Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Relevanta dokument
EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Emotioner: aversion, belöning

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

13 nov -12 Shane MacDonald

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Känslor och känslohantering

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Kapitel 4 Emotionell reglering

Engagerade medarbetare, en nyckel till framgång! - Hur kan teamet underlätta förändring och hur kan förändring stärka teamet?

Psykologiskt perspektiv på konsumentbeteende

Psykologi Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Strategiska förändringsprocesser förnuft eller känsla?

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

SMART Utbildningscentrum

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Affektskola för golfare något att satsa på?

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Rast och ro Om stress och återhämtning

Kapitel 2 De basala emotionerna

Samtal med den döende människan

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

BEHOV, KÄNSLOR OCH VÄRDERINGAR: STYRNING AV HANDLANDET

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

HVB-dag 21 mars 2018 Stockholm, Odenplan 7A Hjärnans Åke Pålshammar Uppmärksamhet

Emotionell inlärning. En fallstudie av traumarelaterad amnesi. Fallstudie (2) Fallstudie (1) Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion,

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Integrativ traumafokuserad psykoterapi med ensamkommande flyktingungdomar

Emotionell intelligens - teori och empiri i ett psykologiskt perspektiv

InlednIng Användning

BARNS UTVECKLING 0-4 ÅR TEMADAG: UPPFÖLJNING AV UTVECKLING, BARNHÄLSOVÅRDEN I SKÅNE

RF Elitidrott Elittränarkonferens 2013

- Affekt; ordets etiologi; från latin affe ctus 'sinnestillstånd', 'stämning', av affi cio 'inverka på', 'försätta i stämning', känsloupplevelse.

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Individuell skriftlig omtentamen 31 mars 2008 PP Introduktionskursen

OBS! Vi har nya rutiner.

Träffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt?


När huvudet känns som en torktumlare

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Chris von Borgstede

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Angående arbetsmiljöfrågor.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner.

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Akut och långvarig smärta (JA)

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

2018 Jessica Finn och Mikael Sandberg Utgiven av Infiness AB i samarbete med stresskliniken.se Omslag: Natalie Yonan Sättning: Whip Media ISBN:

Vad är psykisk ohälsa?

Disposition introduktion i mindfulness

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Att sova bra i ett modernt samhälle Social jetlag bland ungdomar. Steven J. Linton Professor i klinisk psykologi Örebro universitet

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD

Kognition, 7,5 hp KOD. Skriftlig tentamen. Torsdagen den 4 december Anvisningar och upplysningar. Sammanfattning av resultaten

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus Daniel Ulr

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.

Tips på appar med känslor

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Den beslutsfattande hjärnan

Transkript:

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter - Emotionsteorier (Klassiska) - Den emotionella hjärnan Larmsystemet - Hur man mäter emotioner - Den emotionella hjärnan - Belöningssystemet 1

Affekt Stress Emotion Känsla Mood (humör) Affekt: Paraplybegrepp. Både negativt larmsystem och positivt belöningssystem i hjärnan. Stress: Fysiologiska anpassningsreaktioner i kroppen som utlöses av både mentala och fysiologiska påfrestningar. Emotion: Både negativa och positiva. CNS och ANS respons till specifika händelser. Känsla: Den medvetna delen av emotionen. Mood: Mood är mer diffust och ospecifikt och varar över längre tid. Exempelvis känna sig mer allmänt deppig eller lycklig. VAD ÄR EMOTIONER? - Emotioner är känslotillstånd utlösta av belönings och straffstimuli (Rolls, 1999) - Emotioner är positiva eller negativa känslotillstånd som består av en uppsättning kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga responser på interna och externa stimuli. 2

VARFÖR HAR VI EMOTIONER? -Emotioner guidar beteenderesponser för att producera överlevnadsmässigt funktionellt beteende (Rolls, 1999). - Överlevnad handlar i grunden om att maximera kontakten med belöningsstimuli och minimera kontakten med straffstimuli. (Rolls 1999). EMOTIONELLA KOMPONENTER Situation/ Stimulus 1.Bedömning (Appraisal) Respons 2. Subjektiv upplevelse 3. Somatiska reaktioner 4.Expressivt beteende 5.Emotionell reglering - Emotionens delkomponenter (Component process model). (Scherer, 1986) 3

EMOTIONELLA KOMPONENTER Somatiska reaktioner (ex. CNS och ANS responser) Emotionsrespons Expressivt beteende (ex. Handlingstendenser, Ansiktsuttryck) Medvetna upplevelsen (Känsla) - Emotionsresponsen är en blandning av dessa tre faktorer. - Hur är dessa tre komponenter relaterade till varandra? TIDIG KLASSISKA EMOTIONSTEORI - Darwins The Expression of Emotions in Man and Animals var den första stora utvärderingen av biologiska grunderna för emotioner. - Känslor utvecklades för att guida vad ett djur skulle göra härnäst i en given situation. Fokus på ansiktsemotioner. - Dessa beteenden var en fördel för djuret. 4

KLASSISKA EMOTIONSTEORIER Central kontrovers i den vetenskapliga debatten. 1. Hönan och ägget debatten; Vad kommer först? Somatiska reaktioner eller den Medvetna upplevelsen? KLASSISKA EMOTIONSTEORIER James-Lange teorin - Vi upplever emotionen/känslan efter att vi noterat den fysiologiska responsen. 1. Emotionsframkallade stimuli tas emot och tolkas av hjärnan (centrala nervsystemet). 2. Detta utlöser förändringar i det autonoma nervsystemet. 3. Därefter triggas känsloupplevelsen. - Vi känner oss ledsna för att vi gråter, rädda för att vi springer. 5

KLASSISKA EMOTIONSTEORIER Problem med James-Lange teorin enligt Cannon (1927) - Känslan kan uppkomma i frånvaro av kroppslig respons dvs aktivitet i autonoma nervsystemet. - Emotionella responser inträffar ofta alltför snabbt för att vara ett resultat av förändringar i autonoma nervsystemet. - Likartade förändringar i autonoma nervsystemet är relaterade till olika typer av känslomässiga situationer (exempevis ökad hjärtfrekvens). Svårt differentiera. EMOTIONSTEORIER Cannon-Bard teorin - Canon-Bard teori är en alternativ teori bygger på tanken att emotionella stimuli samtidigt framkallar fysiologisk upphetsning (autonoma nervsystetet) och känslomässiga reaktioner som är oberoende av varandra. 6

KLASSISKA EMOTIONSTEORIER Schachter-Singera tvåfaktorteori - Känslor är tolkningar av fysiologisk upphetsning (autonoma nervsystemet) som inte har differentierats. -När man är fysiologiskt upphetsad (aroused), och orsaken är okänd, tillskriver vi upphetsning till miljörelaterade orsaker (kognitiv klassificering). KLASSISKA EMOTIONSTEORIER 7

EMOTIONER SOM KATEGORIER Vilket ansikte uttrycker; (1) Avsky, (2) Ilska, (3) Rädsla, (4) Glädje, (5) Sorg, (6) Förvåning? EMOTIONER SOM DIMENSIONER Arousal Valens 8

2017-05-12 PRIMÄRA OCH BLANDADE EMOTIONSKATEGORIER EMOTIONERNAS ANATOMI DET LIMBISKA SYSTEMET Limbiska systemet är: - Involverat i regleringen av emotioner. - Involverat i inlärande och minne, emotioner och socialt beteende. - Första försök att föreslå en neuroanatomisk bas för emotionell upplevelse. 9

LIMBISKA SYSTEMET Hippocampus (sjöhästformad)= memorering och återhämtning av minnen Kognition Amygdala (mandelformad) Motivation, emotion, aggression och rädsla Emotion (larmsystemet) HIPPOCAMPUS - Roll i emotionellt minnesprocessande (inlärning och konsolidering) - Hippocampus och amygdala kommunicerar. - Hippocampus påverkar amygdala när känslomässiga aktiviteter förekommer. 10

2017-05-12 AMYGDALA - Navet i den emotionella hjärnan (hippocampus, prefrontalkortex, thalamus, hypotalamus). - Är uppkopplad mot de flesta andra regioner i hjärnan. - Viktig för emotionell(t): - Uppmärksamhet - Minne (arbetsminne, episodiskt minne) - Beslutsfattande - Reglering HYPOTALAMUS - Skador i hypotalamus stör både sömn och vakenhet tillsammans med motiverande beteenden (kroppstemperatur, aptit, törst, sexuella beteenden), - Laterala delarna verkar vara förknippade med glädje och ilska, medan mediala delar är förknippade med motvilja och missnöje. 11

DEN EMOTIONELLA HJÄRNAN Amygdala Gör en snabb värdering (LILA vägen) Kortex (hjärnbarken) Gör en långsam detaljerad värdering (TURKOSA vägen) Stimulus Fear response DEN EMOTIONELLA HJÄRNAN 12