Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Relevanta dokument
Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Teaching Recovery Techniques en gruppintervention för barn med trauma

FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Teaching Recovery Techniques som första linjens intervention till ensamkommande flyktingbarn med PTSD

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

BRIS. ØGruppstöd : TRT, familjehem och stöd till barn som förlorat en förälder i suicid. Bris Linköping : Region Öst. 3 Anställda. bris.

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Traumamedveten omsorg

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Till dig som är barn och lider av ångest

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Trauma och återhämtning

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Sverige är väldigt vackert.

Lite info om hälsa & livsstil

Kris och Trauma hos barn och unga

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Krisstöd vid allvarlig händelse

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

NEUROFEEDBACK. -En metod för att behandla traumatiserade patienter? Farzad Pakzad Stavanger 7 Juni 2019

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Seeking Safety. Bakgrund. Introduktion till behandlingsprogrammet. Seeking Safety på Behandlingsgruppen i Göteborg. Vad säger deltagarna?

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

EMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Traumamedveten omsorg

Att arbeta med suicidnära patienter

PSYKOLOGISK FÖRSTAHJÄLP

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

till dig som varit med om en allvarlig händelse

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Professionellt bemötande & förhållningssätt

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

TRAUMA OCH MIGRATIONSRELATERAD STRESS. Luleå

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Post Traumatisk Stress

Tortyrskada flykting. i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping

Att förstå posttraumatisk stress

Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Child Parent Psychotherapy, CPP

Ångestsyndrom-Anxiety

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Att komma hem från utlandstjänst är att återgå till det vanliga livet bland människor som inte varit med.

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Konferens på Kalmar teater den Galleri Monica Strandberg

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

SMART Utbildningscentrum

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

FÖRSTA LINJEN I MALMÖ

Transkript:

Teaching Recovery Techniques Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Vad hände? 35 700 ensamkommande 2015 6-12 månaders kö Asylsökande - Inte stabil nog för TF-CBT behandling (?) Starka unga killar med massor av livskraft Instabil politisk situation, åtstramningar Risk för suicid och droger 2

Riskfaktorer för drogmissbruk Tillgång till droger Psykosocial situation Ärftlighet

! CRIES- 8! I nstruktioner till personalen och information som ska fyllas i finns på baksidan! Nedan följer en lista på upplevelser som personer haft efter stressfulla livshändelser. Läs varje fråga och sätt kryss i den rutan som stämmer bäst överens med hur det varit för dig den senast e veckan. Under den senaste veckan 0 Aldrig 1 Sällan 3 N ågr a gånger 5 Oft a 1. Har du tänkt på det som hände även när du inte ville det? 2. Har du försökt att radera det som hände ur minnet? 3. Har du haft perioder med starka känslor kring händelsen? 4. Har du hållit dig undan saker eller situationer som påminner om händelsen? 5. Har du försökt låta bli att tala om det som hänt? 6. Har bilder från händelsen dykt upp i dina tankar? 7. Har saker du upplevt fått dig att tänka på händelsen? 8. Försöker du låta bli att tänka på händelsen?

Mentometerfråga: Vilka av dessa är symtom på posttraumatisk stress? A. Återupplevande av händelsen B. Överaktivering C. Undvikande D. Initiativlöshet E. Aggressivitet F. Samtliga ovan G. A+B+C H. A+B+D

Huvudsakliga symtom av PTS Återupplevelse av händelsen (intrusion) Flashbacks, mardrömmar Överaktivering (arousal) Hjärtklappning, sömnproblem, värk, irritabilitet Undvikande (avoidance) Undvikande beteenden pga rädsla

Missbruk av droger är vanligt hos individer som lider av posttraumatisk stressyndrom (PTSD) och är ett känt fenomen hos personer som deltagit i krig.

En nivåstrukturerad vård för PTSD Individualterapi Teaching Recovery Techniques Traumamedveten omsorg 8

Arbetsboken har satts ihop av Ayse Yalin, Bergin Levent och Nazan Kaya i samarbete med UNICEF Teaching Recovery Techniques Arbetsboken till Barn och krig Boken är avsedd att användas med manualen Barn och krig som är skriven av Atle Dyregrov på Center for Crisis Psychology i Bergen, samt Patrick Smith och William Yule på Institute of Psychiatry i London, i samarbete med Leila Gupta, Sean Perrin och Rolf Gjestad. Svensk översättning: Emma Stenvall Karin Fängström Children and War Foundation, Bergen, Norway (1999, reviderad 2002, 2012, 2014) 3

Teaching recovery techniques vad är det? Utvecklat av psykologer och forskare på Children and War Foundation Manualbaserat, bygger på traumafokuserad KBT Ges i grupp: 8-10 barn, 5 tillfällen á 2 timmar plus hemläxor Alltid två ledare per grupp Två träffar för omsorgspersoner Utvecklat för låginkomstländer Kan utövas av professionella utan förkunskaper om trauma eller terapeutiskt arbete med barn Utbilda utbildare -system

TrT syftar till att minska posttraumatiska stressymtom Tankar Återupplevande Session 1&2 PTS Session 1 Känslor Undvikande Session 4-5 Kroppsliga reaktioner Upphetsat känsloläge Session 3

Resultat N=55 med baslinjedata 84 % hade måttlig eller svår depression 45% hade självmordstankar-eller planer 62% upplevde negativa livshändelser under kursens fem veckor (53% upplevde positiva) Samtliga var mitt i asylprocessen 33% avhopp innan den första träffen (ingen skillnad i CRIES mellan dessa och deltagarna) 82% närvaro bland dem som gick hela kursen 12

Förändring MADRS N=46 P = 0.0003

Förändring CRIES N=46 P =0,0167

Uppföljning 3-6 månader efter gruppen Svarsfrekvens n % Screening?? Föremätning 105 100,00 Eftermätning 88 83,81 3-6 månader 59 56,19 Ingen skillnad i ålder eller baslinjemätning mellan gruppen som kunnat följas upp respektive inte kunnat följas upp

CRIES efter tre månader BRIS grupper med (N=49)

MADRS-S efter tre månader BRIS grupper med (N=49)

35% Andel ungdomar som återhämtat sig från sina PTSD- respektive depressionssymtom 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Eftermätning Återhämtat sig CRIES 3-6 månader Återhämtat sig MADRS

Normalisering Man trodde att man var ensam om de här tankarna men sen när man kom in i gruppen och såg de andra, då kände man, ja men nu känns det lite lättare för att jag är inte ensam i det här problemet.

Värdefulla verktyg De här teknikerna vi har lärt oss har varit bra. Lugnet man fick efter att man gjort de här övningarna, det var fantastiskt, att kunna känna det här lugnet.

Socialt stöd Vi var så bekväma i gruppen, vi kunde parta med varandra som en vän, som en bror. Det var jättetrevligt i den här gruppen, vi har varit med och det var rätt

Begriplighet De saker som har hänt oss, det glömmer man ju aldrig. De andra har inte våra problem. Andra människor, de är ju mer fria.

Hanterbarhet När jag kom till den här gruppen hade jag ingen kontroll alls över mig själv, för att allt jag har varit med om har påverkat mig väldigt mycket och det var det som styrde mig. Så att gruppen hjälpte mig att få kontroll över mig själv.

Meningsfullhet Det absolut svåraste man kan vara med om är att lämna sin familj och flytta någon annanstans och inte kunna träffa dem. Vi har lämnat det här bakom oss så jag tror vi kan klara av vad som än händer.

Ny studie I den randomiserade studien mäter vi också Depression, ångest, tilltron till den egna förmågan och livskvalité I en mindre grupp tar vi blodprover på steroidhormoner Behov av booster? TRT-skolfokus TRT-familjefokus Kontaktperson: Elin.Lampa@pubcare.uu.se