Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Mauritz Danielsson Ange Dokumentnummer 002

Relevanta dokument
Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Tobias Henriksson

Introduktion till akademiska studier Uppdragsspecifikation

Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Ange för och efternamn Ange Dokumentnummer 001

Dokumentnamn: Projekt: Versionsnr: Uppdragspecifikation Pedagogisk idé LTU 2. Beslutad av: Gäller från och med (datum): Sida: Rektor 1 (7)

Projektplan: Utveckling av kvalitetssäkringssystem för utbildning

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

UFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet

PROGRESSRAPPORT

Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning

UFV 2015/475. Uppdrag om att utforma en modell för systematisk utbildningsutvärdering. universitet. Direktiv. Beslutade av rektor

Projektplan. Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Projektprocessen. Projektprocess

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Kunskapsmentorer. Progressrapport

Projektplan: Administrativa roller

Riktlinjer för handläggning i händelse av ifrågasatt eller indraget examenstillstånd

Forsknings- och utbildningsnämndens kvalitetsprogram Fastställt av forsknings- och utbildningsnämnden , dnr L 2014/159.

System för säkring och utveckling av kvalitet

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Ramverk för projekt och uppdrag

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN]

Kvalitetssystem Humanistisk fakultet. Humanistisk fakultet.

Universitetsgemensam ITverksamhet

PROJEKTPLAN. Konstfack Reviderad Ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet

INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Dok.förteckning Utgåva P1.0-1 Sida: 1 (6) Pedagogiskt ledarskap. PIL-enheten Göteborgs universitet. Projektplan. Filnamn: pil_projekt_

Projektplan för utvärderingen Kvalitet och Nytta 2018 REB beslut 7 juni 2017

KK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2)

Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Projekt: Dataskyddsförordningen

Nationell studentrekrytering

Några reflektioner och erfarenheter efter lärosätesgranskningarna i omgång ett

Pilotprojekt för en gemensam serviceorganisation för Engelska parken och universitetsförvaltningen

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Styr- och handledningsdokument

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Ekonomistyrning och redovisning HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Värdegrund och organisationskultur HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Långsiktig budgetering med nyckeltal Luleå tekniska universitet

Policy för projektarbete

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:

Universitetsgemensamma administrativa stödroller på institutionsnivå/motsvarande Projektdirektiv Fas 1

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Projektprocessen. Projektprocess

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för delprojekt B Ledningsstruktur, inom förändringsarbetet Framtidens SLU

Instruktioner för kvalitetssäkring av utbildning vid SLU 2019

Projektförlängning 2018: Dataskyddsförordningen

Utveckling av SLU:s varumärkesarbete bilden av SLU

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Arbetsmiljö HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Projektplan: Miljöledningsprojektet

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

Kvalitetsgranskning och uppföljning av utbildning vid Samhällsvetenskapliga fakulteten

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Inrättande av en gemensam - centraliserad stödorganisation - genomförandeplan

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Instruktioner för kvalitetssäkring av utbildning vid SLU 2018

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Bemanning HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Verksamhetsplan för den gemensamma utbildningsnämnden

Utvecklingsplan 2050

Delprojektdirektiv Delprojekt Kompetensgrupper steg 2 VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b MP Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Universitetsövergripande rutin för hållbar utveckling i forskning inom ramen för miljöledningssystemet

Projektstyrningsprocessen i VärNa

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

ORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning

Universitetsövergripande rutin för hållbar utveckling i utbildning inom ramen för miljöledningssystemet

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Systemanpassningar HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Prioriterade nyckeltal

Nationellt system för kvalitetssäkring av utbildning och forskning

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari Slutdatum: December 2019.

Projektplan. Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter. Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

Kvalitet och förnyelse KoF17. Forskningsutvärdering vid Uppsala universitet

Universitetskanslersämbetets granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Kommunikationsplan utbildningsstrategi

Långsiktig budgetering med nyckeltal vid Luleå tekniska universitet

Transkript:

Projekt: Utveckling av ett kvalitetssäkringssystem för grundoch forskarutbildningen Status: MBL-version Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Mauritz Danielsson 2006-02-17 Ange Dokumentnummer 002 UTVECKLING AV ETT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR GRUND- OCH FORSKARUTBILDNINGEN PROJEKTSPECIFIKATION

001 MBL-version 2(10) Distributionslista Namn (person/organisation/grupp) Kommentar Bilagor Dokumentnamn Dokumentnummer Revisionshistorik Utgåva Datum Utfärdare Status Kommentar 1 2006-02-17 Mauritz Danielsson Preliminär Roland Larsson Eva Gunneruisson Catharina Lind 2 2006-02-21 Mauritz Danielsson MBLversion

001 MBL-version 3(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROJEKT DIREKTION...5 1.1 PROJEKTMÅL... 5 1.2 SYFTE... 5 1.3 AFFÄRSMÖJLIGHETER/MARKNADSSITUATION... 5 1.4 BAKGRUND... 5 2 PROJEKTBESKRIVNING...6 2.1 FÖRVÄNTAT RESULTAT... 6 2.2 KVALITET PÅ PROJEKTRESULTAT... 6 2.3 AVGRÄNSNINGAR... 6 3 PROJEKTPLAN...7 3.1 TIDSPLAN... 7 3.2 FAS 1 FÖRSTUDIEFAS MARS-JUNI 2006... 7 3.3 HÅLLPLATSER... 8 4 PROJEKTBUDGET...8 5 PROJEKTORGANISATION OCH INTRESSENTER...8 5.1 ORGANISATION, ROLLER OCH ANSVAR... 8 5.1.1 Styrgrupp...8 5.1.2 Projektledning...9 5.1.3 Projektgrupp...9 5.2 KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT...10 5.3 RAPPORTERINGSRUTINER...10 6 RISKER OCH MÖJLIGHETER...10 7 ÖVERLÄMNANDE/PROJEKTAVSLUTNING...10 7.1 ÖVERLÄMNANDE TILL MOTTAGARE...10 7.2 ÖVERLÄMNANDE AV ERFARENHETER...10

001 MBL-version 4(10) SAMMANFATTNING Av universitets planeringsförutsättningar (RE-beslut 142-05) framgår att universitetet under 2006 bör genomföra ett arbete med att utveckla ett eget kvalitetsutvecklingssystem där fokus läggs på regelbunden uppföljning och systematik för att kontinuerligt förbättra kvaliteten, särskilt i grundoch forskarutbildningen. Detta projekts syfte är att ta fram ett sådant kvalitetssäkringssystem som främjar utveckling inom alla utbildningsmiljöer inom universitetet Projektet indelas i tre faser. Fas 1, som pågår under våren 2006, är en förstudiefas där en inventering görs av det kvalitetsarbete som nu utförs vid LTU. Denna fas inkluderar också en omvärldsanalys av andra universitet i Sverige och i andra länder men också en analys av industrins kvalitetsarbete. I fas 2 formuleras förslag på kvalitetsarbetssätt för universitetet. Detta arbete pågår under första hälften av höstterminen 2006. I fas 3, som pågår fram till 31 november 2006, arbetas det slutgiltiga kvalitetssäkringssystemet fram. Projektet ska resultera i att en kvalitetspolicy och en plan för kvalitetssäkring av utbildning och examina är fastställda. Projektet ska resultera i att universitet utvecklar ett enhetligt system. Universitetsstyrelsen ska den 30 november 2006 fastställa kvalitetssäkringssystemet.

001 MBL-version 5(10) 1 Projekt direktion 1.1 Projektmål 1.2 Syfte utarbeta en kvalitetspolicy och rutiner för kvalitetssäkring av utbildning och examina utarbeta kvalitetskriterier för grund och forskarutbildning fastställa en modell för hur kvalitetssäkring ska ske vid universitetet skapa rutiner och arbetssätt för säkerställande av att förbättringsåtgärder sker med anledning av kvalitetsgranskningsarbetet ska skapa engagemang och intresse för att driva kvalitetsfrågor på alla nivåer inom lärosätet en plan för implementering av kvalitetssäkringssystemet Det övergripande syftet med projektet är att ta fram ett kvalitetssäkringssystem som främjar utveckling inom alla utbildningsmiljöer inom universitetet. De kriterier som tas fram ska formuleras så att universitetets alla nivåer berörs. Kriterierna ska vara verksamhetsnära, konkreta, resultatinriktade och lätta att följa upp. 1.3 Affärsmöjligheter/marknadssituation Kvaliteten i resultaten av vårt arbete är av avgörande betydelse för Luleå tekniska universitets framtid. Vid ett universitet pågår en ständig förnyelse av utbildning. Ett universitet som finns i frontlinjen i fråga om kunskapsbildning verkar emellertid på en internationell marknad i knivskarp konkurrens med andra universitet som alla genomgår denna kontinuerliga förnyelse. Det är därför viktigt att verksamheten organisatoriskt och innehållsmässigt ifrågasätts och låter sig jämföras med den vid andra universitet i världen och att sådana granskningar sker som komplement till den interna utvärderingen. Om detta kvalitetsarbete får genomsyra hela verksamheten ökar det universitets möjligheter att rekrytera nya studenter, forskarstuderande, lärare och externa finansiärer. 1.4 Bakgrund Inom ramen för Bolognaprocessen har utbildningsministrarna beslutat att de anslutna länderna ska utveckla ett cykliskt återkommande system som bland annat innehåller: Utvärdering av program/ämnen eller lärosäten. Ett system för ackreditering, certifiering eller liknande Medverkan av internationella bedömare och samverkan mellan länder. Detta ställer höga krav på det framtida svenska kvalitetsgranskningssystemet. Högskoleverket, som 2006 avslutar sina nationella ämnes- och programutvärderingar enligt sin nuvarande modell, ska utarbeta en ny modell som innebär att man i fortsättningen ska bedöma lärosätenas egna system för kvalitetskontroll och där särskilt betona kvalitetsutveckling. Även fortsättningsvis kommer Högskoleverket att ha tre syften med sina kvalitetsgranskningar; utveckling, kontroll och information. Universiteten får ett ansvar att själva utarbeta system för kvalitetssäkring av utbildningskvalitet och kvalitetsarbete. En samsyn bör dock finnas mellan lärosätena och Högskoleverket om den metod som ska användas vid de kommande lärosätesbedömningarna.

001 MBL-version 6(10) Av universitets planeringsförutsättningar (RE-beslut 142-05) framgår att universitetet under 2006 bör genomföra ett arbete med att utveckla ett eget kvalitetsutvecklingssystem där fokus läggs på regelbunden uppföljning och systematik för att kontinuerligt förbättra kvaliteten, särskilt i grundoch forskarutbildningen. Universitetsförvaltningen har därför tagit initiativ till att starta upp ett universitetsövergripande projekt med mål att utveckla ett enhetligt kvalitetssäkringssystem för grundoch forskarutbildning. Fakultetsnämnderna och den Särskilda nämnden för lärarutbildning ska ansvara för den gemensamma utformningen av kvalitetssystemet. 2 Projektbeskrivning Arbetet indelas i tre faser. Fas 1, som pågår under våren 2006, är en förstudiefas där en inventering görs av det kvalitetsarbete som nu utförs vid LTU. Denna fas inkluderar också en omvärldsanalys av andra universitet i Sverige och i andra länder men också en analys av industrins kvalitetsarbete. I fas 2 formuleras förslag på kvalitetsarbetssätt för universitetet. Detta arbete pågår under första hälften av höstterminen 2006. I fas 3, som pågår fram till 31 december 2006, arbetas det slutgiltiga kvalitetssäkringssystemet fram. Detaljerad planering av aktiviteter i fas 1 se 3.2 Detaljerad planering av aktiviteter i fas 2-3 ska vara klar 2006-06-15. 2.1 Förväntat resultat Projektet ska resultera i att en kvalitetspolicy och ett system för kvalitetssäkring av utbildning och examina är fastställda. Projektet ska leda till i att LTU har ett enhetligt system och att engagemang för kvalité finns. 2.2 Kvalitet på projektresultat Kvalitetssäkringssystemet skall bestå av sådana instrument som skapar bästa möjliga förutsättningar för en positiv kvalitetsutveckling inom den egna verksamheten. Systemet ska vara känt i organisationen, kännas meningsfullt och lätt att använda. Kvalitetsarbetet får inte ses som en sidoordnad aktivitet i förhållande till "den egentliga verksamheten". Kvalitetssäkring blir med detta synsätt inte bara en fråga om utvärdering, utan mer ett sätt att systematiskt tänka igenom alla aspekter av verksamheten, och att skapa ändamålsenliga rutiner för att återkommande se över dessa aspekter med avseende på mål, resultat och arbetssätt. Rutinerna skall kunna integreras i den ordinarie verksamheten. 2.3 Avgränsningar I projektet ingår att ta fram ett enhetligt kvalitetssäkringssystem för, däremot inte att implementera det framtagna systemet.

001 MBL-version 7(10) 3 Projektplan 3.1 Tidsplan Fas 1 Förstudiefas. Nuläges- och omvärldsanalys mars-juni 2006 Fas 2 Framtagande av olika kvalitetsarbetssätt augusti-oktober 2006 Fas 3 Formulering av kvalitetssäkringssystemet november-december 2006 3.2 Fas 1 Förstudiefas mars-juni 2006 Nulägesanalys En sammanställning görs av: Nämndernas kvalitetsarbete Bolognaprocessen Institutionernas kvalitetsarbete Utbildning och forskningsenhetens kvalitetsarbete Omvärldsanalys Besök och kunskapsinsamling: Kvalitetskonferens i Stockholm Universitetet i Stavanger Linköpings universitet Monash University, Australien Högskoleverket Scania Fler företag och internationella universitet Kvalitetsseminarier Projektet håller kvalitetsseminarier för: Nämnderna Prefektgruppen Utbildningsledare/programkoordinatorer Styrgrupp Extern föreläsare

001 MBL-version 8(10) 3.3 Hållplatser Under planeringsfasen av projekt har projektgruppen identifierat ett antal viktiga tidpunkter där olika ställningstagande behöver ske. Dessa tidpunkter redovisas i form av hållplatser, där vissa kräver beslut medan andra innehåller förslag. Hållplats Ansvarig Tidpunkt HP 1 Beslut projektspecifikation Rektor 2006-03-14 HP 2 Sammanställning och godkännande av Fas 1 Styrgruppen 2006-06-14 HP 3 Formulering av förslag till kvalitetspolicy Styrgruppen 2006-06-14 HP 4 Kvalitetskriterier beslutade och sammanställning och godkännande av Fas 2 Styrgruppen 2006-10-30 HP 5 Kvalitetssäkringssystem och implementeringsplan godkänd Styrgruppen 2006-12-31 HP 6 Beslut av kvalitetssäkringssystemet Universitetsstyrelsen 2007-02-05 4 Projektbudget Personalkostnader (projektledning, projektgrupp) Resor Extern föreläsare Övrigt Totalt 400 tkr 100 tkr 15 tkr 10 tkr 525 tkr 5 Projektorganisation och intressenter 5.1 Organisation, roller och ansvar 5.1.1 Styrgrupp Styrgruppen består av Rektor, Ordförande Dekanus T Dekanus F Ordförande SNL Pia Sandvik,Wiklund Jerker Delsing Ann Hägerfors Maj-Lis Hörnqvist

001 MBL-version 9(10) Prefekt Utbildningsledare Två studentrepresentanter Chef för utbildnings- och forskningsenheten Inge Söderkvist, Matematik Oskar Gedda, Musikhögskolan Per Ratsbäck, tkl Samuel Ökvist, ls Inger Bergström Rektor är sponsor för projektet. Sponsors roll är att fatta beslut, ge direktiv samt svara för resursfördelningen. I projektet ska en styrgrupp finnas. Styrgruppens roll är att agera som ledare i arbetet vilket innebär att Bidra med kunskap och erfarenhet Genom ledarskapet personifiera, legitimera och driva grundläggande värderingar Vara synliga kommunikatörer och budbärare av resultat Värdera och prioritera olika alternativ 5.1.2 Projektledning Projektledare är Mauritz Danielsson Projektledarens roll är att Ansvara för att projektet genomförs efter angivna direktiv, mål, budget och tidsramar Leda och samordna arbetet Hantera avvikelser Vara föredragande i styrgrupp, fakultetsnämnder och på prefektmöten 5.1.3 Projektgrupp Projektgruppen består av Maurtiz Danielsson Eva Gunnerisson Catharina Lind Roland Larsson Projektledare Projektmedlem Projektmedlem Projektmedlem Projektgruppen använder sig av personal från IES, avdelningen för kvalitets- och miljöledning, som expertstöd. Projektgruppens uppdrag är att Ansvara för att driva processen i enlighet med projektspecifikationen Dokumentera arbetet och dess resultat Bidra med kunskap och erfarenhet Ta fram underlag för avrapportering i styrgruppen

001 MBL-version 10(10) Arbeta fram underlag för beslut i styrgruppen Arbeta i nära samarbete med fakultetsnämnderna och den särskilda nämnden för lärarutbildning. Vid behov tillskapa särskilda arbetsgrup 5.2 Kopplingar till andra projekt I universitetsförvaltningens verksamhetsuppdrag för 2006 ingår att bereda ett förslag på utvärderingsmodell av forskning och forskarutbildning. Projektledarna för respektive projekt bör samverka så att avgränsningar görs mellan projekten. Universitetsförvaltningen har även fått i uppdrag att under 2006 starta en Utbildningskvalitativ resursfunktion och ett nära samarbete med den är nödvändig. Projektgruppen finner det också nödvändigt att samarbeta med kunskapsbyggargruppen i frågor om utbildningskvalité. 5.3 Rapporteringsrutiner Avrapportering till styrgruppen ska ske kontinuerligt minst en gång per månad. Projektresultatet ska rapporteras i skriftlig rapport till uppdragsgivaren senast 31 november 2006 6 Risker och möjligheter Det är även viktigt för projektresultatets kvalitet att säkerställa att tillräcklig tid och engagemang finns för att delta i arbetet. Det gäller främst deltagarna i arbetsgrupperna, men även de som medverkar i arbetet i styrgruppen och i projektgruppen. Om inte finns risk att projektet ej får den förankring som är önskad. Den stora möjligheten med projektet är att universitetets utbildningar på grund och forsknings nivå drar åt samma håll, vilket innebär tidsvinster men också lättare att marknadsföra utbildningarna både internt och extern. Det gör det även lättare för nyanställda lärare, forskare och nya studenter att förstå hur universitet fungerar. 7 Överlämnande/projektavslutning 7.1 Överlämnande till mottagare Projektets resultat överlämnas till rektor för implementering. 7.2 Överlämnande av erfarenheter Erfarenheter av projektet överlämnas efter projektets slut. Form för detta bestäms senare.