Norregårds förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2017/2018. Inkluderande jämställdhetsplan

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Norregårds förskola Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan 2017/2018

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Grunduppgifter... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Barnets delaktighet... 4 Vårdnadshavarens delaktighet... 4 Pedagogens delaktighet... 4 Bakgrund... 5 Skollagen... 5 Diskrimineringslagen... 5 Förskolans läroplan... 5 Begreppslista... 6 Direkt diskriminering... 6 Indirekt diskriminering... 6 Likabehandling... 6 Könsöverskridande identitet eller uttryck... 6 Etnisk tillhörighet... 6 Trakasserier... 6 Funktionshinder... 6 Sexuell läggning... 6 Kränkande behandling... 6 Utvärdering... 7 Det främjande arbetet... 7 Kartläggning... 8 Det förebyggande arbetet... 9 Rutiner vid akuta situationer Rutiner för att upptäcka kränkande behandling och trakasserier Rutiner för dokumentation av kränkande behandling och trakasserier Vuxen barn Barn - barn Barn - vuxen Vuxen- vuxen Uppföljning av plan Bilaga Jämställdhetsplan... 13

3 Inledning Älmhults kommuns värdegrund - Professionalism, Engagemang och Öppenhet. Vi som är anställda på Älmhults kommun arbetar alla i medborgarnas tjänst. Vårt arbete ska bygga på och understödja demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet samtidigt som vi ska erbjuda en effektiv och serviceinriktad verksamhet med ett tydligt medborgarperspektiv. Detta ställer höga krav på oss och på vår kompetens. Vår gemensamma värdegrund är en viktig ledstjärna i det dagliga arbetet. Syftet med den är att tydliggöra vilka värden Älmhults kommun står för värden som ska genomsyra hela vår verksamhet. Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan. All Reflektion, planering och alla aktiviteter ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet på Norregårds förskola är att alla barn ska behandlas likvärdigt och att alla barn ska ha samma möjligheter och rättigheter. Verksamheten på Norregårds förskola bygger på följande värden: Glädje Att känna glädje och stolthet i det man gör får varje människa att växa och utvecklas. Genom att se varandra, lyssna på varandra, vara viktiga för varandra och glädjas med varandra skapar vi med vår professionalism ett välkomnande klimat som är gynnsamt för allas trivsel och allas lärande. Tillit Våra relationer kännetecknas av tillit, öppenhet, förtroende och respekt för varandra och av ärlighet mot varandra. Med tilliten kommer tryggheten som gör att vi vågar utmana och utmanas! Lekfullt lärande Det lekfulla lärandet präglas av nyfikenhet, utforskande, upptäckarglädje och reflektion. Vi visar engagemang, vi är involverade och vi visar tydligt hur roligt det är att stötta och utmana barnen i deras lärande.

4 Grunduppgifter Den här planen avser förskoleverksamhet och all personal som arbetar här är ansvariga för att arbetet som planen avser ständigt pågår. Syfte Syftet med planen är att främja barns rättigheter utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Mål På Norregårds förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling vare sig av andra barn eller vuxna. Barnets delaktighet Genom observationer samt i samtal mellan barn och pedagog och förskolans dagliga arbete med normer och värden. Vårdnadshavarens delaktighet I samtal med pedagog. Pedagogens delaktighet Genom förskolans dagliga arbete i verksamheten med normer och värden, via reflektion och diskussion med kollegor och vårdnadshavare samt genom årlig revidering av plan.

5 Bakgrund Skollagen 6 kap. 8 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen 2008:567 Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Förskolans läroplan Så här står det i kapitlet Normer och värden i förskolans läroplan (Lpfö98, reviderad 2010:8): Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. I förskolans läroplan (Lpfö98, reviderad 2010:8-9) står det även att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Samt att arbetslaget ska: visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt att reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan.

6 Begreppslista Följande begrepp och dess förklaringar är tagna från Skolverkets Allmänna råd för Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2014:47-48). Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med diskrimineringsgrunden ko nso verskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillho righet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.

7 Utvärdering Fjolårets plan bestod av många generella mål som var svåra att mäta och utvärdera. När pedagogerna utvärderade de mål som fanns upplevde de dock att de arbetat i enlighet med de mål som satts upp. En punkt var vi ser alla barn som allas, där kände pedagogerna att de gör så gott de kan men att det ibland kan vara svårt att hinna med barn utanför den egna barngruppen. I årets plan har fokus lagts på att formulera mer konkreta åtgärder. Vi har även valt att flytta en del av det som tidigare stått under förebyggande till kapitlet främjande. Det främjande arbetet Följande går att läsa i skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2014:12) angående det främjande arbetet: - syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, - omfattar diskriminerings- grunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Vi på Norregårds förskola strävar mot att ge barnet och dennes vårdnadshavare en så god introduktion i förskolan som möjligt genom en bra inskolning. All personal på förskolan värnar om kontakten och relationen till barnet och dess familj och strävar efter ett gott samarbete. Detta görs bland annat genom den dagliga kontakten i verksamheten så som vid hämtning/ lämning, vid utvecklingssamtal, vid föräldramöten, via föräldrabrev samt genom gemensamma sammankomster så som Norregårdsöset (Nöset). För att stärka barngrupperna görs tex skogsutflykter och ute på gården får barnen tillfälle att träffa och bekanta sig med övriga barn och pedagoger från andra avdelningar. Pedagogerna arbetar ständigt utifrån läroplanens normer och värden och har noll tolerans mot all form av kränkning och diskriminering. Kontinuerlig reflektion och diskussion i arbetslagen kring likabehandlingsarbetet i förskolan. Pedagogerna är aktivt lyssnande i verksamheten, detta för att snabbt kunna fånga upp om det är något barn som far illa. Genom att vara lyhörda, närvarande och medvetna bemöter pedagogerna barnet och övriga i verksamheten med öppenhet och respekt. Vi ser allas barn som allas. Pedagogerna försöker att vara goda förebilder. Barn gör inte som man säger, barn gör som man gör! Vi vill skapa positiva möten så att barnen får med sig en positiv självbild och en tro på sig själva från tiden på förskolan. Vi strävar efter att alla barn och vuxna behandlas med respekt och lika värde utifrån allas olikheter. Vi arbetar åldershomogent och följer barnet under dess år här på förskolan och har på så vis goda förutsättningar för ett kontinuerligt och långsiktigt arbete tillsammans med barnen gällande allas lika värde.

8 Kartläggning Riskområden som vi ser: Yngre barn har inte lika många sätt att kommunicera med varandra. Det kan ibland resultera bitande och/eller puttande. Det kan vara svårt att avgöra om det är en kränkning när det handlar om små barn. Det kan handla om att barnet vill uttrycka någonting. Men även om ett bett är ett uttryck för något annat så behöver det stoppas och barnet få hjälp att hitta andra uttryckssätt. Barn kan gadda ihop sig så att de inte vill sitta bredvid en viss person. De äldre barnen kan uttrycka sig verbalt på ett kränkande sätt och vi ser också ibland att de tar till handbegripligheter. De äldre barnen kan använda sig av utfrysning av varandra och ge varandra blickar. Det kan även förekomma en del hot så som att om jag inte får detta så får du inte komma på mitt kalas. I stressade och pressade situationer finns risken att vi pedagoger formulerar oss på ett sätt som gör att det av någon kan upplevas som kränkande. Våra avdelningar är förhållandevis små till ytan, vilket gör att vi har en god överblick över avdelningarna. De rum där vi upplever att vi dock behöver ha extra uppmärksamhet kring är: Rum som ligger lite avskilda. Rum med stängda dörrar. Toaletterna Även på vår gård finns ställen med sämre uppsikt: Uppe i skogen, vår skog har utökats under året i och med vårt nya staket. I samt bakom förråd och lekstuga. Under rutschkanan. Bakom leksakslådan på den stora gården.

9 Det förebyggande arbetet Följande går att läsa i skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2014:12) angående det förebyggande arbetet: - syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och - omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Åtgärder Pedagogerna fördelar sig inne på avdelningarna för att på så vis vara närvarande även i de rum som ligger lite mer avskilt, samt vid toalettutrymmena. Utomhus rör sig pedagogerna över gården för att på så vis kunna observera och övervaka vad som händer och sker utan att för den sakens skull störa om barnen är inne i en lek samt är aktiva i barnens lek. Vi uppmuntrar barnen att våga stå för sin egen åsikt och respektera andras åsikter. Vi uppmuntrar barnen att våga säga ifrån när de känner sig otrygga eller när något känns fel, ett nej eller sluta från någon ska omedelbart respekteras. För att kunna utvecklas och bli bättre behöver vi vuxna ständigt träna oss på att kommunicera med varandra på ett bra sätt. Att trivas i sitt arbetslag är viktigt för hur man upplever sin arbetssituation. Ett sätt att nå ökad trivsel är att prata igenom viktiga saker som synsätt och skapa en gemensam riktlinje.

10 Rutiner vid akuta situationer Likabehandlingsplanen ska innehålla rutiner för hur vi på förskolan arbetar med att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling. Planen ska fungera som ett levande dokument och ses över och följas upp varje år. Planen avser situationer då: barn kränker barn vuxna kränker barn barn kränker vuxen vuxen kränker vuxen Planen presenteras för nya föräldrar vid föräldramöten och/eller via utvecklingssamtalet. Planen ska finnas tillgänglig för föräldrarna i hallen samt på förskolans hemsida. All personal inom förskolan har ett ansvar för att i situationer där kränkning förekommer gå in och avbryta och tydligt markera att man inte tolererar ett sådant beteende. Kommer det fram misstankar i ett samtal med personal/ett barn/en förälder om kränkning, ansvarar all personal för att föra vidare informationen omedelbart till förskolechef. Allvarligare händelser som kräver mer åtgärder än tillsägelser eller kortare samtal ska rapporteras. Rutiner för att upptäcka kränkande behandling och trakasserier Personalen inom förskolans verksamhet har ett ansvar att vara närvarande bland barnen för att uppmärksamma incidenter som kan tyda på trakasserier. Vårdnadshavare som upplever att barnet blir utsatt för någon form av kränkande behandling på förskolan ska kunna kontakta en pedagog de känner förtroende till på förskolan. Vid alla former av kränkningar gäller som utgångspunkt dialog, samtal och eventuellt telefonsamtal. Vi måste vara observanta på om det förekommer någon form av diskriminering eller trakasserier från vuxen gentemot ett barn och våga ta barns eller föräldrars anklagelser på allvar. Allt ska följas upp och aktuella föräldrar kontaktas. 1. Information till förskolechef 2. Förskolechef informerar verksamhetschef för förskola (huvudman) 3. Möte kring händelsen 4. Åtgärder planeras. 5. Dokumentation av händelsen skickas till förvaltningen 6. Information till och i samråd med vårdnadshavare, eventuell revidering av åtgärd 7. Åtgärder genomförs 8. Uppföljningsmöte

11 Rutiner för dokumentation av kränkande behandling och trakasserier Noggrann dokumentation ska föras av alla inblandade vid misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Förskolechefen har huvudansvaret för att dokumentationen sparas. Med dokumentation avses både observationer och mötesanteckningar. Vuxen barn Vuxen som ser eller hör att ett barn blir kränkt/diskriminerat ifrågasätter vad som hände och tar upp en diskussion med den berörda vuxna samt meddelar förskolechefen. En diskussion i arbetslaget kan tas upp för hur de ska gå vidare för att förhindra att det sker igen. Personal som upptäcker någon annan vuxen som kränker ett barn ansvarar för att detta rapporteras till förskolechefen. Förskolechefen ansvarar för att starta en utredning (genom ett direkt möte med personalgruppen). Eventuella åtgärder diskuteras och planeras. Personal eller förskolechef meddelar vårdnadshavare. Uppföljning sker efter ca 14 dagar. Förskolechefen informerar verksamhetschefen för förskola om ärendet. Barn - barn Prata med både barnet som kränkt och det som blivit kränkt. Bekräfta bägge parternas känslor, men var tydlig med att det inte är okej att kränka någon. Vid kränkningar som sker vid upprepade tillfällen, informera förskolechefen och ta kontakt med vårdnadshavare. Pedagoger i berörd barngrupp diskuterar hur de kan skapa nya förutsättningar för ett positivt klimat i barngruppen och förebygga att det inträffar igen. Barn - vuxen Den vuxne bekräftar sina känslor och förklarar att det inte är ett okej beteende. I vissa fall kan det även behövas stöttning från en kollega och även hen förklarar att beteendet inte är acceptabelt. Vid upprepade tillfällen kontaktas vårdnadshavare och förskolechefen informeras. Vuxen- vuxen Eftersträvansvärt att den som blir kränkt kan ta upp detta med den som kränkt, känns det inte bra eller möjligt ta upp det med förskolechefen. Samtal mellan berörda parter. Uppföljning av plan Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument. Varje år ska uppföljning och utvärdering göras där både föräldrar och personal ges möjlighet att ge sina synpunkter. Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling samt jämställdhetsplanen (se bilaga 1) följs upp, revideras och utvärderas årligen i augusti.

12 Dokumentation vid incidenter enligt Likabehandlingsplanen Vad har inträffat och när? Vem såg händelsen/fick informationen? När och hur kontaktades vårdnadshavare? Vilka ska veta om händelsen? Vilka åtgärder gör förskolan?.. Ansvarig på förskolan, övriga ansvariga, ex. vårdnadshavare? Uppföljning - när och hur? Dokumentet ifyllt av: Datum:

13 Bilaga 1 Jämställdhetsplan Mål: Medvetet arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Nuläge: Vi försöker bemöta barnen på ett likartat vis men ser att det inte alltid är så. Vårt röstläge är ibland olika då vi kommenterar/pratar med barnen. Vi ser en skillnad i hur flickor och pojkar leker då de är runt tre år och börjar använda sig av rollekar för att börja sitt identitetsskapande. Innan dess, i ett och två års ålder är lekarna och val av material mer könsneutrala. Vi ser rätt traditionsenliga lekar hos våra barn. På en avdelning, hos de yngre barnen ser vi att det är pojkarna som bygger mer med klossar än flickorna. På en annan avdelning med de yngre barnen lekte pojkarna minst lika ofta i dockrummet som flickorna. Runt barnet finns olika företeelser som befäster stereotypa/traditionella könsnormer t.ex. böcker, leksaker, TV så det är vår viktiga uppgift att arbeta med att motverka detta. Vi ger rummen könsneutrala namn så som gröna rummet stora rummet och randiga rummet. Förebyggande åtgärder: Tänka på hur och vad vi säger till barnen angående t.ex. kläder. Inte ha förutfattade förväntningar om vad flickor resp. pojkar kan eller ska. Observera barnen i miljöerna med genusglasögonen på. Observera varandra i miljöerna med genusglasögonen på. Lotsa in flickorna till byggleken och pojkarna i omsorgsleken. Erbjuda samma aktiviteter/material till både flickor och pojkar. Ibland dela barnen i flick - respektive pojkgrupper. Kontinuerliga diskussioner mellan pedagoger kring förhållningssätt angående jämställdhet och besläktade frågor. Vi strävar efter ett öppet klimat bland våra kollegor och kan därför säga till varandra när vi bemöter de olika. Inte sätta ett kön på aktiviteter när vi pratar med barnen t.ex. inte bara mamma som kan tvätta och laga kläder Involvera föräldrarna i vårt arbete mot att motverka traditionella könsmönster, tex via diskussioner på föräldramöten. Personalen uppmuntras att läsa böcker/artiklar kring ämnet.