Sekundär hypertoni och adrenala incidentalom
Klassification BT Klassifikation av blodtryck Systoliskt blodtryck Diastolik blodtryck Optimalt blodtryck <120 och <80 Normalt blodtryck 120 129 eller 80 84 Hogt normalt blodtryck 130 139 eller 85 89 Hypertoni grad 1 140 159 eller 90 99 Hypertoni grad 2 160 179 eller 100 109 Hypertoni grad 3 180 eller 110 Isolerad systolisk hypertoni 140 och <90 Diagnos baseras på medelvärdet av tre skilda mottagningsblodtrycksmätningar med några dagars mellanrum
Riktlinjer för blodtrycksmätning Vila: Liggande eller sittande. Minst 5 min vila innan, pa platsen for matningen. Blodtryck i liggande och sittande skiljer sig at. Dokumentera därför om liggande eller sittande. Mat alltid pa samma satt hos samma patient. Arm: Matning gors som regel i hoger arm som ska vara avslappnad och i hjarthojd, helst med nivakudde om liggande. I sittande kan det bli lagom hojd om man vilar den aktuella armen pa skrivbordet, armen ska inte hanga rakt ner. Dokumentera vilken arm som ska användas.
Gränsvärden för hypertoni med olika mätmetoder Gränsvärden för hypertoni Systoliskt blodtryck Diastolik blodtryck Mottagningsblodtryck 140 90 24-timmarsblodtryck 125 130 80 Dagblodtryck 130 135 85 Nattblodtryck 120 70 Hemblodtryck 130 135 85
24-timmars-blodtrycksmätning (ABPM) Indikationer Vid stor variation i mottagningsblodtryck hos samma individ. Vid stor skillnad mellan mottagningsblodtryck och hemblodtryck hos samma individ. Graviditetshypertoni, misstanke om preeklampsi. Misstanke om behandlingsresistent hypertoni, vid uteblivet terapisvar. Misstanke om hypotensiva perioder, sarskilt hos aldre och diabetiker.
Tecken på sekundär hypertoni Ung alder, < 35 år. Plotslig forsamring av tidigare valkontrollerad hypertoni eller plotslig debut av hypertoni. Hypertoni grad 3. Svarkontrollerat blodtryck trots 3 farmaka i adekvat dosering. Positiva fynd vid basalutredning eller screening. Symtom eller tecken pa endokrin hypertoni.
Orsaker till sekundär hypertoni Njursjukdom Parenkymsjukdom som vid diabetesnjurar, glomerulonefrit, pyelonefrit, cystnjurar. I basalutredning kan hematuri, proteinuri och paverkad njurfunktion med forhojt kreatinin da ofta pavisas. Njurartarstenos orsakas hos cirka 90% av fallen (framfor allt stenos aldre) av ateroskleros, och hos cirka 10% (framfor allt yngre kvinnor) av fibromuskular dysplasi. Misstanke om renovaskular sjukdom styrks vid hypertoni som ar svarbehandlad med 3 farmaka, vid plotslig forsamring av blodtrycket, vid samtidig hypokalemi (sek. hyper-aldosteronism), vid akut lungodem med bevarad systolisk vk-funktion, och vid forsamrad njurfunktion framfor allt vid behandling med ace-hammare eller arb utan systemisk hypotension (okning av p-kreatinin >30%). Primar aldosteronism Cushings syndrom Feokromocytom Thyreotoxikos/Hypotyreos Hyperparathyreoidism Akromegali Coarctatio aortae P-piller
Primär aldosteronism Orsaken till högt blodtryck hos 2-13% av patienter med hypertoni Minst 30000 svenskar hypertoniker har primär aldosteronism Ännu högre prevalens hos patienter med terapiresistent hypertoni Ökat kardiovaskulärt morbiditet och mortalitet jämfort med patienter med essentiell hypertoni
Orsaken av Primär aldosteronism: (normalthögt aldosteron och lågt renin). Kvot>65. Bilateral hyperplasia (BAH): 65% Aldosteron producerande adenom: 30% Glukortikoid-hämbar aldosteronism (GRA): 1-3% Primär idiopatisk hyperplasia (PAH): 1% Binjurbarkscancer: 1%
Primär aldosteronism Hypertoni och hypokalemi var tidigare kardinalfynden vid typisk mineralkortikoid hypertoni. Några studier har visat 30% av patienter är "normokalemi" med kalium inom referensintervallet och hypertoni som enda manifestation. De andra symptomen är relaterad till hypokalemi: muskeltrötthet och i uttalade fall paralys, polyuri, och ökad arytmirisk.
Primär aldosteronism Screening: Aldosteron/Renin kvot. Kvot>65 positiv. Bekräfta: Oral eller iv saltbelastning, Captopriltest, Florineftest Utreda underliggande genes: CT binjurar, BVK
Aldosteron/renin kvot Ur sängen i minst 2 timmar Sittande, efter 5-15 minuter Normal saltintag Normokalemiska Utan mineralkortikoidantagonist i minst 6 veckor
Vilka skall screenas Hypertonipatienter med: a) Blodtryck >180/100 b) Terapiresistent hypertoni: > 3 läkemedel, > 4 läkemedel för att nå <140/90 c) Spontant eller diuretikautlöst hypokalemi d) Ärtflighet för cerebrovaskulär sjukdom e) Binjureincidentaloma
Läkemedel som påverkar ARR FALSKT POSITIV RATIO Beta-blockerare Alfa-metyldopa Klonidin FALKST NEGATIV RATIO ACEI AII hämmare Spironolakton Amilorid Hypokalemi Östrogen, SSRI
iv saltbelastning NaCl-infusionstest: 500ml koksalt/h infunderas under 4 timmar med bestämning av aldosteron och p-renin före och efter infusion. Ett värde på p- aldosteron efter hämning under 200 pmol/l utesluter primär aldosteronism medan värden över 300 talar starkt för autonom aldosteronproduktion.
Utredning CT med binjur protokoll: 1) adenom (APA): de flesta APA är under 2 cm i diameter med högt fettinnehåll (HU < 10). 2) bilateral hyperplasia BVK binjurvarkaterisering indikation: för att bekräfta lateralization efter CT buk. (Vid undersökningen bestämmes aldosteron- / kortisol-kvoter på olika nivåer i v. cava och binjurevenerna).
CT Buk
Behandling Bilateral hyperplasia: aldosteron receptor antagonist (spironolakton, eplerenon). Regelbunden kontroll Kalium-värde Adenom: adrenalectomi
Patientfall -52 åring man -Ickerökare. Övervikt. Psoriasis artrit sedan 2007 beh med Metrotrexate. Depressiva besvär. Ospecifik colit beh med Asacol. -Hypertoni tabl/beh: Atacand 32 mg/dagl, Felodipin 5 mg/dagl, Sprinolakton 25 mg/dagl, Esidrex 25 mg/dagl, Bisoprol 5 mg/dagl.
Feokromocytom Feokromocytom (FEO) är en ovanlig, men viktig orsak till sekundär hypertoni. Den uppskattade årliga incidensen är 2-8 fall per miljon invånare. Klassiska symptom innefattar: Huvudvärk (80%), Svettningar (67-74%), Palpitationer (62-74%). Minst två av dessa tre symptom förekommer hos 96% av feokromocytompatienterna.
Utredning Fritt p-metoxykatelaminer (sensitiviteten är 98% och specificiteten 87%) och U-metoxykatekolaminer (Sensitivitet 87%, specificitet 92%). Fritt p-noradrenalin och fp-adrenalin. Sensitiviteten är 84% och specificiteten 88%. S-Kromogranin A: Sensitivitet 86%, specificitet 74%. Metoxykatekolaminer i urin. Sensitivitet 87%, specificitet 92%. Urin-VMA. Sensitivitet 59% och specificitet 93%
Utredning CT utan kontrast:är förstahandsmetod för topografisk diagnostik av feokromocytom. Eftersom 90% av alla feokromocytom är adrenala och vanligen större än 1 cm, har DT en hög sensitivitet. Scintigrafi med meta-iodobenzylguanidin (MIBG) är utmärkt för diagnostik av feokromocytom och paragangliom
Behandling Läkemedel innan operation: 1) Förstahandsmedel är doxazosin 4-40 mg 2)Felodipin 5-20 mg/dagl. 3) diuretika eller ACE-hämmare. 4) Vid tachycardi kan kardioselektiv beta-blockad ges som Seloken 50-100 mg Kirurgi : tumör resektion
Ct Buk
Cushing Syndrome Hyperkortisolism vid det egentliga Cushingsyndromet kan vara ACTH-beroende eller ACTH-oberoende ACTH oberoende: 1) benigna adenom i binjurebark 2) binjurebarkcancer 3) bilateral makronodulär hyperplasi 4) primär pigmenterad nodulär binjuresjukdom.
Symptom Övervikt/ fetma dorsocervikalt ("buffalo hump", kinder ( månansikte ). Hudförändringar: pletora, hirsutism, striae (typiska rödvioletta striae i särskilt buk huden), acne, blåmärken. Gonaddysfunktion Muskelsvaghet Psykiska besvär: Mycket vanligt. Sömnstörningar, djupa depressioner. Metabola rubbningar: Glukosintolerans /diabetes mellitus) Hypertoni och hypokalemi Osteoporos
Utredning Screening:Dexametasonhämningstest 1 mg över natt. S-kortisol >50 nmol/l fortsatt utredning Utredning:1) kortisol i dygnsmängd urin. Minst två dygnsmängder urin bör tas. Njursvkikt kan ge falskt negativ 2)salivkortisol kl 23 2) ACTH plasma samt analys av dygnskurvor av serumkortisol
Behandling Läkemedel: Vid uttalad hyperkortisolism kan medicinsk behandling ges preoperativt för att reducera kortisolproduktionen, i första hand ketoconazol (Fungoral). Kirurgi Kemoterapi
Adrenala Incidentalom
Definition Adrenalt incidentalom (AI) är en förstoring av, eller expansiv process i, en eller båda binjurarna som upptäckts med CT, MRT eller ultraljud på annan indikation än misstanke om binjuresjukdom.
Fragor Is it malignant? Is it functioning?
Orsaken Tumörtyp % Benignt barkadenom (adrenalt adenom) - inaktivt - kortisolproducerande - aldosteronproducerande 80-90 76 9 2-5 Feokromocytom 3-7 Myelolipom 2 Cystor 2 Metastaser från annan okänd primärtumör 2 Ganglioneurom 1 Primär binjurebarkscancer (adrenokortikal cancer, ACC) Övrigt - tuberkulos, lymfom, histiocytos m m < 0,01 1
Characteristics of Adrenal Incidentalomas on Imaging CT Variable Adrenocortical Adenoma Adrenocortical Carcinoma Pheochromocytoma Metastasis Size cm Small, 3 Large,>4 cm Large, >3 cm Variable Attenuation (density) on unenhanced CT HU 10 HU >10 HUs(usually >25) >10 HU >10 HU Vascularity on contrast-enhanced Not high vascularity Usually vascular Usually vascular Usually vascular Rapidity of washou tof contrast medium 50% <50% <50% <50%
Utredning Anamnes BT Basal laboratorianalyser: Elektrolyter, Kreatinin Endokrin utredning: -Plasma metanefrin -P-Aldosteron/renin Kvot -Dexametasonhämningstest - 1 mg
Behandling Adrenalektomi rekommenderas vid: Tumördiameter >4 cm, om inte uppenbart benignt utseende, såsom tunnväggig cysta eller myelolipom Radiologisk misstanke om malignitet - oskarp avgränsning mot omgivningen, ojämn intern struktur eller attenuering utan kontrastförstärkning >10 HU, samt om inkonklusiv eller långsam wash-out av kontrast Signifikant storlekstillväxt efter uppföljande CT eller förändring i avgränsning mot omgivningen eller i den interna strukturen Alla feokromocytom, även de som saknar biokemisk aktivitet Övriga hormonproducerande tumörer efter noggrann utredning och multidisciplinärt konsensusbeslut
DETEKTION AV ADRENALT INCIDENTALOM* Hormonproduktion Biokemisk screening 1) Na, K, Krea 2) 1-mg DST 3) Vid hypertoni och/eller hypokalemi: p-aldosteron och p-renin (aldosteron-renin-ratio) 4) Plasma- alt. urin-metanefriner Benign/malign Bedömbar radiologisk detektionsundersökning? Ja Nej Binjureinriktad DT/MRT inom 2 mån från upptäckt UTVÄRDERING AV BIOKEMI OCH RADIOLOGI Benign, icke hormonproducerande Normal biokemi samt 1 eller 2 1)Homogen välavgränsad lesion < 4 cm och stationär 6 mån sedan tidigare DT/MRT, < 10 HU eller > 10 HU i nativ fas med APW# > 60 % 2) Typisk bild för myelolipom eller tunnväggig cysta Svårvärderade radiologiska fynd, t.ex. 1) > 10 HU nativ fas med APW# < 60% 2) > 10 HU och ingen washoutserie 3) Inhomogen struktur 4) Oskarp avgränsning 5) Stort lipidrikt adenom ( 4 cm) Överväg adrenalektomi Misstanke om hormonöverproduktion eller malignitet Ev. specifik utredning Nej Ja Binjureinriktad DT/MRT 6 mån efter detektion Misstanke kvarstår/verifierad Ja Nej Storleksökning? (> 20% & > 5 mm) Ja ADRENALEKTOMI Nej AVSLUTA KONTROLLER * Binjureexpansivitet upptäckt hos vuxen patient utan känd malignitet och som genomgått radiologisk undersökning utan att misstanke om binjuresjukdom förelegat. Observera att handläggningen bör individualiseras med beaktande bl.a. av patientens önskemål, ålder, allmäntillstånd och eventuella komplicerande sjukdomar. Vg se radiologiskt appendix. #APW: absolut procentuell washout.