TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör
2 Transportsystemet och samhällsutveckling
3 Ett tillgängligt Sverige
Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner Förskjutningar i den ekonomiska geografin Digitaliseringens effekter slår igenom Energianvändningen minskar i Europa men ökar globalt Statens roll förändras 4
Trender inom transporter Hårdare belastning då transporterna ökar och koncentreras Transportsystemen integreras Bilberoendet minskar i städerna Ny era i stadsplaneringen Transportsystemet kopplas upp Hårdare krav på anpassningar till miljö och förändrat klimat 5
Global urbanisering Global urbanisering 1970 2000 2030 6
Allt fler människor i städerna Sedan 2008 lever majoriteten av jordens befolkning i städer Mer än hälften av jordens befolkning bor i stadsregioner Sverige är det land inom EU som har haft den starkaste urbaniseringstrenden sedan 2005 Utmaningar Fortsatt urbanisering, men hela Sverige måste utvecklas Ökad segregation i städer både socialt, boende, arbetsmarknad och kultur Energianvändningen och utrymmet i våra städer är begränsat. Hur ska allt rymmas i staden? 7
Helhetsperspektiv Människan i centrum och utmaningar Det behövs ett helhetsperspektiv med fokus på både: Gående, cyklister, kollektivtrafikens resenärer, distributörer, bilister Alla människor oberoende ålder, hälsa, kultur, geografi, ekonomi, kunskap Citylogistik varuförsörjning, sophantering, drift, skötsel och underhåll, byggtransporter, butiksleveranser, e-handel Transportsystemet måste bli: Smartare, energisnålare, klimateffektivare Ytsnålare, säkrare, tryggare Tystare och renare Snabbare, billigare, enklare 8
Vad Människan krävs för en i centrum smart förtätning? Gemensam målbild och riktning Vad vill vi åstadkomma i städerna? Vad betyder smart förtätning? Staden är ett gemensamt ansvar. Gemensamma målbilder och strategier. Samverkan mellan alla aktörer i staden Många som har möjlighet och makt. Utgå från människorna som lever och bor i staden Vi ska bidra till ökad livskvalité i stadsmiljöerna. Exempelvis minska buller, få renare luft, överbrygga trafikbarriärer, skapa en tätare och mer flerkärnig bebyggelsestruktur, förbättra tillgänglighet för gående, cyklister och kollektivtrafikanter. 9
Tänka rätt Prioritera främja tätorter i samverkan centrala stadsdelar ska nås bekvämt och framkomlighet utveckla staden kring attraktiva stadsstråk med god kollektivtrafik utforma bytespunkter tryggt, tillgängligt och som målpunkter Vi behöver Skapa bättre förutsättningar för cykling Minska andelen bilar i staden Varudistribution och attraktiva stadsrum måste förenas 10
Viktigt med ett hållbart resande Globala utmaningar kräver nya synsätt Ökat fokus på staden och stadslivet Hushållning av knappa resurser Mer tillgänglighet, mindre rörlighet Målen nås inte utan lokala åtgärder Vilja finns men för lite görs! Trafikverket arbetar med att stimulera till hållbar utveckling utifrån helhetssyn. Trafikstrategier är en brygga till samverkan mellan kommuner region och Trafikverket.. 11
Idéskrift om Hållbart Resande Fördjupning till TRAST (handboken Trafik för en attraktiv stad) Syfte Att inspirera till att arbetet med Hållbart Resande tydligare inordnas i den ordinarie trafik- och stadsplaneringen Att inspirera och stimulera till förändrade arbetssätt Målgrupp Främst kommunerna Både beslutfattare och de som arbetar dagligen med Hållbart Resande 12
Hållbart resande enligt denna skrift Hållbar planering - trafik- och stadsplanering Hållbar planering som ger förutsättningar för ett effektivare resande Skapa förutsättningar för ett effektivare resande och mer hållbara färdmedelsval. Behöver genomsyra samhällsplanering, fysiska strukturer, organisation, trafikutbud, m m Beteendepåverkan Att påverka människors attityder och beteenden i riktning mot ett mer hållbart resande Information, kommunikation, marknadsföring och samarbete (mobility management) 13
Mobility management (MM) Främja hållbara transporter Mjuka åtgärder, som tex information, kommunikation och bättre utbud Mjuka åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos "hårda" åtgärder, t ex nya spårvagnslinjer, cykelparkering eller cykelbanor MM-åtgärder kräver inte nödvändigtvis stora finansiella investeringar och de kännetecknas av en bra kostnads/nyttokvot 14
Fyrstegsprincipen stödjer hållbart resande 15
Mobility Människan management; i centrumhur öka framkomligheten trots en förtätning av staden? Vad kan vi göra för att öka framkomligheten, och få trafiken och transporter att fungera trots en förtätning av staden? Ta bort barriärer för funktionshindrade. Skapar ökad framkomlighet och attraktivitet för alla fotgängare och cyklister. Verka för tydligare prioritering i gaturummet för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik Utveckla anpassad logistik för distribution i trånga delar av staden; t.ex. mindre fordon och leverans under lågtrafiktid. Förändrad fördelning av parkeringsutrymme mot mer nära parkering för cyklar inkluderande nya typer av packcyklar och elfordon Samverkan mellan aktörer för att öka konkurrenskraften för hållbara färdsätt men också för att minska behovet av resan. Utveckling av nya fordon och distributionssätt; t.ex. drönare och autonoma fordon för leveranser och underhåll 16
Hur Människan skapa attraktiva i centrum och tillgängliga städer som även blir mindre bilberoende? Tydliga målbilder för staden och gemensamma strategier (ex. demokratiskt beslutade trafikstrategier) Stationsnärhetsprincipen Tillgänglighet och framkomlighet till större målpunkter i staden med gång, cykel, elmoped och kollektivtrafik Attraktiv förtätning Flerkärnighet Intermodala godstransporter 17
Jobbet nära stationen! 18
Bygg i rätt läge: inom staden eller med närhet till kollektivtrafik och handel 19
Funktionsblandning för attraktiva städer 20 20
Effektivare Människan användning i centrumav befintlig infrastruktur och kollektivtrafik Hur förbättras tillgängligheten och framkomligheten genom gång- och cykelvägar samt en befintlig infrastruktur och kollektivtrafik som utnyttjas mer effektivt? Minska antalet barriärer i gång-, cykel- och mopednäten Skapa ökat utrymme för gång-, cykel- och mopedtrafik. Optimera ett effektivt, trafiktåligt och glesmaskigt huvudnät för biltrafik som inkluderar möjlighet till effektiv utryckningstrafik och kostnadseffektiva godstransporter. 21
Farligt gods Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Som farligt gods klassificeras ämnen som intuitivt uppfattas som farliga, såsom bensin och gasol. Men även ämnen som används i hushåll och därmed inte uppfattas som farliga, såsom vissa rengöringsmedel klassificeras som farligt gods i stora mängder. Farligt gods krävs för att vårt samhälle ska fungera. Därför måste det också kunna transporteras säkert. 22
Att Människan tänka på när i centrum det gäller farligt gods Skapa ett nät för farligt gods i staden och zoner där transporter av farligt gods är förbjudna annat än efter särskild dispensprövning. Eftersträva långsiktigt lokalisering och omlokalisering av målpunkter för transporter av farligt gods till platser utanför staden och i anslutning till det trafiktåliga huvudnätet för biltrafik. 23
Säkra transporter av farligt gods - roller Trafikverket ansvarar för att vägarna och järnvägarna är säkra att köra på. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för regelverket för transporter av farligt gods på väg och järnväg. Transportstyrelsen är transportmyndighet för sjö- och lufttransporter av farligt gods. Kommunerna ansvarar för bebyggelseplanering som innebär att ta hänsyn till riskerna med transporter av farligt gods på väg och järnväg, i enlighet med Plan- och bygglagen. 24