ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Relevanta dokument
ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är


Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Sfärisk trigonometri

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

MA002X Bastermin - matematik VT16

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

===================================================

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Finaltävling den 20 november 2010

9. Bestämda integraler

Att mäta, hur mäter vi och vilka referenser använder vi?

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Matematiska uppgifter

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Föreläsning 7: Trigonometri

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Tillämpad Matematik I Övning 4

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

Sammanfattning, Dag 9

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

SF1625 Envariabelanalys

Materiens Struktur. Lösningar

N atom m tot. r = Z m atom

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

1.1 Sfäriska koordinater

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14,

10. Tillämpningar av integraler

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

23 mars 2006, kl Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

13 Generaliserade dubbelintegraler

Räkneövning 1 atomstruktur

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral


En skarp version av Iliev-Sendovs hypotes

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Matris invers, invers linjär transformation.

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

SF1625 Envariabelanalys

Explorativ övning Vektorer

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga

Lösningsförslag till fråga 5

Tillämpning av integraler

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Sidor i boken

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

MA2003 Tillämpad Matematik I, 7.5hp,

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

14. MINSTAKVADRATMETODEN

September 13, Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har. (i) en riktning, och

Kan det vara möjligt att med endast

Transkript:

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild en bs i D-rummet tre-dimensionell rummet behöver vi tre vektorer e e e som är skild från oh som inte är prllell med ett gemensmt pln mn säger oft de inte ligger i smm pln Då kn vrje v skrivs på ekt ett sätt som en linjär kombintion v e e oh nednstående figur e se Vi ser dett om vi prllell förflttr e e e oh v så tt de hr en gemensm strt punkt O Den rätt linje genom P v :s ändpunkt som är prllell med e måste skär plnet O e e -plnet i en punkt Q eftersom e e e är ej prllell med något gemensmt pln Linjen genom Q prllell med e skär eln i punkten R Då gäller v OR RQ QP Men eftersom OR e OR e RQ e Därför v e e e RQ e QP e QP e finns det tl så tt Anmärkning: I smbnd med bser oh bsvektorer nvänder vi följnde terminologi: Vi säger tt ovnstående e e e utgör en bs i D rummet oh tt

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet tlen oh är v :s koordinter i bsen e e e Vektorern e Betekning: Vektorn OP e OP e e oh e klls v :s komposnter i bsen e e e e nges oftst med endst koordinter på följnde sätt: Koordintsstem i D-rummet En punkt O oh tre bsvektorer ike-prllell med något gemensmt pln oh skild från e e e definierr ett prllellt koordint sstem i plnet med tre lr: -eln går genom O oh hr riktningsvektor e -eln går genom O oh hr riktningsvektor e oh -eln går genom O oh hr riktningsvektor e Koordinter för en punkt P definiers som koordinter med vektorn ortvektor Alltså OP e e e P OP punktens Anmärkning: Att en punkt P hr koordinter oh nges på två sätt: P eller P Den ndr betekningen nvänds oftst i nlsen Koordinter för en vektor melln två givn punkter Om A= oh B= är två punkter i rummet då gäller AB AO OB OB OA e e e e e e e e e Alltså AB = e e e eller kortre AB Eempel: A= B= AB

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERADE BASER OCH ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM I vår kurs nvänder vi sk ortonormert koordintsstem I ett sådnt sstem kn vi på enkelt sätt beräkn vstånd reor oh volmer Definition: Vi säger tt en bs i rummet e e e e e i pln är en ortonormerd bs om följnde villkor är uppflld: bsvektorern är prvis vinkelrät = ortogonl bsvektorern hr längden dvs e e oh e Då är tillhörnde O ett ortonormert kortre ON koordintsstem ONkoordintsstemet klls även det krtesisk koordintsstemet efter frnske mtemtiker Rene Desrtes Alltså i ett ortonormert sstem är lrn vinkelrät oh enhetssträkorn hr smm längd -eln -eln Betekning: Bsvektorer i ett ON-sstem betekns oftst i j oh k men även som ovn e e e eller e e e LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLAN TVÅ PUNKTER Det är väldigt enkelt tt gör vståndsberäkningr i ett ON-koordintsstem vi kn nvänd Ptgors sts på rätvinklig tringlr

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet v är längden v vektorn v -------------------------------------------------------------------------------- Om A oh B är två punkter i plnet med ON koordintsstem då är AB oh längden blir enligt ovnstående formel AB Avståndet melln två punkter A oh B som vi beteknr dab är smm som längden v vektorn AB dvs dab = AB som vi kn även se direkt Ptgors sts på nednstående figur dab = AB På liknnde sätt beräknr vi längden v en vektor i D-rummet med ett ON koordintsstem Låt v Då är vektorns längden v Nednstående grf förklrr formeln v v d Därför v

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 5 v Vektorer oh koordinter i D-rummet Eempel: Beräkn längden v vektorn v v 9 7 ---------------------------------------------------------- Avståndet melln två punkter i D rummet Avståndet melln A oh B som vi beteknr dab är smm som längden v vektorn dvs dab= AB Om A oh B är två punkter i D-rummet med ett ON koordintsstem AB då är dab= AB oh längden blir enligt ovnstående formel Eempel: Bestäm vståndet melln punktern A= oh B= Först AB dab= AB 5 le AB ================== ENHETSVEKTOR MED GIVEN RIKTNING Definition: En vektor vrs längd är klls för enhetsvektor Låt v Då är e v en enhetsvektor med smm riktning som v v medn f v är en enhetsvektor med motstt riktning v Eempel Låt v Då är e v v 9 hr smm riktning som e den enhetsvektor som

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 6 v Vektorer oh koordinter i D-rummet ================== MITTPUNKTEN Låt A oh B vr två punkter Då är S mittpunkten på sträkn AB Förklring Vi hr OS OA AB OA OB OA OA OB Eempel: Bestäm mittpunkten S på sträkn AB om A= oh B= S ================== TYNGDPUNKTEN Låt A B oh C vr tre punkter Tngdpunkten T för tringeln ABC ges v T Eempel: Låt A= B= oh C=5 Bestäm tngdpunkten v tringeln ABC

7 v Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Vektorer oh koordinter i D-rummet 5 5 5 T Svr: 5 5 T CIRKEL oh CIRKELSKIVA Definition En irkel är mängden v ll punkter i ett pln som ligger på smm vstånd irkelns rdie till en given punkt irkelns entrum I ett ortonormert koordint sstem kn vi nge en irkel med rdien r oh entrum i punkten C som mängden v ll punkter P som stisfierr ekvtionen r Cirkelns ekvtion: r Definition En sluten öppen irkelskiv med rdien r oh entrum i punkten C är mängden v ll punkter i plnet vrs vståndet till C är r < r Alltså för vrje punkt P på en sluten irkelskivn med rdien r entrum i punkten C gäller r i ett ON koordint sstem O P r C

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 8 v Vektorer oh koordinter i D-rummet ========================== D motsvrigheter till irkel oh irkelskiv är sfär oh klot SFÄR OCH KLOT Definition En sfär är mängden v ll punkter i D-rummet som ligger på smm vstånd sfärens rdie till en given punkt sfärens entrum --------------------------------------- Sfärens ekvtion i ett ON sstem: r Definition Ett slutet öppet klot med rdien r oh entrum i punkten C är mängden v ll punkter i D-rummet vrs vståndet till C är r < r ------------------------------------------- Slutet klot i ett ON koordintsstem: r ------------------------------------------- Öppet klot i ett ON koordintsstem: r ========================== ELLIPS Definition En ellips är mängden v ll punkter i ett pln vrs vstånd till två givn punkter brännpunktern hr en konstnt summ d + d = = konstnt

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 9 v Vektorer oh koordinter i D-rummet Ellipsen med medelpunkten oh hlvlrn b som ligger på resp -eln hr ekvtionen b Brännpunktern om >b är F - oh F där b Anmärkning: Ellipsen med medelpunkten oh hlvlrn b som är prllell på resp -eln hr ekvtionen b ============================================================= ÖVNINGAR: Uppgift A= oh B= är två punkter i rummet Beräkn längden v vektorn AB b Bestäm två enhetsvektorer en med smm oh en med motstt riktning som är prllell med AB Bestäm två vektorer med längden 5 som är prllell med AB d Bestäm mittpunkten S på sträkn AB AB AB b v AB AB v AB AB 5 w 5v

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet w 5v 5 5 5 d Mittpunkten på sträkn AB är S Uppgift Beräkn omkretsen v tringeln ABC där A= B= 5 C= b Använd Ptgors sts för tt bestämm om ABC är en rätvinklig tringeln Bestäm tngdpunkten T för tringeln ABC Först vektorn AB Avståndet melln AB är d A B AB 5 AC d A C AC BC d B C BC Därmed blir omkretsen 5++ = 8 b Ptgors sts gäller för en tringel om oh endst om tringeln är rätvinklig Sidn AB är störst i vårt fll Tringeln är INTE rätvinklig eftersom 5 d Tngdpunkten för tringeln ABC är T Svr: Omkretsen = Uppgift Bestäm en punkt P sådn tt 5 7 9 5 5 7 8 b Nej T AP PB CD där A= B= C= oh D = är fr punkter i rummet Låt P= Vi beräknr vektorern AP PB CD substituerr i ekvtionen AP PB CD oh får Efter förenkling hr vi 7

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Härv = = oh += Till slut =/ = oh =/ Därmed P=/ / Svr: P=/ / v Vektorer oh koordinter i D-rummet Uppgift Låt A= B= Bestäm den punkt P som delr sträkn AB i förhållndet :7 Låt P= Från AP AB hr vi Härv -= -= 6/ oh - =9/ eller = = 6/ oh =9/ Svr: P= 6 9 Uppgift 5 Rit den irkel vrs ekvtion i ett ortonormerd O-koordintsstem är Tips Använd kvdrtkomplettering oh skriv irkeln på formen r vi grupperr termer oh -termer oh kvdrtkompletterr 9 Om vi jämför ovnstående med irkelns ekvtion på formen r ser vi tt oh r 9 dvs oh r Cirkeln hr entrum i punkten C- oh rdien r

Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet Uppgift 6 Rit elipsen vrs ekvtion är För tt skriv ellipsen på formen delr vi med ekvtionen b oh får som vi kn skriv på följnde sätt / Om vi jämför med får vi: b oh b / b / Alltså hr ellipsen hlvlrn oh b / 5 Uppgift 7 Härledning v ellipsens ekvtion Vi betrktr en ellips som hr brännpunktern F - oh F som består v de punkter vrs vstånd till två brännpunktern hr en konstnt summ d + d = Vi inför betekning b * Bevis tt ellipsen hr ekvtionen b Låt P vr en punkt på ellipsen

v Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Vektorer oh koordinter i D-rummet Från d + d = hr vi Vi flttr en rot till den vänstr sidn oh kvdrerr båd sidor : Efter förenkling hr vi Vi delr med oh igen kvdrerr båd leden för tt eliminer roten oh därefter förenklr ekvtionen : ] [ ] [ Enligt * inför vi betekningen b oh får ellipsens ekvtion b b Om vi delr med b hr vi ellipsens ekvtion på formen b