PC-DMIS 2010 PC-DMIS Dagar Tips & Tricks, utgåva 2

PC-DMIS 2010 PC-DMIS Dagar Tips & Tricks, utgåva 2

2

Allmänt Om materialet I detta häfte hittar du tips som rör installation uppgradering och daglig användning av PC-DMIS. Innehållsförteckning Allmänt...3 Innehållsförteckning...3 Om hårdvarulåset och PC-DMIS licensen...4 Sökvägar...5 Registernycklar...8 PC-DMIS Settings Editor...9 Referenser...12 Offlinesimulering/Offlineprogrammering...25 PC-DMIS Autopath Enklare och snabbare programmering i PC-DMIS...29 Kontaktinformation...32 3

Om hårdvarulåset och PC-DMIS licensen Allmänt Hårdvarulåset reglerar vilka funktioner som finns tillgängliga i programvaran, och hur ny version av PC-DMIS som kan installeras. Nedan beskrivs hur innehållet i hårdvarulåset kan kontrolleras. Hjälp Om PC-DMIS för Windows Med funktionen Hjälp Om PC-DMIS för Windows går det att se en del av innehållet i hårdvarulåset. Hårdvarulåsnumret visas tillsammans med en lista över vilka programoptioner som det är möjligt att använda. Modulerna listas på det språk som PC-DMIS är inställt att köras på. För att granska vilka moduler som ingår är det lämpligt att PC-DMIS startas på Engelska. Custprog Programmet CustProg.exe installeras tillsammans med PC- DMIS. CustProg.exe används för att Detaljgranska innehållet i ett hårdvarulås. Programmera om hårdvarulåset med ett nytt datum (expiry date), eller med en tillkommande programvarumodul. Skapa en textfil med all data om det aktuella hårdvarulåset. (se bild nedan) När CustProg.exe används för att granska innehållet i hårdvarulåset används det språk som PC- DMIS senast startades på. Genom att starta PC-DMIS på Engelska blir listan med ingående optioner på Engelska. 4

Sökvägar Sökvägar i PC-DMIS 2010 MR2 och senare Från och med PC-DMIS 2010 MR2 använder varje programversion egna unika sökvägar. Sökvägarna anges med registernycklar i Windows register, dessa beskrivs i ett separat avsnitt. I och med anpassningen mot Windows Vista och Windows 7 har standardsökvägarna till de platser där PC-DMIS lagrar filer ändrats. I Windows Vista, Windows 7 (och strikt tillämpat även i Windows XP) får man inte skriva datafiler i C:\Program\...-hierarkin. PC-DMIS har hittills brutit mot detta för ett flertal filer. T.ex. har installationsmappen använts för att lagra filer med data om kalibreringsnormal och mätspets- och mäthuvudsväxlare. Vid en uppgradering till PC-DMIS 2010 MR2/MR3 Om man uppgraderar till PC-DMIS 2010 MR2 och har satt upp egna sökvägar till program, mätspetsfiler etc. så fortsätter PC- DMIS att använda dem. Alla sökvägar som man inte har ställt in tidigare kommer att ändras. De filer som berörs kopieras till de nya sökvägarna. Allmänt om filer Det finns tre kategorier av filer som används av PC-DMIS. Filer som kan ändras av alla och skall vara tillgängliga för alla. Dessa filer är bland annat mätspetsfiler, subrutiner, definition och data för kalibreringsnormaler, rapportmallar. Systemspecifika filer. Kompensations- och parameterfiler för maskinstyrningar. Användarunika filer. Dit hör filer som rör verktygsfält och layouter, filer med standardvärden för import av data från PC-DMIS Planner Var filerna hamnar, Svensk 32-bitars Windows XP Installationsmappen som föreslås är C:\<standardmapp för program>\wai\pc-dmis 2010 R (MR1, MR2 MR3) Kalibreringsnormal, kalibreringsdata för mätspetsväxlare och andra filer av systemkaraktär hamnar i applikationsdata för alla användare. C:\Documents and Settings\All Users\Application Data\WAI\PC- DMIS\2010 MR3 I den här mappen hamnar också filer som beskriver olika maskinkonfigurationer, dessa används vid offline programmering. 5

Mätspetsfiler hamnar i en mappstruktur under delade dokument. Denna mapp blir även standardmapp för subrutiner, sparade uppriktningar och mätprogram. C:\Documents and Settings\All Users\Dokument\WAI\PC- DMIS\2010 MR3 Mappen kan också benämnas: Delade dokument\wai\pc-dmis 2010 MR3 Verktygsfält och layouter sparas per användare under mappen lokala inställningar. C:\Documents and Settings\<USER>\Lokala inställningar\application Data\WAI\PC-DMIS\2010 MR3 PC-DMIS Settings Editor har utökats med funktioner för att importera sökvägar och även datafiler från tidigare installerade versioner av PC-DMIS. 6

Var filerna hamnar, Svensk 64-bitars Windows 7 Installationsmapp, exempel: C:\Program Files (x86)\wai\pc-dmis 2010 MR2 Kalibreringsnormal, kalibreringsdata för mätspetsväxlare och andra filer av systemkaraktär hamnar i mappstrukturen under ProgramData. Exempel C:\ProgramData\WAI\PC-DMIS\2010 MR2 Mätspetsfiler hamnar i en mappstruktur under delade dokument. Denna mapp blir även standardmapp för subrutiner, sparade uppriktningar och mätprogram. Verktygsfält och layouter sparas per användare under mappstrukturen för lokal applikationsdata. Exempel C:\Users\<USER>\AppData\Local\WAI\PC-DMIS\2010 MR2 7

Registernycklar Allmänt om registernycklar I Windows register lagras inställningar för PC-DMIS. Från och med PC-DMIS 2010 MR2 har varje version av PC-DMIS sina egna registernycklar. Således har PC-DMIS 2010 MR2 och MR3 egna uppsättningar med registernycklar. När en ny version av PC-DMIS installeras importeras registernycklar från föregående version. Allmänt om registret I Windows register lagras inställningar för PC-DMIS. Registerinställningarna är av fyra olika kategorier. Användarunika inställningar som kan ändras av användaren. Dessa registerinställningar används tillexempel för att PC-DMIS skall komma ihåg de senaste använda inställningarna för autoelement, hur saker visas i grafikfönstret, de senast använda sökvägarna, inställningar för färger och fonter med mera. Användarunika inställningar som kan ändras av administratör. Endast två registernycklar finns för i denna kategori. Gemensamma inställningar som kan ändras av en enskild användare. Här finns inställningar som är av karaktären gemensamma. Tillexempel hur funktionen Find hole hanteras vid körning av ett program. Oavsett vilken användare som kör programmet i en specifik mätmaskin, så skall beteendet vara detsamma för användarna. En enskild användare skall kunna ändra inställningarna och ändringen skall bli tillgänglig för andra användare. Gemensamma inställningar som kan ändras av administratör. De här inställningarna rör främst mätmaskinen, hur PC-DMIS kommunicerar med mätmaskinen och inställningar som berör det. Här finns också inställningar för fixtursystemen 5 unique och System5, och ett flertal inställningar för PC-DMIS Vision som är att betrakta som maskinspecifika. Normalt görs dessa inställningar vid installation av PC-DMIS och dessa skall sedan inte ändras. 8

PC-DMIS Settings Editor Allmänt om Settings Editor PC-DMIS Settings Editor användes ursprungligen för att hantera registernycklar. Detta utfördes oftast i samband med installation av en maskin, de maskinspecifika parametrarna angavs i Settings Editor. Fortfarande är det så att när nya inställningsmöjligheter dyker upp i PC-DMIS, så saknas de oftast i användargränssnittet i PC-DMIS direkt när de införs. Ett exempel på detta är den nya funktionen för att använda separata tesseleringsvärden för snitt. Denna saknas i användargränssnittet i PC- DMIS och får justeras med Settings Editor till att börja med. Settings Editor i PC-DMIS 2010 MR3 Från att ha varit avsedd för att endast hantera registernycklar, så har Settings Editor utvecklats för att hantera även användarspecifika och systemspecifika filer. Det har även tillkommit funktioner för att återställa inställningarna för en användare eller för hela installationen av PC-DMIS. Vissa av dessa ändringar infördes i PC-DMIS 2010 MR2. Funktionerna beskrivs närmare under de följande avsnitten. Settings Editor kan numera startas när PCDMIS är igång. Knappen Anslut används för att ansluta mot registernycklarna. Du behöver bara ansluta mot registret om registernycklarna skall ändras. Användarspecifika filer kan säkerhetskopieras och återställas utan att Settings Editor är ansluten mot registret. Settings Editor har nu en egen hjälpfil. I den beskrivs funktionerna i Settings Editor och även de olika registernycklarna i detalj. Hjälpfilen kan anropas med hjälpknappen i Settings Editor eller bläddras fram i hjälpfunktionen i PC-DMIS. 9

Funktionen Återställ användare Denna funktion tar bort filerna som beskriver layouten och filerna som beskriver användardefinierade verktygsfält. Hela katalogen för dessa raderas. För PC- DMIS 2010 MR3 är katalogen C:\Documents and Settings\<USER>\Lokala inställningar\application Data\WAI\PC-DMIS\2010 MR3. Funktionen Återställ produkt En ny knapp Återställ produkt möjliggör en fullständig återställning till fabriksinställningarna. Använd funktionen med försiktighet. Säkerhetskopiera data innan funktionen används. Om registernycklarna som används för maskinspecifika inställningar återställs, och ingen säkerhetskopia finns behövs sannolikt ett besök av servicetekniker för att utföra de inställningar som behövs för att maskinen skall fungera korrekt. Funktioner för att säkerhetskopiera och återställa filer och data Dessa funktioner tillkom i PC-DMIS 2010 MR2. Den information som kan säkerhetskopieras och återställas väljs genom att bocka i rutorna. Funktionen kan även användas för att säkerhetskopiera och återställa mätprogram, mätspetsfiler med mera. 10

Importera registerinställningar och datafiler från annan installerad programversion Denna funktion tillkom i PC-DMIS 2010 MR3 I PC-DMIS 2010 MR3 har funktioner för att importera filer och inställningar ifrån äldre versioner av PC-DMIS. Filer och inställningar från PC-DMIS 2010MR2 och senare kan importeras med ett snabbval. Filer och inställningar från äldre versioner kan importeras efter att installationsbiblioteket pekats ut. Importfunktionen är även till för import av registerfiler (registerinnehåll som sparats till fil). 11

Referenser Allmänt Materialet i detta avsnitt är ett utdrag ur kursen Form- & Lägetoleranser, PC-DMIS Referenselement används som grund vid utvärdering av form och läge toleranser. När utvärderingar med toleransrektangel utförs i PC-DMIS så hanteras beräkningen av avvikelserna i utvärderingen på ett speciellt sätt. Grunder beskrivna i ISO standard Referenselement är nödvändigt vid utvärdering av riktningskrav och kastkrav. Lägeriktighetstoleranser kan förekomma både med och utan referenser, ett inbördes lägeriktighetskrav kan i vissa fall sakna referenser. SS-ISO 5459 beskriver referenselement, och hur de används. Några viktiga begrepp i SS-ISO 5459 Referens: teoretiskt exakt geometriskt element (t ex centrumlinjer, plan, räta linjer) till vilka toleransbestämda element är hänförda. Referenser kan vara baserade på ett eller flera referenselement på objektet. Referenssystem: grupp bestående av två eller flera separata referenser som tillsammans skapar toleransområdets lokalisering och orientering. Referenselement: verkligt element på ett objekt (t ex en kantlinje, en yta, ett hål) använt för att bilda en referens. ANM Beroende på att referenselementen är utsatta för tillverkningsfel och variationer kan det vara nödvändigt att ange formtoleranser för dem. Lokal referens: punkt, linje eller begränsad area på objektet, vilka används för anliggning (kontakt) mot tillverknings- och kontrollutrustningen för att bestämma erforderliga referenser i avsikt att säkerställa funktionskraven. Simulerat referenselement: verklig yta av tillräckligt noggrann form (t ex en planskiva, ett lager eller en dorn) som ligger an mot referenselementet(en) och används för att fastställa referensen(erna). ANM Simulerade referenselement används för att praktiskt förverkliga de angivna referenserna under tillverkning och kontroll. 12

Angivelse av referenser på ritning När referenser anges vid ett krav så visas även deras tillämpningsordning. När ett toleransbestämt element är relaterat till en referens, visas det i allmänhet med referensbokstäver. Samma bokstav som definierar referensen anges i toleransrektangeln. Referensen betecknas med versal bokstav i en kvadratisk ruta som är ansluten till en fylld eller ofylld triangel. Se bild nedan. En enskild referens betecknas med en versal bokstav. En sammansatt referens, formad av två referenser, betecknas med två referensbokstäver åtskilda med ett bindestreck. Då ordningsföljden för två eller flera referenser är av betydelse anges referensbokstäverna i skilda rutor, varvid ordningen anger ordningsföljden referenserna skall appliceras i. Enligt äldre standard så kunde referensbokstäverna skrivas i samma ruta när ordningsföljden för två eller flera referenser inte var av betydelse. Observera att detta inte är beskrivet i nu gällande standard och är således ej för nykonstruktion. Hur det kan se ut på ritningen Nedan följer några exempel på hur referenser anges på ritning. Noteringen Ej nykonstruktion innebär att metoden inte finns i nu gällande standard, men har förekommit i tidigare standard. Fig. 4-1 Olika sätt att ange referens. Fig. 4-2 Referensen är centrumlinjen eller mittplanet i det angivna elementet. När referensen utgörs av en gemensam centrumlinje mellan 2 hål eller axlar finns det skillnader mellan äldre eller nu gällande standard. Bilderna nedan visar exempel på detta. 13

Fig. 4-3 Exempel från en äldre ritning ovan till vänster. Exempel från nu gällande standard ovan till höger. Om referensen utgörs av ett begränsat område på ett element skall det måttsättas. Exempel i bilden nedan. Fig. 4-4 Begränsad referens. Inramade mått, kallas TED (Theoretically Exact Dimension, eller Teoretiskt riktigt mått). En TED anger således ett teoretiskt riktigt mått. TED:ar används bland annat för att ange placeringen av lokala referenser, eller i kombination med lägetoleranser. De används också för att ange toleransområdets position och orientering i förhållande till referenserna. När ett referenselement delas upp i separata områden eller punkter (Lokala referenser) anges de ingående delpunkterna i cirkeln på det sätt som visas här intill. Ett exempel på användning av lokala referenser visas i bilden nedan. Lokala referenser används ofta för att efterlikna uppläggningspunkter i tillverkningsprocessen. De kan också användas för att bilda plan eller linjer på en yta som är konkav, konvex eller dubbelkrökt. 14

Referenselement och hur de fungerar Referenser är en del av den geometriska specifikationen i ISO 1101. Referenser bildas av arbetsstyckets verkliga ytor. Referenserna medger positionering eller orientering av toleransområdet, se exemplen nedan. Exempel 1, Orientering av toleransområdet för vinkelriktighet. Toleransområdets position är inte låst. Exempel 2, Orientering och positionering av toleransområdet för lägeriktighet. Referenserna bildar också det virtuella tillståndet, som ligger till grund för beräkning av måttjämkningstillskott. Det sätt på vilket en referens kan påverka toleransområdets position eller orientering kan härledas ur dess nominella form. En referens låser toleransområdets position och orientering i de riktningar som referensens typ och form medger toleranskravet behöver inte är låst av en föregående referens i toleransrektangeln Begreppet uppriktning När ett referenselement anropas brukar man säga att referenselementet används för att göra en uppriktning. Eftersom referenselementet styr orienteringen och/eller läget för toleransområdet behöver detaljen (eller mätdonet) orienteras (uppriktas) med hänsyn till referenselementen. När vi mäter bredd och längd på ett rum bildar golvet en uppriktning för mätningen, eftersom måttbandet vilar på golvet (eller i vart fall hålls parallellt med golvet). 15

Cylindriskt element som primär referens När ett hål (eller en axel) används som primär referens behandlas den som följer: Referensen utgörs av centrumlinjen i den största inskrivna cylindern i ett hål eller den minsta omskrivna cylindern kring en axel. Centrumlinjen skall orienteras så att varje tänkbar rörelse av cylindern i alla riktningar är utjämnad. Fig. 4-13 Utjämning av rörelse för cylindrisk invändig referens Gemensam referens Benämningen gemensam indikerar att två enskilda element tillsammans bildar en referens. Referensen A-B i exemplet nedan formas av de två minsta omskrivna koaxiala cylindrarna med gemensam centrumaxel. Fig. 4-14 Gemensam referens. Fig. 4-15 Referensen är en linje mellan cirklar vid A och B. 16

Referenssystem Ett referenssystem är benämningen på referenssättningen när mer än en referens används. Referenserna benämns primär, sekundär och tertiär referens. Tillämpningsordningen påverkar på vilket sätt ett referenselement används. Fig 4-18 Ritningsangivning, referenssystem I bilderna nedan visas hur en referens kan användas beroende på vilka frihetsgrader den föregående referensen har låst. Referenselementen B och C låser orientering och nollpunkt eller bara nollpunkt, beroende på om de används som sekundär eller tertiär referens. Fig. 4-19 Tillämpningsordningen påverkar på vilket sätt en referens används. 17

Cylindriskt element som sekundär referens Nedan visas ett exempel på ett referenssystem med två referenselement. (I exemplet finns ingen rotationslåsning i planet A, lägeriktigheten fungerar som ett avståndskrav mellan de två hålen.) Referens A är den plana kontaktytan. Referens B är centrumlinjen i den största inskrivna cylindern, vinkelrät mot referens A. Fig. 4-16 Referens som utgörs av en centrumlinje vinkelrätt mot ett plan. Referenser i toleransrektanglar Tillgängliga referenser listas under Referenser. Referenser definieras under referensdefinitioner. Från toleransrektangeln anropas sedan referenserna, i ordningen Primär, Sekundär och Tertiär referens. Olika typer av form & läge toleranser kräver olika referenstillämpning. 18

Definition av referenser Referenserna definieras genom att välja en referensbokstav och sedan koppla denna till ett element. Om ett element redan är definierat som referens indikeras detta genom att en referensbokstav visas efter elementnamnet i listan med element. Definitionen av en referens går in i programkoden som en deklaration. Definerade referenser visas också i grafikvyn. Efter deklarationen ovan, går att göra form- & lägeutvärderingar som använder en eller flera av referenserna A, B och C. Anrop av referenser Referensanrop utförs i toleransrektangeln. Referenserna väljs en efter en genom att klicka i fältet <dat> och sedan välja önskad referens i rullisten. Genom att välja [X] så raderas en vald referens från toleransrektangeln. (De efterföljande referenserna raderas också.) När en gemensam används så kan referenserna inte väljas som beskrivs ovan. Definiera först de enskilda referenserna som vanligt. Klicka sedan i rutan, som om du skulle välja en referens, men skriv in namnet på referensen, till exempel D-E. Bekräfta inmatningen med enter. 19

Standard för form & läge Valet av standard för form- & lägetoleranser påverkar bland annat för vilka utvärderingar måttjämkning är tillåtet. (ASME Y14.5 och ISO 1101 är inte helt överensstämmande.) Utöver valen mellan ASME y14.5 och ISO1101 finns även alternativet anpassad. Alternativet medför att inställningarna Passa referenser och Vinkelrät mot centrumlinje kan stängas av. Fliken Avancerat i dialogen för toleransrektangel Under fliken Avancerat finns inställningar för hur referenserna ska används och i vilket koordinatsystem resultaten skall redovisas. När lägeriktighet utvärderas finns möjlighet att välja på vilket sätt det utvärderade elementets läge skall rapporteras. Det går att rapportera läget som gentemot referenselementen eller som en position i det aktiva koordinatsystemet. Detta val görs i rullisten vid Uppriktning. Kryssrutan Passa referenser (Fit to Datums) slår av och på inpassning mot referenselementen. Inpassningen innebär två saker: Referenselementens storlek beräknas om med hänsyn till föregående referenser. Utan inställningen används referenselementen utan omberäkning. När måttjämkning används tillåts rörelse vid referenselementen. Utan inställningen ges inget måttjämkningstillskott från referenserna. Passa referenser slås bara av i samband med speciella analyser av ett lägesfel. Både ASME och ISO specificerar att inpassning mot referenser alltid skall utföras. 20

Koordinatsystem bildat av referenserna En referens låser toleransområdets position och orientering i de riktningar som referensens typ och form medger toleranskravet behöver inte är låst av en föregående referens i toleransrektangeln Referenserna för ett element kan sägas bilda ett koordinatsystem, axelriktningarna och nollpunkterna bildas av referenserna. När markören ställs i en utvärdering med toleransrektangel i programkoden så visas koordinatsystemet som referenserna bildar i grafikvyn. Detta koordinatsystem visas med andra färger än koordinatsystem som skapas med uppriktningar. Det är i detta koordinatsystem som det utvärderade elementets position rapporteras då alternativet Datum Reference Frame är aktivt. I bilden nedan: Lägeriktighetsutvärderingen för cylinder CYL2 Koordinatsystemet som bildas av referenserna A, B och C i lägeriktighetsutvärderingen. o Referens A Ovanplanet mätt som PLN1 Z riktning och nollpunkt o Referens B Linjen mätt som LIN1 X riktning och Y nollpunkt o Referens C Cylindern CYL1 X nollpunkt 21

Vad standarden beskriver Standarden föreskriver att när ett hål eller en axel används som referenselement skall beräknas som största inskrivna eller minsta omskrivna cylinder. Se exemplet med hålet som primär referens nedan. I vissa fall skall referenselementets storlek beräknas med en fastställd orientering, som i bilden nedan. För en gemensam referens, som i exemplet nedan utgörs referensen av den gemensamma centrumaxeln för två koaxiala cylindrar med minsta omskrivna diameter. 22

Hur PC-DMIS hanterar referenser PC-DMIS avviker från den fastställda standarden, genom att använda den matematik som användes vid mätningen/konstruktionen av ett referenselement. Så länge referenselementen mäts eller konstrueras med rätt matematik så följer utvärderingen fastställd standard. En av orsakerna till PC-DMIS hanterar referenserna på detta sätt, är att beräkningsmetoden väljs av mätteknikern när referenselementen mäts. Valet av algoritm för att beräkna elementet är kopplat på vilket sätt och med hur många mätpunkter som elementet mäts. Standarden beskriver hur referenselementen används tillsammans med funktionstolkar, vilket motsvarar mätning med ett oändligt antal mätpunkter. Mätning i mätmaskin blir därför alltid grundad på mindre data än mätning med funktionstolkar. I grunden handlar det inte bara om att tillämpa rätt typ av algoritm vid mätningen utan också att mäta med så många mätpunkter och placering av dem att referenselementets egenskaper fångas upp. Ett hål eller en axel som primär referens PC-DMIS använder sig av den storlek, centrum och riktning beräknades då elementet mättes. Elementet används med den matematik det mättes. som I ett referenssystem Den primära referensen används med den algoritm som användes då referenselementet mättes eller konstruerades. Den sekundära referensen beräknas om när kryssrutan Passa referenser under fliken Avancerat i dialogen för Toleransrektangel är markerad. Omberäkningen sker i den primära referensens riktning. Den matematiska metod som används är densamma som vid mätningen/konstruktionen av den sekundära referensen. Utan alternativet Passa referenser används referensen som den först mättes. Den tertiära referensen beräknas om när kryssrutan Passa referenser under fliken Avancerat i dialogen för Toleransrektangel är markerad. Omberäkningen sker i en riktning begränsad av den primära och sekundära referensen. Den matematiska metod som används är densamma som vid mätningen/ konstruktionen av den tertiära referensen. Utan alternativet Passa referenser används referensen som den först mättes. 23

För en sammansatt referens Den sammansatta referensens beräknas utifrån de ingående referenserna (cylindrar eller cirklar) när kryssrutan Passa referenser under fliken Avancerat i dialogen för Toleransrektangel är markerad. Beräkningen använder samma algoritm för beräkning av den gemensamma centrumaxeln som användes vid mätningen/konstruktionen av de ingående elementen. Lokala referenser Lokala referenser beskriver mer i detalj hur ett referenselement skall byggas upp. I exemplet nedan så konstrueras ett planelement ifrån punkter från de lokala referenserna A1, A2 och A3. Det konstruerade planet definieras sedan som referens A, och kan sedan användas vid utvärderingar med toleransrektanglar. 24

Offlinesimulering/Offlineprogrammering Allmänt Snabbfixtur (Quick Fixture) är ett användbart hjälpmedel vid offlineprogrammering i PC-DMIS CAD och PC-DMIS CAD++. Avsikten var inledningsvis att hantera modulära fixturer eller CAD-ritade fixturer tillsammans med detaljens CAD-modell vid offline-programmering. Efterhand som simuleringsmöjligheterna har byggts ut har funktionen växt till att fungera som ett allmänt stöd vid offline-programmering och simulering. Tips Positionera en CAD-modell med Quick Fixture Nedan beskrivs arbetsgången för att använda funktionerna i Fixturläge för att lokalisera och orientera en detalj i mätmaskinen innan offline-programmering. 1. Skapa ett nytt program i PC-DMIS 2. Lägg till definitionen för den mätmaskin du önskar använda. Markera alternativet Visa maskinvolym om så önskas, bekräfta sedan valet av maskin för att stänga dialogen. Kommandot för att ladda in en maskin för simulering visas i programkoden, och det kan raderas eller redigeras på samma sätt som övriga kommandon i ett mätprogram. 3. Infoga eventuell mätspetsväxlare. Ange placeringen manuellt eller utnyttja kalibreringsdata. 25

4. Maskinen och mätspetsväxlaren anropas via programkommandon. 5. Spara maskinprofilen. Det går sedan enkelt att ladda profilen i ett nytt program. 6. Gör delar av maskinen transparent, det ger en bättre överblick. Maskinbordet kan vara bra att visa utan transparens. 7. Importera CAD-modellen som skall användas. 8. Öppna dialogen Inställningsval (F5), växla till fliken Detalj/Maskin, och klicka på knappen Autopos. för att passa in CAD-modellen i mätmaskinens arbetsområde. Ändra inga övriga inställningar. Funktionen Autopos ändrar inga axelorienteringar utan passar bara in detaljens volym i maskinens. När man kommit så här långt, kan detaljens orientering fortfarande vara olämplig för att mäta eller programmera. Hexagonblocket efter Autopos. 26

9. Aktivera Fixturläge från verktygsfältet Grafik. 10. Med Fixturläge aktivt, visas följande meny vid högerklick på detaljen i grafikvyn. Menyn innehåller kommandon för att positionera CAD-modell och fixturelement i den simulerade mätmaskinsmiljön. Släpp objekt. Denna funktion släpper det valda objektet så att det lägger sig på mätmaskinens basplatta. Primäruppriktning. CAD-modellen orienteras så att det aktiva CADelementets riktning motsvarar riktningen i mätmaskinens Z-axel. Sekundäruppriktning Rikta Parallellt med axlarna. CAD-modellen eller fixturen orienteras så att dess XYZ axlar antar samma riktning som maskinens XYZ axlar. Flytta enbart i x/y/z (maskinaxlar) Flytta enbart i xy/yz/zx (maskinaxlar) Rotera enbart i xy/yz/xz (maskinaxlar) 11. Orientera detaljen i önskat huvudplan. Flytta först upp CAD-modellen så att den kommer upp en bit ovanför mätmaskinens bord. Börja med att vrida upp maskinen till en vy som är lämplig att använda för att justera detaljens position. Högerklicka på detaljen CAD-modell och välj alternativet Flytta enbart i Z. 12. Positionera därefter musmarkören över CAD-modellen, och håll ner vänster musknapp och dra för att flytta detaljen i Z. Om inte alternativet Flytta enbart i Z är markerat, så kommer CAD-modellen att flyttas i grafikfönstrets vy-plan. Håll ner vänster Shift-knapp och för muspekaren över CAD-modellen. Ytorna under muspekaren tänds upp. Med shift-knappen nere, vänsterklicka på den CAD-yta som du vill skall styra orienteringen i maskinens Z. När du gjort detta, högerklicka på ytan och väj sedan Primäruppriktning från menyn. 13. Rotera detaljen i huvudplanet. Aktivera funktionen Rotera enbart i XY från högerklicksmenyn. Rotera CAD-modellen i maskinvolymen genom att hålla ner CTRL och högerklicka och dra, CAD-modellen roteras antingen fritt eller med den begränsning som angetts i menyn. Det går även att välja CAD-element och använda menyalternativetet Sekundäruppriktning. 14. Positionera detaljen. Vänsterklicka och dra detaljen för att positionera den. Menyalternativen för att flytta i en specifik koordinataxel eller ett koordinatplan kan användas. Använd vid behov Släpp objekt. 27

Mer om menykommandona Länka fixturkomponenter. Alla fixturkomponenter länkas ihop och kan sedan flyttas och roteras som en enhet. Denna länkning berör även detaljens CAD-modell. Lossa fixturkomponenter. Länkningen av fixturkomponenterna släpps. Fixera komponenten. Aktivera alternativet för de komponenter som skall flyttas separat då alternativet Länka fixturkomponenter är aktivt. Till exempel för detaljens CAD-modell om den skall flyttas i förhållande till fixturdelarna. Spara fixtur Funktionen finns med av kompabilitetskäl. Använd istället den nya funktionen som finns under menyvalet Position. Fixturkomponeterna sparas som en enhet. Denna enhet blir tillgänglig under listan med användardefinerade fixturer. Sparade fixturer lagras i katalogen \Models\QuicFix under PC-DMIS installationsbibliotek. Position Underdialog med funktioner för att Hämta Spara och postionera sammansatta fixturer. 28

PC-DMIS Autopath Enklare och snabbare programmering i PC-DMIS Allmänt om PC-DMIS Autopath option Optionen PC-DMIS Autopath (Tidigare IPMeasure) utvecklades för användning tillsammans med PC-DMIS Planner (Tidigare Inspection Planner). PC-DMIS Autopath automatiserar vissa operationer vid programmering, och ger därmed möjlighet att spara tid. PC-DMIS Autopath finns tillgänglig som en separat funktion till PC-DMIS, det är alltså inte nödvändigt att ha PC-DMIS Planner. PC-DMIS Autopath är en separat option till PC-DMIS CAD och PC-MDIS CAD++. Funktionerna för Redigera Optimera väg, Detektera håligheter för Autoelement, och Åtgärder Grafikfönster Infoga rörelser automatiskt, kan vara till stor nytta för många vid programmering offline i PC-DMIS. Nyckelfunktioner i PC-DMIS Autopath PC-DMIS Autopath ger tillgång till följande funktioner Detektera Håligheter i dialogen Autoelement Redigera Optimera körväg Åtgärder Grafikfönster Infoga rörelser automatiskt Detektera håligheter Vid programmering av Autoelement cirkel fördelas punkterna om så att håligheterna undviks. Vid programmering av Autoelement plan har Detektera håligheter 2 olika funktioner. 1. Håligheter undviks på samma sätt som i autoelement cirkel, när planet har en distans angiven för punkterna. 2. Punkterna fördelas ut jämnt över hela CAD-ytan när spacing är satt till 0, håligheter undviks. 29

Redigera, Optimera körväg Optimera körväg innehåller funktioner som beräknar den kortaste körvägen för att mäta de olika ingående elementen. Funktionen kan utföras på ett helt mätprogram eller en grupp av element i programmet. I samband med sorteringen kan funktion för att välja mätspetsar aktiveras. Vilka mätspetsindex som skall användas, kombinerat med Sort penalty in seconds för den aktuella mätmaskinens mäthuvudshållare. Optimera körväg använder några enkla regler för att korta ner körvägen. Vilka mätspetsindex som används Om element ingår i uppriktningar I vilka uppriktningar någonting mäts 30

Åtgärder Grafikfönster Infoga rörelser automatiskt Funktionen infogar frigångsrörelser i hela eller delar av ett mätprogram. Vilken del av programmet som bearbetas påverkas genom att ange Startelement och Slutelement. Säkerhetsavstånd anger en säkerhetszon, så att förflyttningar som går nära detaljen detekteras som kollisioner. Frigångsoffset anger standardvärdet för med vilket avstånd från ett element en frigångsrörelse skapas. När funktionen aktiveras startar en avancerad form av kollisionsdetektering, som infogar/flyttar mellanpositioner för att undvika kollision mellan maskin och mäthuvudskomponenter och CADmodellen. Bilden ovan, Auto Insert Moves under arbete Bilden ovan, efter utförd Auto Insert Moves 31

Kontaktinformation 32