Befolkningsprognos 218-227 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se
Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 218-227. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år 217. Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet. I slutet av april publiceras prognosen för de tio kommundelarna: Rotebro, Viby, Norrviken, Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg, Sjöberg, Helenelund och Järvafältet. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sollentuna kommun. Befolkningsprognosen för Sollentuna redovisas i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Marie Jesson, kommunledningskontoret, tel: 8-579 218 4, e-post: marie.jesson@sollentuna.se Sollentuna 218-3-14 2
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Befolkningsutveckling 197 217... 5 3 Uppföljning av förra årets prognos... 7 4 Prognos... 8 4.1 Folkökning... 8 4.2 Folkmängd... 9 4.3 Åldersförändringar... 9 5 Antaganden... 12 5.1 Antaganden om barnafödandet... 12 5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling... 13 5.3 Födda och döda... 14 5.4 Antaganden om flyttningar... 15 5.4.1 Utflyttning... 15 5.4.2 Inflyttning... 16 5.4.3 Inflyttarnas åldersfördelning... 18 6 Osäkerhet i prognoser... 18 6.1 Slumpfel... 19 6.2 Fel i antaganden... 19 6.3 Fel på grund av planavvikelser... 19 6.4 Modellfel... 19 7 Tabellbilaga... 2 7.1.1 Folkmängd: planeringsåldersklasser... 2 7.1.2 Folkökning: planeringsåldersklasser... 2 7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser... 21 7.1.4 Folkmängd: 1-års klasser för personer 1-2 år... 21 7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 217 och prognos 218-227... 22 7.1.6 Bostadsantaganden. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun... 22 3
1 Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden 218 227 och utgår ifrån befolkningen vid det senaste årsskiftet. Befolkningen är uppdelad i kön och ålder i ettårsklasser. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen i olika åldrar flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens observerade utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sollentuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 217 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 825 personer, vilket motsvarar 1,2 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,7 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket, som ökade med 1,3 procent. Sista december 217 hade kommunen 71 848 invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 685 barn och 464 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 221 personer. Antalet personer som flyttade in var 6 473 och antalet som flyttade ut var 5 878 och flyttnettot var därmed 595 personer. Det var flyttningar mot utlandet som låg bakom det positiva flyttnettot. Flyttningsnettot mot utlandet var 612 år 217 medan flyttningsnettot mot övriga kommuner i riket var -17. Folkökningen antas vara som störst år 22 fram till år 225, när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet in i åldrar där barnafödandet är högt. Kommunens folkmängd var 71 848 personer vid årets slut år 217. Under 221 beräknas folkmängden överstiga 76 personer och tre år senare, år 224, överstiga 8. Vid utgången av år 227 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till över 84 personer. Fram till år 227 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 376 fler år 222 jämfört med år 217 och cirka 1 44 fler år 227. Det beror främst på att personer i åldern 3 till 44 år antas öka under prognosperioden. I skolåldrar är det främst åldersgruppen 16 till 18 år som väntas öka mycket. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 227 antas åldersgruppen 8 till 84 år att ha ökat med nästan 1 personer och 85 år eller äldre att ha ökat med 6 personer. 4
2 Befolkningsutveckling 197 217 Under år 217 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 825 personer, vilket motsvarar 1,2 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,7 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,3 procent. Sista december 217 hade kommunen 71 848 invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 685 barn och 464 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 221 personer. Antalet personer som flyttade in var 6 473 och antalet som flyttade ut var 5 878 och flyttnettot var därmed 595 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sollentuna kommun perioden 197 217 Folkökning Folkmängd 1 6 1 4 Folkökning Folkmängd 8 7 1 2 6 1 5 8 4 6 3 4 2 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sollentuna kommun åren 197 217. Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda samtliga år. Som mest barn har det fötts i mitten av 2-talet men barnafödandet var även högt i början av 199-talet. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sollentuna har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd ett högre antal döda. 5
Diagram 2 Födda och döda i Sollentuna kommun perioden 197 217 Antal 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Födda Döda 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sollentuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Ungefär hälften av åren har det varit fler personer som flyttat från Sollentuna till annan kommun i riket, än som flyttat till Sollentuna från annan kommun. De senaste dryga 1 åren har dock inrikes inflyttningen varit större än utflyttningen, 216 och 217 var dock utflyttningen större än inflyttningen. Inflyttningen från utlandet har varit större än utvandringen ända sedan mitten av 197-talet. 217 var inrikes flyttningsunderskottet -17 personer och invandraröverskottet 612 personer. Invandringen bidrog således mer till folkökningen år 217, även om Sollentuna också hade en stor inrikes inflyttning och stort barnafödande. Diagram 3 Flyttningar i Sollentuna kommun perioden 197 217 Antal 6 5 4 Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandrare Utvandrare 3 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 6
3 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 217 överskattade folkökningen år 217 med 174 personer. Ungefär hälften av prognosfelet låg i flyttningsnettot och hälften i födelseöverskottet. Sett till antal personer var överskattningen störst i åldern år och i åldern 25 till 29 år. Ser man istället till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, är det som störst för -åringar. Detta kan till stor del förklaras av att fruktsamhetstalen i Sollentuna kommun sjönk år 217. I antagandet för fruktsamheten antogs Sollentuna följa rikets utveckling under prognosperioden, då kommunen historiskt har följts rikets utveckling ganska väl. Men den fruktsamhetsuppgång som Statistiska centralbyrån antog i befolkningsprognosen för riket blev inte av. Istället sjönk fruktsamheten i riket under år 217. Tabell 1 Diagram 4 Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder 217 217 skillnad skillnad 87 724 83 11.5% 1-5 4 515 4 5 15.3% 6-12 7 631 7 643-12 -.2% 13-15 3 114 3 127-13 -.4% 16-18 2 673 2 749-76 -2.8% 19 892 869 23 2.6% 2-29 8 288 8 87 21 2.5% 3-44 14 34 14 37-3 -.2% 45-64 18 465 18 487-22 -.1% 65-69 3 9 3 5 4.1% 7-74 3 251 3 256-5 -.2% 75-79 2 252 2 248 4.2% 8-84 1 391 1 39 1.1% 85-89 834 839-5 -.5% 9-562 554 8 1.5% 1-5 6-12 13-15 16-18 19 2-29 3-44 45-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9- Summa 72 22 71 848 174.2% -2 2 4 7
4 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 4.1 Folkökning Folkökningen antas vara som störst i mitten av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt 5.4.2. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet upp i åldrar där barnafödandet är högt. Bostadsbyggandet bidrar även till en ökad andel av befolkningen i barnafödande åldrar. Diagram 5 Folkökningen i Sollentuna kommun, observerat åren 197-217 och prognos för åren 218-227 Antal 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 8
4.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var 71 848 personer vid årets slut år 217. Under 221 beräknas folkmängden överstiga 76 personer och tre år senare, år 224, överstiga 8. Vid utgången av år 227 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 84 personer. Diagram 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, observerat åren 197-217 och prognos för åren 218-227 Antal 9 8 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 4.3 Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 217 i jämförelse med prognosen för slutet av 222. Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt utom för personer i åldrarna 25 till 4 år. Det väntade bostadsbyggandet ger en relativt hög inflyttning och en stor andel av dessa inflyttare är i åldrarna 25 till 4 år. Att antalet personer i åldern 25 till 4 beräknas öka kraftigt medför i sin tur att antalet barn ökar. Det ökade antalet barn beror alltså främst på den inflyttning som bostadsbyggandet genererar. Antalet personer i 2 till 25 års ålder minskar i takt med att babyboom-barnen från slutet av 198-talet och början av 199-talet blir äldre. Även personer kring 7 års ålder minskar i takt med att 4-talisterna når högre åldrar. De stora barnkullarna födda på 4-talet medför att antalet personer i Sollentuna som är 75 år eller äldre ökar markant fram till år 222. 9
Diagram 7 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observerat 217 och prognos för 222 Antal 1 4 1 2 1 8 6 4 2 SCB 217 222 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Folkmängden antas öka i nästan samtliga åldersgrupper fram till år 222, diagram 8. Undantagen är åldersgruppen 6-12 år och 7-74 år som beräknas minska fram till år 222. Under senare delen av prognosperioden, åren 223 till 227 ökar folkmängden i samtliga åldersgrupper utom 13-15 och 75-79 år. Minskningen av personer som är 7-74 år fram till år 222 och den följande minskningen i åldersgruppen 75-79 år är ett resultat av att den stora gruppen födda på 4-talet åldras och istället kommer de mindre födelsekullarna från 195-talet upp i dessa åldrar. Sett över hela prognosperioden fram till utgången av år 227 har samtliga åldersgrupper ökat utom 7-74-åringar. Fram till år 227 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 376 fler år 222 jämfört med år 217 och cirka 1 44 fler år 227. Det beror främst på att personer i åldern 3 till 44 år antas öka under prognosperioden. I skolåldrar är det främst åldersgruppen 16 till 18 år som väntas öka mycket. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 227 antas åldersgruppen 8 till 84 år att ha ökat med strax under 1 personer och 85 år eller äldre att ha ökat med över 6 personer. 1
Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd 217-12-31 Antal 3 5 3 222 227 2 5 2 1 5 1 5-5 1-5 6-12 13-15 16-18 19 2-29 3-44 45-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9- -1 Ålder Tabell 2 Utfall 217, prognos för 222 och 227 samt förändring jämfört med folkmängd 217 Utfall Prognos Förändring jmf 217 217 222 227 222 227 1-5 45 4876 5544 376 144 6-12 7643 7388 7836-255 193 13-15 3127 3377 3261 25 134 16-18 2749 3372 3448 623 699 19 869 117 1127 148 258 2-29 887 9159 174 1 72 1987 3-44 1437 15678 1735 1 38 2935 45-64 18487 19953 21173 1 466 2686 65-69 35 316 356 11 555 7-74 3256 2786 2911-47 -345 75-79 2248 2875 2521 627 273 8-84 139 1847 2377 457 987 85-89 839 95 1289 111 45 9-554 619 71 65 156 Totalt 71 848 77 94 84 161 6 92 12 313 11
5 Antaganden 5.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 217 var den summerade fruktsamheten 1,6 barn per kvinna i Sollentuna kommun. Det var under nivån för hela riket som låg på 1,78 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Sollentuna har under slutet av 199-talet och början av 2-talet haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, för att de senaste åren närma sig riksgenomsnittet. 212 sjönk fruktsamheten under riksgenomsnittet för att året därpå åter vara på en högre nivå. 214 låg fruktsamheten i Sollentuna kommun på samma nivå som fruktsamheten i hela riket och uppgick då till 1,88 barn per kvinna. De följande åren har fruktsamheten legat under rikets nivå. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sollentunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den marginellt lägre nivån som observerats de senaste fem åren. Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) 197-217 och antaganden för åren 218-227 TFR 2.5 2. 1.5 1..5 TFR Riket TFR Sollentuna. 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 1 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning 217-26, Statistiska meddelanden BE 18 SM 171. 12
5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Sollentuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren 213-217. Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, 217. Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sollentuna kommuns femåriga dödsrisker. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 1. Diagram 1 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling Kvinnor Män Antal döda per 1 Ålder Antal döda per 1 Ålder 1 1 1 år 1 år 95 år 95 år 1 9 år 1 9 år 1 85 år 8 år 75 år 7 år 65 år år 1 85 år 8 år 75 år 7 år 65 år år 1 1.1.1.1 196 198 2 22 24 26.1 196 198 2 22 24 26 Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 217-26. 13
5.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka i Sollentuna kommun under prognosperioden. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en ökad inflyttning till kommunen vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sollentuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 194-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren 197-217 och prognos för åren 218-227 Antal 1 2 1 Födda Döda 8 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 14
5.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för inrespektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram. 5.4.1 Utflyttning Den prognostiserade utflyttningen ur Sollentuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 12 Utflyttningsrisker för Sollentuna kommun, baserat på observerad utflyttning 213-217 Per 1 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 Ålder 15
5.4.2 Inflyttning En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter: Expansiv region Bostadsbrist i hela länet 2 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar 2 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sollentuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. I Sollentuna kommun planeras ett ökat bostadsbyggande under de kommande åren, vilket förväntas generera en stor befolkningstillväxt. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Därför har olika inflyttningsfördelningar använts beroende på hustyp och juridisk form. Diagram 13 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och Sollentuna kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder. Det faktiska bostadsbyggandet blir sällan i nivå med det planerade bostadsbyggandet. Det visas bland annat i Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Hänger det ihop? 3 Då det generellt färdigställs färre bostäder än planerat har byggplanerna justerats ner något för att dessa antaganden inte ska generera en orimligt hög befolkningstillväxt i prognosen. I tabellen nedan framgår hur stor denna justering har varit för respektive år. Tabell 3 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 Nedjustering 13% 58% 48% 76% 64% 67% 63% 59% 51% 56% Även med denna lägre nivå är det ett stort antal bostäder som antas färdigställas de kommande tio åren, jämfört med det historiska färdigställandet av bostäder i kommunen, Diagram 13. Än så länge finns endast ett preliminärt utfall för antalet färdigställda bostäder år 217 och detta uppgår till 379 färdigställda bostäder i flerbostadshus och 65 småhus. 2 Länsstyrelsen Stockholm, Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 217, Rapport 217:2 3 Sveriges kommuner och landsting, Hänger det ihop? En studie av 25 kommuners planlagda mark och möjliga skäl till varför det inte byggs. 16
1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 Diagram 13 Färdigställt bostadsbyggande i Sollentuna kommun 1975-216, preliminära siffror för 217 och prognos för åren 218-227 Antal 12 1 8 Flerbostadshus Småhus 6 4 2 Källa: Faktiskt färdigställande år 1975-216 kommer från SCB. Färdigställande år 217 kommer från Sollentuna kommun och är endast en preliminär siffra. Prognos över bostadsbyggande 218-227 är Sollentuna kommuns egen bedömning av färdigställandet. Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Diagram 14 Antagande om flyttningsöverskott för Sollentuna kommun 218-227 Antal 1 4 1 2 1 8 6 4 2 197-2 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225-4 -6 Flyttningsöverskott 17
5.4.3 Inflyttarnas åldersfördelning Inflyttarnas åldersstruktur är baserad på den observerade inflyttningen där de senaste fem senaste årens inflyttning har utgjort underlaget för att få stabilitet. Därefter har denna femåriga inflyttningsfördelningen jämnats ut med glidande medelvärde över ålder för de åldrar där antalet inflyttare är få. Diagram 15 Inflyttarnas åldersfördelning baserad på observerad inflyttning 213-217 Procent 2. 1.8 1.6 1.4 1.2 1..8.6.4.2. Kvinnor Män 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 6 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 18
6.1 Slumpfel Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 6.2 Fel i antaganden Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 6.3 Fel på grund av planavvikelser I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 6.4 Modellfel Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 19
7 Tabellbilaga 7.1.1 Folkmängd: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 724 819 835 869 94 937 965 981 14 115 127 1-5 45 4457 4476 4579 4698 4876 576 5214 5352 5462 5544 6-12 7643 7571 7476 7429 7437 7388 7347 742 7568 769 7836 13-15 3127 3168 334 335 3364 3377 3394 3374 3292 3266 3261 16-18 2749 2888 36 317 3232 3372 338 3432 345 3467 3448 19 869 883 886 964 122 117 1113 177 114 1123 1127 2-29 887 8173 8271 858 886 9159 935 9583 98 9981 174 3-44 1437 14369 14428 14775 1519 15678 1687 16441 16766 1781 1735 45-64 18487 18796 19172 19427 19741 19953 2172 2443 2739 295 21173 65-69 35 321 2974 2973 34 316 3172 3272 3362 3465 3 56 7-74 3256 3157 336 2975 2872 2786 2811 2784 2791 2852 2 911 75-79 2248 2431 2597 2728 2827 2875 283 2713 267 2587 2 521 8-84 139 1434 1518 1621 1691 1847 2 2141 2253 2334 2 377 85-89 839 868 882 883 929 95 987 149 1124 1177 1 289 9-w 554 56 575 63 69 619 637 653 668 695 71 Totalt 71 848 72 594 73 436 74 81 76 416 77 94 79 294 8 576 81 978 83 145 84 161 7.1.2 Folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227-24 95 17 34 36 33 28 16 23 11 11 1-5 -5-43 19 13 12 178 199 138 138 11 82 6-12 -59-72 -96-46 8-49 -41 73 148 122 146 13-15 187 41 136 1 6 12 18-2 -82-26 -6 16-18 137 139 118 164 62 14 8 53 18 17-19 19 49 14 3 79 57-4 95-36 64-18 4 2-29 -63 86 98 238 352 299 19 233 218 181 92 3-44 94-1 59 347 415 488 49 353 325 315 224 45-64 379 39 376 256 314 212 22 271 296 211 223 65-69 -112 16-47 -2 67 67 66 1 9 13 95 7-74 58-99 -121-61 -13-86 25-28 7 61 59 75-79 192 183 166 131 99 47-72 -9-43 -82-67 8-84 29 44 84 14 69 156 153 141 111 82 43 85-89 24 29 15 46 21 37 62 75 53 112 9-w -16 6 15 28 6 1 18 16 15 27 15 Totalt 825 746 842 1 373 1 66 1 524 1 353 1 282 1 42 1 167 1 15 2
7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227-3.2 13.1 2. 4. 4.1 3.6 3. 1.7 2.3 1.1 1.1 1-5 -1.1-1..4 2.3 2.6 3.8 4.1 2.7 2.7 2.1 1.5 6-12 -.8 -.9-1.3 -.6.1 -.7 -.6 1. 2. 1.6 1.9 13-15 6.4 1.3 4.3. 1.8.4.5 -.6-2.4 -.8 -.2 16-18 5.2 5.1 4.1 5.4 2. 4.3.2 1.6.5.5 -.6 19 6. 1.6.3 8.9 6. -.4 9.4-3.2 5.9-1.6.4 2-29 -.8 1.1 1.2 2.9 4.1 3.4 2.1 2.5 2.3 1.8.9 3-44.7..4 2.4 2.8 3.2 2.6 2.2 2. 1.9 1.3 45-64 2.1 1.7 2. 1.3 1.6 1.1 1.1 1.3 1.4 1. 1.1 65-69 -3.6.5-1.6 -.1 2.3 2.2 2.1 3.1 2.7 3.1 2.7 7-74 1.8-3. -3.8-2. -3.5-3..9-1..3 2.2 2.1 75-79 9.3 8.1 6.8 5.1 3.6 1.7-2.5-3.2-1.6-3.1-2.6 8-84 2.1 3.2 5.9 6.8 4.3 9.2 8.3 7.1 5.2 3.6 1.8 85-89 2.9 3.4 1.7.1 5.2 2.3 3.8 6.3 7.2 4.7 9.5 9-w -2.8 1.2 2.7 4.8 1. 1.7 2.9 2.5 2.2 4. 2.2 Totalt 1.2 1. 1.2 1.9 2.1 2. 1.7 1.6 1.7 1.4 1.2 7.1.4 Folkmängd: 1-årsklasser för personer 1-2 år SCB Prognosår Ålder 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 724 819 835 869 94 937 965 981 1 4 1 15 1 27 1 799 766 855 881 918 952 981 1 7 1 26 1 45 1 54 2 9 842 814 98 938 973 1 3 1 31 1 59 1 74 1 89 3 93 934 883 868 961 99 1 21 1 5 1 79 1 13 1 116 4 959 933 964 925 917 1 4 1 31 1 61 1 91 1 117 1 138 5 939 982 959 997 965 958 1 4 1 65 1 97 1 123 1 147 6 1 24 961 1 3 989 1 29 999 991 1 7 1 97 1 125 1 15 7 1 88 1 38 979 1 26 1 16 1 55 1 26 1 19 1 96 1 121 1 147 8 1 124 1 96 1 49 998 1 46 1 37 1 74 1 46 1 42 1 115 1 138 9 1 12 1 128 1 11 1 62 1 15 1 62 1 52 1 88 1 63 1 58 1 128 1 1 15 1 15 1 13 1 11 1 74 1 29 1 74 1 65 1 11 1 77 1 71 11 1 141 1 16 1 17 1 135 1 118 1 83 1 4 1 84 1 77 1 111 1 86 12 1 59 1 138 1 15 1 11 1 14 1 123 1 9 1 48 1 92 1 84 1 117 13 1 117 1 58 1 135 1 17 1 114 1 143 1 126 1 94 1 56 1 97 1 89 14 995 1 113 1 57 1 136 1 111 1 118 1 146 1 13 1 1 1 62 1 12 15 1 15 997 1 112 1 62 1 14 1 116 1 122 1 15 1 136 1 17 1 7 16 961 1 18 1 2 1 116 1 71 1 146 1 124 1 13 1 157 1 144 1 115 17 887 969 1 24 1 14 1 127 1 84 1 155 1 134 1 142 1 167 1 153 18 91 92 981 1 4 1 34 1 141 1 11 1 169 1 151 1 156 1 18 19 869 883 886 964 1 22 1 17 1 113 1 77 1 14 1 123 1 127 2 797 84 856 869 941 991 986 1 69 1 41 1 94 1 77 21
7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 217 och prognos 218-227 Födelse- Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto Flyttnings- 217 71 848 825 685 464 221 6 473 5 878 595 218 72 594 746 799 492 37 5 51 5 62 439 219 73 436 842 815 498 317 5 638 5 113 525 22 74 81 1 373 843 54 339 6 214 5 179 1 34 221 76 416 1 66 876 511 366 6 555 5 314 1 241 222 77 94 1 524 911 518 393 6 65 5 473 1 132 223 79 294 1 353 941 526 415 6 557 5 619 938 224 8 576 1 282 958 534 424 6 596 5 738 858 225 81 978 1 42 979 542 437 6 812 5 846 966 226 83 145 1 167 993 551 442 6 691 5 965 726 227 84 161 1 15 1 6 56 446 6 618 6 49 569 7.1.6 Bostadsantaganden*. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun Bostadstyp 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 Totalt Flerbostadshus 257 481 972 2452 17 1751 1472 1427 12 13 12562 Småhus 82 77 75 12 15 18 78 55 12 532 Kategoribostäder 6 19 122 23 92 14 537 Totalt 345 748 1169 2595 187 1873 155 1482 132 13 13631 * Det slutliga antagandet som används i befolkningsprognosen har justerats ner. Se avsnitt 5.4.2. 22