Plan mt kränkande behandling ch diskriminering
2 (15) Innehållsförteckning 1. Sklutvecklingsprgrammet 2017-2023... 3 1.1 Förskleplan ch sklplan... 3 1.2 Central elevhälsplan... 3 1.3 Lkal elevhälsplan... 3 2. Det demkratiska uppdraget... 4 3. Försklans/sklans värdegrund ch visin... 4 4. Ansvarsfördelning... 4 4.1. Försklechefs/rektrs ansvar... 5 4.2. Persnalens ansvar... 6 4.3. Elevernas ansvar... 7 4.4. Vårdnadshavares ansvar... 7 5. Kartläggning ch nulägesanalys... 7 5.1 Analys... 8 6.Utvecklingsmråden ch mål för kmmande år... 9 6.1 Främjande arbete... 9 6.2 Förebyggande arbete... 9 6.3 Åtgärdande arbete... 10 7. Förankring ch återkppling... 11 8. Bilagr... 12 8.1 Definitiner... 12 8.2 Anmälningsrutiner... 13
3 (15) 1. Sklutvecklingsprgrammet 2017-2023 Sigtuna kmmuns sklr ska vara bland de bästa i Sverige. Därför har samtliga plitiska partier ställt sig bakm ett gemensamt sklutvecklingsprgram, med en tydlig ch långsiktig satsning på kunskap, trygghet ch medarbetare. Sklutvecklingsprgrammet fkuserar på tre övergripande mål sm styr utbildningsverksamheten under periden 2017-2023: - Alla barn ch elever når högre resultat, utvecklar kunskaper, lärande, förmågr ch färdigheter. - Barn ch elever känner trivsel, trygghet ch studier. - Engagerade medarbetare med rätt kmpetens. http://sigtuna.se/glbal/barn_utbildning/barn_ch_ungdm/sklutvecklingsprgram %202017-2023/Sklutvecklingsprgram%202017-2023.pdf 1.1 Förskleplan ch sklplan Försklan ch sklan har utarbetat strategier för hur sklutvecklingsprgrammets mål ska förverkligas i verksamheterna. Detta har gjrts i en förskleplan respektive sklplan. 1.2 Central elevhälsplan Den centrala barn- ch elevhälsplanen är en kmmungemensam plattfrm i barnch elevhälsarbetet. Planen syftar till att: Stärka det hälsfrämjande ch förebyggande arbetet. Underlätta en systematisk ch strukturerad arbetsgång i barn/ elevhälsarbetet i kmmunens samtliga försklr ch sklr. Säkerställa likvärdigheten mellan kmmunens försklr/sklr. Visa på samverkan sm en viktig grundpelare i barn ch elevhälsarbetet. Fungera sm ett stöd för försklechefer ch rektrer i det systematiska kvalitetsarbetet på försklrna/sklrna. 1.3 Lkal elevhälsplan Under försklechefs/rektrs ledning har elevhälsteamet ch sklans persnal upprättat en elevhälsplan på förskle- ch sklnivå där rutiner, arbetssätt ch ansvarsfördelning har dkumenterats för det gemensamma ch sammanhållna elevhälsarbetet på försklan ch sklan utifrån gällande styrdkument. Planen följs upp ch utvärderas årligen sm ett led i det systematiska kvalitetsarbetet ch för att identifiera utvecklingsmråden inm elevhälsan.
4 (15) 2. Det demkratiska uppdraget Verksamheten i försklan ch sklan vilar på demkratins grund. Skllagen fastslår att utbildningen ska leda till att barnen/eleverna ska inhämta kunskap ch utveckla värden. All planering, alla aktiviteter ch utvärderingar ska genmsyras av ett gemensamt förhållningssätt, sm präglas av respekt, slidaritet ch tlerans. Det demkratiska uppdraget, sm är frmulerat i skllagen, lärplaner ch kursplaner, består av lika delar: - Att främja barns ch elevers lika rättigheter. - Att mtverka diskriminering. - Att mtverka alla frmer av kränkande behandling. Var ch en sm verkar inm förskla ch skla ska aktivt mtverka diskriminering ch kränkande behandling av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen ch i det vardagliga arbetet utgå från ett demkratiskt förhållningssätt. 3. S:t Pers sklas värdegrund ch visin Visin Tillsammans ska vi göra S:t Pers skla till en trygg arbetsplats. Det gör vi genm att visa varandra OMTANKE HÄNSYN ch RESPEKT. Värdegrundsarbetet avspeglar sig i beteende ch förhållningssätt. Alla är lika men lika mycket värda. Det gda samtalet märks i vardagskmmunikatinen. 4. Ansvarsfördelning Skllagens 6 kapitel gäller till skydd för barn ch elever i försklan ch sklan. Syftet med kapitlet är att mtverka alla frmer av kränkande behandling. Lagen definierar kränkningar sm ett uppträdande sm utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet (6 kap. 3 skllagen). Ansvaret att anmäla kränkande behandling är riktat mt huvudman, försklechef/rektr ch persnal. I första hand avser kapitlet att förhindra kränkande behandling eller repressalier från persnalens sida gentemt elever. Kränkningar mellan elever avses ckså. Kränkningar mellan vuxna eller från elevernas sida gentemt persnalen mfattas dck inte.
5 (15) Skllagen ställer även krav på att sklan har ett aktivt ch målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. I 8 åläggs huvudmannen att se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder sm behövs för att förebygga ch förhindra kränkande behandling av elever. Denna plan skall innehålla en redgörelse för vilka av dessa åtgärder sm avses att påbörjas eller genmföras under det kmmande året. En redgörelse för hur de planerade åtgärderna har genmförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen har till ändamål att mtverka diskriminering ch främja lika rättigheter avsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. (Diskrimineringslag, 1 kap 1 ) Enligt diskrimineringslagen skall sklan arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter ch möjligheter för barn ch elever. Det innebär att sklrna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. Vidare ska sklan göra allt för att förebygga, utreda ch vidta åtgärder mt att någn elev utsätts för trakasserier sm har samband med någn av vanstående diskrimineringsgrunder (Diskrimineringslag, 3 kap 13-15 ). Dessutm ska sklan varje år upprätta en likabehandlingsplan sm innehåller en översikt över det sm behöver göras för att främja lika rättigheter ch möjligheter för barn ch elever, dels förebygga ch förhindra trakasserier. (Diskrimineringslag, 3 kap 16 ). Denna plan kan samrdnas med den plan sm skllagens 6 kap 6-8 föreskriver. 4.1. Försklechefs/rektrs ansvar Det är försklechefs/rektrs ansvar enligt lag: - Att se till att all persnal, alla barn ch elever, samt vårdnadshavare känner till att diskriminering ch kränkande behandling inte är tillåten på försklan ch i sklan. - Att se till att ett målmedvetet arbete bedrivs för att främja barns ch elevers rättigheter, att mtverka kränkande behandling samt att mtverka diskriminering på grund av ålder, kön, könsidentitet ch uttryck, etnisk tillhörighet, funktinsnedsättning, religin eller annan trsuppfattning ch sexuell läggning. - Att årligen upprätta, utvärdera ch revidera planen mt kränkande behandling ch diskriminering. - Att skyndsamt anmäla all upplevd kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier till huvudman på den kmmungemensamma blanketten. - Att på uppdrag av huvudman utreda upplevd kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Detta ska dkumenteras på den kmmungemensamma blanketten ch ska leda till ett beslut m en kränkning har ägt rum eller inte. - Att m en kränkning har ägt rum, se till att persnal tillsammans med försklechef/rektr, barn/elev ch vårdnadshavare vidtar åtgärder för att kränkningarna ska upphöra. Åtgärderna ska dkumenteras i en handlingsplan. Försklechef/rektr har även ansvar för att vidtagna åtgärder dkumenteras i en handlingsplan ch att handlingsplanen följs upp.
6 (15) Enligt diskrimineringslagen ska utbildningsanrdnare arbeta i fyra steg: 1. Undersöka m det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier ch sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter ch möjligheter. 2. Analysera rsakerna till de risker ch hinder sm har upptäckts. 3. Åtgärda genmföra åtgärder för att förebygga diskriminering ch främja allas lika rättigheter ch möjligheter. 4. Följa upp ch utvärdera arbetet. Arbetet ska genmföras ch dkumenteras löpande http://www.d.se/ samt http://www.d.se/stdmaterial/frskla-skla-ch-hgskla/nyabestammelser-fr-frskla-ch-skla/ 4.2. Persnalens ansvar Det är persnalens ansvar: 1. Att följa sklans plan mt kränkande behandling ch diskriminering. 2. Att följa sklans gemensamt utfrmade värden, nrmer ch trivselregler. 3. Att vid terminsstart, utvecklingssamtal ch vid behv infrmera ch samtala med barn/elever ch föräldrar m innehållet i planen mt kränkande behandling ch diskriminering ch m sklans trygghetsarbete. 4. Att ifrågasätta ch reflektera över de nrmer ch värderingar, sm hen förmedlar genm sitt förhållningssätt ch bemötande i sitt arbete ch i sin undervisning. 5. Att skyndsamt anmäla all upplevd kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier till rektr på den kmmungemensamma blanketten. 6. Att på uppdrag av rektr utreda upplevd kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Detta ska dkumenteras på den kmmungemensamma blanketten ch ska leda till ett beslut m en kränkning har ägt rum eller inte.
7 (15) 7. Att m en kränkning har ägt rum tillsammans med försklechef/rektr, barn eller elev ch vårdnadshavare vidta åtgärder för att kränkningarna ska upphöra. Åtgärderna ska dkumenteras i en handlingsplan. Handlingsplanen ska följas upp. 4.3. Elevernas ansvar Det är alla elevers ansvar: 1. Att följa sklans gemensamt utfrmade värden, nrmer ch trivselregler. 2. Att påtala diskriminering ch kränkande behandling sm förekmmer på sklan. 3. Persner sm elever kan vända sig till för samtal, stöd ch hjälp: I första hand vänder sig eleven till ansvarig pedagg sm klasslärare eller fritidspersnal Sklans Likabehandlingsgrupp utreder ch stödjer eleven i kränkningsärenden Sklsköterska ch kuratr finns sm stöd för eleven i utsatta situatiner 4.4. Vårdnadshavares ansvar Det är alla vårdnadshavares ansvar: 1. Enligt Föräldrabalken 6 kap. 2 att hindra barnet att rsaka skada för någn annan. 2. Att tillsammans med sitt barn prata m sklans gemensamt utfrmade värden, nrmer ch trivselregler. 3. Persner sm elever kan vända sig till för samtal, stöd ch hjälp: I första hand vänder sig eleven till ansvarig pedagg sm klasslärare eller fritidspersnal Sklans Likabehandlingsgrupp utreder ch stödjer eleven i kränkningsärenden Sklsköterska ch kuratr finns sm stöd för eleven i utsatta situatiner 5.Kartläggning ch nulägesanalys 5.1. Kartläggning Trivsel- ch trygghetsenkäter (genmförs i slutet av HT i samtliga årskurser). Brukarenkäten (genmförs under VT i årskurs 3, 5 ch 8 både bland elever ch vårdnadshavare). Varje termin genmförs enklare trivselenkäter för att stämma av läget i klasserna. En sammanställning görs sm bildar underlag för diskussiner i persnalgruppen ch i elevgrupperna. Åtgärder vidtas efter behv. En gång per termin genmförs avstämningsknferenser för att stämma av gruppers ch enskilda elevers behv. Sklhälsvården genmför hälssamtal med alla elever i förskleklass ch åk 4. Mönster ch trender utifrån genmförda hälssamtal ch kuratrssamtal.
8 (15) Klassråd ch elevråd hålls regelbundet där trivsel ch trygghet tas upp. Vid utvecklingssamtalet tas elevens trygghet ch trivsel upp. En gång per läsår genmförs en föräldraenkät. Sammanställning av antalet anmälda kränkningar ch diskriminering, dess karaktär, plats ch sammanhang. Mönster ch trender utifrån ärenden på EHT. Förekmsten av främjande ch förebyggande arbete kring trygghet ch studier. Sammanfattning av det gångna läsåret ch vad sm har präglat verksamheten. Genmgång av regler ch rutiner; kritiskt granska de regler ch rutiner sm redan finns. Elevers frånvar; frånvarkartläggningen på EHT. 5.2. Årskalender för kartläggning Följande kartläggningar görs vi S:t Pers skla under ett läsår: Tid Typ av kartläggning September Revidering av sklans Likabehandlingsplan December Eleverna i åk 1-6 svarar på en trivselenkät v 49. April Eleverna i åk F-6 svarar på en trivselenkät v 18. April Förvaltningsövergripande enkät till föräldrar. Maj/juni Utvärdering av lika planer ch läsårets arbete i klasserna, på fritidshemmen ch på sklan i strt. Regelbundet Klassråd/elevråd arbetsmiljön i klassen/på sklan. Vi har alltid punkten Trivsel på dagrdningen. Regelbundet Kamratstödjare Vi utreder kltter ch skadegörelse. Vi diskuterar ch infrmerar varandra när vi upplever att r förekmmer på sklan. 5.3. Analys Kartläggning: Resultat av elevenkäterna visar att knflikter är mer förekmmande vid vissa platser av sklgården. Många elever upplever trygghet i samband med mklädning till idrtten. Antalet kränkningsärenden har varit fler i vissa klasser under läsåret. Mål: Från ch med 2018 visar elevenkäten att 100% av eleverna upplever hela sklmrådet med mklädningsrum till idrtten sm trygga.
9 (15) Främjande arbete: Vi skapar möjlighet för alla att vara delaktiga i aktiviteter på raster. Vi delar in sklmrådet i mindre mråden med särskilda ansvarsmråden för persnalen. Förebyggande arbete: En Likabehandlingsgrupp har inrättats med ansvar för att utreda ch stödja elever ch persnal i kränkningsärendena. Åtgärdande arbete: Gruppstärkande samtal genmförs av kuratr ch sklsköterska med elevgrupper i de klasser där flera kränkningar ägt rum. Persnalförstärkning finns i dessa grupper för att fler vuxna ska stödja ch vägleda eleverna. Uppföljning/utvärdering ch dkumentatin: Likabehandlingsgruppen har regelbundna möten med rektr. Utvärdering av handlingsplanen sm upprättats i de klasser där kränkningar skett. 6.Utvecklingsmråden ch mål för kmmande år 6.1 Främjande arbete Främjande arbete vid S:t Pers skla Det främjande arbetet syftar till att försäkra respekten för allas lika värde ch mfattar alla diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet riktas mt alla ch bedrivs sm en del av S:t Pers sklas vardagliga arbete. Vi kan inte förvänta ss att alla tycker lika, men alla måste följa det vi kmmit överens m. Det sklan beslutar måste bli praktisk verklighet. Det är i vardagsmötet ch vardagsrelatinerna detta märks tydligast. Vårt mål Det gda samtalet skall märkas i vardagskmmunikatinen. Vårt värdegrundsarbete skall vara känt av alla ch infrmatin till föräldrarna skall ske på föräldramöten ch Samråd. Likabehandlingsplanen skall vara känd av alla ch ny persnal skall få den genmgången vid sin intrduktin. Likabehandlingsplanen skall hållas levande ch revideras inför varje nytt läsår. Detta sker vid planeringsknferenser vid läsårets slut. I detta arbete är elever ch vårdnadshavare delaktiga. Sklans rdningsregler reviders årligen tillsammans med eleverna. Arbetsmiljörnder genmförs regelbundet. 6.2 Förebyggande arbete Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet bygger på kartläggning ch avvärjer risken för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Målet är att eleverna ska kunna sätta sig in i andras situatiner, känna medkänsla ch lära sig att tillåta människr att vara lika. Vi arbetar systematiskt ch schemalagt med ämnet Livskunskap genm lika metder för att utveckla scialkmpetens:
10 (15) - Värderingsövningar - Empati/knflikthantering - Kmpissamtal - Scigram/kartläggning av relatiner i grupperna - Vi använder lika mdeller vid hantering av ev. kränkningar. - Rörelse - Massage/avslappning - Hälssamtal med sklsköterskan - Samlingar ch temaveckr - Fadderverksamhet - Prjekt ch friluftsaktiviteter - Persnalen har rasttillsyn enligt ett fast schema - Klassråd - Elevråd Elevernas delaktighet ch ansvar för tryggheten ch trivseln på sklan finns alltid med på dagrdningen i klassråd/elevråd. Samtliga elever får hem ett exemplar av sklans regler Vett ch rätt på S:t Per. Sklans elevhälsteam utgör en viktig del i det förebyggande arbetet. Elevhälsteamet träffas var fjärde vecka ch består av: Rektr Specialpedagger Sklsköterska Kuratr Sklpsyklg 6.3 Åtgärdande arbete Detta arbete kräver gda rutiner för att upptäcka, utreda ch åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Detta avser både långsiktiga åtgärder baserat på sklans kartläggning ch analys ch åtgärder sm ska påbörjas genast när det kmmer signaler m att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, vilket innebär att verksamheten måste vidta åtgärder sm dkumenteras ch utvärderas för att hindra att kränkningarna upprepas. Om någn frm av kränkande behandling kmmer till sklans kännedm agerar sklan enligt handlingsplan vid trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2, Handlingsplan vid trakasserier eller kränkande behandling. Om ingen av de åtgärder sm beskrivs i handlingsplanen vid trakasserier eller kränkande behandling lämnas arbetet vidare till sciala myndigheter. Se bilaga 3, Anmälningsrutiner. Likabehandlingsgruppens ansvar Likabehandlingsgruppen kartlägger genm intervjuer ch samtal behvet av insatser sm mtverkar trakasserier ch mbbning samt ge elever sm utsatts stöd ch hjälp. När grva kränkningar eller mbbningsärenden upptäcks/anmäls av elever/vårdnadshavare/sklpersnal lämnas ärendet till Likabehandlingsgruppen
11 (15) sm stödjer mentrn i utredningsarbetet. Sigtuna kmmuns blanketter för anmälan ch utredning med handlingsplan ch uppföljning används. Rektr fattar beslut m handlingsplan. Tillsammans med ansvarig pedagg upprättar Likabehandlingsgruppen en handlingsplan för att kmma tillrätta med mbbning/trakasserier. Rektr infrmeras m ch gdkänner handlingsplanen. Sm en del i handlingsplanen är Likabehandlingsgruppens medlemmar ett stöd för pedaggen genm handledning: Medlemmar i Likabehandlingsgruppen stödjer eleven/pedaggen Kuratr stödjer eleven/vårdnadshavare 7. Förankring ch återkppling Likabehandlingsplanen vid S:t Pers skla revideras årligen utifrån de kartläggningar ch analyser sm gjrts under läsåret. Hänsyn tas i detta arbete till de elev- ch föräldraenkäter sm genmförts under läsåret. Vid elevråd ch samråd ges elever ch föräldrar möjlighet att ge ytterligare synpunkter vid framtagandet av en ny plan. Vid klassråd vid läsårets start infrmeras alla elever m sklans Likabehandlingsplan ch sina rättigheter enligt planen.
12 (15) 8. Bilagr 8.1 Definitiner Diskriminering Diskriminering är när försklan eller sklan på sakliga grunder behandlar ett barn eller en elev sämre än andra barn eller elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas genm att behandlas sämre än andra barn eller elever, m missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet ch uttryck, etnisk tillhörighet, funktinhinder, sexuell läggning, ålder ch religin eller annan trsuppfattning. Att inte kunna vara med på vissa lektiner på grund av en funktinsnedsättning är ett exempel på direkt diskriminering. Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller en elev behandlas sämre genm att försklan eller sklan agerar på ett sätt sm inte direkt upplevs sm diskriminerande, men sm ändå får en diskriminerande effekt. Ett exempel på indirekt diskriminering är att alla serveras ch förväntas äta fläsk, även när det finns de sm inte äter fläsk på grund av sin religin. Trakasserier Trakasserier är en behandling, sm kränker ett barns eller en elevs värdighet ch sm har kppling till någn av de skyddade diskrimineringsgrunderna, d.v.s. kön, könsöverskridande identitet ch uttryck, etnisk tillhörighet, funktinshinder, sexuell läggning, ålder ch religin eller annan trsuppfattning. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande, sm kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara av lika slag, t. ex: Fysiska: slag ch knuffar Verbala: ht, svrdmar, öknamn Psyksciala: utfrysning, blickar, alla går när man kmmer Texter ch bilder: lappar, ftgrafier, sms ch andra meddelanden på lika sciala medier
13 (15) 8.2 Anmälningsrutiner Checklista för chefer vid misstänkt kränkning från medarbetare I Sigtuna kmmuns verksamheter har vi elever, ungdmar, bende, kunder ch brukare sm möter våra medarbetare. De ska alltid mötas med respekt ch värdighet utifrån vår värdegrund. Om chef får signal m att detta inte sker ska följande gälla: 1. Om den akuta situatinen kräver det vidta medelbart lämplig åtgärd för att förhindra frtsatt kränkning. 2. Infrmera överrdnad chef m händelsen 3. Infrmera HR m händelsen för att vidta eventuell arbetsrättslag åtgärd 4. Utredning ska göras, m inte särskild lagstiftning kräver plisanmälan. I dessa fall ska direktiv i Skllagen etc. följas. 5. Arbetsgivaren ska alltid göra en egen utredning sm ska vara färdig senast inm 2 månader 6. Om utredningen visar på brister i rganisatinen eller förhållningssätt ska arbetsplatsens rutiner ses över. 7. Dkumentatin ska ske löpande Se även Riktlinje ch rutin vid kränkande särbehandling, sexuella trakasserier ch trakasserier sm gäller mellan medarbetare. Anmälan till scialtjänsten Om en elev/barn far illa ch någn i persnalen får kännedm m detta eller bara anar att det förhåller sig så inträder en skyldighet att anmäla detta till Scialtjänsten. (14 kap 1 Scialtjänstlagen, SL). Vid skla är det rektr sm gör anmälan till scialtjänsten. Om det inte sker är den anställde sm uppmärksammat prblemet själv skyldig att göra anmälan.
14 (15) All persnal vid sklan är skyldig att lämna scialnämnden uppgifter sm kan vara av betydelse för en utredning av ett barns behv av skydd. (14 kap 1, 4:e st Scialtjänstlag) Anmälan görs skriftligt. Av anmälan skall följande framgå: Lagrum för anmälan: 14 kap 1 SL Elevens/barnets namn ch persnnummer Vårdnadshavares namn Anledning för anmälan ch krt redgörelse Vem sm lämnar infrmatinen; namn ch befattning. Samråd med barn ch elevhälsan skall ske m det inte är uppenbart behövligt. En anmälan täcker inte in händelser sm inträffar senare Om ytterligare mständigheter framkmmer ska en ny anmälan göras. Innan anmälan görs bör vårdnadshavaren infrmeras m att sklan överväger att göra en anmälan. Vid ett överlämnande av sådan infrmatin medverkar rektr/försklechef ch representant för barn ch elevhälsan. Vårdnadshavaren ska inte infrmeras m misstanken gäller att någn av vårdnadshavarna utsätter barnet för misshandel eller andra brttsliga gärningar. Anmälan till scialtjänsten görs genm denna blankett: https://insigt.sigtuna.se/glbal/organisatin/ifo/mallar%20ch%20blanketter/mallar%2 0ch%20blanketter/Anm%c3%a4lan/Anm%c3%a4lan%20enligt%20SL%20frmul%c3 %a4r.pdf Infrmatinsfilm från scialstyrelsen: http://www.scialstyrelsen.se/barnchfamilj/barnchungaiscialtjansten/anmalanarbarnf arilla Anmälan till Arbetsmiljöverket Enligt Arbetsmiljöförrdningen (Arbetsmiljöförrdning 2 ) skall rektr utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket m lycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare persnskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. Detsamma gäller vid tillbud sm har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Detta ställer krav på att all persnal på försklan/sklan medelbart kntaktar försklechef/rektr m de får kännedm m en allvarlig händelse. Definitiner på svårare persnskada: Benfrakturer Öppen eller sluten skada sm rsakar blödning Skada på nerv, muskel eller inre rgan
15 (15) Brännskada eller kylskada Förlust av krppsdel Definitiner på tillbud Knivht Ht med skjutvapen Annat ht m våld mt persn Svårare fall av mbbing eller kränkande behandling Anmälan till plisen Försklan/sklan följer principen att alla tillbud av vanstående slag ska anmälas utan dröjsmål. Om tvekan råder ska Arbetsmiljöverket kntaktas via telefn. Samtalet ska då dkumenteras ch av dkumentatinen ska det framgå dels när samtalet ägde rum, dels med vem man talat med på Arbetsmiljöverket Skyldighet att anmäla brtt regleras av 23 kap 6 Brttsbalken (BrB). Sklan ska vara återhållsam med plisanmälningar sm gäller barn under 12 år. Justitiembudsmannen (JO) JO har i ett antal fall ställt sig kritisk till när sklr plisanmäler unga elever. I beslut dnr 4418-2006 knstaterar JO att det visserligen inte finns någt frmellt hinder mt att sklan plisanmäler en yngre elev, men att grundtanken är att ansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas mt barn ch unga sm begår brtt i första hand vilar på scialtjänsten ch inte på rättsväsendet. För det fall sklan, eventuellt efter samråd med plisen, kan förutse att någn utredning inte kmmer att ske menar JO att sklan bör avstå från att göra plisanmälan. Sklan ska i samtliga fall sm rör brtt av elever eller brtt mt elever alltid överväga m sklan ska anmäla saken till scialtjänsten. När det gäller brtt sm misstänks ha begåtts av minderåriga vidarebefrdrar plisen ärendet till scialtjänsten. Plisens vidarebefrdran ersätter dck aldrig sklans skyldigheter enligt 14 kap 1 SL. Om ett brtt riktar sig mt en elev bör sklan överväga m samtycke ska inhämtas från elev eller vårdnadshavare innan anmälan görs. Sklan har skyldighet att lämna ut vissa uppgifter till plis. (Offentlighets- ch sekretesslag, 6 kap 5 ). Sekretesskyddade uppgifter kan lämnas ut m det är nödvändigt för att plisen skall kunna göra sitt arbete (Offentlighets- ch sekretesslag, 10 kap 2 ), m uppgiften angår misstanke m vissa brtt där fängelse är föreskrivet (Offentlighets- ch sekretesslag, 10 kap 21 ), m uppgiften angår misstanke m brtt där fängelse är föreskrivet (Offentlighets- ch sekretesslag, 10 kap 23-24 ), eller m det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför de intressen sm sekretessen ska skydda.( Offentlighets- ch sekretesslag, 10 kap 27 ) Utgångspunkten är att rektr gör anmälan sm representant för sklan.