NAMN TITEL DATUM Niamh Holden Wiltander Förskolechef 2016-06-30 Kvalitetsrapport Nallebjörnens förskola
Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering... 3 3 Måluppfyllelse resultat och analys... 4 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande... 4 3.2 Normer, värden och inflytande... 4 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete... 6 3.4 Övergång, samverkan och omvärld... 6 4 Identifierade utvecklingsområden... 7 Nallebjörnens förskola, Kvalitetsrapport 2(7)
1 Förutsättningar för genomförande Nallebjörnens förskola ligger på Näset på Lidingö med närhet till parker, skog och grönområden och lokalerna är rymliga med totalt fyra gårdar som erbjuder olika aktiviteter. På Nallebjörnen har vi egen kock och en förskolechef på 50 % samt nio barnskötare och sex förskollärare. Barnantalet har under läsåret varit mellan 70-85 barn. Barnen är fördelade i åldersnära grupper på fem avdelningar. Under våren har vi förberett oss för en omorganisation av barngrupperna och anledningen är det svikande barnantalet. Syftet med omorganisationen är att vi ska kunna vara mer flexiibla i vilka barn vi kan ta emot i grupperna. Mitt uppdrag och ansvar som förskolechef utifrån skollagen, läroplanen samt skolverkets Allmänna råd är att leda det pedagogiska arbetet och jag ska verka för att utbildningen utvecklas. Vidare ska jag se till att verksamheten utgår från läroplanens mål samt se till att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. Jag har ansvar för att utveckla olika former av inflytande, föräldramedverkan och pedagogernas kompetensutveckling. Det övergripande syftet är att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Under läsåret har vi haft förärldraråd, barnråd, brukarundersökning har genomförts samt att vi har dokumenterat arbetet på avdelningarna i projektstrukturen. Följande mötesorganisation ligger till grund för rapporten: Arbetslagen har haft veckoreflektion/planering ca 1 tim/vecka Förskollärarna har haft individuell reflektion ca 2 tim/vecka. Barnskötarna har haft individuell reflektion ca 1 tim/vecka. 1 gång i månaden har arbetslaget haft avdelningsmöte 2,5 tim på kvällstid. Varannan vecka träffas förskollärarna och förskolechefen och diskuterar aktuella pedagogiska frågor och tar beslut i ledningsfrågor. Vi har också likabehandlingsgrupp, ett miljöråd samt reflektionsgrupper för barnskötate respektive förskollärare som träffas regelbundet och diskuterar aktuella frågor. Vi har stängt förskolan 16.00 en gång per månad för att ha arbetsplatsmöten samt två utvecklingsdagar/termin. Dessa möten är både informations- och diskussionsmöten. Vi diskuterar aktuella praktiska frågor men strävar också efter att ha pedagogiska diskussioner. Utvecklingssamtal har hållits med medarbetarna minst 1 gång under läsåret Mötesorganisationen har möjliggjort att uppföljning och utvärdering har kunnat göras. Alla avdelningar har använt sig av projektstrukturen och det är det som är underlaget för kvalitetsrapporten. Resultatet i brukarundersökningen visar en positiv utveckling med ett förbättrat resultat i jämföreslse med föregånde år. Föräldrar har möjlighet till inflytande och delaktighet genom föräldramöte, de informationsbrev som skickas varje vecka, föräldraråd, utvecklingssamtal, tarditioner som lucia och sommaravslutning och inte minst i den dagliga dialogen och kontakten med pedagogerna. Avdelningarna har påbörjat arbetet med att skatta sig med hjälp av BRUK men det är något vi behöver arbeta mer systematiskt med. Vi har även börjat att titta på verkyget Bedömning i förskolan och det bhöver vi också arbeta mer systematiskt med. Nallebjörnens förskola, Kvalitetsrapport 3(7)
3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande Alla avdelningar har arbetat med olika projekt utifrån barnens tankar samt våra utvecklingsområden (Hållbar utveckling och hållbara relationer, Kretslopp och konsumtion samt Miljötänk i vardagen) och använt sig av projektstrukturen. Det har skapats en större likvärdighet mellan avdelningarna där pedagogernas arbete styrs på ett positivt sätt utifrån dokumentationen och reflektionen i projektstrukturen. På det sättet har det också blivit ett större fokus på barns lärande och utveckling samt att skapa bra förutsättningar för det. Ett exempel på det är att avdelningarna har fortsatt att skapa bra pedasgogiska lärmiljöer samt erbjuda material som är relevant för de projekt som har pågått. Avdelning Bamse har haft Peter Pan som projekt under året och det har synts tydligt vad som pågått. Lekmiljöer har byggts upp från Peter Pans värld t ex önskeön, hav och ett piratskepp och har inspirerat barnen att tolka de olika karaktärerna. Nallebjörnens förskola kommer att under tre år delta i ett projekt med Ifous (Innovation, Forsking & Utveckling i skola och förskola) Syftet med att delta i ett Ifousprogram är att minska gapet mellan forskning och praktik för att förbättra förutsättningarna för barns lärande. Det program som vi kommer att delta i är Undervisning i förskolan där arbetsmetoder, förhållningssätt och kunskap inom undervisning i förskolan utvecklas. Förskolechef och fyra förskollärare deltar i projektet som pågår och det startade i febrauri 2016. Förhoppningen är att möjligheten att delta i projektet kommer att tillföra mycket i diskussionen om barns lärande och utveckling samt om begreppet Undervisning. Vi har förbättrat resultatet i brukarundersäkningen i många av påståenden om Utveckling och lärande.några exempel är "På utvecklingssamtalen samtalar vi om mitt barns utveckling och lärande" där resultatet har ökat från 92 % till 98 % och "Mitt barns utveckling och lärande dokumneteras och följs upp" ökade från 79 % till 83 %. 3.1.1 Vi åtar oss att stimulera och utmana barnen i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Vi har under läsåret haft fokus på naturvetenskap och teknik på våra temaveckor med bland annat olika experiment. Pedagoger har gått kurser för att fördjupa sina kunskaper samt vi har haft workshop på ett APT för att ytterligare sprida kunskaper och tillvarata våraa olika kompetenser. Experiment och aktiviteter syns inte bara på temaveckor utan inspiration hämtas från dessa och utförs sedan på gårdarna och inne på avdelningarna även andra tider och perioder. Detta gör att vi har uppfyllt målet väl. 3.1.2 Vi åtar oss att tillsammans med barnen dokumentera våra upplevelser, tankar och reflektioner. Vår målsättning är att använda oss av projektor/activeboard och/eller ipad i dokumentationsarbetet. Alla avdelningar på Nallebjörnens förskola har tillgång till Ipad och det finns totalt tre projektorer på förskolan vilket har underlättat dokumentationen och reflektionen med barnen. Ipaden har använts i stort sett dagligen för att ta kort med, spela in ljud, söka infotrmation, titta på bilder tillsammmans med barnen mm. Dessa insatser gör att vi har uppfyllt detta mål. Det vi behöver tänka på inför nästa läsår är att öka kompetensen så att alla pedagoger användander sig av av Ipad, dator och projektor som verktyg i verksamheten. 3.2 Normer, värden och inflytande Våra värdegrundsord (Trygghet, Social kompetens, Respekt, Kunskap och Livsglädje)är väl Nallebjörnens förskola, Kvalitetsrapport 4(7)
implementerade i verksamheten vilket märks i barngrupperna som är väl fungerande och det finns ett gott socialt klimat. Framgångsfaktorerna är att pedagogerna alltid bemöter barn och föräldrar positivt och engagerat, är närvarande samt reagerar och tar tag i händelser direkt. En annan viktig framgångsfaktor är att arbetslaget har väl fungerande rutiner och en struktur på verksamheten samt ständigt för en diskussion om hur de ska arbeta. Närvarande pedagoger och att dela barngruppen i mindre grupper ses som ett framgångsrikt arbetssätt då det blir utrymme för barnens samtal och en lugnare tillvaro. Alla avdelningar har också arbetat med organisationen av miljön så att den anpassas efter den aktuella barngruppens behov och förutsättningar. Det har också varit få personalbyten under läsåret vilket också är en framgångsfaktor. De nya pedagogerna som kommit in i barngrupperna har funnit sig väl tillrätta och tagits emot på ett positivt sätt av barn, föräldrar och kollegor. Vid två tillfällen under läsåret har vi genomfört trygghetsvandringar med barnen vilket är en del av barnens utvärdering av vårt värdegrundsarbete och som tas med i revideringen av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Flera påståenden från brukarundersökningen visar på ett förbättrat resultat vad gäller Normer och värden som t ex " Mitt barn känner dsig trygg i förskolan" ökade från 93 % till 98 % och "Personalen bemöter mitt barn med respekt" har ökat från 95 % till 99 %. Indikatorer Utfall Enheten är certifierad med Grön Flagg Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 97,7 % 3.2.1 Vi åtar oss att öka medvetenheten kring ett normkritiskt förhållningssätt. Vi har haft några mycket livliga och givande diskussioner kring ett normkritiskt förhållningssätt under läsåret. Ett sätt att arbeta konkret med barnen är att börja ifrågasätta och ändra på barnsånger. Det är ett enkelt sätt att visa att det inte behöver vara så att någon med exempelvis svarta kläder och kort hår är en han och att någon som leker med dockor är en hon. För så länge vi förväntar oss att flickor är och ser ut så och pojkar är och ser ut så, kommer barnen läsa av dessa signaler och låta bli att bryta dessa normer trots att de kanske inte alls vill vara och se ut på ett visst sätt. Många barnsånger berättar exempelvis om en stygg varg eller farlig björn med manligt kön. Genom att bland annat byta ut kön, yrken, sysslor och attribut osv i sångerna får barnen en bild av att man får se ut, vara och göra som man vill oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är viktigt att börja utmana barnens sätt att se på världen och varandra.vi har precis börjat att öka medvetenheten kring ett normkrtiiskt förhållningssätt och vi har nått målet till viss grad. Andelen föräldrar som instämmer med "På mit barns förskola ges pojkar och flickor samma förutsättningar" är 98% vilket är samma goda resultat i som föregående år. 3.2.2 Hållbar utveckling och hålbara relationer Detta mål var för stort och brett vilket har varit svårt att följa upp för att se till att det är uppfyllt vilket gör att det är uppfyllt till viss del. Lärdomen är att välja ett tydligare och smalare mål till nästa läsår. Det har inte varit tydligt eller synligt i verksamheten vad och hur vi har arbetat med hållbar utveckling och hållbara relationer. 3.2.3 Miljötänk i vardagen Vårt syfte med vårt mål Miljötänk i vardagen är att det ska genomsyra hela vår verksamhet med källsortering, servera klimatsmart mat, hushålla med vatten, el och material mm. Vi har uppfyllt målet till hög grad. Framgången är att diskutera fram förslag på hur vi ska arbeta, ta beslut och Nallebjörnens förskola, Kvalitetsrapport 5(7)
skriva handlingsplan samt följa upp vad som faktiskt görs. 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Vårt systematiska kvalitetsarbete består av att pedagogerna använder sig av projektstrukturen för att dokumentera, reflektera, följa upp och utvärdera verksamheten och är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet. På APT, utvecklingsdagar, reflektionstid samt avdelningsmöten förs gemensamma diskussioner om verksamhetens utveckling. Varje torsdag har vi olika grupper (Likabehandlingsgruppen, Traditionsgruppen samt refllektionsgrupper för barnskötare respektive förskollärare) som träffas för reflektion och de är otroligt viktiga för förskolans utveckling. Vid frånvaro i personalgruppen är det svårt att genomföra reflektionen och utvecklingsarbetet blir stillastående. Fokus på våra gemensamma möten har bland annat varit normkritiskt förhållningssätt, giftfri förskola, våra utvecklingsområden samt den nya omorganisationen av barngrupperna. Vi har fått till en bra struktur för att utvärdera vår plan mot diskriminering och kränkande behandling och får in barnens tankar genom att ha Trygghetsvandringar med barnen två gånger under läsåret. Det vi behöver fokusera och bli bättre på till nästa läsår är att sätta tydliga och utvärderbara mål samt att skatta verksamheten i BRUK och Bedömning i förskolan. 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Föräldrar ges möjlighet till delaktighet och inflytande på verksamheten genom föräldraråd, brukarundersökningen, via veckobrev, föräldramöten, traditioner som Lucia och sommaravslutning, utvecklingssamtal samt i kontakten med pedagogerna eller förskolechefen. De har möjlighet att påverka vår verksamhet till en viss del men vi kan inte alltid tillgodose allas önskningar då vi har över 80 familjer att ta hänsyn till. Vi har arbetat fram nya underlag för samtal med föräldrar och de har fungerat väldigt bra. Vi har haft fyra föräldraråd under det gångna läsåret där vi har informerat om vår verksamhet samt haft diskussioner om trygghet, Grön flagg, maten, uteverksamheten, budget, brukarundersökningen, hygien samt förändringar i barn och personalgrupperna. Genom att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande hoppas vi att det bidrar till bättre kundnöjdhet och att det i längden ska locka fler föräldrar att aktivt söka förskoleplats på Nallebjörnens förskola. Övergången till förskoleklass för de äldsta barnen, födda 2010, har inneburit att de har varit på sammanlagt två skolbesök i Bo, Rudboda, Sticklinge, Torsvik och Klockargårdens skolor. Vi har haft överlämnade samtal med de skolor som vi skickar barn med särskilda behov till där föräldrar också var närvarande. Det har varit oerhört betydelsefullt för skolans pedagoger att få ta del av det arbete vi på förskolan har gjort för att de ska kunna ta vid till hösten på ett bra sätt. Vi önskar att utveckla samverkan mellan förskola och förskoleklass. Det handlar inte bara om själva besöken i skolan utan också om hur förskolan och förskoleklass kan samverka på andra plan. Det skulle t ex vara intressant att diskutera pedagogiska lärande miljöer och barnsyn med pedagogerna i förskoleklass. Vi har säkert mycket att lära av varandra och det skulle vara gynnsamt för barn och pedagoger om vi samverkar och utvecklar våra verksamheter tillsammans. Nallebjörnens förskola, Kvalitetsrapport 6(7)
4 Identifierade utvecklingsområden Inför nästa läsår behöver Nallebjörnens förskola: Fortsätta fokusera på värdegrundsfrågor där vi särskilt behöver öka medvetenheten kring ett normkritiskt förhållningssätt. Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med hjälp av projektstrukturen, BRUK samt Bedömning i förskolan. Låta pedagogerna göra litteraturstudier som underlag för reflektion över det systematiska kvalitetsarbetet. T ex Jan Håkanssons Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier och metoder och Skolverkets stödmaterial Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation är lämpliga att använda. Ta fram en plan för hur vi ska utveckla och förtydliga vårt arbete med IKT. Fortsatt deltagande i programmet "Undervisning i förskolan" med Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) där vi också kommer att att sprida arbetet från delatagarna till hela förskolan och så småningom till andra förskolor på Lidingö. Få en stabilitet i den nya omorganisationen av barngrupperna. Fortsätta vårt arbete med hållbar utveckling med hjälp av verktyget Grön flagg. Våra nya utvecklingsområden: Alla barn på Nallebjörnens förskola ska under läsåret 2016-2017 använda dator och/eller Ipad för att utforska, undersöka och reflektera över vår verksamhet tillsammans med pedagogerna. Vår förskola ska innehålla en verksamhet som ger förståelse för och kunskap om vattenresurser där barnen tar aktiv del genom att utforska, undersöka och experimentera med vatten i olika former." Den största utmainingen nästa läsår är att få in fler barn på Nallebjörnen samt att få den nya organisationen att fungera.detta med tanke på att vi är färre pedagoger i höst än vad vi har varit nu under vårterminen men fortfarande samma öppettider samt planeringar som behöver tas ut. Nallebjörnens förskola, Kvalitetsrapport 7(7)