Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Vår grundverksamhet: Klintforsens fsk Kräftan

Relevanta dokument
Kvalitetsberättelse

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Smultronbackens förskola Vår grundverksamhet. Omsorg och rutiner:

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Mjölnargränds förskola

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Välkommen till Lyngfjälls förskola

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. Verksamhet Backens Förskola. Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson

Mjölnargränds förskola

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Lokal arbetsplan. Läsåret:

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Mjölnargränds förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Tallgårdens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Arbetsplan läsåret

Arbetsplan för Ängen,

GRUNDVERKSAMHET Lämning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Senast ändrat

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Kommentarer till kvalitetshjulet

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Violen

IGELKOTTENS Arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Logens handlingsplan 2012/2013

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Orrvikens förskola. Arbetsplan 2017/2018. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: NORMER OCH VÄRDEN. Avd. Sjösidan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Arbetsplan. Killingens förskola

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

IGELKOTTENS Arbetsplan

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Karlavagnens arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Västra Vrams strategi för

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Skogsgläntans förskola

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Handlingsplan 2012/Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Transkript:

Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Klintforsens fsk Kräftan 170915 Vår grundverksamhet: - Omsorg och rutiner. Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider, intressen samt våra styrdokument. Där ser vi till att vi får en väl avvägd dagsrytm och att vi får med alla lärområden under en vecka. Vi planerar in samlingar med olika innehåll och syfte i anslutning till måltiderna så att det finns mycket utrymme för barnen att leka och genom det så minimerar vi också antalet avbrott. Vi har två språkleks samlingar/vecka. Dramalek, Bild och form, Rörelselek, Sagoeld, Sångsamling och naturvetenskapstund en gång/vecka. Läsvila varje dag. Läsvilan och två språk-och matteleksamling i veckan är uppdelad i två grupper utifrån barnens kunskapsnivå. Vi berättar för barnen vad det är vi tränar i de olika situationerna och använder termer som används i skolan för att främja det livslånga lärandet och för att orden ska vara bekanta när de sedan börjar skolan. Vi turas om att planera, ansvara, hålla i och utvärdera samlingarna utifrån ett bestämt schema. Vi byter läsvilegrupp varje vecka, språk-och matteleksgrupp varje månad. Vi har valt att ha den här strukturen på vår verksamhet för att säkerställa att vi får med alla lärområden, samt för att lägga grunden för barnens livslånga lärandet. Vi upplever det lättare att vara flexibel om vi har en struktur som grund. Vi tar också tillvara på barnens nyfikenhet under leken där vi stöttar deras utveckling på olika sätt. Vi pedagoger är närvarande i leken och ser hur vi kan stötta och tillföra, både utifrån lärområdena vi jobbar med men även utifrån saker som uppstår här och nu. Vad som är viktigt för oss är skapa nyfikenhet och intresse hos barnen att vilja lära sig. Varje vecka gör vi en finplanering som vi skriver in på veckoplaneringen som vi hänger upp i hallen. Den har vi för att synliggöra veckans verksamhet för vårdnadshavarna. Till barnen har vi bilder för att visa vad

vi ska göra under dagen. Varje dag har sin egen färg. Desssa bilder sätter den första pedagogen upp varje morgon. En dag på Kräftan; 6.00/6.30 Förskolan öppnas av en pedagog från Forellen eller Kräftan Lek 8.00 Frukost vid två bord, en pedagog vid varje 8.45 Vi går ut och leker. 15-timmars barnen kommer klädda och klara Ca 10.25 Vi börjar att plocka ihop och sen går tre barn i taget in och klär av sig Ca 10. 35 Samling med planerat innehåll 11.00 Lunch vid två bord, en pedagog vid varje 11.45 Läsvila Lek Ca 13.45 Samling med planerat innehåll 14.00 Mellanmål vid två bord, en pedagog vid varje Lek utgång 17.00 Förskolan stängs av en pedagog från Forellen eller Kräftan En gång per läsår har vi ett föräldramöte där vi beskriver vår verksamhet och målen vi strävar mot. Vi tycker att det är viktigt med samarbetet med vårdnadshavarna för barnens bästa. Vi dokumenterar barnens lärande bla i deras portfolio. Portofolion är lätt tillgänglig. De tittar ofta tillsammans, reflekterar och ger varandra feedback. Rutiner vid måltider; Vi pedagoger dukar. Barnen har fasta platser vilket skapar trygghet, så även för pedagogerna. Skillnaden är att vi pedagoger byter plats varje vecka. Till lunch följer ett barn med och hämtar matvagnen. Vi läser en ramsa tillsammans och barnet får berätta vad det är för mat. Vi börjar med grönsakerna och sedan maten. Barnen tränar på att skicka till varandra. Vi pratar om att de ska känna efter hur hungriga de är och ta ta för sig lagom för att bli mätt. Vi tror på barnens förmågor och därför får de ta för sig, skala, hälla, skära och även bordskicket. Under måltiden så samtalar vi mycket. Vi benämner saker med dess rätta namn. Vi tränar också på att berätta men även på att lyssna. När två barn vid samma bord

är klara så får de gå och tvätta sig. Rutiner vid av-och påklädning; Vi är max tre barn i hallen samtidigt. Vi tror på barnens förmågor och därför får de träna mycket själva med stöd av oss pedagoger. De får träna att ta på/av sig kläderna, dra upp dragkedjor, dra över skorna och sätta fast/ta av gummibandet under skorna mm. I början av terminen har vi ett klädschema i hallen till stöd för barnen. Successivt fasar vi klädschemat så att de själva får fundera över vilka kläder de behöver. Vid in- och utgång är en pedagog i hallen och en ute. Lek- och lärmiljö: Vi har utformat miljön så att den ska inspirera till det tillåtna. Vi har delat in avdelningen i rum i rummen där varje rum har ett tydligt tema, vi ändrar det allt eftersom utifrån barnens intressen och behov. Barnen vet vad de kan göra i de olika rummen eftersom vi har introducerat och pratat om det samt att vi pedagoger är närvarande i leken. Vi erbjuder mycket material som är självinstruerande. Allt material som barnen når själva får de använda fritt, det som är högre upp måste de ha hjälp av en pedagog med. Vi tänker att material som vi har framme ska fungera i en barngrupp med två pedagoger. Vilket bla innebär att vi inte bara kan ha spel framme som kräver att en vuxen deltar då den inte alltid har möjlighet. Materialet och miljön ska inspirera till samarbete mellan barnen där dialogen är en viktig del. Vi utgår från filosofin: Varje gång du gör något som barnet kan klara av själv så tar du bort möjligheten för barnet att lära sig. Vi tänker att barn KAN! De har så många förmågor som kan utvecklas bara de får tid och möjlighet. Det är en härlig känsla att man klarar av en ny sak efter att ha tränat. Det är den känslan som vi vill att barnen ska få uppleva ofta när de är hos oss på Kräftan. Vi pedagoger är inte så snabba på att fysiskt hjälpa barnen för vi tycker att det är viktigt att de får prova själva med stöd av oss. Vi stöttar genom att ställa utmanande frågor istället för att bara svara och hjälpa. Tex- Vad ska jag ha för kläder? Vad tror du att du kan behöva idag?- Är det varmt eller kallt? Vi uppmuntrar barnen till att ta hjälp av och hjälpa varandra. Vi tycker att det främjar barnens lärande för de får tänka efter själva och prova. Det ger ett tillåtande klimat som främjar empati och hänsyn.

Vi pedagoger på Klintforsen arbetade fram följande punkter om vad vi vill uppnå med vårt förhållningssätt för att vi tycker att det är viktigt att vi strävar mot samma håll eftersom barnen ska vara på båda avdelningarna; - Vi ska ge barnen en trygg grund för att våga växa! - Alla ska våga vara sig själv! - Vi ska känna glädje tillsammans! - Vi vill ge barnen grunden så att de vågar utvecklas och prova olika saker och känna : JAG KAN!!! - Vi ska alla känna att vi är viktiga kuggar i gemenskapen! Socialt samspel; Kommunikationen är ett viktigt verktyg i vårt yrke. Vi kommunicerar kontinuerligt med varandra, barnen och vårdnadshavarna. Vi pedagoger kommunicerar vid rutinsituationer och när vi planerar, reflekterar och på stående fot. Vi överlämnar information när vi byter av varandra vid rast och hemgång. Vi försöker att tänka på att inte prata ovanför huvudena på barnen. Detta gör vi för att alla barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga och utvecklas på Kräftan. Barnen kommunicerar mycket i leken och vid rutinsituationer. Första kommunikationen med vårdnadshavarna sker vid introduktionen. Då lägger vi focus på att lära känna varandra för att skapa trygga vårdnadshavare och barn. Vid introduktionen beskriver vi även vår verksamhet och vårt uppdrag. Sedan sker kommunikationen kring deras barns mående, utveckling och lärande vid hämtning och lämning. Samt en gång per termin vid utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalen dokumenterar vi barnenes utveckling och lärande där vi utgår från ett särskilt dokument. Vi förstärker och synliggör kommunikationen genom att visa att det är viktigt att lyssna på varandra. Alla har rätt till prattid. Vi har ögonkontakt med den vi pratar med. Vi pedagoger bemöter barnen utifrån deras språknivå. Det beror på hur långt i språkutvecklingen de har kommit på vilket sätt vi kan kommunicera med dom. Med en del barn handlar samtalet mycket om spegling och bekräftelse av vad de sagt medans det med andra barn mer kan vara en dialog. Vi förstärker kommunikationen med stödinsatser som TAKK och språkpåsar från språkteamet för att utveckla språket. Vi utvecklar kommunikationen genom att uppleva nya erfarenheter

tillsammans och sätta ord på saker och händelser. Vi tillför nytt material för att utmana och stimulera barnens ordförråd. Beslut om utvecklingsområden: Förskolan ska erbjuda barnen en väl avvägd dagsrytm. Förskolan ska erbjuda barnen en miljö som lockar till lek. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att hjälpa andra. Sammanfattande analys och bedömning av verksamhetens resultat och måluppfyllelse: Sammanfattande beslut om utvecklingsområden: