Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010

Transkript

1 Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Fritidsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Malin Midler Norén Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningen

2 Syfte och mål Som ett led i framtidsarbetet som fritidsförvaltningen gör för och tillsammans med Malmös föreningsliv, vill föreningsavdelningen tillsammans med satsningarna inom Jag bor i Malmö möjliggöra ett samtal mellan unga i Malmö, förvaltningen och föreningslivet. Detta kommer att göras under namnet Ung Fritid. Målet med Ung Fritid var att genomföra ett dialogmöte mellan unga Malmöbor och representanter från Malmös föreningsliv under Genomförande Under Föreningarnas Dag den 12 september delades godispåsar ut till de omkring 70 deltagande föreningarna. Följande budskap skickades med på godispåsen: Tack för att ni är här idag! Under hösten fördjupar vi samtalet mellan unga i Malmö och Malmös föreningsliv håll utkik, tillsammans med en hänvisning till På hemsidan har det under hösten funnits en text om de pågående kartläggningarna av unga Malmöbors fritidsvanor. Vidare har det hänvisats till Facebookgruppen Ung Fritid Malmö. Ca 40 personer har varit med i Facebookgruppen och där har nyheter om fritid, föreningsliv och frågor som har berört ungdomar presenterats. Den 16 november deltog fritidsförvaltningen på en ungdomskongress på Kockum Fritid. Kongressen arrangerades för gymnasieungdomar, tjänstemän från Malmö stad, politiker från Malmö stad samt föreningsrepresentanter. Fritidsförvaltningen ansvarade för följande workshop: Mötesplatser och fritidsaktiviteter i Malmö Vilka platser i Malmö får oss att känna oss välkomna? Vad är det som gör att vi vill hänga på vissa platser men inte på andra? Hur vill vi använda platserna och vad vill vi göra där? Utifrån fotografier från platser i staden visionerar vi i grupp kring Malmö som Sveriges bästa fritidsstad! Processledare: Malin Midler Norén och Frida de Oliveira, Fritidsförvaltningen De ungdomar som deltog på de två workshops som hölls, bjöds in till ett dialogmöte två veckor senare. Även här delades godispåsar ut, med inbjudan: 2 Fritidsförvaltningen kongress & dialogmöte hösten 2010

3 Till detta dialogmöte den 2 december bjöds även utvalda personer från föreningar och mötesplatser för ungdoma, in. En personlig inbjudan skickades till omkring 20 personer: För planering och genomförandet av dialogmötet hyrdes två processledare från Glokala folkhögskolan in. Hilda Kraft och August Nilsson har även varit workshopledare i Jag bor i Malmö -processen under året och haft workshop med närmare 30 grupper unga Malmöbor. Nedan presenteras diskussionen från kongressen och dialogmötet och vilka frågeställningar som väcktes under dessa dagar. 3 Fritidsförvaltningen kongress & dialogmöte hösten 2010

4 Ungdomskongressen den 16 november Vilka platser i Malmö får oss att känna oss välkomna? Vilka aktiviteter vill vi fylla dessa platser med? I grupper visionerar vi kring Malmö som Sveriges bästa fritidsstad! Upplägget för workshopen var att deltagarna utifrån en rad fotografier från fysiska platser i Malmö, reflekterade kring (mötes)platser och aktiviteter som skulle kunna knytas till platserna. Deltagarna delades in i mindre grupper och fick tillsammans i gruppen välja tre fotografier/platser att arbeta vidare med utifrån frågorna: Vad är det som är bra med den här platsen? Vad har dessa platser som gör att ni känner er hemma där? Efter detta momentet fick deltagarna diskutera vad man kan och vill göra på dessa platser, utifrån omkring 70 färdiga aktivitetskort. Vilka aktiviteter utövas på platsen? Vilka aktiviteter skulle ni vilja utöva på platsen? Platser som var populära var centrala öppna platser som gågatan, Västra hamnen och Folkets park. Resonemang som fördes var att platserna inte tillhörde någon speciell grupp och att de är förknippade med positiva och roliga saker. På dessa platser finns det inte heller något krav på bestämda aktiviteter, man kan bara träffas och hänga. En synpunkt som lyfts var alla kan vara på platserna men inte nödvändigtvis umgås med varandra. Man kan hänga i sin grupp och vara ifred, men ändå vara nära andra grupper. Intresset för idrott lyftes också i grupperna, både att vara med i en förening, men även spontanidrott. Även lokala fritidsgårdar lyftes som bra mötesplatser, med argumentet att det var skönt att slippa att åka in till centrala Malmö utan istället träffa sina kompisar nära där man bor. Föreningsengagemanget var inte tydligt i grupperna, men på frågan hur många som var aktiva i en förening var det omkring hälften som svarade ja. 4 Fritidsförvaltningen kongress & dialogmöte hösten 2010

5 Dialogmöte den 2 december På Kulturplats Lagret samlades drygt 20 personer den 2 december för att delta i ett dialogmöte om ungas fritid. Den centrala frågeställningen var: Vad vill unga Malmöbor göra på sin fritid och vilken roll har föreningslivet? Deltagarna kom från olika föreningar och mötesplatser för ungdomar, samt deltog unga Malmöbor. I smågrupper diskuterades frågorna: 1) Vad gör unga på fritiden i Malmö idag? 2) Vad fungerar? 3) Vad behövs? Sammanfattning av nulägesanalysen: Fråga 1: Surfar/Facebook Musik Dans Familj Hänga med kompisar Pratar Ideellt arbete Tränar/idrott Känner ångest Fråga 2: Vad fungerar? De ideella krafterna Vänner med bra kompisar ordnar det sig Fritidsgårdar Bra föreningskultur Enkla regelverk Ungas visioner Kommunikationen Fråga 3: Vad behövs? Fler lokaler/det saknas bra lokaler Fler mötesplatser Spontana aktiviteter umgås utan krav Samarbete mellan föreningar och mellan förvaltningar Mindre byråkrati Efter detta delades deltagarna in i fyra grupper och varje grupp fick jobba med 3 case (samma case för alla grupper). Varje case diskuterades för sig utifrån frågorna: Vad kan göras för att möta den här personens/personernas behov och intressen? Finns det några likheter i de förslag som har tagits fram? Efter gruppdiskussionerna presenterades de olika förslagen i storgrupp där varje grupp fick presentera varsitt case, och samtliga grupper fick svara på den andra frågan. 5 Fritidsförvaltningen kongress & dialogmöte hösten 2010

6 Sammanfattning av de synpunkter och idéer som kom upp: Mötesplatser där kontaktpersoner finns som har relation till yngre och som har kännedom om föreningar och var man hittar lokaler. Mötesplatser för spontanorganisering Mer utrymme för tjejer Ideella föreningar ska vara öppna för nya former av organisering. Det ska vara enkelt och gå snabbt att få ekonomiskt stöd! Utveckla bidragssystemet så att bidrag kan ges till andra kostnader såsom transport till aktiviteter, utrustning, träningskläder m.m. Hur hittar man till föreningslivet? Det behövs ett bättre föreningsregister. Man måste ta tillvara på ungas engagemang. Det ska finnas resurser/personer som gör detta. Vägledare/navigator? Kommun och andra måste vara öppna för nytänkande och att föreningslivet förändras. Använda sig av/ta kontakt med befintliga organisationer för att få hjälp, stöd och information Någon form av stöd inom skolan. Kunskapsbank/nätverk med fokus på att stödja ungdomsarbete Utveckla fond i stadsdelarna som man kan söka pengar ifrån. Förbättra informationstillgängligheten. Hur hittar man info? Infocentral Bidragssystemet följer inte föreningsutvecklingen. Bör vara öppet för spontanaktiviteter, öppen verksamhet, att man inte tar in medlemsavgifter, mindre grupper m.m. Föreningar ska komplettera varandra slussa vidare! Frågeställningar att ta med! Både på kongressen och dialogmötet lyftes behovet av fler mötesplatser för spontana aktiviteter/aktiviteter som inte ställer krav på kontinuerligt deltagande. På dialogmötet talades det mycket om vikten av personer som kan hjälpa och vägleda unga människor till föreningar eller andra mötesplatser. Kommunen skulle kunna stödja denna typ av vägledare eller navigatorer. Det uttrycktes även önskemål om bättre informationscentraler och föreningsregister. Många tyckte också att bidragssystemet måste utvecklas så att det möter dagens föreningsliv och föreningar i förändring. 6 Fritidsförvaltningen kongress & dialogmöte hösten 2010