Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Tobias Henriksson

Transkript

1 Projekt: Kunskapsmentorer Preliminär Projektspecifikation Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Tobias Henriksson Status: KUNSKAPSMENTORER PROJEKTSPECIFIKATION Ändrat: 22 sep :43:00 av

2 Kunskapsmentorer 003 Reviderad 2(10) Distributionslista Namn (person/organisation/grupp) Kommentar Bilagor Dokumentnamn Dokumentnummer Revisionshistorik Utgåva Datum Utfärdare Status Kommentar T Henriksson T Henriksson T Henriksson Preliminär Definitiv Revidering Revidering efter beslut. TFN 63-11

3 Kunskapsmentorer 003 Reviderad 3(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROJEKTMÅL OCH SYFTE VERKSAMHETSNYTTA PROJEKTBESKRIVNING FÖRVÄNTAT RESULTAT KVALITET PÅ PROJEKTRESULTAT KVALITETSMÅL PÅ PROJEKTGENOMFÖRANDE PROJEKTPLAN TIDSPLAN MILSTOLPAR LEVERANSER PROJEKTBUDGET PROJEKTORGANISATION OCH INTRESSENTER ORGANISATION, ROLLER OCH ANSVAR Uppdragsgivare Styrgrupp Projektledning Projektgrupp KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT RAPPORTERINGSRUTINER KVALITET... ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. 6.1 PROJEKTSTRATEGI... ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. 7 RISKER OCH MÖJLIGHETER ÖVERLÄMNANDE/PROJEKTAVSLUTNING ÖVERLÄMNANDE TILL MOTTAGARE ÖVERLÄMNANDE AV ERFARENHETER ÖVRIGT REFERENSER... 10

4 Kunskapsmentorer 003 Reviderad 4(10) SAMMANFATTNING I verksamhetsplan och budget för verksamhetsåren 2010/2011 och 2011/2012 har Luleå tekniska universitet avsatt medel för projektet Kunskapsmentorerna. Låga studieresultat i årskurs ett påverkar inte bara genomströmning i utbildningarna, utan leder även till att fler studenter väljer att avbryta sina studier. Med projektet Kunskapsmentorerna tar Teknologkåren ett steg för att försöka reducera dessa problem. Kunskapsmentorerna bygger på att studenter från högre årskurser hjälper förstaårsstudenter med kurser som läses under första studieåret. Varje mentor får ansvar för en grupp på upp till åtta förstaårsstudenter. Mentorernas uppgift är bland annat att hjälpa studenterna med studiefrågor men framför allt hjälpa förstaårsstudenterna att komma studentlivet och att arbeta tillsammans som en grupp för att lösa komplexa problem. Projektet delas in i sex faser. Fas 1 är en utvärdering av den tidigare fasen som drivits av Andreas Nielsen. Idéer och problem ska belysas så att dessa kan bearbetas tidigt i projektet. Fas 2 innehåller mentors rekrytering. I fas 3 kommer utbildning av mentorerna prioriteras. Fas 4 innefattar en intresseanmälan hos de nya studenterna och en sammanställning av mentorsgrupperna. Fas 5 är en vidareutbildningsfas för mentorerna och Fas 6 innehåller utvärdering av projektet Kunskapsmentorerna. Föreliggande dokument utgörs av rapporten Mentorskap för studenter (Wikberg-Nilsson, 2007), projektet har även lånat inspiration från flera olika liknande verksamheten.

5 Kunskapsmentorer 003 Reviderad 5(10) 1 Inledning Vi har sett en negativ trend bland ingenjörsstudenterna vid LTU rörande mattekunskaperna och genomströmningen i mattekurserna. Utöver detta så har LTU ett problem med låg genomströmning generellt sett vid sina ingenjörsutbildningar. Vidare så har NSI visat indikationer på att studenterna inte investerar den tid som behövs för att genomföra heltidsstudier. Av ovan nämnda anledningar vill Teknologkåren nu presentera ett projekt som vi är övertygade om kan åtgärda dessa problem samt öka förståelsen för problemen som inte är simpla i sin natur. 1.1 Bakgrund Låga studieresultat i årskurs ett påverkar inte bara genomströmning i utbildningarna, utan leder även till att fler studenter väljer att avbryta sina studier. För civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna upplevs ofta matematik och fysik som svårare kurser. Dessa kurser, som ges i årskurs ett, har även sämre genomströmning, vilket påverkar genomströmningen inom hela utbildningen negativt. Studieresultat i matematikkurserna har tenderat att försämras de senaste åren. Vidare framgår av NSI (Nöjd Student Enkät) att studenterna inte investerar den tid som behövs för att genomföra heltidsstudier. Med anledning av föregående föreslog Teknologkåren våren 2010 att ett mentorprojekt skulle starta hösten Konceptet bygger på tankar som finns i rapporten Mentorskap för studenter (Wikberg-Nilsson, 2007) och har lånat inspiration från flera olika liknande verksamheter som alla är bra i sin variant men som Teknologkåren tror kan renodlas för att möjliggöra en förbättring. De större av dessa projekt är: - Mattementorsprojektet som har startats utifrån en modell som bedrivs i bland annat Göteborg som hjälper gymnasieungdomar att lyckas bättre med sina mattestudier. För mer info se: - SI-ledare som är en modell som har applicerats på bland annat Lunds universitet. Där hjälper äldre studenter yngre studenter utifrån en modell. För mer info se: Denna modell har försökts starta vid LTU men misslyckats p.g.a. bristande intresse. - Peerhelp vid LTU som är en modell som LTU använder på en del program för att låta äldre studenter svara på nya studenters frågor. Projektet har sina brister p.g.a. att det saknas substans i vad som ska svaras på o.s.v. vilket troligen kan justeras utifrån studierna som grunddiskussion. För mer info se: - Rymd6 läxhjälp som är ett initiativ uppstyrt av rymdstudenter för att hjälpa nya studenter med just grundkurserna. 1.2 Projektmål och syfte Projektets mål är att utveckla en verksamhet där mentorskap erbjuds till studenter i årskurs ett på civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogram. Projektet ska på sikt resultera i bättre genomströmning, bättre studieresultat och färre avhopp från utbildningarna. Teknologkåren vill med kunskapsmentorerna öka förståelsen för kurser under första året som upplevs som svåra. Med hjälp av studerande från högre årskurser skapa kontakter mellan årskurserna och hjälpa förstaårsstudenter komma igång med sina studier och sitt studentliv. Detta skall även leda till en ökad kvalitet i studentstödet.

6 Kunskapsmentorer 003 Reviderad 6(10) 1.3 Verksamhetsnytta Projektet ska bidra till: Ökade matte och fysikkunskaper bland de nya studenterna och bland mentorerna samt ett ökat intresse för dessa ämnen Ökad genomströmning och prestationsgrad bland ettorna Ökad förståelse kring vilka faktorer som hindrar genomströmningen och förståelsen Ettorna får svar på icke studierelaterade frågor så väl som rena studiefrågor Ett ökat fokus på kunskaper och utbildning vilket enligt NSI ger nöjdare studenter 2 Projektbeskrivning 2.1 Förväntat resultat De förväntade resultatet är att utveckla en verksamhet där mentorskap erbjuds till studenter i årskurs ett på civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogram. Det skall även finnas förslag på fortsatt utveckling av mentorskapsverksamheten och hur denna ska kunna integreras i ordinarie verksamhet efter projekttidens slut. 2.2 Kvalitet på projektresultat Projektet skall vara flexibelt och kunna anpassas för de enskilda mentorsgrupperna. De framtagna riktlinjerna skall vara tydliga, de skall dock endast styra projektet strategiskt. Genom att mentorerna fungerar mer som samordnare än lärare så kan grupparbete implementeras hos studenterna. Att mentorn hjälper gruppen diskutera sig fram till resultat ser vi kommer hjälpa studenterna problemlösning och inte problemet i sig. 2.3 Kvalitetsmål på projektgenomförande Inom den avsatta tiden och med de avsatta resurserna ska en fungerande grund för mentorskap på högskole- och civilingenjörsutbildningarna byggas upp. För att få den planerade effekten är det viktigt att alla som arbetar med projektet förstår tanken bakom projektet. Det kommer även att vara nödvändigt att mentorerna förstår sin roll i projektet så att de inte blir att grupperna träffas men inget avsett arbete utförs. Genom att mentorerna inte agerar lärare utan istället hjälper studenterna att arbeta som en grupp så kan man få studenterna att hjälpa varandra. Detta bidrar till att mentorn stegvis kan dra ner på tiden den hjälper till med specifika studiefrågor och istället låta gruppen ta egna initiativ.

7 Kunskapsmentorer 003 Reviderad 7(10) 3 Projektplan 3.1 Tidsplan Projektet pågår under perioden 1 januari juni Milstolpar Fas 1 Utvärdering Vecka 5-8 I ett första läge ska utvärdering av hösten 2010 göras. Information skall tas in från tidigare mentorer och studenter. Problem och synpunkter på projektet skall analyseras. Fas 2 Rekrytering av nya mentorer Vecka 9-13 I ett andra läge av projektet skall nya mentorer rekryteras. Tidigare mentorer skall bli erbjudna att fortsätta. Rekrytering av nya mentorer. Fas 3 Utbildning av mentorer Vecka I tredje fasen kommer utbildning av mentorerna ske. Utbildningen kommer behöva anpassas efter det behov som ses i gruppen. En övergripande utbildning i mentorskap kommer behövas för att säkerställa vetskapen om vad ett mentorskap innebär. Fas 4 Rekrytering av studenter och sammanställning av mentorsgrupper Vecka I tredje fasen av projektet kommer de nya studenterna informeras om projektet och intresserade studenter skall bli tilldelade mentorer. Vid sammanställningen av mentorsgrupperna skall studenterna tilldelas en mentor som studerar samma utbildning. Vid ett scenario då detta inte fungerar så kommer mentorerna delas ut från ett så närliggande utbildningsområde som möjligt. Fas 5 Vidareutbildning av mentorer Vecka 35/2011-9/2012 En femte fas, vidareutbildning av mentorer, kommer att pågå under hela hösten. Focus på att mentorerna utbildar varandra, erfarenheter delas mellan mentorerna. Fas 6 Utvärdering och Slutrapport Vecka 10/ /2012 Utvärdering av projektet samt sammanställning av slutrapport.

8 Kunskapsmentorer 003 Reviderad 8(10) 3.3 Leveranser * : Projektspecifikation presenteras för Tekniska fakultetsnämndens ordförande. * : En skriftlig och muntlig progressrapport lämnas till Tekniska fakultetsnämnden. * : En skriftlig och muntlig progressrapport lämnas till Tekniska fakultetsnämnden. * : Skriftlig och muntlig slutrapport lämnas till Tekniska fakultetsnämnden Resultat överlämnas till ordförande för Tekniska fakultetsnämnden. 4 Projektbudget Intäkter Anslag från universitetet Anslag från Institutionen för teknikvetenskap och matematik Totalt Kostnader En halvtidstjänst hos TKL Arvode mentorer Administration TKL Aktiviteter mentorer Utbildning mentorer Arbetsgivaravgifter mentorer Projektledning till förfogande Övriga kostnader/oförutsedda utgifter Totalt kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 5 Projektorganisation och intressenter 5.1 Organisation, roller och ansvar Uppdragsgivare Tekniska Fakultetsnämnden är uppdragsgivare. Uppdragsgivaren: Säkerställer att projektet ligger i linje med projektspecifikationen Säkerställer att projektet kan förses med de resurser och den kompetens som behövs och ser till att dessa används effektivt. Ansvarar för projektet och dess slutresultat Ansvarar för att fatta beslut inom projektets ekonomiska resurser Utser styrgrupp och ordförande för den Stödjer projektledaren aktivt i planeringen av projektet

9 Kunskapsmentorer 003 Reviderad 9(10) Styrgrupp I projektet finns en styrgrupp vars ledamöter representerar Tekniska fakultetsnämnden, LRC, Institution samt studenter. Styrgruppen består av: Marta-Lena Antti, Tekniska fakultetsnämnden Mats Näsström, Institutionen för Teknikvetenskap och matematik Angela Lundberg, LRC Mauritz Danielsson, Studentservice Vice ordförande vid Teknologkåren, Studentrepresentant Styrgruppen ska bidra med kunskap och erfarenhet, värdera och prioritera olika vägval samt vara kommunikatörer av resultat Projektledning Utbildningsenhetens ordförande vid Teknologkåren utses till projektledare. Projektledaren Utarbetar projektspecifikation, progressrapporter och slutrapport Ansvarar för att projektet genomförs i enlighet med projektspecifikationen Får befogenheter från den styrande funktionen. Leder och samordnar projektarbetet Hanterar beslutade avvikelser Är föredragande i styrgrupp Projektgrupp Maja Wretlind, Vice projektledare med ansvar för campus Luleå Emma Prieto, Vice projektledare med ansvar för campus Skellefteå Projektgruppen Bidrar med sin kunskap och erfarenhet Ansvarar för tilldelade arbetsuppgifter Arbetar fram underlag för beslut i styrgruppen Utöver projektgruppen kommer även dessa personer/grupper involveras i projektet. Studievägledarna Marie-Therese Tricot, Utbildnings- och forskningsenheten Maria Kero, Studenthälsan Andreas Nielsen, Projektledare 2010

10 Kunskapsmentorer 003 Reviderad 10(10) 5.2 Kopplingar till andra projekt Kunskapsmentorerna drivs i linje med grundprinciperna från LTU-modellen. 5.3 Rapporteringsrutiner Rapportering sker fyra gånger per år till styrgruppen, detta vid dess möten. Rapportering sker till Tekniska fakultetsnämnden vid sammanträdet i juni. Skriftlig slutrapport lämnas till uppdragsgivaren i januari Risker och möjligheter Eftersom mentorerna har en central roll i projektet så är det viktigt att vi har drivande och intresserade mentorer. Risken finns att de möten som är inplanerade blir mer pratstunder än pluggstunder. En tidsbrist hos mentorerna kan också vara en stor risk då de studerar samtidigt. Risker finns även att det kommer vara svårt att rekrytera mentorer Med ett fungerande projekt kommer vi att kunna få en ökad genomströmning i utbildningarna, bättre studieresultat och reducera antalet studenter som hoppar av utbildningarna. 7 Överlämnande/projektavslutning 7.1 Överlämnande till mottagare Projektets resultat med implementeringsförslag överlämnas till ordförande för Tekniska fakultetsnämnden. Slutrapporten lämnas till uppdragsgivaren. 7.2 Överlämnande av erfarenheter 8 Övrigt Erfarenheter från projektet delges i slutrapporten, detta så att intressenter kan ta del av erfarenheterna kring projektet. 9 Referenser Verksamhetsplan och budget för 2011/2012 (Dnr 9-10) Kunskapsmentorer i ingenjörsutbildningarna (Dnr ). Uppdragsbeskrivning Kunskapsmentorer (TFN ) Förlängning av Projektet Kunskapsmentorer (TFN 63-11)