Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan Möckelns förskola 2016/2017 Reviderad augusti 2017
Inledning Älmhults kommuns värdegrund: Vi som är anställda på Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst. Vårt arbete ska bygga på och understödja demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet samtidigt som vi ska erbjuda en effektiv och serviceinriktad verksamhet med ett tydligt medborgarperspektiv. Detta ställer höga krav på oss och på vår kompetens. Vår gemensamma värdegrund är en viktig ledstjärna i det dagliga arbetet. Syftet med den är att tydliggöra vilka värden Älmhults kommun står för värden som ska genomsyra hela vår verksamhet. I vår läroplan står det: Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, teknisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan. All planering och alla aktiviteter ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet på Möckelns förskola är att alla barn ska behandlas likvärdigt och att alla barn ska ha samma möjligheter och rättigheter. Vi tycker att leken är viktig i vår verksamhet. I leken lär barn. Lärandet blir och är i fokus med hjälp av leken. Vi ger tiden till att låta barnen leka. Vi arbetar för en tillåtande och föränderlig miljö där barn lär barn, barn lär vuxna och vuxna lär barn. Vi tillför en liten ändring i miljön som leder till en ny lek som i sin tur leder till att ett lärande sker. Vi upplever vår utemiljö som väldigt positiv där barnet kan får möjlighet att vara i det lilla området samtidigt som det kan få prova på de större ytorna. Förskolechefen skickar ut planen till alla föräldrar på förskolan för att få med deras åsikter och synpunkter. Mål Syfte På Möckelns förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling vare sig av andra barn eller vuxna. Syftet med planen är att främja barns rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Vad är då diskriminering? Diskriminering innebär att du blir sämre behandlad än någon annan, inte p.g.a. meriter eller kriterier, utan p.g.a. egenskaper som du inte kan påverka. Man brukar skilja på direkt och indirekt diskriminering: Direkt diskriminering: Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Eller om en pojke vill gå Lucia i luciatåget och nekas detta för att det är bara flickor som kan vara Lucior,. Indirekt diskriminering: Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Vad är då kränkande behandling? Kränkande behandling kan vara att ett barn kränker ett annat barn, eller att personal kränker ett barn. Upplevelsen hos den kränkte, avgör om det är en kränkning. I förskolan kan det röra sig om att man blir retad för att man har övervikt eller att man har fel kläder. Kränkande behandling har ingen koppling till diskrimineringsgrunderna. Vad är då trakasserier? Även detta är vad vi i vardagligt tal kallar mobbning. Då det gäller trakasserier så har det koppling till diskrimineringsgrunderna. Nulägesbeskrivning 2016 På Möckelns förskola är det full verksamhet på alla fyra avdelningarna. Diskussioner förs kontinuerligt i personalgruppen för att nya pedagoger och vikarier ska komma med i tänket kring vårt arbetssätt och vårt förhållningssätt. Detta gör också att vår egen struktur och våra egna rutiner diskuteras mycket och omvärderas efterhand. Det är stabilt i barngrupperna, med färre inskolningar än under nystartsperioden 2014. De inskolningar som sker är i augusti/september och januari månad. På avdelningarna Gäddan och Gösen är det barn mellan 1-3 år. Abborren/Braxen är 3-5 årsavdelning. Öppning och stängning sker alltid gemensamt på Gäddan. Lärmiljöerna på förskolan förändras regelbundet, t ex efter barnens intressen, önskemål, årstider etc. Detta ställer stora krav på att pedagogerna är närvarande i de olika utrymmena. Just nu används den gamla lekhallen till rörelseaktiviteter och gemensamma samlingar. Tidigare var det natur/teknik- och byggverksamhet. På Möckelns förskola strävar vi hela tiden för att skapa lärande möten i mindre grupper. Abborren/Braxen arbetar i tre temagrupper, Gäddan o Gösen i två grupper vardera. Detta arbetssätt är positivt för allas lika värde och underlättar vårt arbete mot kränkande behandlingar.
Toalettutrymmena och skötrummen är en plats där det finns en tänkbar risk för kränkningar. Vi har en till ytan stor, och med många vinklar, utemiljö. Precis som inomhus är det viktigt att pedagogerna är närvarande på alla ställen utomhus. Abborren/Braxens gård, backens baksida mot vägen, är ytterligare en plats med tänkbar risk för kränkningar. Därför bör alltid någon vuxen befinna sig på toppen av backen. Vi har en osynlig hörna vid Gösens ingång som vi är extra observanta på. Vi pedagoger är medvetna om att kränkningar kan förekomma på förskolan och försöker ständigt vara vaksamma. Vi fortsätter vårt viktiga arbete kring likabehandling varje dag. Bevis som visar att målet genomsyrar vår verksamhet: Att våra lärmiljöer fungerar Att barnen vågar stå för sin egen åsikt och respekterar andras åsikter. Att barnen vågar säga ifrån när de känner sig otrygga eller när något känns fel. Att barnen kan lyssna på varandra och de vuxna. Pedagogerna är aktivt lyssnande och agerande mot all form av kränkning. Förebyggande arbete: Dela barnen i grupper så mycket vi kan. En grupp är ute då den andra är inne, eller så kan en grupp lämna förskolan för att gå på upptäcktsfärd osv. Tänka på hur vi pedagoger placerar oss- är vi där barnen är? Vi ser till alla barns olika behov. Vi fungerar som stödhjul/vägledare åt barnen. Alla vuxna på förskolan är goda förebilder Vi arbetar ständigt utifrån läroplanens Normer och värden. Det genomsyrar hela vår verksamhet från morgon till kväll. Vi möter föräldrar och andra gäster som kommer till förskolan med ett gott bemötande. Vi ser att alla barn är allas. Det är vår skyldighet som personal att ta upp med föräldrar vad deras barn har gjort/sagt, både positivt och negativt. Vi låter barnet ta ansvar för sina handlingar. Vi håller regelbundet samtal med barnen om hur de trivs på förskolan. Vi möter kontinuerligt barnen i situationer som handlar om normer och värde, samt att vi gör uppföljningar på dessa. All personal är ansvarig för att arbetet ständigt pågår. Vi kommer att ha uppföljning av vår plan i augusti. Föräldrar har haft möjlighet att lämna synpunkter kring planen.
Uppföljning maj 2015: Omfördelade resurser i huset gjorde att vi fick bilda en liten avdelning Mörten med 11 st 2-3 åringar. Mörten fick en del av A/B yta. Gösen växte till full barngrupp till 13 st, 1-2 åringar Gäddan utökade också barnantalet till 13 st, 1-2 åringar. Nyinskolningar har skett på alla avd. i höst och vår. A/B upplever att det varit mer arbetsro, övriga känner fortfarande att det är mycket diskussion om arbetssätt, rutiner och struktur. Kanske för att vi är rollsökningsfasen så länge då vi har haft inskolningar under både våren och hösten. Den pedagogiska planeringen tar ibland för mycket tid, så vi inte hinner prata ihop oss om rutiner, barnsyn mm. Ytan som Mörten har gör att pedagogerna känner sig närvarande. AB har arbetat mycket med delning av gruppen som gör att även de känner att de är närvarande pedagoger. Vi ser fortfarande en tänkbar risk vid toalettbesök. Vi har struktur/rutin för detta, men vi är medvetna om att det förekommer kränkningar ändå. Gösen upplever inte idag att hörnan är något problem, utan mer att det inte går att överblicka gården. Gården norr om AB har gett tillfällen till oförutsedda händelser då vi inte har haft uppsikt över den. Vi har nu organiserat för detta, så att det finns personal där då barnen är ute. Fortsätta diskutera olika lärmiljöers funktion. Vi pedagogerna måste våga lyssna och vara medvetna om att kränkningar förekommer och REAGERA. Upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar Likabehandlingsplanen ska innehålla rutiner för hur vi på förskolan arbetar med att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling. Planen ska fungera som ett levande dokument och ses över och följas upp varje år. Planen avser situationer då: barn kränker barn (Vuxen som ser och hör att något barn blir utsatt ingriper omedelbart. Ett barn som känner sig kränkt ska ha sådan tillit till de vuxna så att det känns självklart att berätta för någon.) vuxna kränker barn (Kollega säger ifrån och meddelar förskolechefen.) barn kränker vuxen vuxen kränker vuxen Planen presenteras för nya föräldrar vid föräldramöten och/eller via utvecklingssamtalet. Planen ska finnas tillgänglig för föräldrarna i hallen samt på förskolans hemsida.
Upptäcka Personalen inom förskolans verksamhet har ett ansvar att vara närvarande bland barnen för att uppmärksamma incidenter som kan tyda på trakasserier. All personal inom förskolan har ett ansvar för att i situationer där kränkning förekommer gå in och avbryta och tydligt markera att man inte tolererar ett sådant beteende. Utreda, åtgärda och följa upp kränkningar Mellan barn eller mellan vuxen och barn eller mellan vuxen och vuxen Vid alla former av kränkningar gäller som utgångspunkt dialog, samtal och eventuellt telefonsamtal. Vi måste vara observanta på om det förekommer någon form av diskriminering eller trakasserier från vuxen gentemot ett barn och våga ta barns eller föräldrars anklagelser på allvar. Kommer det fram misstankar i ett samtal med personal/ett barn/en förälder om kränkning, ansvarar all personal för att föra vidare informationen omedelbart till förskolechef. Förälder som upplever att barnet blir utsatt för någon form av kränkande behandling på förskolan ska kontakta förskolan. Förskolechefen informerar verksamhetschefen för förskola om ärendet. Rutiner för att upptäcka kränkande behandling och trakasserier Personalen inom förskolans verksamhet har ett ansvar att vara närvarande bland barnen för att uppmärksamma incidenter som kan tyda på trakasserier. Vårdnadshavare som upplever att barnet blir utsatt för någon form av kränkande behandling på förskolan ska kunna kontakta en pedagog de känner förtroende till på förskolan. Vid alla former av kränkningar gäller som utgångspunkt dialog, samtal och eventuellt telefonsamtal. Vi måste vara observanta på om det förekommer någon form av diskriminering eller trakasserier från vuxen gentemot ett barn och våga ta barns eller föräldrars anklagelser på allvar. Allt ska följas upp och aktuella föräldrar kontaktas. 1. Information till förskolechef 2. Förskolechef informerar verksamhetschef för förskola (huvudman) 3. Möte kring händelsen 4. Åtgärder planeras. 5. Dokumentation av händelsen skickas till förvaltningen 6. Information till och i samråd med vårdnadshavare, eventuell revidering av åtgärd 7. Åtgärder genomförs 8. Uppföljningsmöte
Dokumentation Noggrann dokumentation ska föras av alla inblandade vid misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Förskolechefen har huvudansvaret för att dokumentationen sparas. Med dokumentation avses både observationer och mötesanteckningar. Utvärdering och revidering Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument. Varje år ska uppföljning och utvärdering göras där både föräldrar och personal ges möjlighet att delge sina synpunkter. Ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling upprättas varje år. Förskolans läroplan Lpfö 98/16 Så här står det i kapitlet om Normer och värden i vår läroplan. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. I vår läroplan står det att alla som arbetar i förskolan ska: visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt att reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskola
Definitioner vad betyder orden? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn, ungdomar som vuxna. En kränkning kan äga rum mellan barn såväl som mellan personal och barn. Om det är en kränkning eller inte bestäms alltid av den som blivit utsatt. Det är svårt att särskilja på en kränkning och diskriminering. Man kan känna sig kränkt utifrån samma kriterier som står beskrivet för diskriminering, utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion osv. men att en kränkning övergår i diskriminering när det utförs av någon högre makthavare, t.ex. en vuxen över ett barn, eller en chef över en anställd, ett barn kan således aldrig diskriminera ett annat barn. Kränkningar kan vara fysiska (t.ex. att utsätta någon för slag, knuffar och tafsande) verbala (t.ex. att hota eller kalla någon för hora eller bög) psykosociala (t.ex. att utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning) text och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post och sms) Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en persons värdighet. Här avses den mobbning eller liknande beteende som har sin grund i att någon ex. har övervikt eller har en viss hårfärg. Diskriminering är ett övergripande begrepp och gäller kränkande behandling utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Etik avser våra reflektioner över mänskliga rättigheter och dess grund. Det handlar om det som vi betraktar som gott och ont, dvs. vilka värden vi ansluter oss till. Fördomar avser antipatier som bygger på felaktiga generaliseringar. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristiska Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet. Mobbning är när en eller flera personer systematiskt trakasserar en annan person fysiskt och/eller psykiskt vid upprepade tillfällen under lång tid. Normer säger hur vi ska handla i enighet med etiska ställningstaganden och värderingar. Normer kan också vara begränsande och skapa maktstrukturer efter vad som anses som normalt eller avvikande.
Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunder Sexuella trakasserier avser kränkningar på kön eller som anspelar på sexualitet.
Dokumentation vid incidenter enligt Likabehandlingsplanen Vad har inträffat och när? Vem såg händelsen/fick informationen? När och hur kontaktades vårdnadshavare? Vilka ska veta om händelsen? Vilka åtgärder gör förskolan?.. Ansvarig på förskolan, övriga ansvariga, ex. vårdnadshavare? Uppföljning - när och hur? Dokumentet ifyllt av: Datum:
Jämställdhetsplan Mål: Medvetet arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Nuläge: Vi ser en skillnad i hur flickor och pojkar leker då de är runt tre år och börjar använda sig av rollekar för att börja sitt identitetsskapande. Innan dess, i ett och två års ålder är lekarna och val av material mer könsneutrala. Vi ser rätt traditionsenliga lekar hos våra barn. Pojkar som leker i bygghörnan och flickor som leker i familjerummet. Vi ser att det är lättare att få med pojkarna i omsorgsleken, än att få med flickorna i byggleken. Vi ser också att vissa barn i gruppen har en sådan stark ställning och att de äger vissa leksaker, som blir hämmande för andra barn, vilket gör att de inte väljer vissa material pga. av att det inte är någon idé. Vi ser också att runt matbordet har flickorna en mer uppassande roll och är mer lyhörda för andra barns behov. Vi upplever att flickor är mer medvetna kring sina kläder än vad pojkar är. Förebyggande åtgärder: Tänka på hur och vad vi säger till barnen angående kläder och dyl. Använda neutralt material i våra miljöer. Inte ha förutfattade förväntningar om vad flickor resp. pojkar kan. Arbete utifrån förhållningssättet att barn blir i relation med oss pedagoger. Observera barnen i miljöerna med genusglasögonen på. Observera varandra i miljöerna med genusglasögonen på. Filma oss själva. Lotsa in flickorna till byggleken och pojkarna i omsorgsleken. Erbjuda samma aktiviteter/material till både flickor och pojkar. Dela barnen i flick - resp. pojkgrupper. Ständiga diskussioner kring vårt förhållningssätt. Uppföljning maj 2015 Det har skett en stor utjämning flickor-pojkar vad gäller byggandet då vi flyttade byggen till lekhallen. Barnen leker populärkulturen t.ex. skylanders, bland de äldre pojkarna. Vi ser mycket lekar inspirerade från tv och tv-spel med mycket utåtagerande lekar som att springa runt och slåss med pinnar. Vi försöker visa på filmsekvenser av annat slag. Vi har även arbetat med att visa på hur vi kan vara omhändertagna om andra saker än bara dockorna, så som gosedjur och andra djur. Att öva på att ha omsorg om varandra. Ser maktutövande framförallt vad det gäller cyklarna ute, en av anledningarna till en cykelfri dag för att få igång annan lek. Pedagogerna gör olika handlingar för att locka till sig de barn som inte brukar vara först på cyklarna till att lyckas med det. Vi är tveksamma till situationen kring matbordet, att flickor är mer uppassande? Vi ser snarare en trend i att barnen är egoistiska och tänker på vad just JAG vill ha och att detta inte är kopplat till flick och pojk.
Vi tror att vi är uppmärksamma på traditionella könsmönster, men är vi verkligen det? Svårt när många flickor är rosa i sin klädsel..men hur mycket ska vi stoppa i att bejaka dem? Vi behöver tänka på hur vi säger. Inte du är fin- utan din tröja är fin! Vår egen ryggsäck gör att detta är svårt, våra mönster sitter i ryggraden. Mediabilden av hur en flicka resp. pojke ska vara påverkar oss mycket.