allt mer positiv riktning. I vår skolas regler framgår klart och tydligt att vi inte accepterar mobbning eller annan kränkande behandling. Dessa regler behandlas och diskuteras under klassråd och vid andra tillfällen vid behov. Vid ett tillfälle då en elev missköter sig använder vi oss av ett varningssystem där uppföljandet av varningen är viktig. Skolan kontaktar, oftast via mentor, hemmet och diskuterar vad som hänt efter samtal med eleven. Begrepp Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra och det har samband med diskrimineringsgrunderna som beskrivs senare. Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och det har samband med diskrimineringsgrunderna som beskrivs senare. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. 2 P age

Repressalier är om en elev drabbas negativt om eleven eller vårdnadshavare påtalat eller anmält skolan för något av ovanstående och får inte förekomma. Diskrimineringsgrunder Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (man kan tillhöra flera). Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Kön Trakasserier eller sexuella trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke- konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Skolan har ett ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. 3 P age

Kartläggning och nutidsanalys För att säkerställa hur situationen i skolan i nuläget är ska eleverna på olika sätt få möjlighet att beskriva hur de upplever situationen. Detta ska dels ske i en kvantitativ undersökning, dels i en kvalitativ del som sker genom återkommande samtal under skolårets lopp. De verktyg som används för detta är: Enkät, elevens enskilda samtal med mentorer, utvecklingssamtal samt vuxnas närvaro bland eleverna. Utvärdering föregående plan Arbetsro i klassrummet Enligt enkätundersökningen och enligt elevrepresentanterna har det blivit något bättre under skolåret men eleverna efterlyser mer samstämmighet bland lärarna. Arbetslag med dess rutiner Arbetslagsarbetet har fortsatt och är nu, läsåret 11/12, i princip helt genomfört. Eleverna märker inte mycket av detta men poängterar att samsyn behövs och här kan detta arbete ske. Elevhälsoarbetet har kommit mer i fokus med denna organisation. Diplom för goda insatser Nu är detta genomfört och ca 50 diplom har utdelats till elever vid olika tillfällen. Trygghet och miljö i vissa områden Detta arbete måste fortsätta. Under läsåret har insatser gjorts i idrottshallens omklädnings- rum med positivt resultat. Rastvaktsarbetet måste utvecklas för att få en tryggare miljö. Hur många som känner till likabehandlingsplanen Förra utvärderingen visade att 94 % kände till planen vilket nu har ökat till 97 % och vi önskar naturligtvis att detta snart blir 100 %. Vi får några nya elever varje termin vilket kan vara en anledning till siffran 97, alltså de har inte hunnit få information. Procentandelen utsatta måste gå ner Tyvärr anger fortfarande 4 % att de blir utsatta av andra elever. Förra året ansåg 3 % att vuxna på något sätt kränkte. Detta år var första terminen mycket problematisk eftersom detta ökade till 5 % till skillnad från vårterminen då endast 2 % ansåg sig kränkta av vuxen. Här agerade skolan och därmed sjönk siffran dramatiskt. 4 P age

Oro vid busshållplatserna Eleverna anser att det blivit lugnare i stort. På vintern är det värre än annars. Skolan för en dialog med bussbolag/kommun för att öppna hållplats närmre så att vi kan ha mer koll. Mentortid Eleverna tycker att detta är ett mycket bra verktyg men av deras utvärdering framgår att lärarna gör detta på olika sätt och med olika kvalitet. Eleverna vill se en jämnare kvalitet. Främjande insatser och planer för kommande läsår Arbetsro i klassrummet Eleverna tycker att det i stort har blivit bättre med ordningen och ljudnivån i klassrummet men vill att det blir mer samstämmighet bland lärarna. Detta ska tas upp i helgrupp samt diskuteras i arbetslag och enskilda samtal med ledningen. Ett arbete för att få fram en tydligare gemensam värdegrund har inletts och ska presenteras under läsåret och därefter utvärderas kontinuerligt. Trygghet och miljö i vissa områden Eleverna efterlyser fler vuxna i korridorerna generellt men särskilda områden, exempelvis utanför sal 105 samt utanför salarna 203 och 205 måste bli bättre. Förbättrat rastvaktsystem och koordinering av detta. Rastvakterna ska ha större medvetenhet om att hela skolområdet behöver tillsyn. Hur många som känner till likabehandlingsplanen Genom att arbeta med denna under hela året, inte bara i början kan vi få upp denna siffra till hundra procent. Just nu ligger den på 97% medan 99% vet vem man ska vända sig till om man känner sig utsatt. När vi får en ny elev ska mentor informera om planen och dess innehåll. Procentandelen utsatta måste gå ner Vi måste fortsättningsvis jobba med andelen som känner sig utsatta. När det gäller personalen kommer vi att ta upp detta i vårt arbete med gemensam värdegrund samt i arbetet med planen. Vårt i arbetslag underlättar för personalen att identifiera utsatta elever. Inte minst är det viktigt att detta följs upp varje lektion samt tillfällen i korridorer då något förekommer och arbetas med på det sätt som denna plan statuerar. Den personal som 5 P age

nämns av elever kommer vi att jobba intensivare med och ha täta uppföljningar så att eleverna känner att skolan tar situationen på allvar. Mentortid Som sagts ovan är detta en viktig tid för eleverna. Vi ska föra upp detta på agendan i helgrupp samt i Year Team så att kvalitén på mentortiden förbättras och blir mer likartad. Återkopplingar/feedback Eleverna anser att återkopplingen från lärarna är ojämn. Detta gör att eleverna känner sig otrygga i studiesituationen, det skapar också stress att inte veta om läraren och eleven har samma syn på hur långt eleven nått. Skolan kommer hösten 2012 att ha ett matrissystem där man kan följa hur långt man kommit och vad nästa steg är. Det här systemet tar nog en tid innan alla förstår en inarbetningsperiod. Revidering och omarbetning Planen ska utvärderas och en ny skall produceras varje år. Revideringen skall göras av representanter från elevhälsan, från pedagoggruppen samt representanter från eleverna. Det förebyggande arbetet utvärderas årligen av skolans elever via klass- och elevråd, kamratstödjare samt föräldrar generellt, via PTA/ föräldraföreningen på skolan. 6 P age

Plan för hur ett mobbningsärende tas om hand Definition av mobbning och konflikt Mobbning är när någon/några blir utsatta för negativa handlingar, fysiska och/eller psykiska, upprepade gånger och över tid, av en eller flera andra individer. Ett ojämnlikt maktförhållande föreligger mellan förövare och den utsatte. I ett konfliktläge mäter två eller flera personer sina krafter mot varandra som jämställda, i en mobbningssituation har mobbaren makt. I en jämställd konflikt finns inte detta maktutövande. Att mobba och vara osams är inte samma sak! Alla elever, föräldrar och skolans personal skall vid varje skolstart informeras om hur skolan arbetar mot mobbning. Hur kan mobbning visa sig Fysiskt att bli utsatt för våld, slag och knuffar Verbalt att bli muntligen hotad, att ges förnedrande namn (hora, bögjävel, svenne eller blatte) Text- och bildburen klotter, brev, sms, mms, e- post eller chatt Psykiskt t.ex. utfrysning och blickar Arbetsgång När en vuxen i skolan blir vittne till en situation där en elev blir utsatt för någon form av trakasserier/kränkande behandling skall följande göras: 1. Fysiska trakasserier/fysisk kränkande behandling: Vid slagsmål: Ingripa och se till att bråket upphör. Vid behov tillkallas hjälp. Ta in de inblandade i olika rum och notera deras namn och klass. Omedelbart efter det inträffade skall alla inblandade var för sig ge sin syn på det inträffade. Sedan kontaktas mentorer. Händelsen följs upp med att skolledning, elevvårdspersonal samt föräldrar kontaktas. Vid misstanke om fysisk mobbning, kontakta Trygghetsteamet för uppföljning av dess medlemmar. 2. Psykiska trakasserier/psykisk kränkande behandling: Ingripa, avbryta och se till att det inträffade bearbetas vidare. Då händelsen är av sådan art att det är befogat ska händelsen diskuteras i klass/grupp. 7 P age

Händelsen rapporteras alltid till mentorer. Händelsen följs upp med att skolledning, elevvårdspersonal samt föräldrar kontaktas. Vid misstanke om psykisk mobbning, till exempel utfrysning; ta kontakt med Trygghetsteamet för uppföljning av dess medlemmar. Åtgärder vid rapporterad mobbning Trygghetsteamet följer upp enligt utarbetad modell, samt rapporterar till skolledning, mentorer, elevhälsoteam samt föräldrar vad som görs/gjorts. Endast i undantagsfall ska en undervisande lärare ta sig an ett fall. Det är viktigt att inte förövaren/förövarna får vetskap om när samtal kommer att ske för att minska risken för uppdiktade historier. Kortfattad sammanfattning av modellen: När teamet får vetskap om ett ärende görs följande. Teamet samtalar med den utsatte för att inhämta så mycket information som möjligt. All information dokumenteras. Eleven informeras om vad som kommer att ske, uppmuntras att tala om händelsen hemma och att teamet kommer att informera hemmet. Efter detta sker en kartläggning av vad som skett och sedan förs samtal med förövaren/förövarna. Samtalen sker med två representanter från teamet. Samtalet sker strukturerat, fast och bestämt. Här kommer hjälp för att kunna ändra sitt beteende att ges. Eleven/eleverna uppmuntras tala med sina vårdnadshavare och informeras om att teamet även kommer att kontakta dem. De sistnämnda är ett viktigt stöd för eleven i processen att ändra beteendet. Uppföljningssamtal inom två veckor med båda parter. Eleverna ska veta att förväntningen är att mobbningen upphört. Om mobbningen ej upphört sker samtal igen inom ytterligare en vecka. Om mobbningen sedan inte upphört kopplas SCT in. Där beslutas hur ärendet ska gå vidare; elevvårdskonferens där åtgärder diskuteras. Detta kan exempelvis vara klassbyte, vuxenstöd, ansökan om stöd utanför skolan, anmälan till socialtjänsten. I vissa fall kan naturligtvis ett ärende leda till polisanmälan. SCT kan kontaktas tidigare i processen, den mobbade behöver mycket stöd men även en mobbare behöver stöd och riktlinjer. Arbetsordningen är en riktlinje eftersom flexibilitet och annorlunda arbetssätt aldrig kan uteslutas beroende på situationen. 8 P age

Trygghetsteam - Representanter Nils Rutqvist Lotta Kohl (SYV och livskunskapsresurs) Kajsa Sjöblom (Elevresurs/Socialpedagog) Huvudansvarig Biträdande personal Biträdande personal Elevhälsoteam (SCT Student Care Team) Rektor Biträdande rektor Kurator Skolsyster Speciallärare SYV och livskunskapsresurs Elevresurs/Socialpedagog Fritidsledare Johan Rapp Nils Rutqvist Anna Envall Christina Rudström Karina Wesslén Lotta Kohl Kajsa Sjöblom Mats Åkerstedt Rektor är ytterst ansvarig för att skolans elevhälsoteam följer arbetsgången. Åtgärder när elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal vid IESÖ 1. Om elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal på IESÖ kontaktas rektor/biträdande rektor. 2. Kontakt tas av rektor/biträdande rektor med uppgiftslämnaren och med den utsatte eller de utsatta för insamling av information. Om mobbning eller annan kränkande behandling konstateras kontaktas föräldrar. 3. Enskilda samtal hålls av rektor/biträdande rektor med den eller de i personalen som misstänks ha utsatt någon för mobbning, trakasserier eller kränkning. 4. Enskilda uppföljningssamtal hålls av rektor/biträdande rektor med de inblandade efter cirka en vecka. Tiden kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen med de inblandade gått. 9 P age

5. Föräldrar informeras av ansvarig om samtalens resultat. 6. Om överenskomna åtgärder inte följts eller inte givit önskat resultat tas beslut om fortsatt tillvägagångssätt av rektor/biträdande rektor efter uppföljningssamtalen. Arbetet dokumenteras fortlöpande och en åtgärdsplan upprättas. Om elever känner sig mobbade av någon av skolledarna vänder de sig till den andre skolledaren. Tillvägagångs- sättet följer likt ovan. Skolreglerna Skolreglerna är allmänna och rimliga förväntningar liksom i vilken allmän offentlig institution som helst. Respekt för individen, omgivningarna och andra, är hörnstenarna för skolreglerna. Skolregler gäller för alla evenemang på eller utanför skolans område. Närvaro Regelbunden och punktlig närvaro krävs för att lyckas med skolarbetet. Elever får enbart vara frånvarande eller komma för sent bara med en förälders tillåtelse, på grund av sjukdom eller oundvikliga omständigheter. Föräldrarna ska använda SchoolSoft för att meddela skolan så fort som möjligt om frånvaro eller försening, alternativt kontakta administrationen. Klädsel Eleverna måste klä sig på ett lämpligt och respektfullt sätt. Saker som bedöms olämpliga är alla kläder eller utrustningar med avbildningar av tobak, alkohol, illegala substanser och anstötligt språk inklusive sexuella anspelningar. Eleverna måste försäkra sig om att kläderna täcker kroppen väl, underkläder får ej synas. Eleverna ombeds att byta till lämplig klädsel omedelbart. Respekt Respekt måste visas för alla i skolan för att alla ska trivas. Elevernas beteende mot andra, vuxna och skolans faciliteter måste vara av högsta kvalitet. Avsiktlig och överlagd olydnad kommer inte att tillåtas. Mat och dryck IES Örebro förespråkar en hälsosam livsstil och därför vill vi att eleverna äter hälsosamt och ordentlig mat. På grund av detta är inte tuggummi eller godis tillåtet på skolans område. Mat och dryck är endast tillåtna i Elevcafeterian. Endast frukt eller vatten är tillåtet i elevens skåp. 10 P age

Förbjudna saker Alkohol, tobak, narkotika, vapen och andra liknande saker är aldrig tillåtna i skolan. Begränsade saker Jackor skall tas av när man kommer in i skolan och placeras i skåpen liksom hjälmar, mössor och andra huvudbonader om de inte bärs av kulturella eller medicinska skäl. Skateboards och inlines får användas på skolans område om hjälm används. Snöbollar får ej kastas på skolans område eller vid bussområdet p g a hälso/säkerhetsfaktorer. Kameror får ej användas utan tillstånd från administrationen. Mobiltelefoner och MP3 Spelare Mobiltelefoner får inte användas någonstans i skolbyggnaden och skall förvaras i skåpet. Utomhus är mobiltelefoner tillåtna. MP3 spelare får bara användas i Elevcafeterian. Dessa saker kan beslagtas och förvaras säkert av skolan om de används olämpligt. Eleverna kan hämta dem i slutet av dagen. Om någon av dessa apparater ses eller hörs i ett klassrum kommer en kvarsittning att ges direkt och apparaten kommer att beslagtas för säker förvaring som ovan. Tillstånd att lämna skolan Skolan är ett slutet skolområde. Om en elev måste lämna skolan under schemalagd skoltid måste den ha tillstånd av sina vårdnadshavare/mentor. Vårdnadshavare ska kontakta skolsekreteraren och informera skolan om så är fallet. Om tillstånd ges måste eleven anmäla att den lämnar skolan och även när eleven kommer tillbaka. Detta anmäls till skol- sekreteraren. 11 P age