Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars"

Erika Martinsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

2 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och planering. Somalier eftersöker spontan enkel verksamhet. Möjligheten att få kostnader så som avgifter för medlemskap och träningsavgifter via kommunen (gäller Tibro) är ny och okänd för de flesta men ses som mycket bra. Framför allt som ett sätt att sänka kraven enligt första punkten. Kräver dock att man tillhör integrationsenheten (dvs. fått permanent uppehållstillstånd, omfattas av ersättningsförordningen). I en grupp påtalades vikten av att tydliggöra (för bl. a Somalier) att föreningsledare är Vardagshjältar som ställer upp ideellt. Friluftsfrämjandet önskade en Föreningsdag som ett sätt att informera och marknadsföra tillgängligt utbud. Hur får vi med föräldrarna till barnen? En (inflyttad till Tibro) deltagare uppmanade till att känna oss priviligerade som har möjligheten att jobba med dessa frågor i ett litet samhälle som (exempelvis) Tibro. Det finns logistikproblem för att delta i föreningsverksamhet. Behövs sätt att underlätta för samåkning till aktiviteter. Ett hinder är brist på utrustning och medlemskapet samt svårigheten med långsiktig planering Det är viktigt med ett gott välkomnade vid första besöken. Invandrarbarn informerar inte alltid sina föräldrar om vad som gäller/är på gång. SFI är en vikig kanal för information mellan föreningar och invandrare. Invandrarbarn spontanleker ute i högre grad än infödda svenskar. Somalisk fritid innebär att prata med familjen och passa barn/syskon. Det är svårt att komma in i föreningslivet som åring. Prova-på aktiviteter som genomförts i vinter som skidåkning och skridsko har varit mycket uppskattade. Att tillbringa sin fritid i en förening handlar inte enbart om själva intresset, exempelvis fotboll. Viktiga andra effekter är skapandet av nätverk och kontakter som ger personlig utveckling, möjlighet till jobb, bostad och ett gott liv. Arbete Arbete troligen är den viktigaste delen för att man ska integreras i samhället! Man måste ta alla tillfällen för att lära känna sina arbetskamrater. T.ex. fika/lunchraster, kvällsaktiviteter, After-Work m.m. Mentorskap, vem lär sig mest, deltagaren eller mentorn? Kyrkan arbetar ofta föredömligt. Det är viktigt med tidig samhällsinfo helst på hemspråket. Somaliska kvinnors kläder ska ej få vara ett hinder för att få praktisera/arbeta.

Möjligheten att få kostnader så som avgifter för medlemskap och träningsavgifter via kommunen (gäller Tibro) är ny och okänd för de flesta men ses som mycket bra.

3 3 Viktigt med information på praktikplatsen innan praktikanten börjar. Chefen bör informera/förbereda/utbilda personalen, och de äldre t.ex. på ett äldreboende för att de ska kunna förbereda sig. Viktigt med SFI 50% och praktik 50%. Många praktikplatser innebär för lite språkträning! Goda exempel behöver synliggöras. Katrineholm har en person hyrt en yta i ett köpcentrum där hon låter alla få använda yta om man har något att sälja eller t.ex. thaimassage, servera sushi etc. Många har prövat på det sättet och därefter minskat steget till att starta eget. Entreprenörskap som en dela av introduktionen - om vi kan underlätta/förenkla då skulle fler kunna starta nya företag. Familj Familjen behövs och är viktig för att man som nyanländ ska kunna komma in i samhället. Har man barn kommer man som föräldrar lättare in i samhället än om man kommer som vuxna utan barn. Barnen är oftast nyckeln till integration. De skaffar sig vänner, lär sig språket och är med i aktiviteter snabbare och på ett mer naturligt sätt än vuxna. Ibland kan det bli en ojämn integration inom familjen vilket kan bli ett problem. Barnen integreras snabbare än föräldrarna och det kan ibland innebära att rollerna inom familjen förändras. Barnen får för mycket ansvar, mandat och makt över sina föräldrar som inte kan språket lika bra. En svensk fadderfamilj till varje nyanländ familj är ett behov och som kan möjliggöra att föräldrarna på sikt integreras i samma utsträckning som barnen. Att föräldrarna träffar kontinuerligt ett svensk föräldrapar för språkträning, kunna ställa frågor till om barnuppfostran, skola mm. Att få lära sig hur en svensk familj fungerar genom andra föräldrar istället för genom sina egna barn. Nyanlända föräldrar behöver få mer hjälp och information om uppfostringsmetoder i Sverige. Hur gör svenska föräldrar för att tillrättavisa sina barn? Många nyanlända vet inte hur man uppfostrar i Sverige, vad som är rätt och fel och blir ofta rädda för att uppfostra sina barn. Det är också viktigt att informera om svensk polis och hur de jobbar. Många flyktingar har en helt annan bild av polisen än vad vi svenska har. Familjesamhällsinformation borde vara en självklar del av den obligatoriska samhällsinformationen som ges och där man på ett djupare plan och kontinuerligt tar upp uppfostran, skola mm. Förslaget om att varje nyanländ familj får en fadderfamilj är en mycket bra tanke! Det viktigaste för att få en jämlik integration inom familjen är dock att föräldrarna får ett arbete där de kan komma ut och prata svenska, få arbetskamrater och känna att de är behövda och värda något i Sverige. Får föräldrarna ett eget arbete löser sig mycket automatiskt vad gäller integrationen, synen på sig själv som människa och förälder. Många familjer som kommer till Sverige har varit med om katastrofer och svåra upplevelser och det kan vara svårt att klara av att koncentrera sig i skolan. Det är viktigt att skolan mfl. har den insikten.

Katrineholm har en person hyrt en yta i ett köpcentrum där hon låter alla få använda yta om man har något att sälja eller t.ex. thaimassage, servera sushi etc.

4 4 Det är en annan hierarki i Somalia än i Sverige. I Somalia är det mannen som har makten och bestämmer över kvinnan och barnen. Kvinnorna tar hand om och sköter hemmet. Några somaliska kvinnor uttryckte att de tyckte att det var underbart att vara här i Sverige eftersom de ses som jämlika med männen och de trodde att efter några år i Sverige så kommer även de somaliska männen att förstå. Somaliska pojkar leker med andra barn både ute och hemma men det är viktigt att arbeta för att även flickorna har rätt att leka ute och hemma hos andra kompisar och även med andra pojkar. Flickorna ska inte behöva stanna hemma hos mamma och sköta hemmet. Svenska barn i vårt svenska system skolas in fort i dagis, fritids och skola. De är vana vid att ha kompisar omkring sig dagligen och vara med i aktiviteter. För nyanlända föräldrar kan det finnas en rädsla i detta. De förstår inte vad barnen gör på dagis, skola och förskola och de låter istället barnen göra som de vill eftersom de inte vet hur systemet fungerar. Föräldrar som är arbetslösa har bara rätt att ha sitt barn på dagis 15/h i veckan vilket gör att de får svårare att komma in, få kamrater och hänga med när är så få timmar mot andra svenska barn som har föräldrar som arbetar. (gäller ej introduktionsdeltagare) I Somalia fostrar fler barnen, föräldrar från Somalia är inte vana vid att själva ha hela ansvaret för barnen. Det finns också fler val i Sverige för barnen. Ett nej i Somalia är ett nej, och regler är mer klara. I Sverige finns det mycket fler val och möjligheter och man diskuterar mer med sina barn. Skola Föräldrarna behöver komma till skolan för att få kunskaper hur skolan fungerar. Viktigt att skolan säger att föräldrarna SKA var med i skolans arbete. Det är för slappt i skolan - skolan ska ställa krav! Skolverket säger att vi ska ha elevinflytande. Fråga inte Hur vill ni ha det? Säg Så här gör vi här! För att klara integration måste man vara konsekvent och tydlig. Hur ska en elev kunna komma in i vårt föreningsliv när man inte klarar att duscha i skolan? Diskutera värderingar ihop med (religiösa) ledare för att komma fram till hur man ska lösa olika situationer. Man kan ha täckande kläder istället för bikini när man simmar! Vi ska lära oss om olika religioner i skolan. Många blir mer religiösa när de kommer till ett annat land. Behöver vi lagstifta mer? Hur mycket är värderingar och vad är förhållningssätt? Mer tydliga direktiv från regeringen! Ska politiker eller tjänstemän bestämma? Samverka mer mellan skola och integrationsenhet. Ha samma språk!

5 5 Lag om idrott finns. Inte svårt att hitta individuella lösningar. Idrott är för barnens skull. Det är bra att röra på sig, kunna simma osv. Förmedla reglerna tydligt! Även svenska barn klarar inte att komma in på gymnasiet. Viktigt att få föräldrarna att förstå skollagen Vad gör vi med ungdomar som kommer hit utan skolutbildning? Mer resurser och pengar till skolan för ungdomarna. Folkhögskola kan vara en lösning. Ta vara på ungdomarna som gått i skola. Inte se skolan som en separerad del. Skolan kan ha svårt att samarbeta med föräldrarna på grund av språk och okunskap. Finns det arbete väljer de flesta det före utbildning. Invandrare måste kompromissa här i Sverige, t.ex. när det gäller att bära slöja, nicab. Bättre med politiska beslut, då gäller samma för alla. Specialanpassning vid t.ex. idrott och simning finns även för svenska barn. Även inom andra områden. Det ska vara samma regler i alla skolor! Föräldrarna ska inte styra för då kan barnen känna sig utanför Skolan ska inte ge extraledigt för religiösa högtider. Invandrare måste lära att anpassa sig. Vid pennorna: Tryggve Olsson, SISU Idrottsutbildarna Christer Pettersson, Tibro Kommun Marie Blåder, Skövde kommun Anki Jonsson, Tibro kommun

Mer resurser och pengar till skolan för ungdomarna. Folkhögskola kan vara en lösning. Ta vara på ungdomarna som gått i skola. Inte se skolan som en separerad del.

Relevanta dokument

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning