Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter
Arbetsmarknadsenheten På gymnasieskolan Högsby Utbildningscenter arbetar lärare med att finna praktik eller andra vägar för de elever som har svårt att hänga med i skolarbetet. Kommunen kan genom sin arbetsmarknadsenhet erbjuda arbetsträning, praktik och viss stöttning. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för det kommunala aktivitetsansvaret samt DUA-avtalet. Macken 1 Macken är ett socialt företag vars affärsidé är att skapa nya arbetstillfällen. Idén med det hela är att försöka slussa in arbetslösa på fasta jobb. Idag består verksamheten av café, hushållsnära tjänster, cykel- och maskinverkstad med försäljning samt vidare är en snickeriverkstad på gång framöver. Vägknuten 2 Vägknuten är ett samverkansprojekt i Samordningsförbundets regi. I detta projekt samverkar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Kalmar län och det tre kommunerna Högsby, Mönsterås och Oskarshamn. Målsättningen är att Vägknuten i samverkan ska ta tillvara myndigheternas samlade resurser och kompetens för att minska utanförskap och öka möjligheterna till egen försörjning. Individuell vägledning och gruppverksamhet är grunden i projektet. Deltagarna får möjlighet att utveckla sina förmågor både i det sociala samspelet och i relation till arbetsmarknaden. Innan deltagaren startar får man veta vem som blir den enskilde personens vägledare. Tillsammans gör man en TUBA-kartläggning. Den lokala remissgruppen fattar beslut om vilka som erbjuds att delta i Vägknuten. Lärlingsplatser Högsby kommun har lärlingar inom såväl hovslageri som byggarbetare (golv, trä respektive komponenthus). 1 http://www.macken.n.nu/ 2 http://www.oskarshamn.se/templates/page.aspx?id=13022
Teknikspåret 3 Kommunen samverkar med näringslivet, offentlig förvaltning och den idéburna sektorn för att förbättra förutsättningarna för det ökade antalet nyanlända flyktingarnas etablering i kommunen. Ett s.k. teknikspår har utvecklats tillsammans med arbetsförmedlingen och representanter för näringslivet med inriktning på den lokala arbetsmarknaden. Arbetssättet ska kunna användas framöver för definierade bristyrken. PlugIn 2.0 4 Detta är en direkt fortsättning på PlugIn Sveriges största samverkansprojekt för att motverka avhopp i gymnasieskolan. Kalmar län är ett av sex län som ingår i detta fortsättningsprojekt. Huvudfokus i det nya projektet blir att arbeta vidare med och utveckla de områden som PlugIn identifierats som framgångsfaktorer. På lokal nivå hoppas projektet även kunna spela en positiv roll i enskilda ungdomars liv. I fortsättningsprojektet kommer man att titta på ungdomar i grundskolan som riskerar att bli drop-outs i gymnasiet och hur detta kan förhindras. Detta arbete är ett sätt att arbeta förebyggande. Det kommer inte att vara en del av överenskommelsen, men är ett arbeta som bidrar till att nå målen längre fram. Insatser för ungdomar med försörjningsstöd. Ungdomarna med försörjningsstöd hänvisas främst till Arbetsförmedlingen där de får hjälp med att söka arbete och får del av åtgärderna som Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande. De som inte hänvisas till Arbetsförmedlingen placeras på kommunens arbetsmarknadsenhet med stöd av socialtjänstlagen. På kommunens arbetsmarknadsenhet kartläggs individen med hjälp av TUBA och därefter får individen del av individuella kompetenshöjande insatser så som utbildning, arbetsträning och praktik. Individen kan också få delta i Vägknuten som är ett projekt som med Individuell vägledning och gruppverksamhet. Där deltagarna får möjlighet att utveckla sina förmågor både i det sociala samspelet och i relation till arbetsmarknaden. Kommunala Aktivitetsansvaret (KAA) I syfte att sätta in tidiga åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv kontaktas elever som har hög frånvaro alternativt svårigheter i att klara sina kurser. Dessutom tar ungdomscoachen kontakt med de ungdomar som avbrutit sina studier för att få dem in i någon insats och aktivitet. Alla insatser är individbaserade och skapas genom personlig kontakt med ungdomarna och en elev/ungdomscoach. Genom framtidssamtal försöker coachen och ungdomen tillsammans finna personliga mål. Detta kan leda till möte med studievägledare eller studiebesök på gymnasieskolor, folkhögskolor, arbetsförmedlingen eller arbetsplats. Ett alternativ för 3 http://www.oskarshamn.se/upload/klk/ea/del%c3%a5rsbokslut%20augusti%202015.pdf 4 http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/plugin20farregymnasieavhopp.2132.html
skoltrötta ungdomar kan vara en tids heltidspraktik eller distansstudier samtidigt som ungdomen kontinuerligt får motiverande samtal av coachen. Ibland kan arbetsförmedlingen vara en väg att gå eller andra resurser som socialtjänsten eller landstinget. Men först och främst arbetar ungdomscoachen med motiverande samtal för att få ungdomarna att stanna i skolan. För att få ett helhetsperspektiv på insatserna har material gjort som även riktar sig emot föräldrar. Följande material har framställts: Föräldratips om hur de kan motivera sina barn. Studieteknik Folder till ungdomar som blir 20 år och inte fullföljt gymnasiet. Affischer om motivations stegen och motivationstips. Brev samt affisch för att finna ungdomar som inte går i skolan. Beskrivning av rutiner: 1. Kontaktsätt Ungdomen blir kontaktad via brev till folkbokföringsadressen. Om ungdomen inte svarat på brevet söker ungdomscoachen kontakt genom telefon, e-post eller facebook för att bestämma ett datum att träffas. Vid extrema fall gör ungdomscoachen hembesök tillsammans med någon av skolans anställda. Om ungdomen inte vill träffas kontaktas denne efter sex månader. 2. Första kontakten Kartläggning av orsak till studieavbrott. Kartläggning av ungdomen från ett helhetsperspektiv. 3. Framtidssamtal Alla samtal och möten med ungdomarna är individbaserade. Ibland är ungdomen inte redo för att prata om framtiden. Då är framtidsamtal något att vänta med. Ett framtidssamtal kan göras med hjälp av arbetsförmedlingens intressetest. Genom att göra testet tillsammans med ungdomen finns det möjligheter att få fram vilka intressen ungdomen har och se hur de kan appliceras på arbetsmarknaden. 4. Handlingsplan Ungdomscoachen försöker skapa en relation med ungdomen för motivation till studier eller annan aktivitet. En handlingsplan skrivs tillsammans med ungdomen för att försöka få denne att hitta eller uppnå sina mål med sina studier eller arbetsliv. Beroende på ungdomens behov och karaktär kan ungdomscoachen inkalla till ett metodmöte för en gemensam problembild och insatser kring ungdomens hela livssituation. Detta kan göras i samarbete med andra myndigheter genom ungdomens eller dess målsmans samtycke. Ungdomen och eventuell målsman måste då skriva på ett avtal om samtycke till informationsutbyte mellan parterna vid projektet Plug In.
5. Insatsfördelning Insatser som kommunen kan erbjuda anpassas efter ungdomens enskilda behov. Vid behov tar ungdomscoachen kontakt med olika myndigheter för samarbete. Till exempel landstinget, arbetsförmedlingen, socialtjänsten och försäkringskassans. Syftet med ett samarbete är att minska ungdomarnas framtida behov att ekonomiskt bistånd genom tidiga insatser. Ansvaret för arbetsmarknadsinsatser ligger hos arbetsförmedlingen som ska erbjuda en rad insatser för unga arbetslösa, bland annat coaching, praktik och studier på folkhögskola. Gymnasieskolan har ansvar för utbildningsinsatser. Ungdomscoachen ska fungera som ett socialt stöd för ungdomen. Anser ungdomscoachen att det rör sig om djupa psykiska besvär bör denne försöka få socialförvaltningen eller landstinget involverade. Ifall med icke myndig person anfaller rapporteringsskyldigheten. 6. Uppföljning och rapportering Ungdomscoachen/projektledaren för kontinuerligt anteckningar samt rapporterar om projektet till SCB, skolledning samt Plug In projektet. Individanpassade insatser Insatserna har fokuserats på ungdomar i ålder 16-19½ år. Genom att skapa en personlig relation till ungdomarna försöker projektledaren/ungdomscoachen få in dem i någon form av aktivitet. Arbetet är individbaserat då varje deltagare har olika utgångspunkter och problem. Många ungdomar dra nytta av samtal kring dem själva, deras intressen och framtid. Ungdomscoachen använder sig av framtidssamtal, ibland med hjälp av arbetsförmedlingens intressetest. Genom arbetsförmedlingens intressetest som består av 120-300 frågor får vi fram deltagarens intresse och vilket jobb som skulle passa. Ett framtidssamtal kan leda till möte med studie- och yrkesvägledare som har kunskap kring hur och vilka studier en ungdomen kan söka. Därför bokas ett möte med studie- och yrkesvägledaren på Högsby utbildningscenter om ungdomen vill för få mer information kring studier. (Du kan finna arbetsförmedlingens intressetest på deras hemsida www.arbetsformedlingen.se). Ibland är det själva skolsystemet som inte fungerar för ungdomarna. Då kan distansstudier vara ett bra alternativ. Motiverande samtal kan hjälpa ungdomar att finna sina egna mål och vägar dit. Motivation är viktig när hemmasittande ungdomar påbörjar praktik, start av skola eller distansstudier. Ungdomscoachen motiverar till mer studier eller bättre prestation på praktikplats. Om gymnasieskolan inte fungerar för ungdomen och denne vill testa på en annan form av studier görs studiebesök på folkhögskolor. Folkhögskola kan vara ett alternativ för ungdomar som inte trivs med skolsystemet. Vissa ungdomar är inte intresserade av studier utan behöver hjälp att skrivas in på arbetsförmedlingen. Då följer ungdomscoachen med till arbetsförmedlingen så de kan hjälpa ungdomarna med arbetsmarknadsinsatser. Ungdomar som inte är intresserade av studier kan även ha heltidspraktik på gymnasieskolan. Detta kan hjälpa dem att finna sin väg och fortsätta sina studier eller komma ut i arbetslivet
Om ungdomen har psykologiska problem eller på annat sätt behöver vård leder ungdomscoachen ungdomen vidare till andra resurser som socialtjänsten eller landstinget. Kontakt med externa skolor Samarbetet med externa skolor är komplicerat. Externa skolor har ett ansvar att informera om hemkommunernas elever. Plug in Mönsterby arbetar för att få fram rutiner och strukturer för att få fram frånvarorapporter samt att få externa skolor att rapportera om elevernas skolgång. De ska meddela när kommunens elever ligger i riskzon för avhopp och/eller om de har hög frånvaro. Dessutom måste de meddela vilka elever som gått ut deras gymnasieskola med samlat betygsdokument. Miljöbeskrivning: Högsby har ett eget litet gymnasium men majoriteten av ungdomarna väljer att pendla antingen till Oskarshamn (ca. 50 minuters restid) eller till Kalmar (ca.120 minuters restid). Detta bidrar till att Högsby elever i externa skolor ofta har högre frånvaro. Övriga verktyg hos Arbetsförmedlingen; Nystartsjobb 5 En arbetsgivare kan få ekonomisk ersättning om denne anställer en person som har varit utan arbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet kallas för nystartsjobb eller särskilt nystartsjobb. Stödets storlek varierar och är kopplat till ålder, arbetslöshetstid och nationalitet. Mer utförlig information finns på vår hemsida enligt länk nedan. Instegsjobb 6 En arbetsgivare kan få ekonomisk ersättning om denne anställer en person som är ny i Sverige. Syftet med ersättningen är att underlätta för den arbetssökande att komma in på arbetsmarknaden samtidigt som han eller hon läser svenska för invandrare (sfi). Stödet kallas för särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb. Yrkesintroduktion 7 En arbetsgivare kan få ekonomisk ersättning om denne anställer en person som saknar erfarenhet av yrket eller är arbetslös och samtidigt erbjuder honom eller henne handledning eller utbildning. Anställningen kallas för yrkesintroduktionsanställning och ger ungdomar 5 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/stod-och-service/fa-extra-stod/ar-du-under-25-ar- /Nystartsjobb.html 6 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/stod-och-service/fa-extra-stod/ny-i- Sverige/Instegsjobb.html 7 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/stod-och-service/fa-extra-stod/ar-du-under-25-ar- /Yrkesintroduktionsanstallning.html
mellan 15 och 24 år möjlighet att lära sig ett yrke och få hjälp av en handledare samtidigt som de har ett jobb med lön. Arbetsgivaren behöver ha ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion. Avtalen ser olika ut för olika branscher och kan ha speciella villkor för exempelvis ålder och gymnasieutbildning. Särskilt anställningsstöd 8 En arbetsgivare kan få ekonomisk ersättning om denne anställer en person som deltar i jobboch utvecklingsgarantin. Syftet med ersättningen är att hjälpa personer som har svårt att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Stödet kallas för särskilt anställningsstöd. Extratjänst 9 En arbetsgivare kan få ekonomisk ersättning om man anställer en person som deltagit i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin under minst 450 dagar. Syftet är att stimulera anställningar av personer som har svårt att få arbete utan stöd. Anställningen är på deltid och tanken med det är att individen på resterande tid ska studera eller söka arbete. Stödet kallas för extratjänst och gäller anställningar inom delar av både och privata och offentliga i välfärdssektorn: sjukvården, skolan, äldrevården, barnomsorgen eller funktionshinderområdet. Regelverket för extratjänster är detsamma som för särskilt anställningsstöd. Lönebidrag 10 En arbetsgivare kan få lönebidrag om denne anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Ersättningen ska kompensera för de anpassningar av arbetet och arbetsplatsen som behövs. Syftet med ersättningen är att öka den arbetssökandes möjligheter att få ett arbete där hans eller hennes kompetens och färdigheter tas tillvara. Praktik Arbetssökande kan göra praktik hos privata och offentliga arbetsgivare samt ideella organisationer. Det finns fyra olika sorters praktik som förmedlas via Arbetsförmedlingen: arbetspraktik, prova på-plats, yrkeskompetensbedömning eller praktisk kompetensutveckling. - Arbetspraktik innebär att den arbetssökande är på en arbetsplats för att få yrkespraktik, yrkesorientering eller yrkeslivserfarenhet. Han eller hon måste vara arbetslös, eller riskera att bli arbetslös, och vara inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Arbetspraktiken kan pågå i upp till sex månader. 11 8 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/stod-och-service/fa-extra-stod/arbetslos-lange.html 9 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/stod-och-service/fa-extra-stod/arbetslos-lange.html 10 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/stod-och-service/fa-extra-stod/har-du-enfunktionsnedsattning.html 11 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/stod-och-service/fa-extra-stod/ny-i-sverige.html
- En prova på-plats hjälper nyanlända att tidigt få kontakt med det svenska arbetslivet om de saknar eller har liten erfarenhet av det. Prova på-platsen ska vara inom områden som överensstämmer med den arbetssökandes önskemål. Den arbetssökande kan få en prova på-plats i upp till tre månader. - Yrkeskompetensbedömning 12 är till för att arbetssökande ska få visa upp sina kunskaper och få dessa bedömda om de saknar eller har begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv. Yrkeskompetens-bedömningen kan pågå mellan en dag och tre veckor. Arbetsförmedlingen står för kostnaden. - Praktisk kompetensutveckling ska hjälpa arbetssökande med yrkeserfarenhet att behålla kontakten med arbetslivet inom de områden som stämmer med deras erfarenhet och utbildning. Praktisk kompetensutveckling kan pågå i upp till tre månader, vanligtvis på heltid. Arbetsmarknadsutbildning Om en sökande är arbetslös eller riskerar att bli arbetslös kan denne i vissa fall vara med i en arbetsmarknadsutbildning. Arbetsmarknadsutbildningens mål är att öka din möjlighet att få ett jobb. Den ska också hjälpa företagen att hitta personer som kan det som behövs för att klara ett jobb hos dem. 12 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/stod-och-service/fa-extra-stod/ny-i-sverige.html