Planerade 50 kv markkablar vid Djupafors i Ronneby kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerade 50 kv markkablar vid Djupafors i Ronneby kommun December 2014 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se Rapporten har upprättats av Viktoria Renberg För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/10

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Lagstiftning 4 1.3 Genomförande av samråd 4 1.4 Lokalisering, omfattning och utformning 5 1.5 Studerade alternativ 7 1.6 Nollalternativ 7 2 Beskrivning av berörda intressen 7 2.1 Landskapsbild, bebyggelse och markanvändning 7 2.2 Natur- och kulturmiljö 7 2.3 Friluftsliv 7 2.4 Planer 8 2.5 Infrastruktur 8 2.6 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 8 3 Konsekvensbedömning 9 4 Förslag till disposition av MKB 9 sid 3/10

Malmö 2014-12-10 1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) avser att genomföra en ombyggnation av två befintliga 50 kv luftledningar. Den ena ledningen går mellan Hasselstad och Djupafors K och den andra mellan Hakarp och Djupafors K. På sista sträckan in mot stationen Djupafors K går ledningarna på gemensamma stolpar. Syftet med ombyggnationen är att komma till rätta med de spänningsproblem vid reservdrift som i dag finns i 50 kv-systemet på denna ledningssträcka. E.ON Elnät har genomfört en systemutredning och identifierat en teknisk lösning som ger full redundans (alternativa matningsvägar för elen). Genom att låta ledningarna gå in i den befintliga stationen Djupafors T istället för i stationen Djupafors K uppnås denna effekt. Ombyggnationen avses att utföras genom att två kabeländstolpar placeras i anslutning till befintlig luftledning, för att därefter övergå i 50 kv markkablar som går in till stationen Djupafors T. Den del av luftledningen som går mellan kabeländstolparna och stationen Djupafors K kommer att raseras efter att ombyggnationen är klar och kablarna drifttagna. 1.2 Lagstiftning I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Nätkoncession erhålls i regel tillsvidare. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.3 Genomförande av samråd Av ellagen följer att 6 kap. miljöbalken (MB) gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet. Därmed ska samråd hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. sid 4/10

Samråd genomförs nu med enskilda som bedöms som särskilt berörda, länsstyrelsen och kommunen men också med Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Skanova, Tele 2, Ronneby Miljö & Teknik AB, Riksantikvarieämbetet, Sveriges geologiska undersökning, Svenska Kraftnät, Ronneby Airport och Trafikverket. Under samrådstiden kommer samrådsunderlaget att tillhandahållas digitalt på E.ON Elnäts hemsida www.eon.se/regionnat. 1.4 Lokalisering, omfattning och utformning Kablarnas placering är beroende av lokaliseringen av den befintliga dubbla 50 kv luftledningen samt placeringen av stationen Djupafors T. Mot bakgrund av dessa förutsättningar har inledningsvis ett utredningsområde identifierats. Att förlägga kablar utanför detta område bedöms leda till orimligt lång kabelsträckning och därmed onödigt stor påverkan på omgivningarna. Inom utredningsområdet har därefter ett stråk, inom vilket kabeländstolpar och kablar kan placeras, avgränsats. Stråket är väl tilltaget i bredd för att möjliggöra anpassningar av kabelsträckningarna och motsvarar ej framtida schaktbredd. Justeringar av stråket kan bli aktuellt om det framkommer något i samrådet som motiverar det. Djupafors T Figur 1. Kabelstråk samt utredningsområde. sid 5/10

Stråket utgår från den dubbla 50 kv luftledningen som består av de två ledningarna mellan Djupafors K-Hakarp och Djupafors K-Hasselstad. Via avspänningsstolpar, som placeras i befintlig ledningsgata, kommer respektive luftledning att övergå till ett kabelutförande och vika av mot stationen Djupafors T. Båda 50 kv kablarna kommer att bestå av ett kabelförband som parallellplaceras i varsitt schakt. Respektive kabelförband läggs i triangelformation. Avståndet mellan schakten kommer att uppgå till ca 2 meter, vilket är en säkerhetsåtgärd för att undvika t ex avgrävningar. Respektive schakt kommer att vara ca 1 m djupt och ca 1,5 m brett vid marknivå. Figur 2. Principskiss över två kabelschakt i genomskärning. I varje schakt finns ett kabelförband samt en kommunikationskabel. Skissen är inte skalenlig. Kablarna förläggs på en bädd av sand och grus, som transporteras till schaktet. Närmast ovanför kablarna läggs sand som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade massorna och markytan återställs. Överskottsmassor transporteras bort. Vid förläggning av kablar kommer intilliggande område att tas i anspråk för arbetsmaskiner och kabeltrummor. Arbetsområdets bredd uppgår till ca 10-15 meter. Efter genomförda arbeten kommer mark som påverkats att återställas så långt som det är möjligt. Det kan bli nödvändigt med sprängning, dels för att spränga ner kabeländstolparnas ben men även för att förlägga kablarna. Vid sprängning krävs även schaktning, för att frilägga bergpartier eller forsla bort söndersprängt berg. Arbetsområdet vid sprängning kommer normalt att ha en bredd på ca 10-15 m. Eftersom kablarna är markförlagda krävs inget reguljärt underhåll under drift. Längs kabelsträckningen kommer en ca 9 m bred ledningsgata att hållas röjd från större vegetation för att underlätta åtkomst till kabeln vid eventuella fel. Kablarnas längd kommer att uppgå till ca 160 m. sid 6/10

1.5 Studerade alternativ Ett alternativ till markförlagda kablar vore att bygga luftledning. E.ON Elnät har alltid som huvudalternativ vid ledningsdragning inom regionnätet, att uppföra ledningarna som luftledningar, då de därmed har bäst driftsäkerhet och flexibilitet för framtida kapacitetshöjningar. I det aktuella fallet är det, p g a utrymmesskäl, oerhört svårt att komma in med en luftledning. Eftersom det dessutom rör sig om en kortare sträcka sista biten in till stationen Djupafors T bedöms kabel vara ett väl lämpat alternativ. Mot bakgrund av detta utreds endast ett kabelalternativ. 1.6 Nollalternativ Om ombyggnationen inte genomförs kommer de förväntade positiva effekterna i form av förbättrad redundans att utebli. Det medför att intrånget från kablarna uteblir i omkringliggande miljöer men också att luftledningsdelen mellan Djupafors T och Djupafors K inte kommer att raseras. 2 Beskrivning av berörda intressen 2.1 Landskapsbild, bebyggelse och markanvändning Området där stråket går fram består av skogsmark. Omkringliggande område består av jordbruksmark men också industrier. Närmsta byggnad ligger på ett avstånd av mer än 100 m från stråkets närmsta del. Intill stråket och inom utredningsområdet har områden, där det finns förutsättningar för skred och ras, identifierats inom ramen för en översiktlig undersökning som gjorts av Statens geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt länsstyrelsen i Blekinge län (Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys naturolyckor, 2012). 2.2 Natur- och kulturmiljö Varken kabelstråket eller utredningsområdet berör några formellt skyddade områden för naturmiljö. Inom utredningsområdet, längs befintlig luftlednings ledningsgata, finns tre fornlämningar. Samtliga fornlämningar utgörs av stensättningar varav två har skadestatusen välbevarad (Ronneby 57:1 och 57:3) och en statusen skadad (Ronneby 57:2). 2.3 Friluftsliv Inga intressen för friluftslivet har identifierats. sid 7/10

2.4 Planer Söder om utredningsområdet finns en detaljplan, Ronneby 22:1 del av m fl Västervägen, som delvis berör fastigheterna Rubinen 5 och Häggatorp 28:1. Varken utredningsområdet eller kabelstråket kommer att passera inom det planlagda området. 2.5 Infrastruktur Kabelstråket anknyter till den befintliga dubbla 50 kv luftledningen. Inom utredningsområdet finns även ytterligare kraftledningar som ansluter till stationen Djupafors T. 2.6 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökningshandlingen kommer magnetfältsberäkningar att redovisas samt en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält. Markanvändning i kablarnas omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. sid 8/10

De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i kablarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i kablarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. 3 Konsekvensbedömning Eftersom kablarna markförläggs kommer de inte att ge någon visuell påverkan. Avspänningsstolparna kommer emellertid att vara synliga men placeras inom den ledningsgata som redan idag nyttjas för 50 kv luftledningen. Själva anläggningsskedet kan komma att upplevas som störande för närboende men är av övergående karaktär. Risken för skred beaktas. Vid anläggningsskedet eftersträvar man att få schaktens väggar så jämna som möjligt och med en jämn lutning uppåt från botten och i övrigt anpassat så att det går att komprimera materialet vid återfyllning. Konsekvenserna för natur- och kulturmiljö bedöms bli små. Skog kommer att behöva avverkas vid anläggningsarbetet men även en permanent ledningsgata kommer att finnas kvar under hela kablarnas livslängd. Å andra sidan kommer skogen att kunna återetableras inom ledningsgatan där luftledning raseras. De tre fornlämningarna bedöms inte påverkas negativt av planerad kabelförläggning eftersom de befinner sig på mer än 50 m avstånd från kabelstråkets närmaste del. Däremot kan en påverkan ske i samband med att luftledningen raseras på denna sträcka, varför det är av största vikt att försiktighet iakttas. Det kan även krävas att tillstånd enligt Kulturmiljölagen (1988:950) söks i samband med att raseringsarbetena ska utföras. Kablarna strider inte mot några befintliga planer eller områdesbestämmelser. 4 Förslag till disposition av MKB Inför ansökan om nätkoncession för linje kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram. Nedan angivna rubriker utgör förslag till innehållsförteckning. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Huvudalternativ 6. Utförande, drift och underhåll 7. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning sid 9/10

8. Andra studerade alternativ 9. Samlad bedömning 10. Referenser sid 10/10