Läs förskola - som del av något större

Relevanta dokument
Vägen till en jämlik stad. - Att göra något komplext enkelt, utan att förlora komplexiteten

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg

Vet du att det finns ett förskolebibliotek på ditt barns förskola?

Varmt välkomna till En god start i livet Tre exempel som gör skillnad för barnen i Göteborg

#delabokstart Bokstarts dela dagar torsdag 23 maj

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017

Välkomna på uppföljnings- och inspirationsträff. mars -18

#delabokstart

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

En modell för kontinuerligt språk- och läsfrämjande arbete på Örebro kommuns Familjecentraler

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Arbetsplan för Violen

Wifi: CLARION CONNECT

Från bokcirklar till läkande läsning. Helsingfors 14 december 2017

Havskorallen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Trollbäckens förskola okt okt 2018

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan förskola 18/19

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Jämlikt Göteborg en god start i livet

Årsberättelse 2013/2014

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Mål med språksamtalet

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Bokstart familjestöd för språkutveckling hos barn. Agenda 2030, , Kerstin Olsson

Kvalitetsredovisning förskola 2015

Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

VERKSAMHETSPLAN - utifrån förskolans identifierade utvecklingsområden. Soldalens förskola. läsåret 2017/2018. Förskolechef: Martina Nebrelius

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ansökan om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden

Guide: Hur du utvärderar en digital bilderbokstjänst för förskolan

Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Handlingsplan 2012/Förskola

Västertorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolechef Thomas Edström Upprättad: Utvärderad:

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering Eklanda gård- och torgs förskolor okt okt 2018

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Kvalitetssammanfattning Sallerup

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Flerspråkiga barn i förskolan

Verksamhetsplan för Norrgårdens förskola 2013/2014

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan 2015/2016

Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området

Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skolplan

Det nya i Läroplan för förskolan

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport. Förskola. Verksamhetsåret 2016/2017

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Kommentarer till kvalitetshjulet

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsrapport 2016

Förskolan Smedby. Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Broby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kunskapsstegen. Informationskompet ens. Sökprocess. Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9. F årskurs år

Datum Dnr Läsfrämjande insatser och framåt. 1. Kulturnämnden lägger rapporten till handlingarna.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling

Leonards plåster kvalitet i sagostunden Enkät - nuläge 2016

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Transkript:

Att utveckla bibliotek och förskolor som centrala arenor i det läsfrämjande arbetet Läs förskola - som del av något större Läs förskola är en insats som bidrar till att ge barn en god språklig start i livet. Det är en prioriterad insats inom Jämlikt Göteborg för att skapa likvärdiga livsvillkor och öka jämlikheten i vår stad. Det övergripande målet för insatsen är att ge barn och unga en god start i livet och goda uppväxtvillkor. Läs förskola är en del av Staden där vi läser för våra barn, en mobilisering i Göteborgs stad med syfte att förstärka och utveckla läs- och berättarupplevelser för och med barn tidigt i livet. Högläsning med barn främjar barnets ordförråd, läslust och läsförmåga. På lång sikt bidrar det till att fler blir behöriga till gymnasiet, vidareutbildar sig och lättare får jobb. Genom att fler vuxna läser för sina barn vet vi att förutsättningar för jämlikhet ökar. Det är vårdnadshavaren som i störst utsträckning kan påverka barnens läslust och läsvanor. En central del i mobiliseringen är därför att öka vuxnas medvetenhet och kunskap kring vikten och värdet av att läsa med och för barn. Förskolan möter i stort sett alla barn och vårdnadshavare och utgör därmed en viktig arena för att sprida kunskap och öka vuxnas medvetenhet kring vikten och värdet av läs- och berättarupplevelser. Vidare har förskolan möjlighet att ge alla barn en läs- eller berättarstund varje dag. Att utveckla förskolan som central arena för det läsfrämjande arbetet har vidare, av olika professioner som möter barn och vårdnadshavare, identifierats och prioriterats som ett utvecklingsområde inom mobiliseringsfrågan. Detta innefattar bland annat etablering av kapprumsbibliotek, strukturerade föräldramöten med fokus på läs- och berättarbetydelse, starkare koppling till folkbiblioteken samt kompetensinsatser med fokus på hur boken används i förskolans pedagogiska verksamhet. Läs förskola ger dessa uttryckta behov ett tydligt sammanhang och möjliggör ett helhetsgrepp kring utvecklingen av förskolan som central arena för det läsfrämjande arbetet. Stadsbiblioteket i Göteborg arbetar idag med flera satsningar som stärker barns tidiga språkutveckling. Bland annat finns sedan många år Grundbeståndet som förstärker bokutbudet på förskoleavdelningar samt hembesök och bokgåvor genom Bokstart. Läs förskola kompletterar aktuella insatser med ett fördjupat och långsiktigt samarbete mellan bibliotek och förskola för att stärka förskolan som central arena i det läsfrämjande arbetet. 1

Syfte, mål och målgrupp Syftet med Läs förskola är att: - Öka kunskap och medvetenheten kring läsfrämjande insatser inom bibliotek och förskolor Målet är att: - Fler barn skall få möta böcker och bli lästa med - Förskola och bibliotek skall hitta nära samarbetsformer - Barnlitteratur skall användas i det dagliga arbetet på förskolan - Föräldrar informeras om läsningen betydelse Läs förskola vänder sig till förskole -och biblioteksverksamheter. Den primära målgruppen för projektet är pedagoger inom förskolan samt biblioteksanställda. Den sekundära målgruppen är barn 0-6 år och deras vårdnadshavare samt andra viktiga vuxna runt barnen. Upplägg och genomförande Pedagoger vid förskoleavdelningar och biblioteksanställda erbjuds delta i ett studiecirkelupplägg som sätter fokus på bokens möjligheter i det dagliga arbetet och ger barnen en positiv upplevelse av böcker och läsning. Medverkande erbjuds: Medverkan i en studiecirkel som utgår från boken Bilderbokens mångfald och möjligheter av Agneta Edwards. Boken belyser faktorer som främjar bilderboken i det dagliga pedagogiska arbetet på förskolan Inspirerande halvdagsföreläsningar Inspirerande visningar för barngruppen av det lokala stadsdelsbiblioteket och Göteborgs Stadsbibliotek Kapprumsbibliotek till förskolan med böcker som barn och vårdnadshavare kan låna hem Ytterligare litteratur: Läslust i hemmet av Carina Fast och Boksamtal med bilderböcker av Agneta Edwards Exempel på föräldramötesupplägg med fokus på tidig språkutveckling och vikten av läs och berättarupplevelser Informationsmaterial att sprida till vårdnadshavare eller andra viktiga vuxna runt barnet 2

Från medverkande förväntas att: aktivt använder sig av boken i den dagliga verksamheten. informera om läs-och berättarbetydelsen och om satsningen Läs förskola i olika sammanhang, bland annat föräldramöten. Deltagare blir frigjorda från dagligt arbete för deltagande på fortbildningsdagarna. Minst en person per enhet deltar i studiecirkeln, gärna fler. Studiecirkeln består av 5 träffar á 2.5 timmar från mars till oktober. Mellan träffarna förväntas deltagarna läsa studiematerialet och genomföra aktiviteter med barnen Deltagare bildar ett nätverk för kontinuerlig fortbildning och utbyte av erfarenheter En insats med stöd i forskning och beprövad erfarenhet Det finns vissa komponenter i ett arbete för att främja barns språkutveckling, ordförråd, läslust och läsförmåga som verkar vara mer effektiva än andra. Vid en genomgång av kunskapssammanställningar, utvärderingar och forskningsresultat samt de beprövade erfarenheterna på området lyfts bland annat litteraturombud med ett läsfrämjande uppdrag fram som en effektiv komponent. Kapprumsbibliotek, samverkan med bibliotek och tillgång till böcker i hemmen är andra effektiva komponenter som lyfts fram och som även de har tydlig koppling Läs förskola. I statens kulturråds kunskapsöversikt redovisas utvärderingar som menar att litteraturprofil och litteraturombud på förskolor har visats vara effektiva för att stärka det läsfrämjande arbetet. Vidare redovisas utvärderingar som lyfter fram att kapprumsbibliotek i varierande grad även det kan vara en effektiv komponent. Särskilt i kombination med läsombud och i samarbete med folkbiblioteken. Läs förskola är inspirerat av Mölndals Stad arbete med litteraturprofilerade förskolor som även utvärderats. Resultatet av utvärderingen visade bland annat att samarbetet mellan förskola och bibliotek genererat ett värdefullt kunskapsutbyte yrkesområdena emellan. Utvärderingen visade också på att barnen som gått på en litteraturprofilerad förskola hade en utvecklad förmåga att tänka och resonera kring litteratur, mycket stor tillgång till berättelser och litteratur och vana att samtala om densamma samt kunskap om hur man kan använda sig av ett bibliotek. Insatsen följs upp och utvärderas Projektet kommer att studeras på olika sätt och utifrån olika perspektiv. I samarbete med Elisabeth Mellberg vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs kommer pedagogernas läsvanor att undersökas. En enkät kommer att delas ut vid första studiecirkeltillfället för att undersöka pedagogernas läsvanor i förskolan samt följas 3

upp vid sista studiecirkeltillfället. Samarbetet med Universitetet möjliggör också fördjupade studier utifrån ett barn- och föräldraperspektiv. Detta kan exempelvis ske genom observationer på plats samt fördjupade diskussioner och djupintervjuer med vårdnadshavare av studenter på master- eller grundnivå. Vidare tilldelas deltagarna personliga reflektionsböcker där löpande reflektioner kring bilderböcker, barnens lärande och utveckling, samt personlig utveckling och medvetenhet dokumenteras under projekttiden. Vid varje studiecirkeltillfälle samlas nya kunskaper ihop och delas i storgrupp vilket bidrar till en kontinuerlig processuppföljning och till gruppens kollektiva lärande. En utvärderingsdialog med samtliga deltagare kommer att genomföras vid sista studiecirkeltillfället med utgångspunkt i projektets innehåll och mål. Framtiden, långsiktighet och fortsatt arbete Studiecirkelmodellen ökar kunskapen och medvetenheten kring bilderboken som utgångspunkt för barns lek och lärande i förskolan. Genom en urvalsmodell som inringar fördjupad dialog med förskolechefer säkerställs en långsiktig och strategisk implementering. Vidare erbjuds deltagande förskolor att ingå i ett Läs Förskola nätverk. Nätverket skapar förutsättningar för projektet att integreras inom stadens ordinarie verksamhet vilket därmed säkerställer den långsiktiga måluppfyllelsen. Nätverket består av utsedda läsombud ifrån medverkande förskolor samt biblioteksanställda. Stadsbiblioteket samordnar nätverket, utgör en stödfunktion för utsedda litteraturombud, erbjuder möjlighet till erfarenhetsutbyte samt ombesörjer fördjupande fortbildningsinsatser. Stadsbiblioteket ansvarar också fortsättningsvis att introducera nya förskolor och bibliotek ifrån andra stadsdelar. Förhoppningen är att Göteborgs stads nya förvaltning för förskolan har ett delat ägarskap för satsningen tillsammans med kulturförvaltningen samt att introducerade stadsdelar driver egna studiecirklar riktat till förskolorna i stadsdelen där stadsdelsbiblioteken är ansvarig för genomförandet. Intresserad av att delta? Alla förskolor i Göteborgs stad har möjlighet att ansöka om att medverkan i Läs förskola. Det är gynnsamt att förskolor som deltar i projektet kommer ifrån olika stadsdelar och områden i staden. Medverkande förskolor befinner sig i olika socioekonomiska kontexter och har därmed olika erfarenheter och förutsättningar för sitt deltagande. Detta berikar gruppens kollegiala lärande genom att olika perspektiv lyfts och delas. Förskolor som önskar delta ansöker om att medverka genom stadsbibliotekets årliga utlysning för Grundbestånd. Urvalet av förskolor baseras även på förutsättningar för samverkan med ett specifikt folkbibliotek i närområdet och genom en fördjupad dialog med 4

förskolechefer. Förskolans förutsättningar att långsiktig och strategiskt delta i en förändringsprocess för ett mer medvetet användande av bilderboken i sin verksamhet är en viktig utgångspunkt för urvalet. Bästa hälsningar Anna Hedlund, Mediapedagog Stadsbiblioteket Göteborg och Projektledare Läs Förskola Telefon: 031-368 33 71, e-post anna.hedlund@kultur.goteborg.se Malin Omland, Processledare Jämlikt Göteborg och Staden där vi läser för våra barn Telefon: 031-365 64 34, e-post: malin.omland@orgryteharlanda.goteborg.se Hör gärna av dig om du har några frågor eller funderingar. Tillsammans kan vi bidra till att alla barn blir lästa med, ges en god språklig start i livet och förutsättningar att klara skolan! 5