H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Relevanta dokument
Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

============================================================ ============================================================

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Antal uppgifter: Datum:

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

Sfärisk trigonometri

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

3. Om matematisk beskrivning av signaler

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Kompendium om. Mats Neymark

9. Bestämda integraler

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

Föreläsning 7: Trigonometri

Steg och impuls. ρ(x) dx. m =

Matematiska uppgifter

10. Tillämpningar av integraler

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).


GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Finaltävling den 20 november 2010

Anm 3: Var noga med att läsa och studera kurslitteraturen.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

13 Generaliserade dubbelintegraler

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Mekanik. Fysik 4, Rörelselagarna. En kropps rörelse. Grafer. Likformig rörelse. Herman Norrgrann Sir Isaac Newton, Likformig rörelse

=============================================== Plan: Låt vara planet genom punkten )

============================================================

TENTAMEN HF1006 och HF1008

MA002X Bastermin - matematik VT16

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

SIGNALER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Lösningar till Matematisk analys IV,

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Om exponentialfunktioner och logaritmer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Lösningsförslag till fråga 5

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Andragradskurvor. ax 2 + 2bxy + cy 2 + dx + ey + f = 0. Trots att ekvationen nu är betydligt mer komplicerad

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Övningar till kapitel 1

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Övningsuppgifter till introduktionsföreläsningar i matematik

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

INTEGRALER AV TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER. Viktiga trigonometriska formler vid beräkning av integraler: (F1) (F2) (F3)

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

Elektroteknik MF1016 föreläsning 11 Permanetmagnet Synkronmotor

Räkneövning 1 atomstruktur

Facit - Tänk och Räkna 4a

1. Geometriskt om grafer

Reglerteknik AK, FRT010

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Övningsuppgifter till introduktionsföreläsningar i matematik

Transkript:

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definiion. En irkel är mängden v de punker i plne vrs vsånd ill en given punk är konsn.. Cirkelns ekvion Cirkeln med enrum i, oh rdien hr ekvionen Cirkelns ekvion på prmeerform: p os q sin, där 0 * Anmärkning : Med hjälp v "rigonomerisk en " ser vi punker definierde med * uppfller p q os sin dvs p q som är ekvionen för irkeln med rdien oh enrum i punken p,q. Anmärkning : Cirkelns ekvion definierr vå eplii funkioner oh därmed vå funkionskurvor som vi får genom lös u ur ovnsående ekvion: q p q p Övre hlvirkeln ges v q p medn q p är ekvionen för nedre hlvn Härledning v irkelns ekvion: Lå P, vr en punk på irkeln med enrum i, oh rdien. Efersom vsånde melln P oh C är lik med hr vi: p q. Om vi kvdrerr åd leden får vi p q. v 3

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi Anmärkning 3. Ends en punk 0,0 sisfier ekvionen 0 Anmärkning. Ingenn punk sisfierr ekvionen. De inre punker med rndpunker uppfllerr villkore För de re punker med rndpunker gäller Uppgif. Ri irkeln. Lösning: Vi kvdrkompleerr 9 Om vi jämför med irkelns ekvionen, ser vi,, 9 eller,, 3 Allså C, är enrum oh =3 är irkelns rdie. =3 C-,, - O Uppgif. Ri följnde punkmängd i plne v 3

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi A= {, Svr: R : + 9 } ===========================================================. ELLIPS Definiion. En ellips är mängden v de punker i plne vrs vsånd ill vå givn punker, rännpunkern, hr en konsn summ. Ellipsen med enrum i origo 0,0 oh hlvlrn, hr ekvionen. Om 0 får vi. Om 0 får vi. Aren v en ellips vrs hlvlr är oh är A. Om F,0 oh F,0 är ellipsens rännpunker då gäller 3 v 3

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi v 3 Anmärkning 5: Ellipsen med enrum i origo,, kn nges med vå ekvioner på prmeer form: os sin, där 0 ** Med hjälp v "rigonomerisk en " ser vi sin os dvs punker som uppfller ** sisfierr ellipsens ekvion Anmärkning 6: Ekvionen definierr vå eplii funkioner: + eken för övre hlvn Härledning v ellipsens ekvion: Vi erkr en ellips som hr rännpunkern F, 0 oh F, 0 som esår v de punker vrs smmnlgd vsånd ill vå rännpunkern, hr en konsn summ d + d =. Lå P, vr en punk på ellipsen. Från d + d = hr vi Vi flr en ro ill den vänsr sidn oh kvdrerr åd sidor : Efer förenkling hr vi Vi delr med oh igen kvdrerr åd leden för eliminer roen oh därefer förenklr ekvionen :

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi 5 v 3 ] [ ] [ Vi inför eekningen oh får ellipsens ekvion Om vi delr med hr vi ellipsens ekvion på formen. Därmed hr vi härle ellipsens ekvion. Anmärkning 7: E sä få ekvion för en ellips är i irkelns ekvion gör vriele /, / med ndr ord ändrr vi skln på respekive eln. Vi får. Anmärkning 8: Om ellipsens enrum ligger i punken Cp,q då hr ellipsen följnde. Smm ellipsen kn skrivs på prmeerform: p os q sin, där 0 *** Med hjälp v "rigonomerisk en " ser vi sin os q p dvs punker som uppfller *** sisfierr ellipsens ekvion q p Anmärkning 9: Ends en punk0,0 sisfierr ekvionen 0 Anmärkning 0: Ingen punk sisfierr ekvionen. Uppgif. En ellips hr den horisonell hlveln 5 oh rännpunker 3,0 F oh 3,0 F. Besäms ellipsens ekvion.

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi Lösning: Från smnde hr vi 5 9 6. Ellipsens ekvion lir då 5 6 Svr: 5 6 Uppgif 3. Ri elipsen vrs ekvion är 3 Lösning: För skriv ellipsen på formen delr vi med ekvionen 3 oh får 3 som vi kn skriv på följnde sä / 3 Om vi jämför med får vi: oh / 3 / 3 Allså hr ellipsen hlvlrn oh / 3. 5. Uppgif. Besäm ngenen ill elipsen vrs ekvion är 3 i punken P=, där >0. Lösning: Vi susiuerr = i ellipsens ekvion: 3. Efersom, enlig ngnde >0 r vi. Vi deriverr åd leden i implii definierde funkionen 3 oh får 6 v 3

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi 0. I punken P=, hr vi P. Tngenens ekvion lir: eller efer förenkling 3. Svr: 3 Uppgif 5. Vis ellipsen hr ren A. Lösning: Från får vi vå eplii funkioner. Vi esämmer ren v fjärde delen v ellipsen som ligger i förs kvdrnen. A / 0 / 0 0 d sin osv osv dv v osv dv Susiuionen sin v där 0 v ger d os vdv Gränser: 0 sin v 0 v 0 sin v sin v v / 0 os / v dv 0 osv sinv dv [ v ] sin sin0 / 0. / 0 / 0 0 0 Från A hr vi A vilke skulle eviss. 7 v 3

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi Uppgif 6. Ri följnde punkmängd i plne M {, R : } Svr: Område egränss v ellipsen. Från oh får vi hlvlrn oh. Uppgif 7. Ri följnde punkmängder i plne M {, R : } M {, R : } M 3 {, R : } d M {, R :, 0} e M 5 {, R :, 0} f M 6 {, R :, 0} Svr: Rndpunker illhör ine mängden M 8 v 3

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi d B o C A e B o C f B o C A A ================================================================ 3.HYPERBEL Definiion. En hperel är mängden v de punker i plne vrs vsånd ill vå givn punker, rännpunker hr en konsn skillnd. Ekvionen för en hperel härleder vi på liknnde sä som för en ellips. Två of förekomnde är följnde ekvioner: hr skärningspunker med eln oh. hr skärningspunker med eln Anmärkning : Ekvionen definierr vå eplii funkioner: + eken för övre hlvn. Härv får vi definiionsmängden 0 dvs, ] [, oh vå sned smpoer enlig formlern: T e för oh hr vi 9 v 3

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi k lim f lim lim n lim f k lim lim lim lim konsn. lim 0 nämnrenn går mo, äljren = Därmed är 0 en sned smpo ill d då. På smm sä får vi är en vänser smpo ill då. På liknnde sä visr vi oh är sned smpoer vänser respekive höger ill nedre delen v hpereln. Om F,0 oh F e,0 är hperelns rännpunker då gäller Anmärkning. Ekvionen 0 kn fkorisers oh skrivs som 0. oh därmed punker som sisfierr ekvionen ligger på vå linjer 0 v 3

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi 0 0. Uppgif 8. Ri hpereln 8 8. Lösning: För esämm oh skriver vi ekvionen på formen. Vi delr ekvionen 8 8 med 8 oh får. Därför är hperelns smpoer. Vi rir smpoer oh, med hjälp v en rekngel se ilden, skisserrr vi hpereln. ======= =========== =========== =========== ========== ========== =========. PARABLER Här är vå of förekomnde ekvioner: Eempel 3. där 0 oh där 0 ======= =========== =========== =========== ========== ========= v 3

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi Definiion. En prel är mängden v de punker i plne vrs vsånd ill en given linje, srlinje direkris oh en given punk rännpunk är lik. Anmärkning 3: Prelns vere, oppunk ligger i mien v vinkelrä sräkn från rännpunken ill direkrisen. Den red linjen i figuren ovn är prelns srlinje, F eeknr rännpunk fokus oh V är prelns vere oppunk Uppgif 9. Besäm ekvionen för den prel vrs vsånd ill linjen är lik. oh punken F, 0 Lösning: Q-, P, -,0 O F,0 Lå P, vr en punk på preln. Avsånde melln P oh direkrisen srlinjen är d medn vsånde melln P oh rännpunken är d. Från d d kvdrer åd leden v 3

H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi Svr: Uppgif 8. Besäm ekvionen för den prel som hr rännpunken F,5 oh vere V.6. Lösning: Genom rännpunken F,5 oh vere V.6 går prelns smmerilinje medn direkrisen srlinjen skär vinkelrä smmerilinjen i den punk D som uppfller krve vsånde melln D oh V är lik med vsånde melln V oh F. Direkrisens ekvion är därmed 7. Se figuren. För en punk P, på preln hr vi d d 7 5 kvdrer åd leden 7 9 Svr: 3 3 3 5 0 5 3 v 3