BARNS UTVECKLING 0-4 ÅR TEMADAG: UPPFÖLJNING AV UTVECKLING, BARNHÄLSOVÅRDEN I SKÅNE
|
|
- Ebba Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BARNS UTVECKLING 0-4 ÅR TEMADAG: UPPFÖLJNING AV UTVECKLING, BARNHÄLSOVÅRDEN I SKÅNE Johanna Månsson & Malena Åsard Leg. psykologer Mödra- och Barnhälsovården i Lund & Malmö På agendan Det nyfödda barnet Temperament Kognitiv utveckling Anknytning trygga relationer Barnets förmåga och behov av att dela sina upplevelser med andra Känslomässig utveckling Självutveckling 1
2 Det nyfödda barnet Spädbarnet föds med förmågor och förutsättningar att möta sin omvärld Aktivt från början med att ta in sin omvärld Hjärnan är programmerad att söka kontakt Kan kommunicera med sin omvärld och se till att få sina behov tillfredsställda De tre första månaderna en utvecklingsmässig omställning Från livet i livmodern till livet utanför en anpassningsprocess Kapaciteten att reglera Fysiologiska, autonoma system: Stabilisera hjärtslag, andning, temperatur Motorik: Reflexer, tonus, motorisk aktivitet och ökad avsiktlighet Beteende: Reglering av sömn och vakenhet utveckla robusta sömn- och vakenhetsmönster, hantera stress (suga eller kommunicera behov till omvärlden), Hörsel Det nyfödda barnet - Redo att ta in sin omvärld Vrider på huvudet efter ljudkälla Uppfattar variationer av ljud men behöver erfarenhet för att lära sig vad de betyder Särskiljer moderns röst från andras Föredrar komplexa ljud, t ex människoröster och sociala ljud Syn - Det minst utvecklade sinnet vid födelsen Barnet behöver erfarenheter för att uppnå optimal synförmåga Dålig synskärpa - Uppfattar skarpa kontraster och stora rörelser Hör i eko och dubbel-seende p g a ej tillräcklig samordning mellan hjärnhalvorna Omvärlden anpassar sig! Tydlig preferens för ansikten Nyfödda intresserar sig främst för ansiktets konturer och kontraster Efter hand alltmer intresserad av ansiktets centrala delar (ögon, näsa, mun) Preferens för de ansikten de exponerats mest för Tvillingar 2
3 Grader av vakenhet och sömn Sömn 1. Djupsömn regelbunden andning, ingen spontan kroppsaktivitet, startles 2. Lättsömn/aktiv lättsömn/rem-sömn - oregelbunden andning, ögonen slutna men rör sig, grimaserar. Ca 50% av sömnen är REM. Viktigt för tillväxt i CNS. Vakenhet 3. Dåsighet Varierande aktivitetsgrad. Öppna ögon, men frånvarande blick. Mjuka och fördröjda kroppsrörelser. På väg mot sömn eller vakenhet. 4. Vaken inaktivitet Redo för samspel! Öppna ögon, uppmärksam blick, klarvaken, fokuserar på olika stimulus, regelbunden andning och mjuka rörelser. 5. Aktiv vakenhet Viss oro, gnäll, kinkig, oregelbunden andning. 6. Skrik eller gråt Hög motorisk aktivitet, spänd kropp, kan vara svårt att bryta igenom skrik och få kontakt. Den viktiga gråten Gråt/skrik det första sättet att kommunicera på. Omvärldens respons man står inte ut! Efter graviditeten hjärnan fortfarande inte tillräckligt utvecklad för att barnet ska kunna klara sig på egen hand. Men! tillräckligt utvecklad för att kunna aktivera andra människor som kan hjälpa det att överleva. 3
4 En liten person redan från början! Från födelsen har barnet sitt särpräglade sätt att möta världen. Biologiskt grundade olikheter mellan individer = Temperament Temperament = personlighetens biologiska bas Hur barnet beter sig (istället för varför) Temperament Personlighet Miljö Temperament forts. Dimensioner, snarare än kategorier Domineras av positiva eller negativa känslor Aktivitet och tempo Blygsel, avvaktande förhållningssätt Sociabilitet Nyfikenhet på nya saker Anpassningsbarhet Reaktivitet hur starkt och snabbt barnet reagerar på olika stimuli Det nyfödda barnets förmåga att skydda sin sömn genom att vänja sig vid utifrån kommande ljud el ljus. Hur barnet tolkar vissa erfarenheter, intryck och stimuli Stabila drag? 4
5 Kognition vad är det? En uppsättning mentala förmågor som är involverade i nästan allt en människa gör. Mekanismer för hur vi uppfattar omvärlden, vad vi lär oss och kommer ihåg, hur vi löser problem och vad vi observerar och uppmärksammar. Biologisk, neurologisk mognad Kognitiv utveckling Personliga erfarenheter Barnet är motiverat att utforska sin omvärld Barnet behöver vuxnas stöd för att kunna utforska efterhand tar sig barnet iväg själv Kognition 0-2 år domineras av sinnesupplevelser, yttre handlingar, HÄR och NU Kognitiv utveckling första levnadsåret De medfödda reflexerna dominerar. Inget målinriktat beteende. Slumpmässiga beteenden övergår i alltmer organiserade handlingar. Handlingarna i första hand riktade mot den egna kroppen. De första vanorna inträder. Barnet upprepar handlingar som leder till önskat mål, t ex gripa efter, förflytta sig. Handlingarna är riktade mot omvärlden. Intresse för handlingars verkningar Tydligt målinriktat beteende. Barnet kan kombinera handlingar för att uppnå mål. Dra fram stol Kliva upp Sträcka sig efter Enkla imitationer. Barnet kan dra slutsatser om något som ska ske, t ex förälder klär på sig jacka förälder ska gå. Barnet förstår att saker finns kvar även om de inte synd 5
6 Kognitiv utveckling andra levnadsåret Upprepa beteenden med variation - utforskar olika strategier för att uppnå samma mål. Förståelse för orsak verkan. Bättre problemlösare, t ex använda verktyg för att uppnå mål Barnet kan imitera andras beteende, t ex bygga torn av klossar, göra grimaser och ritövningar. Imitera efter avsikt Inte bara föräldrar! 1 ½ till 2 år Tydligt att barnet börjat forma inre, mentala bilder av sin omvärld Av objekt, personer eller händelser Koncept eller kategorier, då liknande objekt grupperas ihop Färre trial-and-error Nå en lösning på ett problem inne i huvudet = tecken på mentala bilder! Förskjuten imitation Låtsas-lek Ur föräldraperspektiv: Möjliggör utforskande med åldersanpassad stöttning Barnet behöver göra erfarenheter på egen hand! Kladdandets underbara konst Ner på golvet! Hemmet och den absoluta närmiljön räcker! 6
7 Kognitiv utveckling > 2år Ökande frigörelse från den omedelbara situationen Ökad minnesförmåga Men! Tänkandet präglas av situationen, vad barnet ser här och nu. Svårt att gå tillbaka i handlingsförlopp Svårt att förutse konsekvenser Konkret tänkande Egocentrism svårt att anta andras perspektiv Nyfikenhet och strävan efter trygghet två livsviktiga drivkrafter 7
8 Anknytning specifika, känslomässiga band till bestämda personer Anknytning är ett känslomässigt band och så småningom - en inre bild av detta band. Bandet är varaktigt Riktas mot en eller flera individ/er som inte är utbytbar/a Ofrivillig separation från personen man är anknuten till leder till obehag Fysisk närhet lindrar obehaget (ffa spädbarnsåren) Under första halvåret utvecklingsuppgift att känna igen sina vårdare, de viktigaste personerna i sin omgivning Under andra halvåret - utvecklingsuppgift att visa att de knutit an till sina vårdare och på sikt till flera andra personer Att utveckla anknytning är en process Hur utvecklas anknytning mellan förälder och barn? 3 faser i spädbarnsåldern + 1 fas i förskoleåldern Fas 1. Signaler riktas inte mot specifik person (från födelse till 8-12 veckor) Babyn vet ännu inte vem/vilka som blir hans/hennes anknytningsperson er. Reagerar likartat på olika vuxna som har ett kompetent omvårdnadsbeteende. Efter hand inträder en rytm mellan babyn och den/de som tar hand om det mest. 8
9 Anknytningens utveckling forts. Fas 2. Signaler riktas mot en eller ett par specifika personer (från 8-12 veckor till 6-8 månader) Barnet alltmer selektiv i sina kontaktförsök, det räcker inte med vem som helst! Barnet mer aktivt att söka social kontakt Anknytningspersonen får lättare positiv reaktion från barnet Barnet visar tydligt vem/vilka det föredrar Fas 3. Upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par specifika personer (från 8-9 månader till ca 3 år) Den viktigaste, mest dramatiska fasen... Startar i samband med att barnet själv kan reglera avståndet till anknytningspersonen. Typiskt för åldern: Rädsla för främlingar och ovilja att separera Viktiga komponenter i anknytningen: Utforskande och nyfikenhet drivkraften att förstå hur världen fungerar. Ökad mognad gör att barnet kan öka sitt utforskande. Rädsla reaktioner och beteenden som aktiveras vid upplevt hot eller fara. Anknytningsbeteende Beteenden som underlättar för barnet att skapa närhet till föräldern. Människobarnet använder beteenden utifrån sina förutsättningar! Omvårdnad Beteenden som aktiveras hos föräldern när barnet signalerar rädsla eller oro. Föräldern i beredskap och svarar an på barnets signaler. 9
10 Anknytningen ser till att barnet håller en optimal närhet till en beskyddande vuxen. Optimal = balans mellan utforskande och trygghetssökande Övervaka Hjälpa Glädjas med Välkomna barnet tillbaka Uppmuntra barnets utforskande Skydda Trösta Hjälp att reglera känslor Trygg bas Säker hamn LADDA BATTERIERNA! Inspirerat av Circle of Security. Se t ex Marvin et al. (2006) Changing Toddlers and Preschoolers Attachment Classifications: The Circle of Security Intervention. Journal of Consulting and Clinical Vol. 74, No. 6, Fas 4. En relation byggd på överenskommelse och partnerskap (fr o m ca 3 år) Barnet inser att bandet till anknytningspersonen utgörs av en relation, oberoende av fysisk närhet Upplevd trygghet - Vetskapen om att anknytningspersonen finns där vid behov En överenskommen plan för hur närhet uppnås när den behövs Antalet situationer som orsakar rädsla och oro sjunker Barnet får större möjligheter att ägna sig åt utforskande av omvärlden och andra relationer 10
11 När kommunikationen ser annorlunda ut T ex barn med utvecklingsstörning (grav) och blinda barn Frånvaro av socialt leende Frånvaro av huvudrörelser, följer inte förälder med blicken Diffusa emotionella uttryck och anknytningssignaler Långsam processhastighet gensvaret kommer sent Föräldraupplevelser: Svårt att tolka barnet signaler Föräldern mindre emotionellt tillgänglig Färre situationer när omsorgsbeteende aktiveras Det kan ta tid men det är inte kört! Är alla anknytningsrelationer lika viktiga? Nej, inte alltid. Hierarkiskt ordnade Det handlar inte vem som är bäst det handlar om vana! I kulturer med kollektiv uppfostran utvecklas också specifika anknytningsrelationer 11
12 Biologiska band är inte avgörande Nästan alla barn knyter an till någon Avgörande är: Kontinuitet i kontakten Upplevelsen av den andra som Större och Starkare helst också Snäll och Klok Men Att knyta an till någon behöver inte betyda att relationen är hälsosam Trygg anknytning är en hälsofaktor Att dela upplevelser med någon annan Nyföddhetsperioden Samspel på basal nivå Synkronicitet mellan barn och förälder, den relationella dansen Barnet kan spegla, imitera och avläsa ansiktsuttryck Efterhand alltmer komplexa samspel Delad uppmärksamhet Förälder och barn riktar gemensamt uppmärksamheten mot någonting utanför Delad avsikt, delat mål Barnet vet att föräldern kan förstå vad det vill, att barnet kan styra andra genom gester och ljud. 12
13 Att dela upplevelser med någon annan forts. Delad känsla Föräldern imiterar beteende. Ljud och mimik. Föräldern betonar det underliggande känslomässiga innehållet i handlingen. Känslomässigt bemötande bekräftar barnet - Vi är en del av en relation! Föräldern förmedlar vilka känslor som kan uppmuntras, vilka som bör tonas ned. Inte bara negativa emotioner som regleras ned. Även positiva emotioner regleras upp! Stödjer barnets emotionella reglering Att dela upplevelser med någon annan forts. Känslomässigt stöd i nya, okända situationer Barnet försöker med blicken fånga en känslomässigt betydelsefull person för att få en emotionell signal som kan vägleda om hur det bör bete sig Barn förväntar sig reaktioner i samspel från omgivningen. Respons från omgivningen viktig bekräftelse 13
14 Ur förälderns perspektiv Att dela upplevelsen med sitt barn. Vad behövs? Närhet, tillgänglighet Sensitivitet Reflekterande förmåga: Ork och förmåga att avläsa barnets signaler Att leva sig in i barnets känslomässiga upplevelse Inte låta de egna känslorna ta över situationen, bibehålla positionen som någon större, starkare, klokare och snäll De grundläggande känslorna Universella, d v s utlöses av liknande situationer, över kulturgränser. Grundläggande känslor har ett fast fysiologiskt reaktionsmönster och yttre uttryck/mimik. Evolutionär betydelse. Positiva: Glädje Intresse Neutral: Förvåning Negativa: Ledsnad Rädsla Ilska Avsmak, avsky 14
15 Känslomässig reglering Vad är det? Förmågan att kunna kontrollera känslomässiga upplevelser hos sig själv. Anpassa känslornas intensitet och typ av beteenden och uttryck Spädbarnet har svårt att reglera på egen hand. Behöver hjälp från andra, Neurologisk, kognitiv, språklig mognad och erfarenheter av socialt samspel. Börja kunna röra på sig själv reglera genom att själv söka upp tröst. Vuxna hjälper barnet att hantera intensiva känslor - Successivt klarar barnet detta själv. Äldre barn erövrar förmågan att fördröja känslouttryck. Förståelsen för vad som är socialt lämpligt (förskoleåren) Att kunna sätta ord på känslor, förklara hur det känns, efterfråga stöd Socialisering Det lilla barnets självuppfattning Uppfattningen av att vara en egen, unik individ: Jag är avgränsad (fysiskt) från andra Det är jag som uppfattar världen - det är jag som gör erfarenheterna Jag är kraften bakom mina handlingar Jag är densamma, oavsett omständigheterna Jag i relation till andra Jag har vissa egenskaper, kvaliteter, (på sikt) i jämförelse med andra Mitten av andra levnadsåret: Spegel reflekterar mig! Barnet omtalar sig själv med jag eller namn Den är min! Vid 3-4 års ålder: Berättelsen om mig Självutvecklingen uppstår inte i ett vakuum Samspel med andra är avgörande! 15
16 Självrefererande och självutvärderande känslor Självrefererande känslor uppstår när barnet kan göra en utvärdering av sitt eget beteende i förhållande till en norm; vad man får/inte får göra, vad man ska kunna klara av etc. Den inre normen etableras genom samspel med andra. Skam Om man gjort något galet. Om man misslyckats med något. Uttryck: Sänkt blick, hängande huvud, gömmer ansiktet. En utvecklingsföregångare till skuld, då barnet tillägnat sig moralisk norm. Stolthet Om man gjort något bra. Normen om vad som är bra? Uppfattningen om andras förväntningar blir till barnets egen inre norm. Den händelserika 2-3 årsåldern Språklig utveckling: ord, de första meningarna. Ökat samspel med jämnåriga Snabb motorisk utveckling Självutveckling Självständighet Kan själv! Små konflikter var tredje minut, större konflikter 2-3 ggr/tim Ur föräldraperspektiv Både roligt och krävande Välj striderna Barn behöver motstånd Ilska är inte farligt Tålamod som har en gräns Föräldern har ansvaret Visa att man kan försonas Time out men inte utvisning! 16
17 TACK! 17
Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen
Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen Johanna Månsson Leg psykolog, Fil Dr VO Neonatalvård och Barnkirurgi Skånes universitetssjukhus Johanna.Mansson@skane.se Agenda Kognitiv utveckling
Läs merINSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi
INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har
Läs merRelationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang
Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Michael Horvath Dahlman, Legitimerad Psykolog hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com Människans genetiska och sociala förhistoria
Läs merFöräldrarnas fackförbund BARNverket
Föräldrarnas fackförbund BARNverket Samarbete för barnens skull Vuxnas samarbete gör barnen trygga BARNverkets ordförande Farmor och mormor Leg. psykolog Författare Alla är beroende av alla. Barnen Föräldrarna
Läs merAnknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande
Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Läs merSmå barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD
ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD Dessa barn har olika förutsättningar för sin utveckling; En av dem fick en hjärnblödning vid födseln, en har en
Läs merPsykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merTrygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen
Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merHissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).
Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker
Läs merSpädbarn igår idag i morgon. Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet
Spädbarn igår idag i morgon Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet Spädbarn igår Sverige på 16-1800 talet Sjukdom, försummelse, okunskap och fattigdom
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs mer3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
Läs mertar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
Läs merDagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna
Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merUPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion
UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merMentalisering och smärta
Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå
Läs merSamspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning
Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens
Läs merHUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Läs merBarns utveckling kognitivt, motoriskt, språkligt, socialt
Barns utveckling kognitivt, motoriskt, språkligt, socialt När är en viss förmåga möjlig? CNS utveckling avgör Vad styr utvecklingen? nature or nurture? plasticitet kritiska perioder känsliga perioder Utvecklingen
Läs merLivskunskap för de allra yngsta
Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
Läs merAffektteori och affektsmitta
Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna
Läs merRIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området
RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området Anknytning (attachment) är när det lilla spädbarnet knyter an till föräldrarna vilka i sin tur binder sig till barnet. Det är en livsviktig uppgift för
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merStudier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24
Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs merFrån inlärningsteori till praktisk hundträning
Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merVägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1
Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merGod natt, Alfons Åberg
God natt, Alfons Åberg Sömn under förskoleåren En livsviktig återhämtning och en källa till stress 1 Sömnens fysiologi 2 Sömnens fysiologiska effekter Kroppstemperatur går ned Stresshormoner minskar Tarmar
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merKommunikation.
Kommunikation 1 Kommunikation Jag vill ha Vad ska hända nu? 2 Kommunikation > Jag vill ha Jag mår inte bra! Jag har en fråga Vad ska hända nu? Vill du se en sak? Jag förstår inte Tjena! Jag är rädd Jag
Läs merTips & knep för tidigt samspel och kommunikation.
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation S Ö D E R TÖ R N S F O L K H Ö G S KO L A www.sodertorn.fhsk.se, www.spsm.se info@sodertorn.fhsk.se, info@tuffkurs.nu Små barn kan börja samspela och kommunicera
Läs merKapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor
Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är
Läs merUtvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?
Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merKänslor och känslohantering
18-03-06 Känslor och känslohantering Introduktion till olika känsloreaktioner Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator för Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet Känslor
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merFörutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merHela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010
Gruppträff 5 Tema: Min kropp & mina gränser Budskap: Min kropp är min, och jag har kroppsliga och sexuella gränser. Syfte: Att uppmärksamma att en individ har både kroppsliga och sexuella gränser, samt
Läs merLek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar
FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs mer2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Läs merAnknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1
Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att
Läs merFöräldrainformation om inskolning till förskola
Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merVälkommen till temadag om utvecklingsstörning
Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch
Läs merDet goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur
Läs merIllustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel
Illustration: Ulla Granqvist Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Lotta Sjöberg Vägledande samspel Vägledande samspel (ICDP) fokuserar
Läs merAnknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.
Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud
Läs merVälkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran
Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merSchema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång
09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori
Läs merOBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?
Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare
Läs merAtt leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.
Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Vilka personer talar vi om? De som har utvecklingsrelaterade störningar avvikande utveckling
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17
Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,
Läs merUtveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter
2014-11- 09 Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Bäs8s Lekkamrater p ro Lä Vänner Släkten Familjen Vänner Anknyt n Temperament ing Min f röken en Pedagogiska mål Den övriga personalen Förskolan ga må
Läs merAndelen trygga relationer i förskolan
Andelen trygga relationer i förskolan har minskat de senaste 2o åren Detta gäller speciellt de små barnen som är mer beroende av vuxna för att reglera sina känslor Större barngrupper, fler barn per vuxen,
Läs merFostran av annorlunda barn
Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det
Läs merMelatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Läs merEMOTION. Armita Golkar Doktorand
EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merEMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation
Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs meru Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek
HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merPerception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)
Kognitiv utveckling Perception och Språkutveckling Perception Tolkning av sinnesintryck Aktivt process Urvalsprocess Föreställningar och begrepp Bottom-up top-down process Förnimmelse till Varseblivning
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merHur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete
Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Innehåll Vi som vägledare Orsaker till utmanande beteende Konkreta verktyg i vardagen Andra stadiets studerande
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merSmå rum och tydliga gränser för att vara trygg
Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade
Läs merVad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog
Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merSmå barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merDet kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen
Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (Natur och Kultur) Broberg, A., Almqvist,
Läs mer