Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrappori: Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid förskolan föräldrakooperativet Jordgubben belägen i Krokom kommun

1(10) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid förskolan Jordgubben belägen i Krokom kommun, fungerar väl. Förskolechefen har god kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet eftersom hon själv arbetar som förskollärare i verksamheten. Hon ser därmed hur personalen anpassar arbetet i barngruppen utifrån barnens behov och intressen. Förskolechefen får även information om verksamheten genom möten med personalgruppen och genom personalens dokumentation av den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva såväl långsiktiga utvecklingsprocesser som direkt riktade insatser i vardagen. Personalen får kompetensutveckling och kontinuerlig återkoppling. Det finns tydlig struktur och tid avsatt för personalens planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Förskolechefen har ett nära samarbete med föräldrakooperativets styrelse som även ansvarar för vissa arbetsuppgifter. Förskolechefen har därmed goda förutsättningar för att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet.

2(10) Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. Vid upprättande av beslut och verksamhetsrapport har utredaren Lotta Andersson Damberg varit ansvarig. På Skolin pektionens vägnar Gabriel Brandström Enhetschef Kerstin Haster Utredare

3 (10) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande samt erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten 2016. Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Förskolan Jordgubben som är belägen i Krokoms kommun ingår i detta projekt. Huvudman för förskolan Jordgubben är föräldrakooperativet Jordgubben, (org.nr. 716462-0697). Förskolechefen vid förskolan Jordgubben arbetar 20 procent som förskolechef och 80 procent som förskollärare. Förskolechefen har i många år arbetat som pedagogiskt ansvarig förskollärare på förskolan Jordgubben. Förskolan har totalt tre anställda inklusive förskolechefen. Förskolan består av en avdelning med totalt 14 barn mellan 2 och 5 år. Förskolan Jordgubben besöktes den 1 juni 2016. Ansvariga inspektörer var utredare Lotta Andersson Damberg och utredare Inga-Lill Svensson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

4(10) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen vid förskolan Jordgubben i mycket hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen får dagligen direkt information genom att hon själv arbetar som förskollärare i verksamheten. Förskolechefen får dessutom kontinuerlig information genom dialog med personalen och möten med personalgruppen samt genom skriftlig dokumentation. Förskolechefen arbetar som förskollärare i den pedagogiska verksamheten Förskolechefen får dagligen direkt information om den pedagogiska verksamheten genom att hon själv arbetar som förskollärare på förskolan. Förskolechefen ser och hör hur personalen agerar och bemöter barnen i det pedagogiska arbetet. Förskolechefen får dagligen muntlig information från personalen, "de berättar vad som sker när jag inte är med". Utifrån personalenkät och intervju med personalen är det tydligt att personalen anser att förskolechefen har mycket god kännedom om vilka arbetssätt och metoder som används och hur personalen anpassar arbetet i barngruppen utifrån barnens behov och intressen. Enligt personalen har förskolechefen "koll på allt. Hon är vaksam och uppmärksam. Det hon inte vet, finns inte". Olika mötesforum ger information och kännedom om verksamheten Varje vecka samlas förskolechefen och personalen till ett återkopplingsmöte då de tillsammans går igenom vad barnen varit med om i verksamheten. Var tredje vecka är ett personalmöte inbokat i direkt anslutning till återkopplingsmötet. Vid personalmötet diskuteras verksamheten mer långsiktigt med fokus på läroplanens olika områden, då följs även arbetet med enskilda barn upp inför utvecklingssamtalen. Tre till fyra utvecklingsdagar varje år används till mer långsiktig planering och uppföljning av verksamheten.

5(10) Den skriftliga dokumentationen kompletterar information om verksamheten Förskolechefen tar del av personalens dokumentationer av den pedagogiska verksamheten. Den skriftliga dokumentationen har de senaste åren utvecklats till att mer fokusera på vad barnen har lärt sig från att tidigare mer haft karaktären av ett "minnesalbum". Förskolechefen samlar även in information från föräldrar genom föräldramöten en gång varje termin och utvecklingssamtal. Inför Skolinspektionens senaste tillsyn av Krokoms kommun besvarade alla föräldrar en föräldraenkät. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Förskolechefen driver långsiktiga utvecklingsprocesser likväl som direkt riktade insatser i vardagen. Analys av arbetsplan och sj älvskattning synliggör utvecklingsområden Utifrån dokument som inkommit till Skolinspektionen inför granskningen och intervju med förskolechef framkommer att förskolan har en arbetsplan som följs upp under året. Vid läsårets slut görs en analys och bedömning av arbetet under året och inför nästa läsår revideras arbetsplanen. Årets analys visar att förskolan behöver arbeta mer aktivt med att lyfta fram olika kulturer i den pedagogiska verksamheten. Arbetet med pedagogisk dokumentation behöver utvecklas, även att få barnen delaktiga i dokumentationen. Enligt förskolechefen "är det svårt och det finns mycket att jobba på. Jag måste få alla med på tåget". Inför hösten är en utbildning i pedagogisk dokumentation inplanerad och en bok inköpt.

6(10) Förskolechefen har gjort en årsplan för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, utifrån en bok som hon och delar av arbetslaget har läst. Arbetslaget ska börja använda sig av självskattning för att få syn på verksamhetens kvalitet inom flera områden, bland annat barns inflytande samt språklig och matematisk begreppsförmåga. Förskolechefen fick materialet för självskatining vid en ledarutbildning för kooperativa förskolechefer. Förskolans utvecklingsområden tas även fram genom att analysera hur barngruppen fungerar. Är det oroligt i barngruppen behöver arbetslaget exempelvis lägga mer fokus på värdegrundsarbetet och att utveckla lärmiljöerna. Direkt återkoppling utvecklar personalen Förskolechefen ger direkt återkoppling till personalen när de berättar vad de har arbetat med. "Jag frågar dem hur de har tänkt gå vidare i arbetet". Om en samling varit rörig så tar hon upp det vid nästa uppföljningsmöte genom att fråga, "hur tycker ni våra samlingar är?" Om förskolechefen ser någon personal agera med ett förhållningssätt som hon inte vill se på förskolan så tar hon direkt upp det med berörd personal. "Även om det är obekvämt så har jag tagit upp hur man är mot barnen". Personalen beskriver att förskolechefen ställer frågor för att hjälpa dem att få ideer om hur de ska komma vidare. Förskolechefen ger dem stöd och beröm när de lyckas. När något behöver förbättras så säger hon till och förklarar vad de kan tänka på. Förskolechefen beskriver hur arbetslaget arbetat fram en gemensam värdegrund och vision genom diskussioner tillsammans med styrelsen för föräldrakooperativet. Förskolan arbetar för att skapa en trygg, lugn och inspirerande miljö, de arbetar även för aktiv verksamhet utomhus, exempelvis med skidor och skridskor. Utifrån personalenkät och intervju är det tydligt att personalen anser att förskolechefen ser till att personalen har en gemensam syn på uppdraget. Enligt personalen leder förskolechefen den pedagogiska verksamheten mycket bra; "Hon följer utvecklingen och jag kan inte förstå var hon hittar all information".

7(10) 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad skapar förutsä [klingar för personalen att bedriva och utveckla försko- lans pedagogiska verksamhet. Det finns en tydlig struktur och tid avsatt för personalens planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Personalen får kompetensutveckling och kontinuerlig återkoppling. Personalen har struktur och tid för planering, uppföljning och utveckling Resultat av Skolinspektionens personalenkät och intervju visar att personalen anser att förskolechefen följer upp den pedagogiska verksamheten tillsammans med personalen och leder möten där personalen får möjlighet att diskutera pedagogiska frågor. Förskolechefen har ett tydligt syfte med olika möten och personalen anser att de har stora möjligheter att vara med och påverka. "Kommer vi med nya saker så får vi prova", säger personalen. Personalen har gemensam återkoppling och enskild planeringstid varje vecka. De har personalmöte var tredje vecka och tre till fyra dagar varje år för uppföljning och utveckling av verksamheten. Alla möten har en känd dagordning där syftet med mötet är tydligt, all personal har möjlighet att lyfta frågor inför ett möte. Allt som diskuteras och beslutas dokumenteras skriftligt. Förskolans personal turas om att delta vid stormöten för förskolans föräldrar som anordnas av föräldrakooperativets styrelse. Kompetensutveckling och återkoppling utvecklar förskolans personal Personalen är nöjd med den kompetensutveckling som de får, bland annat var de nyligen på förskolans rikskonferens. När hela arbetslaget är på utbildning så arbetar föräldrar i verksamheten. Förskolechefen brukar även köpa in litteratur som alla läser. Personalen får läsa på arbetstid om det är möjligt då det är få barn på förskolan eller läsa hemma mot att få tid i kompensation. I Skolinspektionens intervju med personalen beskrivs hur förskolechefen hjälper personalen att förstå och ta till sig nya tankar och ideer. "Jag hade svårt att förstå och ta till

8(10) mig men hon har verkligen lyckats få mig att ta till mig tänket", säger en av personalen. Enligt personalen finns förskolechefen alltid nära som ett stöd om det kan behövas till exempel vid kontakt med föräldrar. Personalen uppfattar att förskolechefen är en trygg ledare med tydliga förväntningar, "det är skönt att inte behöva fundera. Hon ger inga hintar utan är klockren och rak". Det finns en tydlig struktur för ansvar, genomförande och återkoppling Personalen på förskolans avdelning består av en förskollärare på 80 procent, som även är förskolechef på resterande 20 procent, samt en utbildad barnskötare och en personal utan pedagogisk utbildning. Förskolläraren ansvarar för att arbetet genomförs enligt läroplanens riktlinjer och leder aktiviteter med de äldsta barnen. Övrig personal leder och dokumenterar aktiviteter med de yngre barnen och återkopplar kontinuerligt till förskolläraren muntligt och genom dokumentationer. Enligt personalen finns det en tydlig planering för vem som gör vad under veckan men ibland är det svårt att skilja på rollen som förskolechef och förskollärare, "eftersom vi är så tajta". 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen och föräldrakooperativets styrelse har ett nära samarbete och styrelsen ansvarar för vissa arbetsuppgifter. Förskolechefen har goda förutsättningar för sitt uppdrag och vissa arbetsuppgifter sköts av föräldrakooperativets styrelse Förskolechefen tycker att hon har mycket bra stöd och goda förutsättningar för att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen har 20 procent av sin tjänst avsatt till uppdraget som förskolechef. Förskolechefen

9(10) uppger att det ibland kan vara svårt att skilja på rollen som förskolechef och ensam förskollärare i arbetslaget, "det är svårt när vi jobbar så här tajt". Förskolechefen har det pedagogiska ansvaret och ansvar för arbetsmiljö, föräldrakontakter och viss administration. Styrelsen ansvarar för vissa personalfrågor, ekonomi och budget samt viss arbetsmiljö och lokalfrågor. Förskolechefen anser att hon har de förutsättningar som krävs för uppdraget och styrelsen skjuter till medel om det krävs vikarie. Hon behöver dock själv bli tydligare med att strukturera tid och ramar för chefsuppdraget. "Jag ser att jag kan gå ifrån barngruppen men det blir inte så. Jag har försökt ta en eftemliddag i veckan men ibland fungerar det inte om det saknas vikarie. Planen inför hösten är att jag ska schemalägga tiden, kanske en hel dag på annan plats". Enligt förskolechefen är det inget som hindrar det, hon behöver bara tydligare strukturera sin tid på annat sätt än i dag. Personalen upplever att förskolechefen ibland får svårt att hinna med sina arbetsuppgifter som förskolechef. Barnen kommer ofta in till förskolechefen och pratar och hennes kontor är även arbetslagets personalrum så hon blir ofta störd i sitt arbete. Förskolechefen har nyligen gått en ledarutbildning under två dagar tillsammans med flera förskolechefer från föräldra- och personalkooperativa förskolor. Förskolechefen ingår i ett nätverk med förskolechefer från andra kooperativa förskolor i kommunen. Visionsmöte och samarbete mellan styrelse, förskolechef och arbetslag Förskolechefen och föräldrakooperativets styrelse har varje år ett visionsmöte med personalen för att forma ett gemensamt synsätt. Styrelsen, arbetslaget och förskolechefen har arbetat fram en gemensam värdegrund för en hälsosam arbetsplats för barn och personal. I värdegrunden ingår nyckelord som bland annat delaktighet, trygghet och små grupper. Förskolechefen och styrelsen samarbetar med introduktionen av nya föräldrar. Vid ett stormöte för nya föräldrar går de tillsammans igenom värdegrunden och vad det innebär att vara förälder i ett föräldrakooperativ. Förskolechefen informerar styrelsen kontinuerligt om

10 (10) utvecklingen av förskolans pedagogiska verksamhet. Föräldrakooperatiyets styrelse och förskolechefen uppger samstämmigt att samarbetet fungerar mycket bra. Styrelsen ansvarar för ett tvåårigt projekt för att utveckla förskolans utemiljö. Det startade utifrån resultatet av föräldraenkäter och barnen har varit delaktiga i planeringen. Styrelsen har även avsatt budget för en giftfri förskola och köpt in nya madrasser. Styrelsens kvalitetsarbete med en årlig redovisning till kommunen bygger helt på förskolans arbetsplan tillsammans med en ekonomisk redovisning. Bifogas: Bilaga 1 Bakgrund och metod

Bilaga 1 Dnr 400-2015:6590 Kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet Bakgrund och syfte Förskolan ska enligt skollagen stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.' Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.2 Uppgifter från Skolverket visar att en förskolechef i genomsnitt ansvarar för två förskoleenheter. Förskolechefer i kommunal förskola ansvarar för fler förskoleenheter än förskolechefer i förskolor med enskild huvudman.3 Förskolechefen har ett komplext uppdrag att se till att verksamheten inom givna ramar följer nationella styrdokument samtidigt som verksamheten ska genomgå pedagogisk utveckling. Förskolechefen behöver hantera och väga önskemål och krav från bland annat nationellt regelverk, huvudman, föräldrar, förskolepersonal och andra aktörer för att åstadkomma en verksamhet av god kvalitet. Samtidigt är utrymmet för ledning av den pedagogiska utvecklingen ofta mer begränsat än vad förskolecheferna själva önskar. Olika former av mer eller mindre tydligt delegerade pedagogiska uppgifter till förskolechefen har utvecklats parallellt med förskolechefens utökade ansvar i förhållande till tidigare. Förskolechefens pedagogiska kompetens, ledning, strategier och möjligheter till stöd, är av vikt för hur väl ett utvecklingsarbete kan genomföras.4 Forskningen pekar på att det kan finnas bristande kunskap på huvudmannanivå om och förståelse för förskolans uppdrag, förändring och dess ledning 1 8 kap. 2 skollagen (SFS 2010:800) 2 2 kap. 9 skollagen (SFS 2010:800) 3 Skolverket (2015) 4 Skolinspektionen (2012)

2(3) samt därtill bristande kommunikation mellan huvudmannen och förskolecheferna.5 Mot bakgrund av detta är syftet med granskningen att belysa förskolechefens ledning av förskolans arbete med att erbjuda barn en god pedagogisk verksamhet där barns utveckling och lärande stimuleras. Projektets frågeställningar Den övergripande frågeställningen är: Leder förskolechefen förskolans pedagogiska verksamhet i enlighet med de nationella målen? För att uppfylla granskningens övergripande syfte ska följande frågeställningar besvaras 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från att förskolechefen får kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Det kan exempelvis innebära att förskolechefen skaffar sig information genom ett tydligt syfte att närvarar på förskolan eller genom en bestämd agenda för de möten som äger rum. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att utveckla förskolan? Bedömningen utgår från hur förskolechefen använder den kunskap hen har om verksamheten för att leda förskolan. Det kan innebära att förskolechefen identifierar utvecklingsområden och arbetar tillsammans med personalen för att utveckla den pedagogiska verksamheten. 5 Ibid.

3(3) 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att planera och bedriva den pedagogiska verksamheten. Förutsättningar kan exempelvis innebära att det finns utbildad personal, lämpliga lokaler eller lämplig storlek och sammansättning på barngruppen. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om och vilka förutsättningar förskolechefen får av huvudman att genomföra sitt uppdrag. Bedömningen handlar om ändamålsenliga strukturer för kommunikation och samverkan gällande systematiskt kvalitetsarbete. Det kan även handla om förutsättningar som tillräcklig och kompetent personal, storlek på barngrupper, lokaler eller andra resurser. Metod I kvalitetsgranskningen används flera olika insamlingsmetoder i syfte att få en bredare bild av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten. Före besöket begär vi in relevant dokumentation som sedan analyseras. I samband med besöket får samtlig pedagogisk personal på förskolan möjlighet att besvara en enkät anonymt. Under besöket genomförs intervjuer och vid behov studeras ytterligare dokument på plats. Informationen som samlats in genom ovanstående metoder vägs samman i Skolinspektionens bedömningar av förskolechefens ledning.