Projektplan. Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Transkript

1 Projektplan Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1

2 Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan Projekt Underlag till projektgruppen Projektplan Projekt Underlag till styrgruppen Projektplan Projekt Underlag till styrgruppen inkl. bilagor Bakgrund Utvecklingen av kvalitetsarbetet i högre utbildning går i ökad utsträckning mot att vara lärosätenas ansvar. Det visar såväl de slutsatser och rekommendationer som formuleras av ledande europeiska organ för kvalitetsfrågor (EUA, ENQA, EURASHE) som den nationella myndigheten för kvalitetsfrågor (UKÄ) och sektorns eget intresseorgan (SUHF). Detta ställer krav på lärosätena att utveckla egna system för kvalitetsarbete som, med hänsyn taget till nationella och internationella styrdokument, garanterar att utbildningarna håller hög kvalitet. Enligt UKÄ:s förslag till ny utvärderingsmodell är det i fortsättningen snarare lärosätenas kvalitetsarbete än utbildningar och examina (även om dessa är tänkta att utvärderas i vissa fall) som kommer att utgöra utvärderingarnas fokus. Lärosätena kommer således i praktiken att ackrediteras men löper också risken att förlora sin ackreditering om inte kvalitetsarbetet bedöms uppfylla kraven för hur ett sådant arbete ska vara utformat. Förutom att kvalitetsarbetet ska uppfylla de krav som UKÄ anger ska det vara möjligt att kommunicera, såväl arbetet i sig som dess resultat, både internt och externt. Lärare, studenter och andra intressenter ska kunna få en tydlig bild av högskolans kvalitetsarbete. Både inom Malmö högskolas gemensamma verksamhetsstöd och på fakulteterna bedrivs ett kvalitetsarbete som i många fall är framgångsrikt. Arbetet varierar till såväl form som innehåll och har dessutom olika fokus, vilket delvis förklaras av verksamheternas specifika förhållanden. Det saknas en samlad bild av hur detta arbete bedrivs och således är det inte möjligt att ge en beskrivning av det högskoleövergripande arbetet för kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling och systematisk uppföljning. Mål Enligt projektdirektivet (Mahr /532) är målet med projektet är att ta fram ett ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på grundnivå och avancerad nivå i enlighet med högskolans vision och strategiska plattform. Ramverket ska ta sin utgångspunkt i studenternas lärprocess och måluppfyllelse utifrån studentcentrerat lärande och studenternas väg igenom utbildningen samt lärarnas/medarbetarnas kompetens. Ramverket ska vara utformat så att det stödjer lärares och studenters arbete med att utveckla utbildningarnas kvalitet. Ramverket ska bygga på erfarenheter från såväl internationella som nationella lärosäten och goda exempel från våra egna utbildningar. Ramverket ska beskriva kriterier och riktlinjer för högskoleövergripande kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling samt ansvarfördelning och omfattning av systematisk uppföljning. Ramverket ska vara tydligt avseende kriterier, begrepp och systematisk uppföljning. 2

3 Ramverket ska beakta högskoleförordningen/högskolelagen, nationella utvärderings- och tillsynsmyndigheters riktlinjer, principer för kvalitetssäkring på europeisk nivå (ENQA) samt Malmö högskolas plattform Leveranser Förslag till högskoleövergripande ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Förslag till riktlinjer för utformning av högskoleövergripande uppföljning av kvalitetsarbetet. Förslag till ansvarfördelning för kvalitetsarbetets genomförande och uppföljning. Förslag till hur det högskoleövergripande kvalitetsarbetet ska dokumenteras och kommuniceras. Projektorganisation Projektgrupp: Hannah Lithner (Studentkåren Malmö) Student (Odontologiska studentkåren) Petri Gudmundsson (HS) Christina Lindh (OD) Magnus Nilsson (KS) Henriette Lucander (TS) Gunilla Löfström (LS) Birgitta Magnusson (UFS) Patricia Staaf (AKL) Lotta Wogensen (BIT) Jessica Wastring (SC) Karin Sjögren (projektkoordinator) Berndt Hjälm (projektledare) Styrgrupp: Resurspersoner: Referenspersoner: Cecilia Christersson (ordförande) Christel Bahtsevani (HS) Andreas Jacobsson (TS) Anders Olsson (LS) Anders Wigerfelt-Svensson (KS) Gunnel Hänsel Petersson (OD) Kristina Josefson (SC) Paula Pragert (UFS) Charlotta Tjärdahl (Studentkåren Malmö) Odontologiska studentkåren Chef SC, kommunikatör Ingen fast referensgrupp bildas. Däremot kommer ett antal interna och externa personer/grupper att konsulteras, som studentkårerna, ordinarie kvalitetskoordinator (GV), ordförandena i fakultetsstyrelserna (arbetslivsrepresentanter) samt personer på andra lärosäten som arbetar med utveckling av kvalitetsarbete. 3

4 Genomförande Projektgruppen formeras enligt ovan och genomför sitt första konstituerande möte Arbetet inleds med en precisering av uppdraget följt av en inventering och övergår därefter till att utforma förslag till kvalitetsramverk. Punkterna under aktiviteter överlappar delvis varandra kronologiskt men anger en tänkt tids- och arbetsordning. Omvärldsanalys Exempel på hur andra lärosäten utformat sitt kvalitetsarbete genom en kombination av informationssökning på lärosätenas webbplatser och möten med företrädare för lärosätena. Uppdatera kunskapen om lokala, nationella och internationella styrdokument. Inläsning av för projektet relevant litteratur. Intervjuer med resurspersoner. Aktiviteter Projektgruppen träffas kontinuerligt enligt tidplanen nedan. Den interna kommunikationen handhas löpande inom gruppen. Utkasten till ramverk kommuniceras med styrgrupp, beställare och samtliga intressenter efterhand (se även kommunikationsplanen). Omvärldsanalyser enligt ovan (hela gruppen, undantaget lärosätesbesöken) Upprätta en arbetsfördelning med utgångspunkt från teman och kompetens (hela gruppen) Seminarium med Mona Fjellström, Umeå universitet (hela gruppen) Möten med projektledningen för nyckeltalsprojektet och projektet om kollegialt inflytande (projektledningen, hela gruppen) Formulera ett första utkast till kvalitetsramverk (hela gruppen) o Möten med studentkårerna (projektledning samt studentrepresentanter) o Möten med lärare (projektledning samt resp. fakultetsrepresentant) o Möten med företrädare för GV och BIT (projektledning samt resp. projektgruppens representant för aktuell verksamhet). Formulera ett reviderat utkast till kvalitetsramverk (hela gruppen) o Möten med fakulteternas ledningsgrupper och styrelser/nämnder (projektledning samt respektive fakultetsrepresentant) o Möten med företrädare för arbetsmarknaden (projektledning) Formulera slutversionen av förslaget (hela gruppen) 4

5 Tidplan Projektet bedrivs under perioden Projektgruppen träffas två gånger per månad. Därutöver planeras gruppen att mötas under två heldagar. Projektgruppen har sitt första möte (halvdag) då uppdragets innehåll och arbetets organisering diskuteras. Den 9 januari fastställs en preliminär detaljplan för projektgruppens arbete. Senast den 20 mars utformar projektgruppen en första version av förslaget. Förslaget presenteras i Styrgruppen och kommuniceras med studenter och lärare under första halvan av april. Reviderat förslag presenteras i ledningsgrupper, fakultetsnämnder och för arbetsmarknadsföreträdare, i samråd med Styrgruppen, i början av maj. Förslaget skickas ut på remiss i mitten av maj. Under resterande del av maj och juni analyseras remissvaren och det slutliga förslaget utformas samt överlämnas till projektägaren, senast Riskanalys Tidigare försök att införa högskolegemensamma kvalitetsmodeller har haft begränsad framgång. o Skillnaden i detta projekt är den breda förankringen och den uttalade ambitionen att engagera lärare/medarbetare och studenter med målet att arbetsprocessen ska uppfylla kravet på delaktighet och transparens. Trots ambitionen att så långt möjligt förankra projektgruppens förslag finns en risk för att det inte kommer att accepteras varken av fakulteterna eller av stödfunktionerna. o Det är av yttersta vikt för projektets framgång att det får stöd av såväl högskolans och fakulteternas ledning som av lärare och studenter. Projektgruppens storlek och sammansättning är en tillgång med syftet att åstadkomma en bred belysning och förankring av projektets arbete. Samtidigt kan samma förhållande utgöra hinder för projektets framgång med tanke på svårigheten ena en så stor grupp kring ett gemensamt förslag. o Risken för att gruppens storlek kan ge effektivitetsförluster och svårigheten att utveckla en samsyn på de aktuella frågorna ska varken underskattas eller överdrivas. Förutsättningen för framgång är att en tydlig arbets- och ansvarfördelning görs och att projektgruppens ledamöter lyssnar på och respekterar varandras uppfattningar och är beredda att kompromissa för att hitta gemensamma lösningar. En utmaning för projektgruppen är att göra en avgränsning av den mängd skriftligt material om kvalitetsarbete som finns att tillgå, såväl internationellt, nationellt som lokalt. o Samtidigt är samma faktorer en tillgång i projektgruppens arbete. Detta gäller inte minst genomförda och pågående kvalitetsprojekt vid högskolan. Sammantaget finns en risk för att projektet inte kommer att kunna hålla den i projektdirektivet angivna tidsplanen. o Projektplanen utgör en viss garant för att projektet kommer att genomföras enligt tidsplanen. o Avstämning med styrgruppen 5

6 Kommunikationsplan Projektet kommuniceras löpande via projektgruppens och styrgruppens ledamöter samt genom avstämning med beställaren (prorektor). Därutöver kommuniceras gruppens arbete i mötena med fakultetsnämnderna, ledningsgrupperna, lärare/medarbetare och studenter. Förslaget kommer att skickas ut på remiss till samtliga berörda verksamheter efter Styrgruppens godkännande. Budget Projektledaren ersätts med 40 % och projektkoordinatorn med 30 % under den angivna projekttiden med finansiering genom högskolegemensamma medel. De fem fakultetsrepresentanterna ersätts med 100 timmar per person, finansierat av respektive fakultet. Kostnaderna för övriga ledamöter täcks av respektive verksamhet. Studentledamötenas arbetsinsats ingår i tid för förtroendeuppdrag inom respektive studentkår. Utöver dessa kostnader avsätts 60 tkr ur prorektors anslag för att täcka projektets löpande utgifter, främst kostnader för internat, resor och möjlighet att bjuda in externa resurspersoner. 6