Ansökan om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1345/18 Handläggare Lisa Jacobson Flöhr Telefon: E-post: Ansökan om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Ansökan om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden för insatser i enlighet med bilaga 1 och 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande görs hos Tillväxtverket. 2. Fördelning till stadsdelsnämnderna för 2018 av statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden, i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. Sammanfattning Tillväxtverket har fått regeringens uppdrag att fördela statsbidrag till 32 kommuner som har områden med socioekonomiska utmaningar. För Göteborgs Stad avser bidraget 32,7 miljoner kronor per år för åren 2018, 2019 och Kommunerna kan söka för åtgärder som syftar till att stärka ekonomisk och social utveckling i kommuner med socioekonomiska utmaningar. Det kan handla om tidiga insatser för barn och unga, satsningar på utbildning, trygghet, ökad sysselsättning och insatser för att stärka demokratin och det civila samhället. Social resursnämnd har i enlighet med sitt uppdrag samordnat och berett underlag till ansökningen om statsbidrag till socioekonomiskt utsatta områden. Förslag om ansökan har förankrats i samordningsgruppen för jämlikhetsarbetet och i stadsdelsdirektörsforum. Stadsledningskontorets förslag är att statsbidrag för 2018 ska ansökas om i syfte att användas till åtgärder i stadsdelarna som bidrar till att stärka ekonomisk och social utveckling. Det är insatser som ska ge barn en god start i livet och goda uppväxtvillkor, satsningar på utbildning och ökad sysselsättning samt insatser för att stärka demokratin. Stadsledningskontoret föreslår att statsbidrag för 2019 och 2020, ska ansökas om med avsikt att fördelas till insatser som påbörjats eller planeras inom de målområden som ingår i Göteborgs Stads program för en jämlik stad Ekonomiska konsekvenser Göteborgs Stad erhåller för år ,7 miljoner kronor av de 425 miljoner kronor regeringen avsatt till att stärka 32 kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Bidraget förutsätter att kommunerna självfinansierar aktiviteterna med 10 procent. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (6)

2 Göteborgs självfinansiering är därmed 3,3 miljoner kronor för år Statsbidrag för år 2018 kommer framförallt gå till att finansiera redan påbörjade aktiviteter inom området, som annars hade finansierats av kommunala medel i nämnderna. Statsbidraget till Göteborg beräknas öka till 109 miljoner kronor för år 2019 och 173 miljoner kronor årligen år De beloppen kan komma att ändras. Under förutsättning att erforderliga beslut fattas kommer statsbidraget totalt för riket att uppgå till miljoner kronor 2019 och miljoner kronor Fördelningen mellan kommuner sker utifrån en fördelningsnyckel som baseras på invånarantal. Bidraget innebär att såväl planerade aktiviteter såsom nya aktiviteter kan komma att finansieras av bidraget. På längre sikt bör en mindre segregerad stad få positiva konsekvenser på ekonomin. Barnperspektivet Segregation och ojämlikhet påverkar barns möjligheter till ett gott liv. Göteborgs Stads jämlikhetsrapporter från 2014 och 2017 visar att barns livsvillkor är olika beroende på var i staden de bor, vilken utbildningsbakgrund deras föräldrar har och om de arbetar eller inte. Att utjämna dessa skillnader och bryta den socioekonomiska segregationen i staden är avgörande för barns uppväxt och framtid. Statsbidrag till kommuner med områden med socioekonomiska utmaningar, kommer att ge bättre förutsättningar att genomföra insatser som har för avsikt att ge alla barn en god start i livet och goda uppväxtvillkor, oavsett var i staden de växer upp. Även insatser till föräldrar kan möjliggöras, vilket i sin tur påverkar barnens situation. I utlysningen av statsbidraget är det stort fokus på tidiga insatser för barn och unga. Mångfaldsperspektivet Göteborgs Stad bedriver ett långsiktigt arbete med att skapa en mer jämlik stad. Det innebär bland annat att skapa förutsättningar för minskade skillnader i livsvillkor och hälsa, samt ökad sammanhållning, tillit och delaktighet bland göteborgarna. Genom arbetet med ett normkritiskt perspektiv synliggörs normer som bidrar till att människor diskrimineras och upplever utanförskap. Det bidrar även till ökad förståelse kring hur ojämlikhet och diskriminering fungerar, liksom hur man kan förebygga dem. Insatserna som föreslås i ansökan om statsbidrag riktar sig till alla kön, till människor av olika etnicitet och härkomst och med olika religionstillhörighet. Insatserna avser inte att göra skillnad på människor utifrån eventuell funktionsnedsättning eller utifrån sexuell läggning. Flera av insatserna riktar sig till barn och deras föräldrar, varför de i större utsträckning gynnas av förslagen. Statsbidraget är avsett att stärka områden med socioekonomiska utmaningar, vilket får till följd att vissa insatser kan komma att riktas mer mot boende i dessa områden. Jämställdhetsperspektivet Segregation drabbar kvinnor och män på olika sätt. Genom att implementera ett jämställdhetsperspektiv och arbeta med normkritiskt perspektiv synliggörs hur flickor och pojkar och kvinnor och män drabbas på olika sätt av segregation och ojämlikhet i livsvillkor. Insatserna som föreslås i ansökan om statsbidrag riktar sig till både flickor och pojkar, kvinnor och män och föräldrar av båda könen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (6)

3 Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Ökande segregation och klyftor mellan grupper av människor är en utmaning som Göteborg delar med såväl andra storstäder och kommuner i Sverige som i ett globalt perspektiv. Det utlysta statsbidraget ska stärka 32 kommuners arbete för att minska segregationen. Kommunerna ska ha socioekonomiskt eftersatta områden. Förutom storstäder som Stockholm, Malmö och Göteborg, ingår flera mellanstora och mindre kommuner runt om i Sverige i satsningen. Göteborg är den enda kommunen i Göteborgsregionen som omfattas. I Västra Götaland ingår förutom Göteborg Borås, Trollhättan och Uddevalla. Bilagor 1. Fördelning av statsbidrag Fördelning av statsbidrag Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (6)

4 Ärendet Tillväxtverket har fått regeringens uppdrag att fördela statsbidrag till kommuner som har områden med socioekonomiska utmaningar. Syftet är att stärka ekonomisk och social utveckling i dessa områden. Utlysningen pågår till och med den 30 september 2018 och avser för Göteborgs Stad 32,7 miljoner kronor per år för åren 2018, 2019 och Stadsledningskontoret föreslår fördelning av statsbidragen till insatser som ligger i linje med Göteborgs Stads program för en jämlik stad Beskrivning av ärendet Bakgrund Regeringen har infört ett statsbidrag för att stärka områden med socioekonomiska utmaningar i 32 kommuner. Statsbidraget uppgår till 425 miljoner kronor Under förutsättning att erforderliga beslut fattas kommer statsbidraget att uppgå till miljoner kronor 2019 och miljoner kronor Tillväxtverket har fått i uppdrag att fördela statsbidraget i år och beslutar om finansiering i tre år, Från och med 2019 kommer ansvaret för stödet att övergå till Delegationen mot segregation (Delmos). Kommunerna kan söka för åtgärder som syftar till att stärka ekonomisk och social utveckling i kommuner med socioekonomiska utmaningar. Det kan handla om tidiga insatser för barn och unga, satsningar på utbildning, trygghet, ökad sysselsättning och insatser för att stärka demokratin och det civila samhället. Utlysningen öppnade den 26 juni och pågår till och med den 30 september Tillväxtverket beslutar om bidrag efter att Delmos haft möjlighet att yttra sig. Långsiktiga utvecklingsarbeten kommer att prioriteras och sektorsövergripande åtgärder beaktas. Kommunstyrelsen beslutade den 22 augusti 2018 att ge social resursnämnd i uppdrag att samordna och bereda nämnders ansökningar om de statsbidrag som Tillväxtverket och Delmos beviljar staden i föreliggande utlysning inför beslut i kommunstyrelsen (dnr 1168/18). Social resursnämnd har uppdraget att leda och samordna arbetet inom ramen för Göteborgs stads program för en jämlik stad För att säkerställa att statsbidragen kommer hela staden till del på ett så ändamålsenligt och effektivt sätt som möjligt, har social resursnämnd fått i uppdrag att samordna och bereda underlag till ansökningar om statsbidrag för att minska och motverka segregation samt riktade till socioekonomiskt utsatta områden. Bedömning av förslag om ansökan görs i samråd och samverkan med representanter för de nämnder som finns inom stadens etablerade strukturer för jämlikhetsarbetet och arbetet med trygghetsfrämjande arbete. Förankring av förslagen görs i samordningsgruppen för jämlikhetsarbetet. Presentation och förankring av förslagen sker också i lämpliga direktörsforum för stadsdelar, fackförvaltningar och bolag. Ansökan om statsbidrag för 2018 Ansökan om statsbidrag för 2018 avser 32,7 miljoner kronor och ska göras senast den 30 september Stadsledningskontorets förslag är att dessa medel används till påbörjade åtgärder inom staden som syftar till att stärka ekonomisk och social utveckling. Det kan vara insatser som görs i stadsdelarna och som ska ge barn en god start i livet och goda uppväxtvillkor, satsningar på utbildning och ökad sysselsättning samt insatser för att stärka demokratin. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (6)

5 I Göteborgs Stads program för en jämlik stad finns fyra målområden som tillsammans visar vad det samlade jämlikhetsarbetet i Göteborgs Stad ska rikta sig mot för att nå målet att Göteborg ska var en jämlik stad. De fyra målområdena är: Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor Skapa förutsättningar för arbete Skapa hållbara och jämlika livsmiljöer Skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit I beredningen av förslaget på fördelning av statsbidraget, har varje stadsdel haft möjlighet att inkomma med förslag på insatser som pågår inom stadsdelen, har för avsikt att bestå i ett längre tidsperspektiv och som syftar till att motverka och minska segregation. De åtgärder som ligger till grund för fördelningen ingår i något av de fyra målområdena. Extra stort fokus har legat på insatser som har för avsikt att skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor. Här ingår bland andra aktiviteter som familjecentrerat arbete, läsfrämjande insatser och Skolan mitt i byn. Andra insatser skapar förutsättningar för delaktighet, exempelvis demokratisatsningar och trygghetssamordning. Arbetsmarknadsåtgärder för att få vuxna i arbete möjliggör bättre uppväxtvillkor för deras barn. Förslaget på fördelning har förankrats i samordningsgruppen för jämlikhetsarbetet samt i stadsdelsdirektörsforum. Fördelning av statsbidraget per stadsdel återfinns i bilaga 1. Ansökan om statsbidrag för 2019 och 2020 För 2019 och 2020 ska en del av statsbidragen sökas senast den 30 september Resterande del kan ansökas om i ett senare skede. Den del Göteborgs stad har möjlighet att ansöka om vid detta ansökningstillfälle uppgår till 32,7 miljoner kronor för 2019 respektive Stadsledningskontorets förslag är att detta statsbidrag används till insatser som pågår eller planeras inom de målområden som ingår i Göteborgs Stads program för en jämlik stad De satsningar som föreslås är familjecentrerat arbete, utökade hembesök till barnfamiljer och staden där vi läser för våra barn som syftar till att skapa en god start i livet för alla barn oavsett var i staden de bor. Insatser som föräldrastöd, skolan som öppen arena och en sammanhållen barn- och ungdomshälsa har för avsikt att bidra till goda uppväxtvillkor under skolåren. Stadsledningskontoret föreslår också att en del av statsbidraget fördelas till arbetet med trygg-i-samordnare i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten i staden, samt till resursteam gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Åtgärderna har fokus på barn och unga, hållbara och jämlika livsmiljöer och ska bidra till att skapa delaktighet, trygghet och tillit i det lokala samhället. Förslaget på fördelning har förankrats i samordningsgruppen för jämställdhetsarbetet samt i stadsdelsdirektörsforum. Fördelning av statsbidraget per insats återfinns i bilaga 2. Stadsledningskontoret har för avsikt att bereda ett ärende avseende fördelningen av statsbidraget mellan nämnder inför beslut i kommunstyrelsen. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer det som angeläget att de medel som regeringen tillskapat för att stärka 32 kommuners arbete med att minska segregationen används på ett så ändamålsenligt och effektivt sätt som möjligt. Målområdena i det av kommunfullmäktige Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (6)

6 antagna programmet Göteborgs Stads program för en jämlik stad , stämmer väl överens med de områden som pekats ut som kritiska för att bryta segregationen. I staden pågår och planeras åtgärder som syftar till att minska segregation och öka jämlikhet. Stadsledningskontorets bedömning är att statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden för 2018, ska ansökas om i syfte att användas till påbörjade åtgärder i stadsdelarna som bidrar till att stärka ekonomisk och social utveckling och som är avsedda att pågå under en längre tid. Stadsledningskontorets bedömning är att statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden för 2019 och 2020, ska ansökas om med avsikt att fördelas till insatser som pågår och planeras inom de målområden som ingår i Göteborgs Stads program för en jämlik stad Stadsledningskontoret bedömer att den fördelning av medel som föreslagits av social resursförvaltning och som framgår av bilaga 1 och 2, är rimlig. Stadsledningskontoret avser att återkomma med ett förslag på fördelning per nämnd av statsbidraget för , för beslut i kommunstyrelsen. Lisa Jacobson Flöhr Processledare Lisbeth Nilsson Direktör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (6)

7 Bilaga 1: Fördelning av stadsbidrag till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden 2018 Stadsdelsnämnd miljoner kronor Angered 7,7 Askim-Frölunda-Högsbo 1,7 Centrum 1,3 Lundby 1,6 Majorna-Linné 1,9 Norra Hisingen 1,5 Västra Göteborg 5,6 Västra Hisingen 5,5 Örgryte-Härlanda 0,7 Östra Göteborg 5,2 Totalt 32,7

8 Bilaga 2 Fördelning av statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden Sammanställning: Koordinatorer familjecentrerat arbetssätt Utökade hembesök Staden där vi läser Skolan som öppen arena Föräldrastöd Sammanhållen barn och ungdomshälsa resursteam Trygg i samordnare Hedersrelaterat våld resursteam Totalt Koordinatorer familjecentrerat arbetssätt (FCA) En avsiktsförklaring är tagen av Göteborgs Stad och Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd (HSNG) om samverkan runt barn och familjer med utgångpunkt i det familjecentrerade arbetssättet (FCA) och fler familjecentraler. Samverkan förutsätts leda till samarbete och ökade insatser gentemot barn och familjer. Avsiktsförklaringen har följts av avtal mellan varje stadsdel och HSNG där resurs för koordinator för FCA ingår. Koordinatorn ska vara motorn i samverkansarbetet. Det familjecentrerade arbetet ska bygga på flexibilitet och bedrivas av många aktörer på flera arenor så att samtliga familjer i stadsdelen omfattas. Arbetet är en del i arbetet för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa, och tar sin utgångspunkt i att barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetet innebär exempelvis språkutvecklande aktiviteter, föräldrastödjande insatser och möjlighet att via generella insatser nå de små barnen tidigt. Koordinatorer Familjecentrerat arbetssätt Delfinansierade av Västra Götalandsregionen kr delat på 10 stadsdelar Utökade hembesök I Rinkeby har ett hembesöksprogram tagits fram i samverkan mellan barnhälsovården och socialtjänsten. En utvärdering har genomförts av forskare på Karolinska institutet. Slutrapporten visar på resultat som ökad trygghet i den egna nya föräldrarollen, ökad kunskap om det svenska samhället och samhällets stöd för föräldraskap. Det ökar också tilliten genom den fördjupade kontakt och förtroende som hembesöken av BVC-sjuksköterska och föräldrarådgivare från socialtjänsten ger. Det utökade hembesöksprogrammet syftar till att med barnets bästa i fokus och lyhördhet för familjens egna kultur och kompetens; o Stärka familjens tilltro och förtroende för sin egen förmåga. o Stärka familjens tillit och delaktighet i samhället. o Tidigt upptäcka familjer med behov av extra stöd och att erbjuda det. Det är en del av det familjecentrerade arbetssättet

9 Utökade hembesök är igång sedan hösten 2018 i sju särskilt prioriterade områden i staden, i fyra stadsdelar; Östra Göteborg, Västra Hisingen och Angered, samt Västra Göteborg Med utökade resurser kan utökade hembesök också ske i fler prioriterade områden Målgrupp första barnet fött i Sverige gäller båda föräldrarna Utökade hembesök av socialtjänst och BVC kr Inkluderar personalkostnad för förebyggande socionomer, processledartid, utbildning och uppföljning. Staden där vi läser för våra barn Staden där vi läser för våra barn är en prioriterad mobiliseringsfråga i stadens övergripande jämlikhetsarbete Genom att fler vuxna läser för sina barn vet vi att förutsättningar för jämlikhet ökar. Högläsning med barn främjar barnets ordförråd, läslust och läsförmåga. På lång sikt kan det bidra till att fler blir behöriga till gymnasiet, vidareutbildar sig och lättare får jobb. En central del i arbetet är att öka vuxnas medvetenhet och kunskap kring vikten och värdet av att läsa med och för barn. Mobiliseringen är en tydlig del i implementeringen av ett familjecentrerat arbetssätt. Staden där vi läser är en konkret satsning där många verksamheter är och kan vara medspelare för att bidra till att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa. Satsningen inkluderar bland annat Bokstart, läsambassadörer, Läs Hjärta Förskola och Kapprumsbibliotek. Processledare för samordning av insatser Bokstart: Satsningen syftar till att stimulera små barns språkutveckling genom hembesök, utdelning av bokgåvor och information om språkutveckling på flera språk. Forskning visar att föräldrar som deltagit i bokstartprogram läser mer med sina barn, och de går oftare till biblioteket. De blir också mer medvetna om läsningens roll för språkutvecklingen kr Inkluderar processledare för mobiliseringsfrågan, projektledning, material, utbildning och bokgåvor Läsambassadörer Syftet är att nå ut till familjer med olika förutsättningar genom att utbilda

10 läsambassadörer med olika språkbakgrund. Läs Hjärta Förskola Syftet med insatsen är att öka kunskap och medvetenheten kring läsfrämjande insatser inom bibliotek och förskolor. Målet är att fler barn skall få möta böcker och bli lästa med, att förskola och bibliotek skall hitta nära samarbetsformer samt att barnlitteratur skall användas i det dagliga arbetet på förskolan och att föräldrar informeras om läsningens betydelse. Utveckling av kapprumsbibliotek på familjecentrerade arenor Syftet med insatsen är att tillgängliggöra böcker vid olika arenor där barn och familjer vistas. Kopplingen mellan biblioteken och de lokala familjecentrerade arenorna är utgångspunkt. Skolan som arena Ansvaret för att barn ska få en fullföljd skolgång och gymnasiebehörighet vilar på hela samhället. Därför bör fler aktörer bjudas in i arbetet att utveckla en samverkansmodell för att nå en högre måluppfyllelse. Skolan har stora möjligheter att bli en samlande arena för barn och familjer från många olika socioekonomiska livssituationer där fler aktörer kan verka och bidra till skolans kompensatoriska uppdrag. När fler kan bidra till barns sociala, motoriska och kognitiva färdigheter kan skolan få bättre möjligheter att fokusera på sitt pedagogiska uppdrag. Skolan upplevs ofta legitim och vårdnadshavare har högt förtroende för verksamhet som bedrivs i skolan. Att utveckla skola som en öppen arena syftar till att öka förutsättningarna till en god utbildning, fullföljda studier och lärande genom att skapa trygga och sociala miljöer i, och runt, stadens skolor. Att se skolan som en arena i lokalsamhället kan vara en strategi för att lyfta och utveckla ett helt område och blir på så sätt även viktigt även för frågor som rör tillit, trygghet och sammanhållning. Tanken bygger på att skolan som arena ger utrymme för göteborgarna själva att organisera sig och sätta agendan. Det blir ett sätt att stärka invånarnas egenmakt, inflytande och delaktighet och kunna utöva sina demokratiska rättigheter.

11 Öppna skolan som arena där fler aktörer bidrar till det kompensatoriska uppdraget kr Inkluderar resurser för tvärsektoriell samverkan. Det rör sig till exempel om projektledare/processledare och områdeskoordinatorer. Resurser för följeforskning och kompetenshöjande insatser. Ytterligare medel kommer behövas för att skolan ska fungera som en inbjudande mötesplats. Den fysiska skolmiljön måste vara trygg och tillgänglig även kvällstid. Föräldrastöd Föräldrastödet ska bidra till att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa och är en del det familjecentrerade arbetssättet. Föräldrastöd ska bedrivas i olika former, på fler arenor än idag, bedrivas uppsökande och anpassas så att stödet även når dem med störst behov. Föräldrastödet ska utgå från lokala behov och förutsättningar. Ambitionen med föräldrastödsprogram är att de utgör ett komplement till annat föräldrastöd. Samordning över staden görs av de vanligaste befintliga programmen för att säkra kontinuitet och hållbarhet. Det är i dagsläget beslutat att samordna det generella programmet Alla barn i centrum (ABC) och de riktade programmen Family Check Up, Circle of Security, och Parenting Young Children (PYC). Samordning av föräldrastödsprogram kommer säkra kontinuitet, kvalitetssäkra insatserna och frigöra tid och resurser i stadsdelarna. Utveckla ett samordnat och lättillgängligt föräldrastöd kr Inkluderar processledare, utbildning, kommunikation och stimulansmedel till stadsdelar. Sammanhållen barn- och ungdomshälsa resursteam Målet är att färre barn ska bollas mellan huvudmännen och att barn ska få rätt insatser i ett tidigt skede. Arbetet går i linje med det familjecentrerade arbetssättet. Avdelning Folkhälsa inom Västra Götalandsregionen har uppdraget att testa detta arbetssätt och kan göra det tillsammans med Göteborg Stad.

12 Förstärkning av elevhälsa kr Inkluderar koordinatorer, processledare och kostnader för kommunikation Trygg-i-samordnare Trygg i Göteborg bygger på en nationell modell för samverkan för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete med fokus på barn och unga, främjande insatser, lokalt arbete och samverkan. Målet är att öka tryggheten och minska brottsligheten i staden Modellen bygger på sex komponenter; lägesbild, problembild med orsaker, gemensamt syfte och mål, metod, resurs och organisation, aktivitet och åtgärd, uppföljning. Det finns en central överenskommelse mellan Göteborgs Stad och polisområde Storgöteborg. I det praktiska arbetet kopplas andra aktörer på. Det lokala arbetet är viktigt. Där finns kännedomen om behoven och situationen i området och prioriteringar kan göras som bäst gagnar individer och grupper. Polis, stadsdelar och medborgare är tre centrala aktörer. Trygg i samordnare jobbar utifrån stadsdelens perspektiv. Bidrar till att ta fram den lokala problembilden. Vid framtagande av lokal problembild beaktas särskilt förekomst av våldsbejakande extremism och förekomst av hatbrott, samt vikten av ett normkritiskt perspektiv på problembild och analys. Trygg-i-samordnare kr fördelat på 10 stadsdelar Hedersrelaterat våld resursteam Flera stadsdelar i staden har identifierat behov av att inrätta resursteam gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med teamen är dels att stödja yrkesverksamma i staden men även ge stöd och råd till utsatta personer. Social resursförvaltning genom Dialoga erbjuder kompetensutveckling, samordning och en mötesplats för erfarenhetsutbyte för teamen. Erfarenheter från Malmö stad, som sedan en tid tillbaka har liknande resursteam, visar på vikten av nära koppling till myndighetsutövande socialtjänst. Resursteam mot hedersrelaterat våld och förtryck kr Inkluderar tjänster i stadsdelar.