Tjänsteskrivelse. Uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande Vår referens

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum Vår referens Linda Johansson Planeringssekreterare Linda.johansson20@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande 2013 SOFV Sammanfattning Den 15 mars 2012 antog kommunfullmäktige Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande. Policyn hade arbetats fram av politiker, tjänstemän, föreningsliv och ungdomar. Policyprogramet, som finns att läsa på Malmö stads hemsida är ett styrdokument för politiker och tjänstemän för arbetet med ungas inflytande. Det ska också kunna fungera ett stöddokument för unga Malmöbors rätt till inflytande. Enligt beslut i kommunstyrelsens ska samtliga nämnder inkomma till stadskontoret med en uppföljning av arbetet med policyn. Syftet är att se hur samordning och implementering av policyn har organiserats i respektive nämnd, samt vilka framgångar och utmaningar som har uppstått under arbetsprocessen. Uppföljningen ska också ge en överblick över hur arbetet med ungas inflytande ska organiseras i de nya nämnderna. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Väster föreslås besluta att yttra sig till kommunstyrelsen i enlighet med av förvaltningen framlagt förslag Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yttrande till kommunstyrelsen Uppföljningsunderlag från stadskontoret Beslutsplanering Arbetsutskott Stadsområdesnämnd Ansvariga Anne Schmid Behrens Stadsområdesdirektör Siv Jensen avdelningschef Områdesutveckling SIGNERAD

2 Malmö stad Stadsområdesnämnd Väster 1 (6) Datum Adress Malmö Diarienummer SOFV Yttrande Uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande 2013 STK Stadsområdesnämnd Väster har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Implementeringen av Jag bor i Malmö policyn har såväl i Hyllies som i Limhamn/Bunkesflos tidigare stadsdelsorganisationer sorterat under respektive nämnds fritidsverksamhet. Inom ramen för det nya Stadsområde Västers verksamheter, kommer en utsedd samordnare att ansvara för implementeringen av Jag bor i Malmö policyn i den nya organisationen. Många insatser har redan genomförts för att förverkliga policyns grundprinciper. Fokus för arbetet med ungas inflytande kommer att läggas på fortsatt förankring av policyn i Stadsområde Västers olika verksamheter, kunskapsspridning om Barnkonventionen till barn och unga samt vuxna. Därutöver kommer en process kring framtagande av en strategi för dialog mellan unga och beslutsfattare att startas upp. De generella utmaningar som lyfts upp i Malmö stad är behov av samordning från stadskontoret gällande implementeringen av policyn och avsaknad av lokalt barnombud. Vidare kvarstår utmaningen med att utveckla former och skapa förutsättningar för unga att utöva sina demokratiska och mänskliga rättigheter. Hur har arbetet med Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande organiserats i er nämnd? Implementeringen av Jag bor i Malmö policyn har såväl i Hyllies som i Limhamn/Bunkesflos tidigare stadsdelsorganisationer sorterat under respektive nämnds fritidsverksamhet. Detta har medfört att implementeringen av policyn främst har genomförts inom ramen för fritid, vilket har fått positiva effekter på verksamheten. Framöver finns det dock ett behov av att arbeta mer tvärsektoriellt genom stadsområdets verksamheter, så att fler tjänstemän och politiker får kunskap och kännedom om barnrättsperspektivet. Detta i enlighet med Jag bor i Malmö policyn, som poängterar att policyn ska vara vägledande i arbetet med frågor

3 som rör Malmös utveckling, vilket innebär att den även blir vägledande för verksamheter som inte dagligen är i kontakt med barn och unga (flickor och pojkar). 2 (6) På vilket sätt har nämnden beaktat de rekommendationer som presenterades i uppföljningsrapporten för år 2012? Rekommendationer som presenterades i rapporten är bland annat fortsatt förankring och spridning av policyn till politiker och tjänstemän. Andra rekommendationer har varit tydliggörande kring vem som är förvaltningens samordnare, samt förtydligande av mandat och resurser för att driva ungas inflytandefrågor internt. Inom ramen för Stadsområde Västers verksamheter, så kommer en samordnare att ansvara för implementeringen av Jag bor i Malmö policyn. Samordnaren kommer att sortera under avdelningen för Områdesutveckling. I uppdraget kommer det även att ingå att initiera dialog kring framtagande av en strategi för ungdomspolitiken i stadsområde Väster framöver. En ansökan kommer att skickas till Ung och Aktiv i Europa (Ungdomsstyrelsen) för att finansiera processen som ska leda till framtagandet av strategin. Likaså kommer det framöver att vara fokus på att inventera kunskaper och behov i det nya stadsområdet, för att få en helhetsbild av barn och ungas rättigheter. Vilka resultat och effekter har nämnden erfarit i arbetet med respektive grundprincip? Princip 1: Barn och ungas rättigheter Barn och unga har rätt till inflytande över frågor som rör deras vardag och liv. Det är kommunens skyldighet att säkerställa att rätt möjligheter finns till detta. Malmö stads anställda ska ha kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter. Malmö stad ska se till att unga i Malmö känner till sina rättigheter och hur de kan utöva dem. Den första principen handlar om kunskapsspridning av Barnkonventionen, dels till politiker och tjänstemän dels till unga. Både Hyllie och Limhamn-Bunkeflo har haft utbildningar och workshops om Barnkonventionen. Vidare har även samordnaren haft enskilda möten med varje mötesplats kring policyn för ungas inflytande, samt utbildat barnrättspiloter som i sin tur utbildat hundra femteklasselever genom workshop och diskussioner. Fritidspersonalen har även kontinuerliga diskussioner om hur ungdomar kan inkluderas i verksamheten särskilt vid anordnande av utflykter och aktiviteter. Årligen anordnas också fritidskonferens för samtliga anställda inom fritidssektorn i Malmö stad. Både barnen och personalen har visat genuint intresserade för dessa frågor. Bredare kunskap om vilka beslut som tas inom Malmö stads organisation och hur till exempel likabehandlingsfrågor hänger ihop med Barnkonventionen ger en känsla av sammanhang. Dock behövs det utvecklas metoder för hur dessa frågor kan nå alla nivåer och inte enbart personal som jobbar direkt med barnen. Vidare är det en utmaning att finna former för att nå barnen och ungdomarna utanför skolan.

4 3 (6) Princip 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt Malmö stads service, information och arbetssätt ska vara anpassade efter befolkningens behov. För att unga ska kunna ha inflytande är det viktigt att de har tillgång till information och kunskap om hur kommunen fungerar. I enlighet med detta har stadsområde Väster reviderat de sidor som vänder sig till målgruppen unga på malmo.se. Vid uppdatering av stadsområdets Facebooksidor används ett lättförståeligt och icke fackligt språk. På dessa har det även kommunicerats två informationsfilmer om hur kommunen fungerar, samt hur man kan påverka samhället. I tidigare stadsdel Hyllie har man dessutom två somrar haft projektet Världens bästa sommarjobb, där ungefär 20 ungdomar har fått utbildning i media och projektledning, samt Barnkonventionen och Policyn för ungas inflytande. Utifrån detta har ungdomarna sedan gjort en egen informationsfilm rörande kunskap om barns rättigheter, som kommer att användas för inspiration och spridning i Malmö stad. Princip 3: Dialog med unga Malmö stad ska tillvarata den befintliga dialogen med unga Malmöbor och inkludera resultatet i kommunala styrprocesser. Malmö stad ska aktivt utveckla nya former för dialog med unga Malmöbor. Dagligen sker en mängd dialoger mellan unga och Malmö stads olika verksamheter - nedan några exempel: Stormöten- Inför varje termin arrangeras stormöten inom fritidsverksamheterna, för att ge ungdomarna möjlighet att lämna in förslag och diskutera hur den kommande terminen ska se ut både vad det gäller aktiviteter och förändringar på mötesplatserna. Hyllie Ungdomsråd (HUR)- Unga i åldern år träffas några gånger per månad för att tillsammans arrangera olika evenemang för andra unga. De har också träffat politiker vid några tillfällen. Ungdomsnätverket Limhamn-Bunkeflo- riktar sig till unga i åldern år. De har bland annat åkt till Stockholm på riksdagsbesök, gjort studiebesök på Sida och haft dialogmöte med Niamko Sabuni kring ungdomspolitik. Ungdomsnätverket har också varit runt på skolor och mötesplatser för att engagera andra unga. DOIT- I samarbete med Rädda Barnen har två engagemangsguider anställts för att guida barn till aktiv fritid. DOIT med att hjälpa barnen till de aktiviteter som de själva har uppgett att de vill prova på.

5 Andra former för dialog som har utvecklats är Facebookgrupper, coachande samtal där tjänstemännen hjälper ungdomarna utveckla sina idéer och projekt, trygghetsvandringar där ungdomarna och tjänstemän haft dialog om den fysiska miljön, etc. 4 (6) Princip 4: Stödja ungas organisering: Alla unga i Malmö ska ha goda möjligheter att engagera sig i föreningslivet, på mötesplatser, organisera sig i andra forum och i frågor som intresserar dem. Stadsområde Väster har bland annat jobbat med följande insatser: Different but Malmö (DbM)- ett projekt initierat och drivet av fyra gymnasieungdomar som vill jobba för gemenskap och mot segregation. Man vill skapa möten och förståelse mellan unga Malmöbor. Projektet har hållit på i ett och ett halvt år och ungdomarna får kontinuerlig coachning från stadsområdet och Kulturförvaltningen. Matlagning på mötesplatsen- Under hösten 2012 startades en matlagningskurs för tolv barn i åk 5 och 6 på Strandskolans mötesplats, tillsammans med pensionärerna Berit och Otto, före detta kallskänka och kock. Barnen har blivit mer trygga i att vara i ett kök och de har även haft ett trevligt utbyte med pensionärerna. Kursen blev så populär att det anordnades en andra gång för ytterligare tolv barn, denna gång leddes kursen av gamla Strandskoleelever som nu läser till kockar på gymnasiet. Fotokurs på Mötesplats Klagshamn- En professionell fotograf, som är boende i området, leder en fotokurs med en grupp på 10 ungdomar som ses varannan vecka. Fotografierna har i samverkan med Skapande skola ställts ut på Stadshuset, Kvarndala kulturhistoriska förening och på öppethusdagen på Strandskolan. Krav Maga- Krav Magagruppen startade för två år sedan på ungdomarnas begäran då många av dem hade blivit utsatta för rån ett flertal gånger. Ledare från Fritidsverksamheterna och Krav Maga ledare satte ihop en tio veckors kurs som skulle innehålla både mental och fysisk träning, samt en halvtimmas reflektion vid varje tillfälle. I kursen ingick också att gruppen pratade om attityder och vad som behöver ändras i området och i Malmö. Samtal med föräldrarna och Polisen var också en del av kursen. Sedan kursens start är det femton ungdomar som har fått Krav Maga träning. Princip 5: Möjlighet att påverka beslut Malmös unga befolkning ska ges bättre förutsättningar till inflytande i beslutsprocesser. Unga Malmöbor ska ha bra möjligheter att sätta frågor på agendan. Som nämnts ovan kommer samordnaren för ungdomsfrågor att, om ansökan från Ungdomsstyrelsen beviljas, arbeta med att utveckla former för hur politiker och ungdomar kan mötas för dialog, samt utbilda ungdomar i hur de kan påverka politiska beslut.

6 Princip 6: Malmö stad som attraktiv arbetsgivare för unga Malmöbor Malmös unga befolkning ska ha möjlighet till anställning på alla nivåer inom Malmö stad. Malmö stad ska sträva efter att Malmös unga befolkning tydligt får ta plats i vår organisation. Malmö stad ska låta unga medarbetares kompetenser få utrymme och deras möjlighet till idéutveckling stärkas. 5 (6) Hyllie och Limhamn/Bunkeflo har haft goda erfarenheter av att anställa SEF-unga medarbetare. Av 10 SEF-unga har 6 medarbetare fått förlängd anställning i de båda stadsdelarna. 2 är kvar i SEF -unga anställning, 1 har gått vidare till annan utbildning och 1 har fått jobb externt. Utöver detta anställer Områdesprogrammet ungdomar från Holma och Kroksbäck, när tillfälle ges. I samverkan med Malmö högskola anställdes exempelvis sex ungdomar för att utföra en enkätundersökning angående trygghet i närområdet. En ungdom har även anställts för att vara behjälplig med att arrangera Friskis och Svettis på Kullarna i Kroksbäck. Vid avslutade uppdrag har samtliga fått intyg om sin anställning. Vilka framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med policyn? De framgångsfaktorer som gett avtryck är att policyn i sig är ett stort stöd i arbetet med ungas inflytande. Den ger tydliga ramar och avgränsningar i arbetet. Den ger även personalen ett sammanhang och en ram för hur utvecklingsfrågorna hänger ihop. Arbetet med policyn uppmanar dessutom till ett tvärsektoriellt samarbete för att förverkliga grundprinciperna, vilket ger tydligare prioriteringsunderlag och ökad legitimitet i arbetet med ungas inflytande. Ytterligare en framgångsfaktor som har identifierats är att arbete utifrån ett rättighetsbaserat perspektiv synliggör faktorer som ger upphov till diskriminering. Detta medför en ökad medvetenhet om ojämlika förutsättningar bland den unga befolkningen. Vilka åtgärder eller aktiviteter har nämnden för avsikt att vidta under 2014 i arbetet med ungas inflytande? Arbetet under 2014 kommer att fokuseras på implementering av policyn i stadsområde Väster. Som ovan nämnts kommer även en process att initieras för att ta fram en strategi för ungdomspolitik, om medel beviljas från Ungdomsstyrelsen. Vidare kommer även implementeringen av Kommissionens rekommendationer gällande Barn och unga och Utbildning även att länkas till arbetet. Policyn syftar dels till att utveckla Malmö stads arbetssätt/organisation, dels till att i förlängningen förbättra ungas uppväxtvillkor. På vilket sätt förverkligas detta i er nämnd? Beträffade anbetssätt och organisation, pekar Policyn för ungas inflytande ut viktiga områden gällande barn och ungas livsvillkor som bör prioriteras. Samtidigt är det en utmaning att nå unga medborgare och arbetet med att finna former för inflytande och påverkan i staden måste utvecklas. Erfarenheterna visar att det är svårt att få ungdomarna att engagera sig i att driva ungdomspolitiska frågor. Utifrån diskussionerna på nätet kan man dra slutsatsen att många är insatta i politik och hänger med i samhällsdebatten, men man verkar ha svårt

7 för att avsätta tid till att faktiskt påverka. Utmaningen ligger i att finna intressanta former för att skapa förutsättningar för exempelvis politiker och ungdomar att mötas. 6 (6) Det finns även behov av samordning från stadskontoret gällande implementeringsprocessen. I nuläget arbetar stadsområdena med implementeringen genom ett övergripande Malmö stad nätverk, men det finns behov av mer samordning och tydligare prioriteringar gällande implementeringsprocessen. Vilka gemensamma utmaningar i Malmö stad vill ni lyfta kring arbetet med ungas inflytande? De gemensamma utmaningarna kring arbetet med ungas inflytande i Malmö stad är att policyn inte är tillräckligt känd för politiker och tjänstemän. Dessutom råder det en osäkerhet bland många anställda som inte jobbar direkt med barn om policyn berör dem i deras arbete och i så fall på vilket sätt. Vidare är bristen på gemensam strategi för implementering av policyn en utmaning då arbetet kan upplevas splittrat och svårt att följa upp. Malmökomissionen har i sina rekommendationer påpekat att det finns det behov av en lokal barnombudsman i Malmö. Gällande förbättrandet av ungas uppväxtvillkor pågår ett arbete både inom skola och fritidsverksamhet. Då skolor och förskolor numera har egna nämnder kommer det framöver att krävas samverkan för att skapa samarbetsarenor och kunskapsallianser. Även civilsamhället och näringslivet bör i högre utsträckning involveras som samverkanspartners. Ordförande Jamal El-Haj Sekreterare Monika Laurell

8