Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Linjära ekvationssystem. Repetition av FN3 (GNM kap 4.

Relevanta dokument
Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Föreläsning 10, Numme K2, GNM Kap 6 Integraler & GNM 8:3C Richardsonextrapolation

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Felfortplantning och kondition

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Integration: Kvadratur

Tillämpning av integraler

Laborationstillfälle 3 Numerisk integration

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Differentialekvationer. Repetition av FN5 (GNM kap 6.

SF1625 Envariabelanalys

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Numerisk Integration En inledning för Z1

SF1625 Envariabelanalys

TATA42: Tips inför tentan

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. Från labben: Informationsteknologi. Beräkningsvetenskap I/KF

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Runge-Kuttas metoder. Repetition av FN6 (GNM kap 6.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

FÖRSÄTTSBLAD TILL TENTAMEN. ELLER (fyll bara i om du saknar tentamenskod): Datum: 21 december Bordsnummer:

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Generaliserade integraler

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning innebär approximation. Kurvanpassning jfr lab

Grundläggande matematisk statistik

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Laboration i matematik Envariabelanalys 2

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Interpolation. 8 december 2014 Sida 1 / 20

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Standardform för randvärdesproblem

NUMOPEN Om kvadratur. Exempel. NUMOPEN VT11 Förel JOp p 1(9) ν c. 10 tentor, Trapetsmetod poäng

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Derivata och integral tolkning av definitionerna med hjälp av Maxima. Per Jönsson, Malmö högskola

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

1.1 Sfäriska koordinater

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Euler-Mac Laurins summationsformel och Bernoulliska polynom

Diskreta stokastiska variabler

Sidor i boken

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation MMA132 Numeriska Metoder Avdelningen för tillämpad matematik Datum: 2 juni 2014

Polynominterpolation av kontinuerliga

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Teorifrågor. 6. Beräkna konditionstalet för en diagonalmatris med diagonalelementen 2/k, k = 1,2,...,20.

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

13 Generaliserade dubbelintegraler

Fallstudie: numerisk integration Baserad på läroboken, Case Study 19.9

Institutionen för Matematik, KTH Lösningar till tentamen i Analys i en variabel för I och K (SF1644) 1/ e x h. (sin x) 2 1 cos x.

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

Tentamen del 1 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering

9 Dubbelintegralens definition

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

24 Integraler av masstyp

Beräkning av integraler

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

Lösningsförslag envariabelanalys

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Varför numeriska metoder? Vad är numeriska metoder?

Kontrollskrivning KS1T

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Materiens Struktur. Lösningar

MATEMATISK STATISTIK I FORTSÄTTNINGSKURS. Tentamen måndagen den 17 oktober 2016 kl 8 12

Tentamen, del 2 Lösningar DN1240 Numeriska metoder gk II F och CL

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.

KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) J.Oppelstrup

Integraler och statistik

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 3 och 4 HT07

f(x + h) f(x) h f(x) f(x h) h

Lösning av Tentamen i Numerisk Analys V3, FMN020, Carmen Arévalo

9. Bestämda integraler

Matematik: Beräkningsmatematik (91-97,5 hp)

y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

TATA42: Tips inför tentan

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Sfärisk trigonometri

Omtentamen i DV & TDV

LABORATION cos (3x 2 ) dx I =

f (a) sin

Transkript:

Denn föreläsning DN11 Numerisk metoder och grundläggnde progrmmering FN4 9--17 Hedvig Kjellström hedvig@csc.kth.se! Repetition v FN3 (GNM kp 4.1)! Interpoltion! Minst-kvdrtnpssning! Dignostiskt prov på FN,3! Numerisk derivering (GNM kp 1.3C)! Frmåt-, bkåt, centrldifferens! Numerisk integrering (GNM kp 5)! Trpetsregeln! Trpetsregeln med feltermskorrektion! Adptiv metoder 1!! Linjär ekvtionssystem Repetition v FN3 (GNM kp 4.1)! Givet: A och b! Mål: tt bestämm x =!! Gusseliminering (för hnd eller med dtor: x = A\b)! Lösbrt om det(a)!! A ickesingulär 3! 4!

Vnligste tillämpning v linjär ekvtionssystem! Polynominterpoltion melln punkter (lb) Polynominterpoltion inte br om n stort! Runges fenomen 5! 6! Då kn mn nvänd styckvis (linjär) interpoltion! Rät linje (1-grdspolynom) melln vrje punkt Överbestämd linjär ekvtionssystem =!! Lös i minstkvdrtmening genom tt välj x som minimerr! Lb, när polynomgrd < n - 1 7! 8!

Vnligste tillämpning v överbestämd ekvtionssystem! Minstkvdrtnpssning v polynom till punkter (lb) Minstkvdrtnpssning v polynom till punkter! Minimer! Normlekvtionern på mtrisform: 9! 1! Hjälpmedel i Mtlb! Behöver inte implementer normlekvtionern! Lösning v linjär ekvtionssystem: \!! Både gusseliminering och minstkvdrtnpssning! Numerisk derivering (GNM kp 1.3C)! Polynomnpssning: polyfit, polyvl! Både interpoltion och pproximtion! 11! 1!

Frmåtdifferenskvot Bkåtdifferenskvot f (x) = f(x + h) f(x) h + ch f (x) = f(x) f(x h) h + ch! Härled mh Tylorutveckling! Härled mh Tylorutveckling f(x + h) =f(x)+hf (x)+ h f (x)+... hf (x) =f(x + h) f(x) f (x) h + (termer h ) f(x h) =f(x) hf (x)+ h f (x)... hf (x) =f(x) f(x h)+ f (x) h (termer h ) 13! 14! Noggrnnhetsordning p Noggrnnhetsordning p! Rep från FN: Konvergensordning p för itertion! Trunkeringsfel h n = ch p n 1! Hur fort minskr felet med ntl itertioner?! Noggrnnhetsordning p för derivering, integrering, diffekv! Trunkeringsfel e(h) =c 1 h p + c h q + c 3 h r +... p < q < r <...! Hur fort minskr felet när mn minskr steglängden?! Frmåtdifferens e(h) =f f(x + h) f(x) (x) = ch h p =1! Bkåtdifferens e(h) =f f(x) f(x h) (x) = ch h p =1 15! 16!

Centrldifferens f f(x + h) f(x h) (x) = + ch h f f(x + h) f(x)+f(x h) (x) = h + ch! Högre noggrnnhetsordning, p=! Går också tt härled mh Tylorutveckling! Men också intuitivt! Bättre än både frmåt- och bkåtdifferens! Överensstämmer med noggrnnhetsordning Numerisk integrering (GNM kp 5) x + h x x h 17! 18! Integrering över slutet intervll! Numerisk metoder för integrering! Förbehndling för numerisk integrering Newton-Cotes formler! Ersätter f(x) med n-polynom! Lätt tt integrer ett polynom! Polynomnpssning lärde vi oss i FN3! I prktiken gör mn inte dett explicit, utn! Ersätter integrlen med summ P n (x) dx n w i f(x i ),x i = hi + i=! w i är vikter! Se http://en.wikipedi.org/wiki/newton-cotes_formuls för en härledning 19!!

Trpetsregeln! Vnligt specilfll v Newton-Cotes n w i f(x i ),x i = hi + i= w = h w i = h, < i < n w n = h Trpetsregelns noggrnnhetsordning p T (h) =h( f(x )! Trunkeringsfel e(h) =T (h) n 1 + i=1 f(x i )+ f(x n) ) = c 1 h + c h 4 + c 3 h 6 +... ch! Summ v reor v trpetser! dvs noggrnnhetsordning p= xi+1 x i h f(x i)+f(x i+1) b 1!! Richrdsonextrpoltion! Idé: uppsktt c pred genom tt vrier h och mät felet e(h) för trpetsmetoden! Tex beräkn e(h) och e(h) e(h) =T (h) e(h) =T (h) c pred (h) =4c pred h c pred h T (h) T (h) 3c pred h T pred (h) =T (h) c pred h = T (h)+ T (h) T (h) 3 Trpetsregeln med Richrdsonextrpoltion = Simpsons formel! Kll T pred för S S(h) =T (h) c pred h = T (h)+ T (h) T (h) 3 = = = h 3 (f +4f 1 +f +4f 3 +... +f n +4f n 1 + f n ) 3! 4!

Adptiv metoder! Trpetsmetoden och Simpson hr konstnt steg h! Men om f(x) ser ut såhär? Förberednde åtgärder (numerisk)! Del upp integrnden f(x)! Kn någon term löss nlytiskt? f(x) =.5+e (1x+134)! Mtlbmetodern qud och qudl! b! Integrering över övrig termer bättre konditionerd!! Del upp intervllet [,b]! Är någon term mycket liten på någon del v intervllet? 15 1 15.5+e (1x+134) dx.5+e (1x+134) dx +.5 dx 15 15 1 5! 6! Förberednde åtgärder (numerisk)! Kp intervllet [,b]! Är f(x) mycket liten på någon del v intervllet? 5 e x dx e x dx Förberednde åtgärder (nlytisk)! Substituer x = g(t)! Förenklr på smm sätt som när mn räknr med ppper och penn.5 x.34 π dx = {x = sin t} = 6 1 x = { } 1 sin t = cos t sin.34 t cos t dt = 1 sin t = π 6 sin.34 t dt 7! 8!

Förberednde åtgärder (nlytisk)! Prtiell integrering! Förenklr på smm sätt som när mn räknr med ppper och penn 1 e x x dx = {f(x ) } = = xe x 1 +4 =e 1 +4 1 1 x xe x dx x xe x dx = 9! Eget rbete! Till näst övning (onsdg):! Läs GNM kp 1.3C, 5! Till näst föreläsning (näst torsdg):! Läs GNM kp 6.1-6.! T med GNM! På hemsidn: www.csc.kth.se/dn11/numpm9, Utdelt i menyn! Föreläsningsnteckningr! Övningstl! Läsnvisning till GNM! Lbbr 3!