Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag

Relevanta dokument
Deltagande i utvärderingen

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

Analys av Dialogmöte

Enkätfrågor 30 mars Till elever, lärare och medarbetare på Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéan.

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

Fungerande team med den enskilde i centrum

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Målgruppsutvärdering

Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds

Demokrativeckor 2013

Kontaktpolitikerorganisation BoU enkät 2013 Frågor och redovisning av svar

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande en källa till inspiration eller dåligt samvete?

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping september 2009

Rapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA

Utvärdering. Högskolan i Borås Verksamhetsstöd Sofie Larsson, studentkoordinator Dnr

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar

Riktlinje - Roller och ansvar

Målgruppsutvärdering Colour of love

Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6

Mentorsundersökningen 2018

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

COACHING - SAMMANFATTNING

Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999

Tierpspanelen. Utvärdering

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Kursrapport kurs SC131B VT 2018

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Examination och utvärdering vt 2017

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lärprojektet Utvärdering av samverkansdialogerna

Mina erfarenheter som handledare Andreas Hernvald

SVERIGEDIALOGEN ETT STÖD TILL DIG SOM VILL PRATA OM, FÖRSTÅ OCH PÅVERKA VÅR SAMTID UTIFRÅN VÄRDERINGAR I SVERIGE IDAG OCH I FRAMTIDEN

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

FÖRDJUPAD ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN VÅREN 2003

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Formativ Undervisning

Utvärdering av dialogmötet 5 oktober Svar från politiken

Förening i rörelse guide för utveckling

Beslut och verksamhetsrapport

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Skola och lärande i en digital värld

Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser

Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

Bilaga 6: Deltagarnas kommentarer till arbetsmodellen: Samtal i grupp

Framtidens äldreomsorg i Sigtuna kommun RESULTAT AV ÄLDREDIALOGEN

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering

Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Uppföljning av Reglabs lärprojekt

Beslut och verksamhetsrapport

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

Projektbeskrivning. Fler elever ska nå grundskolans mål i Perstorps kommun

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

SOL ENGA03 V17. Kön. Ålder. Respondents: 49 Answer Count: 22 Answer Frequency: %

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

Sammanställning dialogträffar. Framtidstro på Västerleden


Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia,

Samsynsinspektioner. Utbyte av kunskap och erfarenheter för ökad samsyn

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 2003/2004

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Enkät medlemmar i patient- och funktionshinderorganisationer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016

En bra introduktion är en bra investering

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Välkommen till vår andra nätverksträff Fritidshem ht 14!

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Utvärdering om konferens för nationellt kliniskt kunskapsstöd primärvård

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss?

Kräftriket Hus 8c Roslagsvägen Stockholm

Beslut för fritidshem

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium

Q1 Tag ställning till varje enskilt påstående och ange hur väl det stämmer med dina åsikter.

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogiskt nätverk skolkultur

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Transkript:

Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag Rektor 9 Lärare 12 Förskolechef 8 Förskollärare 5 Personal inom elevhälsa 9 Politiker 6 Skolchef 4 Övriga 3 Totalt 56 Varav: Män 13 Kvinnor 42 Ej uppgivet kön 1 I och med att grupperna som svarat på enkäten är förhållandevis små görs ingen uppdelning på dessa i svarsredovisningen. Cirka 70 procent av deltagarna i dialogmötet besvarade utvärderingen.

Kännedom om Topp 25 2025 samt SKLs skolranking Fråga 1: I vilken utsträckning kände du till Topp 25 2025-satsningen innan dialogmötet? 50 40 30 20 10 0 Fråga 1 Fråga 2 Mycket låg 2 3 4 Mycket hög Sammanställning anges i andel (%) för respektive svarsalternativ Fråga 2: I vilken utsträckning kände du till SKLs skolranking i Öppna Jämförelser innan dialogmötet? Sammanställningen ger höga resultat för såväl kännedom om Topp 25-satsningen som SKLs skolranking. I fritextsvaren framkom att deltagarnas informationskällor till exempel var information från rektor, information på skolträffar samt information via lokaltidning, Brist på information om Topp 25 2025 lyftes också i fritextsvaren. Sammanlagt tio resp. nio personer skattade fråga 1 och 2 låg eller mycket lågt.

Kännedom om och förberedelse för dialogmötet Fråga 3: Kände du till huvudfrågan innan dialogmötet? Nästan 95 procent av deltagarna kände till huvudfrågan för dialogmötet (blått fält). I fritextsvaren uppgav två deltagare att man fått frågan i smb med inbjudan. En påpekade dock att man hade fått frågan för sent. Två deltagare angav i fritexten att de hade arbetat med frågan i verksamheterna inför mötet. Fråga 4: Hade du diskuterat med kollegor/medarbetare kring huvudfrågan innan dialogmötet? Nästan 60 procent av deltagarna uppgav att de hade diskuterat frågan med kollegor/medarbetare innan mötet (blått fält). I fritextsvaren formulerade flera av deltagarna att man hade velat ha längre framförhållning för att kunna göra detta samt information om att det var ett önskemål att frågan skulle ha diskuterats med kollegor innan.

Samtal i hemgruppen Fråga 5: I vilken utsträckning anser du att det ni samtalade om i hemgruppen var relevant för att höja skolresultaten? Fråga 6: I vilken utsträckning anser du att du fick tillräckligt med taltid i hemgruppen? Fråga 7: I vilken utsträckning anser du att du bidrog till ett gott samtal i hemgruppen? 60 50 40 30 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 20 10 0 Mycket låg 2 3 4 Mycket hög Sammanställning anges i andel (%) för respektive svarsalternativ

Samtal i hemgruppen - sammanställning och exempel på fritextsvar I vilken utsträckning anser du att det ni samtalade om i hemgruppen var relevant för att höja skolresultaten? Fritextsvaren handlade om att relevanta saker togs upp. Flera deltagare efterlyste och pekade på behov av konkretion utifrån det som diskuterades. Det var viktiga aspekter som kom upp men vi kunde ha lyft fler perspektiv på frågorna. Ju längre samtalet fortskred blev innehållet mer inriktat mot förbättring av skolresultaten. Det intressanta är dock hur det vi diskuterade kan omsättas i praktiken. I vilken utsträckning anser du att du fick tillräckligt med taltid i hemgruppen? Fritextsvaren lyfter i flera fall fram samtalsledarnas roll för att styra samtalet. Ett par deltagare anger att tiden borde ha varit längre. Mycket bra med samtalsledare som styrde taltiden Upplever att vi i vår lärargrupp hade givande reflektioner där vi tog upp många viktiga punkter. När vi sedan skulle välja ut 5 områden som skulle presenteras upplevde jag att tiden för att göra det väl genomtänkta urvalet blev för kort. I vilken utsträckning anser du att du bidrog till ett gott samtal i hemgruppen? Fritextsvaren pekar på att samtalsmetoden gjorde att de upplevde att de kunde vara aktiva och deltagande i samtalet. Ett par av deltagarna tog upp att de inte haft möjlighet att förbereda sig tillräckligt. Upplever att alla fick motsvarande taltid och att alla kom till tals. Det var ett samtal i positiv anda även om det även kom upp konstruktivt ifrågasättande synpunkter. Var dåligt förberedd, hade inte kunnat diskutera frågeställningen med mina kollegor efter som jag fick inbjudan fredagen veckan före

Samtal i expertgruppen Fråga 8: I vilken utsträckning anser du fick tillräckligt med utrymme i expertgruppen? Fråga 9: I vilken utsträckning anser du att det blev ett givande möte mellan olika perspektiv på huvudfrågan i expertgruppen? Fråga 10: I vilken utsträckning anser du att samtalet i expertgruppen gav svar på frågan om: Vad är viktigt för fortsatt delaktighet och engagemang kring arbetet med Topp 25 2025? 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Fråga 8 Fråga 9 Fråga 10 Mycket låg 2 3 4 Mycket hög Sammanställning anges i andel (%) för respektive svarsalternativ

Samtal i expertgruppen - sammanställning och exempel på fritextsvar I vilken utsträckning anser du fick tillräckligt med utrymme i expertgruppen? Flera av fritextsvaren pekar på att formerna med t.ex. bestämd taltid var viktigt. Kommentarer om att tiden var för kort återkom också. Det fanns även åsikter om att gruppen var för stor. Även här hade mer tid behövts för att utveckla reflektionerna. I denna grupp hade mer tid behövts ägnas åt att prata om vad olika begrepp innebär för de olika professionerna, t ex undervisning. Vi gick vår tid att presentera och sedan fanns det ju tid för diskussion/samtal. Bra upplägg I vilken utsträckning anser du att det blev ett givande möte mellan olika perspektiv på huvudfrågan i expertgruppen? I fritextsvaren går åsikterna till viss del isär utifrån att vissa ansåg att de inte blev lyssnade på, att samtalet inte nådde tillräckligt djupt och hade fel fokus, samtidigt som andra lyfte fram goda och givande möten mellan perspektiv. Tyvärr, vi undersökte inte varandras argument/åsikter. Inga nyfikna frågor på hur vi tänkte här. Det blev mer av presentationer, så här tycker jag/vi. Respektfulla samtal och därmed blev det lättare att lyssna på andra. I vilken utsträckning anser du att samtalet i expertgruppen gav svar på frågan om: Vad är viktigt för fortsatt delaktighet och engagemang kring arbetet med Topp 25 2025? Fritextsvaren tar bl.a. upp information, forskning, styrkedja och organisation och samtidig risker med för stort fokus på detta. Frågor om organisation är viktiga för fortsatt delaktighet men kan lätt bli byråkrati när det vi behöver i skolan är tid och pedagogik.. Tänker att det kanske behövs någon som kommer utifrån med nya ögon och ny forskning för att komma med nya ögon och tankar för att vidga de resultat som kom fram på dagen.

Synpunkter på form och tidsanvändning Fråga 11: Hur skattar du generellt formerna för samtal under dialogmötet? Fråga 12: Anser du att sammansättningen av deltagare i dialogmötet var bra? Fråga 13: I vilken utsträckning anser du att tiden användes på ett bra sätt under dialogmötet? 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Fråga 11 Fråga 12 Fråga 13 Mycket dåliga/låg Sammanställning anges i andel (%) för respektive svarsalternativ 2 3 4 Mycket bra/hög

Form & tidsanvändning - sammanställning och exempel på fritextsvar Hur skattar du generellt formerna för samtal under dialogmötet? Fritextsvaren ger en övergripande positiv bild av deltagarnas uppfattning om formerna och samtalsledarnas insatser. Några kritiska formuleringar handlar om samtalens innehåll och att fokus borde varit mer orienterat mot hur snarare än vad. Mer tid och mindre grupper utgör också en kritiska synpunkter i några av svaren. Bra att mötas i olika konstellationer. Bra med samtalsledare. Bra upplägg. Bra struktur.. Vi var alldeles för många och för oförberedda för att det skulle bli riktigt konstruktivt - allt visste vi redan. Anser du att sammansättningen av deltagare i dialogmötet var bra? Sammantaget ger fritextsvaren att deltagarna tycker att det är viktigt att olika professioner möts. Kritiska synpunkter på att samtalsgrupperna är för stora tas upp i några fall. Ett par av deltagarna lyfter fram att man saknar representation från t.ex. fritidshemmen. Lite för många i gruppen, svårt att höra vad alla sa, men bra yrkeskategorier. Dock saknades fritidshemmen. Det blev en bra mångfald.. Mycket bra att olika yrkesgrupper kommer till tals vid samma möte. I vilken utsträckning anser du att tiden användes på ett bra sätt under dialogmötet? I fritextsvaren lyfter deltagarna fram effektiv tidsanvändning, väl planerade samtal och samtalsledarnas insatser som positiva. Flera önskar att mer tid hade planerats för expertgruppen. Hade varit bra med mer tid till expertgruppen i förhållande till hemgruppen. Kan man tänka på till nästa dialogmöte. Bra med samtalsledare som höll i samtalen. Välplanerat och effektivt.

Väcktes nya tankar? Fråga 14: Väckte dialogmötet nya tankar hos dig om vad som är viktigt för att höja skolresultaten? Ja 61.4 % Nej 29.8 % Vet ej 8.8 % I fritextsvaren menar några av deltagarna att det blev bekräftade i sådant som de sedan tidigare ansett var viktigt. Andra pekar på att nya tankar väckts och att processen behöver ta riktning mot huret. Det blev tydligare för mig att HURet är något vi fortsatt behöver fördjupa oss i på min arbetsplats. Kring organisation. Rektor i expertgruppen pekade på sambandet mellan tydlighet i organisation och skolresultat. Till viss del. Funderingarna har satts igång och är inte slut än.

Tankar om fortsatta dialoger Fråga 15: Anser du att det är viktigt att vi fortsätter hålla regelbundna dialogmöten kring Topp 25 2025? Fråga 16: Skulle du själv vilja delta i fler dialogmöten kring Topp 25 2025? Fråga 15 Fråga 16 Ja 93% Nej 7% Ja 84.2 % Nej 7% Vet ej 8.8 %

Fortsatta dialoger sammanställning och exempel på fritextsvar Anser du att det är viktigt att vi fortsätter hålla regelbundna dialogmöten kring Topp 25 2025? Fritextsvaren tillsammans med resultatet av deltagarnas skattning ger sammantaget att nästan alla deltagare anser att det är viktigt att fortsätta dialogerna kontinuerligt. Några få uttrycker dock tveksamhet. Absolut, det får inte stanna vid ett möte. Stora förändringar kräver noggrann planering och många möten. Ska detta arbete bli utvecklande och en del i Örebros skolkommuns arbete kring att utveckla skolan så ser jag det som viktigt att dialogen fortsätter. Skulle du själv vilja delta i fler dialogmöten kring Topp 25 2025? Få av deltagarna utvecklar sig i fritextsvar kring denna fråga. Utifrån skattningen så är det rimligt att sluta sig till att deltagarna överlag ser positivt på fortsatt deltagande i dialogmöten kring skolresultaten framöver. I ett av de få fritextsvaren pekar en av deltagarna på vikten av att vara förberedd, vilket också har framkommit i svaren på andra frågor i enkäten. men då vill jag vara ännu mer förberedd

Övriga synpunkter Som övriga synpunkter på dialogmötet återkommer framför allt många positiva omdömen om formen för dialogmötet och vikten av att möjliggöra dialog mellan professioner och nivåer i styrkedjan. Dock tar någon upp kritiska synpunkter mot att föra dialog om skolresultaten och skolutveckling över huvud taget. Men, det kan knappast sägas vara en representativ åsikt för deltagarna, snarare är nedanstående citat uttryck för vad de flesta ansett i enkäten: Bra och tydlig mötesstruktur. Något kort om tid i de olika samtalsgrupperna. Några kritiska synpunkter på att tiden var för kort återkommer alltså under Övriga synpunkter. Mer konkret fokus återkom som ett önskemål från några deltagare. Nästa steg, som har efterlysts i flera frågor i enkätens frisvarstext, återkommer i Övriga synpunkter. Någon problematiserar också jämförelser med andra kommuner och menar att fokus istället behöver ligga på förbättring i Örebro oavsett ranking. Att styrkedjan behöver blir tydligare kommer också igen i övriga synpunkter. Att lärande behöver ske på alla nivåer samt ledningens ansvar för att signalera skolans betydelse tas också upp. Det är en bra start att vara inlyssnande på olika grupper av skolfolk. Men det är nästa steg som blir riktigt intressant. Vad behöver vi lära oss som gör skillnad/skillnader? För om vi kunde det så skulle väl inte resultatet se ut som det gör? För en lärande organisation kommer att krävas. Vi tar beslut varje dag i skolan, och de besluten ger resultat och besluten måste tålas att granskas. Ger mina medvetna didaktiska beslut de goda resultaten eller är de inte tillräckliga. Samtidigt så är det enda som vi kan vara till 100% säkra på är att framtiden inte kommer vara densamma som idag. Och med tanke på det så måste skolan se till att bli lärande på alla nivåer. Det ansvaret går inte att lämna till enskilda lärare eller till något universitet, det är Örebro kommuns ansvar.