DEN NYA BUSSTERMINALEN I SLUSSEN: UTMANINGAR OCH LÖSNINGAR

Relevanta dokument
PM BERGTEKNI K, AL TERN A TI V 1 B

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B

PM Omfattning av ny bussterminal i Katarinaberget

Din resa via Slussen

Jämförelse mellan Katarinaterminalen och bussterminalen i SLUSSEN plan B

Startpromemoria för planläggning av ny bussterminal för Nacka- och Värmdöbussarna vid Slussen, del av fastigheten Södermalm 7:87 m fl.

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Tidplan, mängder och kostnader

PM Berg- och sprängning, rev. 1

Information avseende Slussen - lägesredovisning november 2012

SJÖSTADSHÖJDEN. Konstruktion

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Information om driftsättningen av den tillfälliga bussterminalen vid Slussen

Yttrande över utställd detaljplan för ny bussterminal för Nacka- och Värmdöbussarna vid Slussen

Nya Slussen Hantering av brand och olyckslaster. Lisa Jacobsson, Bitr. projektchef Bo Wahlström, Teknisk specialist Brandskydd

Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget

Svar på skrivelse från (MP) om Slussenterminalen

Nya Slussen. - från trafiklösning till mötesplats. Eva Rosman. The Capital of Scandinavia

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen

RAPPORT. Slussen Bussterminal VISSIM STOCKHOLMS STAD TRAFIKKONTORET

KULTURFÖRVALTNINGEN. Förslag till beslut. Sammanfattning. Till Kulturnämnden. Handläggare: Anna-Karin Ericson Telefon:

Upphandling av Slussens entreprenader. Mats Ricknäs

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

BUSSTERMINAL PLANBESKRIVNING. Dp FÖR NACKA- OCH VÄRMDÖBUSSARNA VID SLUSSEN

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

BRATTERÅSGATAN, GÖTEBORG. Bergteknisk besiktning juni Upprättad av: Jim Ekliden. Granskad av: Björn Sandström

N Y R É N S T Y R É N S E L U K A J P L A N A L T. B Ö J D B R E D B R O J U N I N Y A S L U S S E N

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare

VÄGPLAN SAMRÅDSHANDLING. PM Bergteknik 2B (10) Anders Lindqvist Projektnamn Objektnummer / KM Uppdragsnummer. E18 TPL Bergshamra

Förslag till principer för utformning av förstärkningssystem.... Lars Rosengren

Älvsborg 68:5 - Geo-, bergoch markmiljöutredning för detaljplan

vid Slussen i stadsdelen Södermalm, Dp

Postal address Telephone Barkarbacken (0) (Office) lars.rosengren@bergkonsult.se SE Falun SWEDEN

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen

Ett rökfritt Slussen Motion av Åsa Hagelstedt (v) (2009:4)

Riktlinjer för val av geoteknisk klass för bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling.... Lars Rosengren

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

Förslag till detaljplan för Bussterminal vid Slussen del av Södermalm 7:87 i stadsdelen Södermalm, S-Dp/S-TDp

Aktuell information om Norsborgs tunnelbanedepå

Solna United Kv Tygeln. Solna United Kv Tygeln. PM Bergteknik Upprättad av: Emil Rudegran Granskad av: Erik Westerberg

Exempel på knutpunkter

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

SVERIGE UNDER MARK SWEDEN UNDERGROUND

Geologisk utredning för kv. Minnet

BUSSTERMINAL GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Dp FÖR NACKA- OCH VÄRMDÖBUSSARNA VID SLUSSEN

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Startpromemoria för planläggning av ny bussterminal för Nacka- och Värmdöbussarna i Katarinaberget invid Slussen

Projektbeskrivningar - ingående delprojekt i samordningsprojektet centrala Nacka, 9258

PM Vibrationer. Västlänken och Olskroken planskildhet PM 2014/ Maria Olovsson & Annika Lindblad Påsse, MPU

vid Slussen i stadsdelen Södermalm, Dp Minoritetsåterremiss från kommunfullmäktige den 28 maj 2012

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN

B - PM Bergteknik. Analys av teknisk och administrativ schaktgräns ovanför tunnlar tillhörandes Södra Länken. Uppdrag nr. 18U1660

Detaljplan för Kalven 1:138

Bilaga 1. Resonemang kring regelverken

TRAFIKKONTORET Tillgänglighetsprojektet. Goda exempel. Entréer

RAPPORT SJÖDALSBACKEN BERGRUM - FÖRSTUDIE [Sweco civil AB] [Carl Johan Gårdinger] Sweco

KB Hålstenen 2. Nobelberget Nacka. PM Bergteknik Upprättat av: Stefan Bognar Granskad av: Tomas Karlberg Godkänd av: Michael Lindberg

Attitydmätning Slussen Hösten 2017

Samlad effektbedömning

Världens bästa lilla flygplats. Din flygplats. Nära dig.

Nya Slussen. Fler mötesplatser Mer plats för gående, cyklister och kollektiv trafik Rent dricksvatten och minskad översvämningsrisk

Utredningsbeslut för upprustning bytespunkt Slussen

PM Berg Kv. Bysten, Skulptörvägen Stockholm

Remiss från Stadsbyggnadskontoret, S-Dp Förklara beslutet omedelbar justerat.

Projekt Slussens val av upphandlingsform baserat på risker och möjligheter. Mats Ricknäs

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Förstärkningsåtgärder i samband med utbyggnad av tunnelbanan. Genomförandebeslut

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

TRAFIKBULLER BUSSTERMINALEN SLUSSEN

Beslut om stationsnamn nya tunnelbanan

Tunnelbana till Nacka, yttrande över förstudie

Stockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana

PM RISKUTREDNING RISSNE ÅVC

PM GEOTEKNIK. Hallegårdsvägen Partille PARTILLE KOMMUN PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN UPPDRAGSNUMMER FÖRHANDSKOPIA

Frågor och svar till FAQ på hemsida

är öppen för på- och avstigning.

Nästa Slussen. Fler mötesplatser Mer plats för gående, cyklister och kollektiv trafik Rent dricksvatten

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort.

Centrala Nacka trafikutredning

Stockholm Till Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box Stockholm

RD-pålvägg i Trondheim. StålpåleDag 2011 Stockholm

Samlad effektbedömning

Utredning om en permanent koppling för gående mellan Katarinavägen och Stadsgårdskajen. Svar på uppdrag från kommunstyrelsen (Tk + Explk + Sbk)

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Åkalla - Barkarby station.

Baneseminar Multiconsult Upphandling Entreprenaden Samverkan Kontraktet Erfarenheter. Björn Kruse Upphandlingschef Projekt Citybanan

Väg 73 Trafikplats Handen

PM TRAFIK HUS 13. Dp Hus 13, Nacka strand Trafik

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM

IDÉSTUDIE Östra Länken med tunnelbana

ALTERNATIVREDOVISNING BUSSTERMINAL VID SLUSSEN

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Begäran om Transportstyrelsens tillsyn av bussterminalen i Katarinaberget i Stockholm från resenärssäkerhetens synpunkt

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

SLUSSEN plan B. Bättre och snabbare - till en lägre kostnad

Överklagande av detaljplan för bussterminal i Katarinaberget, Dnr

Agenda Introduktion & Bakgrund Hur strukturera grunddata i MC? Lösningsförslag i MasterConcept. Objekt, Material, Resurs etc.

opera stadsgårdskajen

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Justerat den 12 april 2011 Anslaget den 14 april 2011

Transkript:

BERGTEKNIKDAGEN 21 MARS DEN NYA BUSSTERMINALEN I SLUSSEN: UTMANINGAR OCH LÖSNINGAR Muaz Alzouby, WSP Sverige AB Andreas Ehlis, WSP Sverige AB Abstrakt För att möta Stockholms kontinuerliga utveckling kommer Slussen att byggas om och en bussterminal sprängas ut i Katarinaberget. Bussterminalen ska utformas som ett bergrum med plats för både resenärer och busstrafik. Att utföra bergsprängningsarbetena för den nya bussterminalen innebär att ca 273 000 kubikmeter berg ska tas ut. Närliggande byggnader, befintliga bergrum i Katarinaberget och bergslänten mot Stadsgårdsleden påverkar utformningen av terminalen. Dessa ställer projektet inför bergtekniska utmaningar, så som exempelvis stora spännvidder och låg bergtäckning. Tre stora bergrum med spännvidd på upp till 24 m utgör vänthall för passagerare och körytor för bussarna. Den drygt 11 meter breda tunneln för busskörytorna passerar under ett befintligt bergrum, den så kallade Snurran, med endast 2,5 m bergtäckning. Att integrera befintliga utrymmen till den nya bussterminalen bidrar till projektets komplexitet. Andra utmaningar som projektet ställs inför är till exempel. Förskärningen till infartstunneln avslutas i ett påslag med en spännvidd på 29 meter. En passage till terminalens entréhall från tunnelbanans entré vid Götgatan ska byggas. Detta kommer att kräva ett genomslag till tunnelbanan. Entrén vid Lokattens trappor kommer innebära att tunnelarbeten utförs innanför den befintliga trappan, vilken ska bevaras. Hänsyn till dessa och andra bergtekniska utmaningar tas redan i projekteringsskedet, vilket WSP ansvarar för med stort fokus på riskhantering och produktionsanpassad design, här beskrivs några av de utmaningar som projektet innebär samt hur de hanteras. Bakgrund Slussen i Stockholm har byggts om vart hundrade år sedan 1600-talet. Anläggningen har vid varje ombyggnad anpassats till Stockholms utveckling och de funktioner som behöver lösas på platsen. Dagens anläggning är en komplicerad infrastrukturell knytpunkt bestående av en mängd brokonstruktioner underbyggda med lokaler för handel och service. I anläggningen finns även anordningar för slussning och avbördning samt ett betydande system av ledningar för bland annat vatten, avlopp, gas, el och tele. Slussen är också en mycket viktig nod för kollektivtrafiken och regionens näst största bytespunkt mellan bland annat tunnelbana, stadsbussar och bussar till Nacka och Värmdö. Bussterminalen i Katarinaberget skall utformas som ett bergrum med plats för både resenärer och busstrafik där smidiga bytesmöjligheter ska erbjudas till övrig 265

BERGDAGARNA 2018 kollektivtrafik i form av tunnelbana, Saltsjöbanan, stadsbussar och eventuell framtida stadsspårväg. Vidare ska den nya terminalen ge goda entrémöjligheter till omgivande gatunät och om behov finns också ändamålsenliga kopplingar till övriga verksamheter så som en framtida handelsplats inom projekt Slussen. Bussterminalen Infarten till bussterminalen kommer ske från Stadsgårdsleden, en bit väster om Lokattens trappor. Portalen till bussterminalen i bergslänten mot Stadsgårdskajen har en spännvidd på hela 29 meter. I bussterminalen kommer det vara vänstertrafik, när bussarna kör in i garaget kommer de först via infartsrampen till ankomsthallen som ligger i den södra delen av anläggningen. I väster av anläggningen passerar bussarna under Snurran i en tunnel med en spännvidd på drygt 11 meter och endast 2,5 meter bergtäckning till det befintliga bergrummet innan bussarna vänder under Entréhallen. Efter passagen under Entréhallen kommer sedan bussarna in i avgångshallen i norra delen av Bussterminalen. Mellan ankomsthallen och avgångshallen ligger vänthallen, dessa tre stora bergrum förbinds med 18 tvärtunnlar. Mellan ankomsthallen med en spännvidd på ca 24 m, vänthallen med en spännvidd på ca 18 m, avgångshallen med en spännvidd på ca 21 m och tvärtunnlarna har berg sparats. Dessa bergpelare har en nyckelroll i anläggningen, då anläggnings stabilitet beror av dem. Stor vikt har lagts under projektering på att dimensionera dessa. Figur 1 Översikt över bussterminalen. 266

BERGTEKNIKDAGEN 21 MARS Från Stadsgårdskajen kommer ytterligare en passage in till bussterminal via Lokattens trappor. Tunnel ska drivas bakom den befintliga trappan som i samband med det renoveras. I väster kommer huvudentrén till Bussterminalen ske via det befintliga Katarinagaraget. En passage kommer även via tunnelbanans entré vid Götgatan. Här kommer det krävas utmanande bergarbeten i närheten av den befintliga perrongen i Slussen tunnelbanestation för att skapa passagen in till bussterminalen. Bergarbeten som kommer utföras samtidigt som tunnelbanan och den närliggande perrongen är i drift. Integrering av befintliga bergrum Passage av Snurran I det sydvästra hörnet av bussterminalen kommer ankomsthallen passera under den befintliga Snurran, se Figur 1, med endast 2,5 meters bergtäckning, och Figur 2. Spännvidden på ankomsthallen då den passerar Snurran är drygt 11 meter. I den västra delen passerar även en befintlig tunnel mellan Snurran och ankomsthallen, denna tunnel ska fyllas igen innan arbetet med ankomsthallen påbörjas. Med tanke på den komplexa dimensioneringssituationen kommer en robust förstärkningslösning att användas som kan hantera potentiella orsaker till stabilitetsproblem. En rörskärm borras och tangerar den yttre teoretiska tunnelkonturen. Rörskärmen består av rör som installeras med ett inbördes avstånd på 0,4 m från anfang till anfang. Hål borras parallellt med tunneltaket innan drivning, i hålen placeras rör som gjuts in. Figur 2 Sektioner genom Snurran och projekterade bergrum. Rörskärmen kommer sedan att friläggas vid varje salva för att möjliggöra applicering av sprutbetong mot rörskärmen. På grund av Snurrans storlek och den längd som behöver förförstärkas utförs rörskärmen i två omgångar med överlapp, se principskiss i Figur 3. Bergschakten utförs med pilot och stross som förstärks succesivt med sprutbetong och korta ingjutna bultar. En begränsad salvlängd tas ut och förstärks med sprutbetong. Bultar sätts mellan vartannat rör, vilket ger systematisk bultning. Bultarnas längd anpassas så att de inte 267

BERGDAGARNA 2018 sticker ut i Snurran. När bergschaktet är klart kompletteras passagen under Snurran med ytterligare ett lager sprutbetong. Figur 3 Profil genom Snurran och projekterade bergrum. Genomslaget till Tunnelbanan Från tunnelbanans ingång vid Götgatan kommer en anslutning till bussterminalen upprättas, Södra Entrén. Via en rulltrappa tar resenärerna sig till Entréhallen. Anslutningen sker via ett befintligt utrymme i Slussens tunnelbana. För att skapa denna passage kommer ett genomslag i berg genomföras. Genomslaget till Slussens tunnelbana blir under det befintliga bergutrymmet på samma bottennivå som Slussens tunnelbana. Motiveringen för genomslaget är för att en eventuell bergskiva som bedöms vara instabil och kommer förmodligen rasa vid bergschaktarbeten om inte åtgärder sätts in. Att det finns bärande konstruktionen inom det planerade genomslaget idag kräver att nya konstruktioner intill spåret i tunnelbanan ska byggas för att ersätta de bärande konstbyggnaderna. Dessutom kommer de nya konstruktioner att åstadkomma ett arbetsutrymme för genomslaget. Den delen närmast Slussen tunnelbana ska vajersågas för att reduceras vibrationerna samt säkerställa ett kontrollerat bergutfall. Bergschaktrestriktioner på grund av omgivningspåverkan studeras närmare under bygghandlingsskedet innan salvlängder för borrning- och sprängningsarbete samt exakta längden på den sågade delen bestäms. Trafiken på tunnelbanan ska inte påverkas och arbetet för genomslaget ska planeras så att det kan utföras utan att påverka trafiken. 268

BERGTEKNIKDAGEN 21 MARS Figur 4 Anslutning till befintlig tunnelbana. Gula ytor är befintliga ytor i Katarinagaraget, ljusgrå ytor befintlig tunnelbana och mörkgråa ytor är nyprojekterade bergrum. KF Skyddsrum Det finns ytterligare ett befintligt bergutrymme som ligger i närheten av den planerade bussterminalen. Det är ett övergivet skyddsrum (KF:s skyddsrum). Bergutrymmet är förlagt norr om bussterminalen mellan avgångshallen och Stadsgårdens bergskärning. En del av skyddsrummet kommer att bli en del av den färdiga tunnelkonturen för bussterminalen, se Figur 5. Integrering av skyddsrummet börjar med systematisk bultning i tak. Sedan fylls rummet igen med betong. För att säkerställa betongen stabilitet samt förstärka den kommande takkonturen ska stålelement installeras. Lösning detaljeras under bygghandlingsskedet, speciellt vad det gäller förstärkning av den nya tunneln samt omfattningen och egenskaper på fyllningen. 269

BERGDAGARNA 2018 Figur 5. Sektion som visar hur den nyprojekterade avgångshallen delvis går genom ett övergivet skyddsrum. Generellt gäller att befintliga bergutrymmen som inte ska införlivas i bussterminalens funktioner ska återfyllas innan bergschaktarbeten påbörjas i deras närhet. Tack Vi vill tacka våra kollegor på WSP, vår teknikansvarige, alla bergprojektörer och geologer. Vi vill givetvis också tacka kollegor på andra teknikområden för gott samarbete och bra samordning. Ett stort tack också till Stockholms Stad, Exploateringskontoret och projektledningen. 270