Matproduktion och miljökvalitetsnormer för marina vatten

Relevanta dokument
MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE

NYCKLAR TILL EN FRAMGÅNGSRIK UTVECKLING AV ETT KOMBINERAT EKOLOGISKT HÅLLBART FISKE OCH VÄRDESKAPANDE MARKNAD

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Världen har blivit varmare

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Christl Kampa-Ohlsson

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Mat, miljö och myterna

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Vad är ett hållbart jordbruk?

Hur äter vi hållbart?

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Vad ska vi äta? Elin Röös

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Värderingar om den hållbara maten

Testbädd för vattenbruk

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Planering för va-enbruk

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Livscykelanalys eller LCA- Ett sätt att kommunicera produkters miljöpåverkan

Summary of presentations given on November 29 th Friederike Ziegler, general introduction to seafood LCA

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Köttindustrin och hållbar utveckling

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Hållbar mat i offentliga kök

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Klimatpåverkan från skolmåltider

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Utlysning av projektmedel

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Indikatornamn/-rubrik

Nya foder för fisk i odling

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Detta är Jordbruksverket

Vad är lyvscykelanalys,

Världsfiske och vattenbruk

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Miljöredovisning 2018

Olof Cerne, Ann Sellbrink Skolmatsakademin, 2-3 september 2014

UPPDRAG. Kvantifiering av klimatcertifieringens. Veronica Sund och Friederike Ziegler. Mars 2012 SIK

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

Vårt ansvar för jordens framtid

Matens klimatpåverkan

Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel

Transkript:

Matproduktion och miljökvalitetsnormer för marina vatten Sara Hornborg SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Forskare, SP (RISE)/Delkluster marina livsmedel Stenungsund 25:e augusti 2016

Generellt för matproduktion Står för ca 30-35% av globala växthusgasutsläppen 1 Använder 38% av globala landytan 1 Använder ca 70 % av globala färskvattenuttaget 1 Drygt 40% av utsläppen av kväve och fosfor till haven i Sverige 2 Energiförbrukning Spridning av naturfrämmande ämnen Påverkan på biologisk mångfald Påverkan/utsläppen kommer från olika källor för olika produktgrupper 1 Foley et al 2011 Solutions for a cultivated planet. Nature 2 Jordbruksverket

Livscykelanalyser (LCA) av matprodukter Beräknar olika typer av miljöpåverkanspotential under en produkts livscykel Ger en integrerad bild av främst utsläppsbaserad miljöpåverkan (klimatpåverkan, övergödning, etc.) Vissa mätpunkter svårare att jämföra, t ex påverkan på biologisk mångfald Används för att t ex hitta hot spots och förbättringspotentialer Svårt att jämföra resultat mellan studier p g a olika metodval Primärproduktionen (odlingen, fisket) dominerar oftast miljöavtrycket från en produkt

Energiåtgång (MJ/kg producerat) Energibehov 120 80 40 Energikällan mycket viktig vad det har för miljöpåverkan! Olika system har olika förbättringspotential 0 Modifierad från Pelletier et al. 2011 Energy intensity of agriculture and food systems. Annual Review of Environment and Resources

kg CO 2 e/kg Energibehov Klimatpåverkan 35 30 25 20 15 10 5 0 För fiske är bränsleförbrukningen klimatpåverkan För odlade produkter kommer viktiga bidrag från lustgas och metan= mycket kraftiga växthusgaser GRÖNSAKER VATTENBRUK FISKE DJURHÅLLNING Gödsling, energianvänd ning (källa!) Foderbehov, energianvändning (källa!) Bränsleförbrukning på fiskefartygen, kylmedel Foderbehov, gödselhantering

Viktiga för MSFD, WFD: Övergödning, Försurning, Toxicitet, etc. Nu blir det svårare! Regionala skillnader, brister inom metoder och beräkningar Mkt generellt: Övergödning: För djurhållning på land= foderproduktionen; för fiskodling= utsläpp från själva fiskodlingen Försurning: För djurhållning på land= gödseln; för fiskodlingen= energibehovet (och källan!) För fiske korrelerar dessa kategorier med bränsleförbrukningen på fartygen

Per kilo produkt Det blir trade-offs. Exempel ekologiskt vs konventionellt Per hektar Landquist, Nordborg och Hornborg (2016) Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel. SLV Rapport 2 2016.

Kg foder/kg producerat kött Liten djupdykning: Foderfrågan Foderfrågan är en viktig faktor för miljöpåverkan från animaliskt protein på många sätt (källa, mängd) Fiskodling har generellt sett effektivare foderomvandling än landbaserad produktion 12 10 8 6 4 2 Foderkällan viktig 0 lax annan odlad fisk kyckling gris nöt, låg nöt, hög Siffror från Welch et al. 2010 From Fishing to the Sustainable Farming of Carnivorous Marine Finfish. Reviews in Fisheries Science

Övergödning från fiskfoder Stor skillnad i miljöpåverkan i absoluta tal mellan: liknande fiskodlingssystem (t ex lax) odlade arter produktionssystem Utsläppen från odlingen beror på: Fodersammansättning: högre proteinhalt= högre utsläpp olika proteinkällor= olika utsläpp mängd hur man hanterar utsläppen Tacon & Metian (2015) Feed Matters: Satisfying the Feed Demand of Aquaculture. Reviews in Fisheries Science & Aquaculture

kg PO4e/kg levandevikt Övergödning från fiskodling: exempel 120 100 För landbaserad animalieproduktion dominerar foderproduktionen övergödningspotentialen 80 60 40 20 0 Genomströmmande (öring) Kassar (havsabborre) RAS (piggvar) 50% vattenutbyte Övrigt Foderproduktion Fiskproduktion För vattenbruk dominerar fiskodlingen: Exemplet har FCR samma: proteinhalten i fodret högre för piggvar än öring Slutna system (RAS) kan ha bättre utfodringskontroll= mindre foderbehov Aubin et al. 2009 Assessment of the environmental impact of carnivorous finfish production systems using life cycle assessment

Implikationer för arbetet med miljökvalitetsnormer för havet?

MSFD: Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 3.1 Fiskeverksamheten ligger under en nivå som garanterar ett maximalt hållbart uttag (FMSY) av alla kommersiellt nyttjade bestånd. Nivån ska inte ha en negativ påverkan på ekosystemets struktur och funktion. (HVMFS 2014:14). 3.2 Beståndens reproduktiva kapacitet befinner sig på nivåer som garanterar livskraftiga bestånd och populationer. 3.3 Populationernas ålders- och storleksstrukturer ska garantera deras långsiktiga produktivitet. Genomförande: Står ej i någon miljömässig konflikt- tvärtom! Ökad fångst per ansträngning= minskad miljöbelastning per kilo Vad är acceptabel påverkan? Fisket påverkar givetvis; fiskodling kan påverka genom rymningar, spridning av parasiter och sjukdomar; övergödning kan påverka levnadsmiljöerna Foto: Therese Jansson

MSFD och WFD: Övergödning och matproduktion Behövs politiska prioriteringar och mer kunskap. Ekologiskt jordbruk kan vara bättre ur ett regionalt perspektiv, men kan leda till lägre total matproduktion från regionen. RAS för fiskodling minskar näringsbelastningen men är mer energiintensiva. Foderfrågan också viktig: regionala näringsbudgetar? Inhemsk produktion kontra ökat exportberoende?

BAT för hållbar tillväxt av vattenbruk på västkusten? Integrerad multitrofisk odling (IMTA) Vattenbruk utan foderbehov (musslor, ostron, etc) Foderutveckling som greppar näringen (musslor, alger, etc.) RAS: överlägsen möjlighet att kontrollera rymningar, sjukdom, övergödande utsläpp, etc. Kräver dock grön energi och energieffektivisering! Ca 8-300 MJ/kg produkt jämfört med ca 2.5-3.7 MJ/kg för vegetabiliskt protein, ca 2.7-32 MJ/kg för animaliskt protein; 18-55 MJ/kg för annan fiskodling 1 1 Pelletier et al. 2011 Annual Review of Environment and Resources

Take home messages Olika former av matproduktion innebär olika typer av miljöpåverkan och från olika källor Arbetet med havskvalitetsnormer kommer innebära målkonflikter och prioriteringar För att minska den totala miljöbelastningen behövs: medveten prioritering mellan olika typer av miljöpåverkan integrerade analyser för att kvantifiera trade-offs

Många utmaningar Hur skapar man bäst en helhetssyn? Många mål och aktörer. Var finns hot spots/flaskhalsar inom näringar respektive samhället? Prioriteringar vid målkonflikter? Miljömålen, tillväxtstrategier, regionalt kontra globalt, ekologiskt kontra socialt/ekonomiskt, Kunskapsläget: för olika former av miljöpåverkan, synergieffekter, Konsumtionsmönster: hur får man med människan i systemet? Övergödning Marina näringsvävar Marint avfall Tilman & Clark 2014 Global diets link environmental sustainability and human health. Nature

Glöm inte: NOMACULTUREs HALVTIDSKONFERENS OCH LCA WORKSHOP OM HÅLLBART MARINT VATTENBRUK! 7:e och 8:e september SP Sveriges Symbioscenter, Tekniska Kungshamn Forskningsinstitut Tack! Kontakt: Sara.Hornborg@sp.se Arcimboldo