BERGTEKNISK BESIKTNING INFÖR DETALJPLAN, LYCKE-RYR 2:6 M FL

RAPPORT BERGTEKNISK BESIKTNING INFÖR DETALJPLAN, LYCKE-RYR 2:6 M FL REV A 2016-05-04

Uppdrag 262825, Detaljplan för Lycke-Ryr 2:6 m fl gällande Geoteknik och bergteknik Titel på rapport: Bergteknisk besiktning inför detaljplan, Lycke-Ryr 2:6 m fl Status: Datum: 2016-05-04 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Kungälvs kommun Hans Jönsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Jonas Karlsson Christin Döse, Claes Lenninger och Joanna Argentius Thomas Janson Revideringar Revideringsdatum 2016-05-04 Version: A Initialer: Claes Lenninger Författare: Christin Döse, Joanna Argentius, Claes Lenninger Datum: 2016-05-04 Handlingen granskad av: Thomas Janson Datum: 2016-05-04 Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 O:\GBG\262825\B\_Text\Kompletterande_undersökningar\Bergbesiktning Lycke-Ryr 2_6 RevA.docx 2016-05-04

Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 4 2 Utförda undersökningar... 4 3 Resultat... 4 3.1 Bergarter och sprickor... 4 3.2 Strålning och radonriskbedömning... 5 3.3 Beskrivning av delområden... 6 3.3.1 Delområde 1... 6 3.3.2 Delområde 2... 8 3.3.3 Delområde 3... 8 3.3.4 Delområde 4... 9 3.3.5 Delområde 5... 10 3.3.6 Delområde 6... 11 3.3.7 Delområde 7... 16 3.3.8 Delområde 8... 17 4 Rekommendationer... 18 4.1 Bergtekniska rekommendationer... 18 4.1.1 Naturområden... 18 4.1.2 Slänter intill befintliga tomter... 18 4.1.3 Slänter intill planerad nybyggnation... 19 4.1.4 Åtgärder för strålsäkerhet och radon... 19 4.1.5 Största tillåtna byggnadsarea... 19 4.2 Geotekniska rekommendationer... 19 Referenser... 19 Bilagor Bilaga 1. Skiss över delområden och markförhållanden. 3(19)

1 Bakgrund och syfte Tyréns AB har erhållit en förfrågan från Kungälvs kommun avseende geotekniska och bergtekniska undersökningar i samband med att en ny detaljplan för Lycke-Ryr 2:6 m fl. ska tas fram. Detaljplanens syfte är att justera största tillåtna byggnadsareor för befintliga fastigheter gällande utbyggnad för helårsboende, samt att skapa förutsättningar för 4 nya tomter. Denna rapport omfattar redovisning av bergteknisk undersökning, samt en översiktlig okulär inventering av områdets markegenskaper. Inventeringen av markegenskaperna ligger till grund för bedömning av behov av vidare geotekniska undersökningar. 2 Utförda undersökningar Platsen besöktes 20 maj 2015 av berggrundsgeolog för bergteknisk besiktning. Berghällarnas topografi och blockighet noterades samt fotograferades. Bergarten bestämdes och sprickriktningar och sprickegenskaper dokumenterades. Mätningar av total gammastrålning med Scintrex BGS-3 utfördes på 5 observationspunkter. Därtill undersöktes lägen för planerad byggnation med hjälp av markundersökningskäpp (MUK), för en grov jordartsbedömning. Stickdjupen för jordprovtagning varierade mellan 0,3 och 0,7 m. Diken och bäckar undersöktes även för att komma djupare ner i jordartslagren. Väderleken vid besiktningstillfället var soligt med tilltagande molnighet och enstaka regnskur. Temperaturen var ca +13. En kompletterande undersökning utfördes den 21 april 2016, varvid tidigare noterade områden med rasrisk undersöktes närmare efter att tillträde till tomter där dessa är belägna erhållits. De delområden som besiktigades närmare är delområde 1,5, 6 och 7 med tidigare utpekade riskområden samt där tillträde till tomtmark behövdes för att göra bedömningar. 3 Resultat Det undersökta området består av en nordligt sluttande bergslänt som övergår längst i norr i en dal med lera samt lite sand. Topografin varierar mellan ca +16 till ca +65 m ö h. I sluttningen där topografin är något flackare överlagras berget av jord vars mäktighet är okänd. Nedanför de delar av sluttningen där topografin är brantare förekommer nerfallna block. Området är bebyggt och stora delar utgörs av tomtmark med fyllnadsmassor av okänd beskaffenhet. 3.1 Bergarter och sprickor Berggrunden består av en fint-medelkornig till medelkornig metagråvacka (1-5 mm kornstorlek) tillhörande Stora Le Marstrand-gruppens bergarter. Bergarten är ådergnejsig till bandad och består främst av mineralen kvarts, fältspat, glimmer och granat (Bild 1). Vittringshuden är ca 1mm tunn och vitaktig, vilket antyder att sulfidmängden i berget är mycket låg. Gnejsigheten stryker 100-130 och är mestadels flack med 0-35 lutning från horisontalplanet, även om brantare gnejsighet förekommer. 4(19)

I området förekommer följande dominerande sprickriktningar (Bild 2): Horisontella sprickor 300-310 /45-65 100-130 / 80-90, samt övertippade och några medelbranta 210-220 / 80-90 De medelbranta och branta sprickorna kan orsaka instabilitet i berget. Bild 1. Ådergnejsig metagråvacka, mellan fastighet 2:14 och 2:23. Bild 2. Konturerad stereografisk projektion som visar uppmätta sprickriktningar (38 st). 3.2 Strålning och radonriskbedömning All berggrund avger strålning och viss mängd radon. Genom att mäta den totala gammastrålningen, vilket är en indirekt metod, kan man bekräfta om området utgör ett normalriskområde för markradon eller inte. Den dominerande förekomsten av radon härrör från sönderfall av Uran-238 som förekommer naturligt i berggrunden. Radongasen sönderfaller i sin tur i en serie av kortlivade metaller som i sina sönderfall avger gammastrålning. Gammastrålning från berggrunden uppkommer förutom genom sönderfall av uran även genom sönderfall av torium och kalium, varför hög gammastrålning inte entydigt betyder att även radonhalterna är höga. Däremot kan låg gammastrålning uppmätt direkt på berg utesluta större emission av radongas från berget. Clavensjö och Åkerblom (2004) har utarbetat en radonriskklassning beroende på uppmätt gammastrålning enligt tabell 1. 5(19)

Tabell 1. Radonriskbedömning utgående från total gammastrålning enligt Clavensjö och Åkerblom (2004). Radonrisk Gammastrålning Normalriskområde (huvudsakligen normalradonmark). Berggrund med normal uranhalt. Lågriskområde (huvudsakligen lågradonmark). Berggrund med låg uranhalt ca 0,10 0,15 µsv/h ca < 0,10 µsv/h Den totala gammastrålningen har uppmätts på 5 observationspunkter i planområdet. Den totala gammastrålningen ligger generellt på 0,10-0,12 µsv/h, med maxnivå på 0,13 µsv/h. Mätnoggrannheten för instrumentet är 0,01-0,03 µsv/h. Att planområdet är ett normalradonriskområde är sålunda verifierat. 3.3 Beskrivning av delområden 3.3.1 Delområde 1 Delområde 1 utgörs av lera och sand samt en brant bergsslänt i söder, vilken antyder att jorddjupen kan vara stora (Bild 3). Bergslänten utgörs av en rundhäll vilken är stabil i naturligt tillstånd. Några oregelbundna, råa sprickytor vilka är sydvästliga till nordvästliga och medelbranta kan orsaka instabilitet, speciellt ifall bergschakt blir aktuellt. På området planeras nybyggnation av två villor intill bergslänten. Vid den senare inspektionen besiktigades norra sluttningen på delområde 1 och 5. Vid detta tillfälle noterades lösa block inom den planerade nya västra tomten. Stora block ligger på råa undulerande ytor med en stupning på ca 45 mot planerad tomt. Blocknedfall kan inte uteslutas på lång sikt, men risken bedöms som liten. Det kan konstateras att ett gjutet bottenstöd hade kunnat lösa stabiliteten (Bild 4). I fråga om det större partiet (Bild 5) krävs mer omfattande åtgärder med bergrensning och bergbultning om man vill öka säkerheten. Bild 3. Delområde 1 observerat från fastighet 2:19 mot öster. 6(19)

Bild 4. Observationspunkt 2. Block utan säkert bottenstöd. Bild 5. Observationspunkt 4. Del av potentiellt instabilt parti. 7(19)

3.3.2 Delområde 2 Området är igenväxt och utgörs av en svagt sluttande jordslänt mot norr (Bild 6). Genom området passerar en mindre bäck vilken ligger ca 1 m under omgivande markyta. Det översta marktäcket utgörs av lera. Området gränsar mot berg i söder. På området planeras nybyggnation av en villa. Inga bergförstärkningsåtgärder bedöms nödvändiga. Bild 6. Delområde 2 inringat i rött observerat från landsvägen mot söder. 3.3.3 Delområde 3 Området är relativt plant och utgörs av lera (Bild 7). Fastigheterna 2:35, 2:20, 2:21, 2:14 och 2:30 strax söder om delområdet har fyllts upp med fyllnadsmassor. På området återfinns en lokal grusväg och planteringar planeras mot landsvägen. Ingen nybyggnation är planerad. Inga bergförstärkningsåtgärder bedöms nödvändiga. Bild 7. Delområde 3 observerat från nordväst. 8(19)

3.3.4 Delområde 4 Området är tätt bevuxet, blött och utgörs av lera (Bild 8). I den sydligaste delen av området återfinns en hel del block i leran, vilka sannolikt utgör rasmassor från bakomliggande bergsslänt Den svaga topografiska höjningen i områdets mitt kan utgöras av ytligt berg, då flera stick stoppade mot berg eller block på ca 30 cm djup. På området planeras en nybyggnation av villa. Inga bergförstärkningsåtgärder bedöms nödvändiga. Bild 8. Delområde 4 observerat från grusvägen i nordväst. 9(19)

3.3.5 Delområde 5 Området utgörs av berg i dagen som sluttar brant mot nord-nordväst. I bergslänt nära fastighet 2:19 sydöstra tomtgräns noterades block som bedöms potentiellt instabila. Stabiliseringsåtgärder på dessa platser kan innebära bultning med 2-3 bergbult (Bild 9) samt gjutning av betongstöd under de lösa blocken (Bild 10). I övrigt bedöms bergslänten vara stabil trots dess branta lutning (Bild 11). Bild 9. Observationspunkt 5. Block utan bottenstöd. Bild 10. Observationspunkt 6, Brantstående ost-västlig spricka vilken orsakar potentiell instabilitet hos bergblocket. Rasrisk= låg till medel. Bild 11. Brant mot nordnordväst bedöms mestadels som stabil. 10(19)

3.3.6 Delområde 6 Området består av en brant bergsslänt mot nordost, nord och nordväst. Topografiskt utgörs området av en till två platåer med upp till 20 m höga branter emellan (Bild 14). Nedanför branterna ligger nerfallna bergblock (Bild 15). Fortsatta blocknedfall kan förväntas, exempelvis från den brantaste bergshöjden söder om delområde 4 (Bild 16). För fastighet 2:27 finns risk för att blocknedfall på tomtgränsen mot söder (Bild 13) samt viss risk för stjälpbrott (Bild 12) till följd av sprickor orienterade 100 /50-85. I nuläget finns inget hus som kan ta skada vid eventuellt ras. Säkerhetshöjande åtgärder är bergrensning och bultning. Det konstaterades att block med rasrisk sydost om fastighet 2:27 (observationspunkt 7) inte utgör någon risk för befintlig eller planerad tomtmark. Bild 12. Nordlig slänt mot fastighet 2:27 uppvisar överhäng och risk för stjälpning. 11(19)

Bild 13. Observationspunkt 8. Löst block. 12(19)

Då branten söder och sydost om fastighet 2:29 är en rasbrant så förekommer rasrisk med lösa block (Bild 17) och block med begränsat bottenstöd (Bild 18) på hög höjd i slänten. Bilder och observationer är endast exempel på stabilitetsproblem i området. Inga nyliga ras kunde konstateras och fastighetsägaren kände inte till att ras förekommit. För att öka säkerheten krävs omfattande åtgärder med bergrensning och förstärkning och/eller nät och skyddsvall. Bild 14. Nordvästlig bergsslänt observerad från fastighet 2:29 i nordväst. Bild 15. Nerfallna bergblock nedanför bergsslänt. Rasområdet gränsar till nordöstra hörnet av fastighet 2:29. Observerat mot sydväst. 13(19)

Bild 16. Uppsprucken bergvägg, sannolikt p.g.a. exfoliation/isspräckning vilken kommer leda till nya ras. Bild 17. Observationspunkt 11. Lösa block belastande ett potentiellt instabilt block. 14(19)

Bild 18. Observationspunkt 12. Block med begränsat bottenstöd. 15(19)

3.3.7 Delområde 7 Området består av en naturlig bergbrant mot nordnordost vilken främst framträder som en stabil, trappformad rundhäll (Bild 19 och 20), men vid fastighet 2:21 och 2:14 utgör en hög, brant bergbrant med potentiella stabilitetsproblem till följd av brant stående sprickor och visst överhäng (Bild 21). Vid den senare inspektionen undersöktes hällen som tidigare bedömdes utgöra en risk för ras närmare (Bild 22). Orienteringen för sprickorna, som avgränsar blocket mättes till 290/60 130/55 Detta resulterar i ett stabilt block (Bild 23) med bedömt stabilt bottenstöd Inga bergförstärkningsåtgärder bedöms som aktuella. Området kommer även framledes att utgöra grönområde. Bild 19. Rundhäll mot fastighet 2:35 bedöms vara stabil. Bild 20. Bergslänt mot fastighet 2:30 bedöms vara stabil. Bild 21. Brant bergslänt mot fastighet 2:14 visar potentiell instabilitet till följd av branta sprickor och ställvis överhäng. 16(19)

Bild 22. Observationspunkt 14. Närbild av slänt i bild 21. Bild 23. Resultant vid korsning mellan strykningslinjerna ca 14 för sprickor i observationspunkt 14. 3.3.8 Delområde 8 Området består av flackare rundhällar, vilka sannolikt är stabila. Den sydligaste delen av området har inte undersökts på nära håll för att ej beträda privat tomtmark. Bild 24. Rundhällar vid fastighet 2:28 (förgrunden) och söder om fastighet 2:34 (bakgrunden). Bild 25. Rundhällar sydväst om fastighet 2:28. 17(19)

Bild 26. Rundhäll mellan fastighet 2:23 och 2:28. 4 Rekommendationer 4.1 Bergtekniska rekommendationer 4.1.1 Naturområden Naturområdena föreslås lämnas i befintligt skick. Viss rasrisk förekommer i de större branterna, men då området är relativt svårtillgängligt för maskiner, de bergtekniska förstärkningsarbetena är kostsamma och sannolikheten för att någon befinner sig under ett ras vid rasögonblicket bedöms mycket låg, föreslås att inga åtgärder vidtas förutom allmän aktsamhet, speciellt vid töväder. Inga befintliga hus bedöms ligga så nära slänterna att eventuella ras kan nå dem. Nybyggnation bör ej tillåtas i områden där nerfallna block kan observeras, framförallt i de nordvästra delarna av delområde 6. 4.1.2 Slänter intill befintliga tomter Bergslänt mot fastighet 2:27 bedöms som potentiellt instabil (Delområde 6). Bergslänten kan säkras med bergrensning och vid behov 2-3 st ingjutna bergbultar. I bergslänt nära fastighet 2:19 sydöstra tomtgräns noterades block som bedöms potentiellt instabila. Stabiliseringsåtgärder på dessa platser kan förslagsvis innebära bultning med 2-3 bergbult (Observationspunkt 5) samt gjutning av betongstöd under de lösa blocken. Bergslänt och rasbrant mot fastighet 2:29 är en rasbrant och rasrisk förekommer med lösa block (exempelvis Observationspunkt 12) och block med begränsat bottenstöd (exempelvis Observationspunkt 11) på hög höjd i slänten. Inga nyliga ras kunde konstateras och fastighetsägaren kände inte till att ras förekommit. Åtgärder för att säkra slänten skulle bli mycket omfattande. Föreslagen åtgärd är skyddsåtgärder som att bygga skyddsvall i kombination med skyddsnät. 18(19)

4.1.3 Slänter intill planerad nybyggnation För planerad fastighet närmast öster om 2:19 finns risk för blocknedfall där åtgärderna för säkring består av bergrensning och bultning samt gjutning av bottenstöd. För övriga planerade tomter finns ingen identifierad risk för blocknedfall. Bedömningen gäller naturliga slänter i befintligt skick. En bergschakt förändrar de naturliga stabilitetsförhållandena i berget, genom att stödet för en bergmassa med bakomliggande lutande sprickor tas bort och glidning därför kan ske längs det lutande sprickplan. Vid all bergschakt bör bergsakkunnig tillkallas för stabilitetsbedömning av bergväggen, både ur arbetsmiljöhänsyn och med hänsyn till den permanenta stabiliteten. 4.1.4 Åtgärder för strålsäkerhet och radon Enligt Boverkets normer får gammastrålningsnivån inte överstiga 0,3 µsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (BFS 2014:13, BBR21 kap. 6:12). Strålningen från berggrunden i planområdet bidrar med endast 0,10-0,12 µsv/h och inga åtgärder för gammastrålning från berget behöver därför vidtas. Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas i inomhusluft får inte överstiga 200 Bq/m 3 (BFS 2014:13, BBR21 kap. 6:23). Området är klassat som normalradonriskområde. Under förutsättning att byggnadernas grundkonstruktioner är av radonskyddande utförande (se Clavensjö och Åkerblom, 2004) bedöms risken vara liten att gränsvärdet överskrids med avseende på radonemission från berggrunden. Boverkets broschyr Åtgärder mot radon i bostäder kan också rekommenderas. Befintliga hus har sannolikt såväl låg gammastrålning som låga radonhalter, så tillvida att inte blåbetong använts som byggmaterial. Vid eventuell tillbyggnation rekommenderas ändå en radonmätning av inomhusluften för att säkerställa detta. 4.1.5 Största tillåtna byggnadsarea Berget ställer inga begränsningar på största tillåtna byggnadsarea. Bergytans kontur och sprickornas orientering i förhållande till en brantare bergkontur kan däremot orsaka instabilitet i berget. Vid grundläggning på berg där bergytan lutar mer än 20 från horisontalplanet bör därför bergsakkunnig tillkallas för stabilitetsbedömning och råd avseende förstärkningsåtgärder. 4.2 Geotekniska rekommendationer Då alla tomter där nybyggnation planeras har lera i markytan föreslås kompletterande geotekniska undersökningar för att utröna lerans mäktighet och fasthet. Markens bärighet kan inte säkerställas utan vidare undersökningar. Referenser Clavensjö och Åkerblom, 2004. Radonboken Förebyggande åtgärder i nya byggnader. Formas, Stockholm. ISBN 978-91-540-5926-7 Boverkets författningssamling, BBR21. URL: https://rinfo.boverket.se/bbr%5cpdf%5cbfs2014-3-bbr-21.pdf Åtgärder mot radon i bostäder. Boverket. URL: http://www.boverket.se/sv/omboverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2013/atgarder-mot-radon-i-bostader/ 19(19)