FLERÅRSPLAN 2018-2020 MED BUDGET 2018 UDDEVALLA KOMMUN 1
Innehåll FLERÅRSPLAN 2018-2020...1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET...3 STRATEGISK PLAN...4 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT 2015-2018...7 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...8 FINANSIELLA MÅL 2018-2020... 17 RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET... 25 DRIFTSBUDGET... 26 NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET... 27 KOMMUNFULLMÄKTIGE... 27 KOMMUNSTYRELSEN... 27 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 28 SOCIALNÄMNDEN... 29 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN... 30 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN... 30 VALNÄMNDEN... 31 KOMMUNENS INVESTERINGAR 2018-2020... 32 FÖRSLAG TILL BESLUT... 34 BILAGA 1 BERÄKNING DEMOGRAFI... 35 BILAGA 2 GENOMFÖRANDEPLANENS OBJEKT... 36 2
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Visionen i den strategiska planen är att skapa förutsättningar för en god livskvalitet. Skall vi klara detta behöver vi ha en ekonomi som i ett långsiktigt perspektiv är i balans. Vi har just nu bra förutsättningar för att lyckas med detta. Vi har en bra utveckling hos de företag som är verksamma i vår kommun. Detta gör att antalet sysselsatta ökar. Vi har en positiv befolkningsutveckling, vilket är nödvändigt för att klara den kompetensförsörjning som behövs både inom näringslivets och inom kommunens verksamheter. Det byggs nu bostäder i en omfattning som är fler än de senaste 20 åren. Detta är några av orsakerna till att Uddevallas invånare rankat oss på plats nr 46 i Fokus Bäst att bo -lista. De kvalitativa satsningar som genomförts under perioden 2015-2017 har gett önskat resultat. Antalet barn i förskolans barngrupper har minskat. Satsningen på arbetslösa ungdomar har lett till att ett stort antal som tidigare befann sig långt från arbetsmarknaden nu gått till jobb eller utbildning. Arbetet med att minska sjukfrånvaron är i full verksamhet under arbetsnamnet Hälsoresan. I vår budget för perioden 2018-2020 föreslår vi satsningar både i det kortsiktiga och i det långsiktiga perspektivet. Vi höjer kommunbidragen till nämnderna så att det både säkerställer de kvalitetssatsningar som vi tidigare anslagit, och ger utrymme för ytterligare kvalitetshöjningar. Vi har också presenterat den arbetsprocess som skall möjliggöra nödvändiga förändringar i vår verksamhet. Om vi skall möta de kraftiga kostnadsökningar som demografin kommer att medföra, då förutsätter det att vi förändrar vårt sätt att arbeta. Det handlar bland annat om hur vi använder ny teknologi, rätt servicenivå till brukare, organisatorisk struktur och dubbelarbeten. För att möta framtiden är vi nu i genomförandefasen för flera viktiga investeringar. Källdalsskolan, Badhuset och brandstation i Ljungskile är färdiga för byggstart, medan brandstation i Uddevalla är under förberedande projektering. Andra objekt såsom förskolor, skolor, äldre och gruppboenden tillsammans med investeringar i stadens utveckling innebär att vi investerar för 2,2 miljarder under budgetperioden. Att huvuddelen av de tänkta investeringarna genomförs är nödvändigt för att vi skall klara vår Vision om god livskvalitet. Uddevalla 2017-05-15 Ingemar Samuelsson (S) Kommunstyrelsens ordförande 3
STRATEGISK PLAN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik grund. Genus- och jämställdshetsperspektivet kommer att genomsyra all verksamhet. I Uddevalla ska det vara möjligt att kunna leva sitt liv utan att begränsas av intolerans och fördomar. Uddevalla ska vara i framkant vad gäller öppenhet och tillgänglighet och detta ska även genomsyra vårt ledarskap. Uddevalla har länge arbetat med resurshushållning, miljö- och klimatarbete. Det är vår ambition att stärka den positionen ytterligare. Tillsammans verkar vi för en hållbar utveckling, god folkhälsa, friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar. En ekonomi i balans är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa de behov och den kvalitet i verksamheten som medborgarna kan förvänta sig. De kommunala resurserna tillhör medborgarna, vår uppgift är att med största möjliga omsorg förvalta dessa. Den verksamhet som finansieras av kommunen ska kommunen ha full insyn och kontroll över. Vår ambition är att stärka verksamheten som drivs i egen regi inom skola och omsorg. På detta vis kan vi långsiktigt säkerställa kvalité och service för alla medborgare inom dessa områden. Alla människor ska omfattas av en offentligt finansierad trygghet som garanteras av allas vårt ansvarstagande. Trygghet finansieras solidariskt och ska inte äventyras av enskilda vinstintressen. Mycket är bra, men samhället förändras och vi måste hela tiden omformulera vår politik så att den svarar mot de utmaningar som vi ställs inför idag och i framtiden. Det finns fortfarande människor som hamnar utanför och inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna komma in i gemenskap och ut i arbetslivet. Det är vår uppgift att förändra detta. Betyget på vårt välfärdssamhälle är hur vi tar hand om våra gamla, sjuka, funktionsnedsatta och övriga behövande medborgare. Vi ska bedriva en social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. Vi anser att en arbetsmarknad som ständigt utvecklas är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska fortsätta skapa förutsättningar för nya och redan etablerade företag i vår kommun. Det är lika viktigt att också värna om privata organisationer och myndigheter vilket medverkar till den mång- skiftande arbetsmarknaden vi eftersträvar. Vi ska som arbetsgivare uppfattas som en förebild. Hur vi ser på, och hur vi hanterar den egna personalen ska vara en spegelbild av hur vi vill att arbetsmarknaden i övrigt ska fungera. För att skapa legitimitet och trovärdighet måste invånarna känna igen sig i kommunens verksamheter. VISION Uddevalla Hjärtat i Bohuslän Liv, Lust och Läge ger livskvalitet LIV I Uddevalla känner sig alla välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet för ett gott liv. LUST Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här finns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. 4 LÄGE Uddevalla är en del av tillväxtregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord.
MEDBORGARE Vi vill fortsätta utveckla medborgarinflytandet. Genom att systematiskt använda och utveckla de metoder för medborgardialog som är framtagna inom kommunen, skapa mötesplatser och teknik för medborgarinflytande vill vi verka för ökad samverkan och delaktighet. Uddevalla står, i likhet med många andra kommuner, inför en av sina största utmaningar. Vi ser stora demografiska förändringar, vilket medför förändrade behov inom bl.a. skola och omsorg. Alla äldre ska känna trygghet, delaktighet i samhället och leva ett värdigt liv. Detta möjliggörs genom bl.a. förbättrad kvalitet och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Vi ska fokusera på folkhälsa genom förebyggande och fördröjande insatser som lägger fler bra år till livet. Vi anser att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna i samhället särskilt ska beaktas i kommunala beslut och verksamheter. För att utjämna möjliga skillnader i livsvillkoren kommer vi bl.a. att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering. Vi ska kontinuerligt kartlägga, utreda och analysera kommunens verksamheter för att identifiera och åtgärda eventuella kvalitetsskillnader. Alla barn i kommunen ska erbjudas en bra och pedagogisk förskola och barnomsorg. Vi vill ha en jämlik skola för alla, där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. Vi vill främja ett livslångt lärande där alla människor ges möjlighet till en god utbildning, från förskola till högre utbildning och genom folkbildning. I samarbete med föräldrar/familjen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att lära och utvecklas. Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt undervisning, betygsättning och planering. Vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. De kommunala bostadsstiftelserna är mycket viktiga aktörer och skapar möjligheter att utveckla boende för olika grupper i Uddevalla kommun. Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget stadshus. Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Med sin färgstarka och mångfasetterade befolkning har Uddevalla förutsättningar för ett rikt och levande konst- och kulturliv, vilket är en kraft till utveckling och förändring. Ett konkurrenskraftigt näringsliv, för att kommunen ska upplevas som positiv i vår omvärld, skapas utifrån fysisk planering, vilket påverkar företagsklimatet likväl som medborgares vilja att stanna eller flytta till en ort. För att näringslivet i Uddevalla ska bli bättre måste vi tillsammans med regionen utveckla infrastrukturen och verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. För att ge goda förutsättningar för näringslivet och kommunen att upplevas som positiv i vår omvärld behövs rätt kompetens, en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen och möjligheter att expandera med större lokaler eller ny mark. Vi vill i vår upphandlingsprocess stimulera till ny miljöinriktad energiteknik och smarta materialval vid bostadsbyggande. Vi vill också ställa tydligare krav gällande miljö och etik vid inköp av varor och tjänster. Kommunens upphandling ska genom tydliga kravspecifikationer med ökad satsning på ekologiska och närproducerade produkter inom hela den kommunala verksamheten. 5
MEDARBETARE Vi vill att Uddevalla ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna kan påverka både arbetets utförande och sin egen situation. Detta kan bara åstadkommas genom ett konsekvent och målmedvetet arbete tillsammans med personalens egna företrädare. För många är en heltidsanställning som grund en förutsättning för att säkerställa en självständig försörjning. Mot denna bakgrund är det för kommunen strategiskt viktigt att erbjuda heltidstjänster för att klara framtida rekryteringar. Deltider ska vara en möjlighet men inte en styrande anställningsform. Personalsammansättningen ska återspegla befolkningssammansättningen vad gäller både genus och etnisk tillhörighet. EKONOMI I budgetarbetet ska ingen beslutad aktivitet sakna finansiering och varje beslutad budget ska vara i balans. Varje använd kommunal skattekrona ska syfta till att uppfylla det övergripande politiska målet att skapa förutsättningar till en god livskvalitet. Varje möjlighet till rationaliseringar som inte går ut över kvalitén ska tas tillvara. Användningen av statistik i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen ska förbättras. Genomförda kartläggningar och analyser ska ligga till grund för arbetet med överenskommelser, verksamhetsplanering och detaljbudget. ÖVERGRIPANDE MÅL En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används PRIORITERADE OMRÅDEN EN JÄMLIK SKOLA FÖR ALLA genom till exempel Ett livslångt lärande God utbildning Kvalitet ETT LEVANDE CENTRUM genom att bidra till exempelvis Aktiviteter i centrum Samverkan med aktörer i centrum Utnyttja det vattennära läget ETT RIKT KULTUR-OCH FRITIDSLIV genom att bidra till exempel Tillgänglighet Kreativitet GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING genom till exempel Fysisk planering Infrastruktur EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING genom till exempel Kommunens miljöarbete Klimatförbättrande åtgärder Upphandling ATTRAKTIV ARBETSGIVARE genom till exempel God arbetsmiljö Ledarskap Kompetensutveckling RESURSEFFEKTIVITET genom tillexempel Ekonomi i balans Effektivitet i processerna Kvalitet i verksamheterna Prioritering och analys Medborgardialog FÖREBYGGANDE ARBETE genom till exempel Arbetsmarknadsåtgärder Folkhälsa Integration Omsorg 6
KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT 2015-2018 7
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar inför flerårsplan 2018-2020. Skrivelsen innehåller bakgrunden till de ekonomiska förutsättningarna och de prognoser som nu är aktuella. Svensk ekonomi fortsätter växa i snabb takt också under 2017. Det innebär en fortsatt rejäl uppgång i sysselsättning och i skatteunderlag. Från och med nästa år blir den ekonomiska utvecklingen svagare. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. Utvecklingen innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Den kraftiga ökningen av kostnaderna för en ökad befolkning i de åldrar som har behov av kommunal service delas med i princip alla Sveriges kommuner. Sveriges kommuner och landsting beräknar att en genomsnittlig kommunal skatteökning om ca 2 kr behövs fram till år 2020 för att klara finansieringen. I verkligheten kommer anpassningen ske genom en kombination av skattehöjningar, effektiviseringar, omprioriteringar, höjda statsbidrag och försämrat ekonomiskt resultat. Inför budgetdialogen med nämnderna i april gjordes en långtidsprognos som illustrerar det förändringstryck som kommer åren framöver. En finansiering för de ökade kostnaderna för befolkningsförändringarna och ökade driftskostnader för investeringar behöver skapas och denna volym ökar över tid. Kommundirektören och nämnderna fick också uppdraget att långsiktigt redovisa åtgärder som minskar kommunbidragen med sammantaget 165 mkr i förutsättningarna inför planeringen. Finansieringsbehovet kan sammanfattas i följande diagram. Kostnaderna för demografin som täcker förskola, grundskola, gymnasium samt särskilt och ordinärt boende inom äldreomsorg är schablonberäknade och ökade kapitalkostnader är uppskattade utifrån en investeringsnivå om 380 mkr årligen. Det bör observeras att demografin påverkar verksamheter härutöver. Det leder till att förändringstrycket ökar mer än vad som visas nedan. Flerårsplanen 2018-2020 som här presenteras baseras på oförändrad skattesats om 22,16 kronor. Detaljerna och förändringarna till nämnderna framgår under avsnittet Kommunbidrag och investeringar nämndsvis redovisning. 8 Utfördelningen av kommunbidrag from 2018 är omfattande. De är 73 mkr utöver gällande plan och 94 mkr mer än budget 2017. Tillskotten finansieras till stor del av att en större andel av skatteintäkterna går till verksamheten och att resultatet därmed försämras. Det leder till att en lägre
andel av investeringarna kan finansieras med egna medel och upplåningen ökar därför. Det leder också till en ytterligare utmaning att återställa resultatet till finansiellt mål. En viktig förutsättning i förslaget är att effektiviseringsbehovet verkställs och ger resultat. Det är betydande belopp och uppgår till 100 respektive 143 mkr för 2019-20. Nedanstående tabell över utfallet för de finansiella målen sammanfattar effekten av det scenario som beskrivs i denna skrivelse. De fyra finansiella målen är färgmarkerade och det som är markerat med rött uppfyller inte målen. För att synliggöra den längre utmaningen i den ökande demografiska kostnaden har en utblick gjorts för perioden 2021-2025. Den bygger på kostnader för delar av demografin i enlighet med befolkningsprognosen 2016 och att skatteintäkterna utvecklas som de gjort i genomsnitt under 10 år. Tabellen visar att inget av de finansiella målen nås under perioden 2018-2020. Utfördelningen av kommunbidrag är större än de ökade skatteintäkterna samtidigt som investeringsnivån ökar kraftigt efter en period av låg investeringstakt. Resultatet är svagt trots att mycket omfattande effektiviseringsåtgärder är medräknade i planen. Därför menar ekonomiavdelningen att arbetet med att konkretisera och genomföra dessa effektiviseringar måste börja omgående. Alternativet är att intäkterna istället måste förstärkas, ex genom höjning av utdebiteringen. Utmaningarna från ovanstående diagram förstärks genom ytterligare avsättningar för demografin, återställande av finansiella mål samt ökade kapitalkostnader för investeringar. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Svensk ekonomi fortsätter växa i snabb takt också i år. Det innebär en fortsatt rejäl uppgång i sysselsättning och i skatteunderlag. Från och med nästa år blir den ekonomiska utvecklingen svagare. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. Utvecklingen innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Trots svagare konjunktur bedöms statens finanser förbli fortsatt starka. Den svenska ekonomin avslutade fjolåret starkt. Kanske mest glädjande var att exporten tog ny fart efter en svag utveckling under första halvåret. Inför framtiden ser det ljust ut för industrin. I januari månads Konjunkturbarometer ser efterfrågeläget bättre ut än på flera år, produktionsplanerna är tydligt uppåtriktade och orderingången utvecklas klart positivt. Det senare understryks också i SCB:s statistik. Även Swedbanks Inköpschefsindex för industrin är positiv, i januari nåddes det högsta värdet sedan hösten 2010. Även för tjänstesektorn och för näringslivet i stort är signalerna inför framtiden uttalat positiva. BNP beräknas 2016 ha ökat med 3,5 %. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 % men också det är ett högt tillväxttal. Vi räknar med att tillväxten i svensk ekonomi blir nästan lika stark i år. I kalenderkorrigerade termer beräknas BNP växa med 2,8 %. 9 Bedömningen om en fortsatt hög produktionstillväxt baseras på att det i år blir bättre fart på export och hushållens konsumtionsutgifter. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa
i långsammare takt. Ökningen av investeringar och offentlig konsumtion var förra året mycket kraftig. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättning och skatteunderlag fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av 2017 en nivå jämförbar med den som rådde föregående högkonjunktur, dvs. strax före finanskrisens utbrott. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal, utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under 2 %. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av nästa år. Utvecklingen åren 2018 2020 I skrivande stund är det nästan två år till december 2018. Det är en lång tid i prognossammanhang. Möjligheterna att korrekt bedöma utvecklingen på så lång sikt är som regel starkt begränsade. Ännu svårare är förstås att ha en klar uppfattning om utvecklingen åren 2019 och 2020. Våra beräkningar utgår från att resursutnyttjandet i svensk ekonomi nästa år tillfälligt stabiliseras på en hög nivå och att konjunkturläget därefter under de två efterföljande åren gradvis normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare dessa år än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen åren 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1,5 % att jämföra med drygt 2 % 2018 och 3-4% åren 2015 2017. Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. För kommunsektorns del innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget jämfört med de senaste åren. Det innebär också, i reala termer, en svagare utveckling än normalt. Utvecklingen efter 2018 innebär stora och växande problem för kommuner och landsting, trots att de generella statsbidragen antas öka med 2 % per år realt. I våra kalkyler resulterar detta i beräkningstekniska höjningar av kommun- och landstingsskatten. Det ska inte ses som en prognos, utan ett sätt att illustrera gapet mellan skatteunderlaget och kostnaderna. För att intäkter och kostnader ska gå ihop krävs åtgärder motsvarande ett skatteuttag på 2 kronor till och med år 2020. I verkligheten kommer anpassningen ske genom en kombination av skattehöjningar, effektiviseringar, omprioriteringar, höjda statsbidrag och försämrat ekonomiskt resultat. Den bedömning som här presenteras för sysselsättning och skatteunderlag efter 2018 kan tyckas dyster, men man ska då ha i minnet att det för svensk ekonomi ändå handlar om en i stort sett obruten produktionstillväxt från mitten av 2009 fram till och med 2020. Det innebär drygt tio år utan avbrott av någon mer påtaglig konjunkturförsvagning. En blick i statistiken visar att en så lång och odramatisk period är ovanlig som regel brukar högkonjunkturer avlösas av mer påtagliga fall i konjunktur och sysselsättning. Och då ofta utlösta av internationella kriser. Det kanske räcker att påminna om 1990-talskrisen som startade i början av 1990-talet, ITkraschen tio år senare, samt finanskrisens utbrott hösten 2008. Kriser kommer och går och när de infaller i en högkonjunktur brukar fallet i konjunkturen bli som mest påtagligt. Fallhöjden är då extra stor. Det innebär att utvecklingen under de kommande åren mycket väl kan bli svagare än vad vi här har utgått från. Skatteunderlagsutveckling Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är skatteintäkterna och därför är utvecklingen av skatteunderlaget central för de ekonomiska förutsättningarna. Nedanstående diagram visar utvecklingen från 2008-2020 och är uppdelad i nominellt, realt och realt per invånare. Det visar tydligt att även om den nominella utvecklingen är relativt hög så är den reala nivån låg och tom negativ per invånare 2018-2020. 10
Skatteunderlagsutveckling 2007-2020 2016 2017 2018 2019 2020 BNP* 3,5 2,5 2,1 1,5 1,8 Sysselsättning, timmar 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,9 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 1,3 1,7 1,9 2,0 2,0 Realt skatteunderlag 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5 Befolkning 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 Några sammanfattande nyckeltal Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för 2017-2019. Förutsättningarna i den planen är för närvarande relativt oförändrad. Resultatet för 2016 blev högre än budget och prognosen för 2017 förväntas bli något bättre än planen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2016 års resultat blev bättre än planerat både genom tillfälliga intäkter och överskott i verksamheten. Den bedömning som nu kan göras avseende 2017 är något bättre än gällande plan på grund av lite starkare tillväxt i skatteunderlaget och högre finansnetto. Inga nämnder aviserar ett underskott i verksamheten för 2017. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till ca 48 mkr i dagsläget. Ökningstakten har avtagit under de senaste åren och en utplaning har skett på denna nivå. Den centralt budgeterade posten för försörjningsstöd uppgår till 14 mkr som tidigare. Arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden är fortsatt stark även om utvecklingen avtar i styrka. Under 2017 och 2018 ökar sysselsättningen med 101 000 personer, men bristen på arbetskraft bromsar utvecklingen. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten minskar med 0,2 procentenheter under 2017. 2018 förväntas ett stort tillskott av personer i arbetskraften och arbetslösheten antas då öka något. Följande diagram visar arbetslösheten i Uddevalla, riket och Västra Götaland fr.o.m. februari 2011 t.o.m. januari 2017. Arbetslösheten redovisas som andel av den registerbaserade arbetskraften. 11 I januari 2017 var 9 % av arbetskraften i kommunen öppet arbetslös eller i program med aktivitetsstöd. Detta är en högre nivå än både länet (6,8 %) och riket (7,7 %). Jämfört med motsvarande
tidpunkt förra året har arbetslösheten i kommunen ökat med nära en halv procentenhet medan den under samma period minskat något i både riket och länet. Uddevalla noterade i jan 2017 en ungdomsarbetslöshet på 12,2 %, vilket är högre än både riket (11,3 %) och länet (9,5 %). Under det senaste året har ungdomsarbetslösheten minskat i både riket och länet. Denna minskning återfinns dock inte i Uddevalla där andelen ungdomar i öppen arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd befinner sig på samma nivå som för ett år sedan. Könsuppdelad statistik visar att män har en högre arbetslöshet än kvinnor i både Uddevalla, länet och riket. Särskilt tydligt är detta i gruppen ungdomar 18-24 år där arbetslösheten i Uddevalla är ca 10 % för kvinnor och ca 14 % för män. Sett till hela arbetskraften var knappt 8 % av kvinnorna och drygt 10 % av männen i Uddevallas arbetskraft arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Utrikes födda är en grupp som möter särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. I kommunen är drygt 30 % av den utrikes födda arbetskraften antingen öppet arbetslös eller i program med aktivitetsstöd. Detta är en betydligt högre nivå än både riket (ca 22 %) och länet (ca 21 %). Invånarantal och befolkningsprognos 31 december 2016 hade Uddevalla kommun ca 55 165 folkbokförda invånare. Under 2016 ökade befolkningen med ca 985 personer, vilket är den största befolkningsökningen någonsin. Motvarande siffra för 2013 och 2014 var knappt 500 personer/år samt för 2015 ca 660 personer. Den största delen av befolkningstillväxten kan förklaras av att runt 3 210 personer flyttade till kommunen medan endast ca 2 320 flyttade från den. Detta ger ett positivt flyttnetto om ungefär 890 personer, varav den största delen är gentemot utlandet. Under 2016 föddes ca 645 barn och ca 550 kommuninvånare avled, vilket skapar ett födelseöverskott på ca 95 personer. Kommunens prognoser indikerar en fortsatt stor befolkningstillväxt under 2017, vilken sedan förväntas avta något under de följande åren. Bidragande orsaker till detta är dels en hög nivå av bostadsbyggande men även Migrationsverkets målsättning att under 2017 fatta beslut i det stora antal asylansökningar som inkom under 2015. I samband med att ev. uppehållstillstånd beviljas blir 12
de som sökt asyl folkbokförda och synliga i befolkningsstatistiken. Antalet nya asylansökningar ser dock ut att ha stabiliserats på en låg nivå, vilket bidrar till att befolkningstillväxten på sikt förväntas fortsätta i en lägre takt både i riket och Uddevalla. Demografiska förändringar Före 2013 uppgick de demografiskt betingade behovsökningarna till cirka 0,5 % per år i kommunerna. Den situationen har förändrats dramatiskt. De närmaste åren ökar behoven enligt Sveriges kommuner och landsting senaste prognoser med ca 1,5-2,0 %. Denna kostnadsökning var känd redan före den ökade flyktingsströmmen och trenden har förstärkts av den snabbt ökande befolkningen men nivån förändras vid olika befolkningsantaganden. Diagram. Kommunala utgiftsförändringar till följd av demografiska förändringar Flyktinginvandringen påverkar beräkningarna av kommunernas och landstingens kostnader på flera sätt. Under den första tiden som kommunplacerade asylsökande påverkas mottagningskostnaderna. Ökade kostnader uppstår i socialtjänsten som blir hårt belastad av t.ex. mängden ensamkommande barn. I barnomsorgen och skolan behöver det beredas ett stort antal nya platser och sjukvården ska kunna ta emot asylsökande med stora vårdbehov. Staten ersätter kommuner och landsting för mottagandekostnaderna under en begränsad tid. Källa: Migrationsverket Under åren 2005-2014 sökte i snitt nära 37 000 personer asyl per år. Under senare delen av 2015 ökade antalet asylansökningar kraftigt och totalt sett sökte knappt 163 000 personer asyl i Sverige. Av dessa 163 000 var drygt 35 000 ensamkommande barn. 2016 minskade antalet asylsökande och vid årets slut hade 29 000 personer sökt asyl i Sverige. Detta är den lägsta nivån sedan 2012. Migrationsverkets målsättning är att alla som sökt asyl under 2015 och 2016 ska få ett beslut under 2017. Detta får till följd att antalet kommunmottagna förväntas nå sin topp under 2017, vilket återspeglas i kommunens befolkningsprognos. 13
Antal personer Årlig befolkningsökning Sedan våren 2016 har nivåerna stabilisterats och Migrationsverket bedömer att mellan 25 000-45 000 personer kommer att söka asyl i Sverige 2017. Av dessa beräknas 1 500-4 600 vara ensamkommande barn. Prognosen för 2018 är 25 000-65 000 personer, varav 6 000-15 000 ensamkommande barn. Årlig befolkningsökning 2011-2016 Faktisk befolkningsökning 2017-2020 Prognos gjord våren 2016 984 1190 288 374 495 492 663 670 700 700 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Årlig befolkningsökning 2011-2016, prognos 2017-2020 De närmaste åren sker fortsatta demografiska förändringar. De kommande åren förväntas trycket på såväl förskolan, grundskolan som gymnasiet öka. De yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år växer. Antalet barn och ungdomar samt äldre ökar mer än antalet personer i arbetsför ålder. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som ska ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. Förväntad befolkningsförändring jmf 2016 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0-200 0 1-5 6-15 16-19 20-64 65-79 80-84 85-w Åldersklass 2020 2019 2018 2017 Ökning av antalet invånare i åldersgrupper 2017 2020 Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 0 654 700 710 730 740 1-5 3 384 3 480 3 550 3 620 3 690 6-15 6 345 6 560 6 770 6 940 7 080 16-18 1 838 1 830 1 840 1 890 1 970 19-44 17 721 18 140 18 240 18 400 18 580 45-54 7 198 7 260 7 320 7 350 7 290 55-64 6 558 6 590 6 620 6 680 6 790 65-79 8 201 8 330 8 460 8 600 8 710 80-84 1 598 1 630 1 660 1 710 1 730 14
Index Flerårsplan 2018-2020 med budget 2018 85-w 1 667 1 660 1 670 1 650 1 680 0-w 55 164 56 190 56 860 57 560 58 260 Tabell Antal invånare i olika åldersgrupper, prognos 2017-2020. Som underlag till resursfördelningen har beräkningar gjorts för att synliggöra de demografiska kostnader som uppstår på grund av den ökande befolkningen. I dagsläget sker beräkningar för verksamheterna förskola, grundskola/fritidshem, gymnasium samt äldreomsorg avseende särskilt boende och ordinärt boende och beloppen framgår av bilaga 1. Kostnaderna beräknas som ett genomsnittligt belopp per invånare i respektive åldersgrupp som förväntas erhålla service från nämnden. Det bör observeras att demografin kan påverka verksamheter härutöver. Långtidsprognos t.o.m. 2040 Prognoser på kommunnivå görs regelbundet för den närmaste 10-årsperioden. På delområdesnivå omfattar prognoserna vanligtvis den kommande 5-årsperioden. Denna längre framskrivning redovisar en bedömning av befolkningsutvecklingen de kommande 25 åren fram till 2040. Fokus har lagts på utvecklingen i de åldrar som är viktigast ur planeringssynpunkt, dvs. barn och ungdomar samt äldre. Prognososäkerheten ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Nedanstående långtidsframskrivning ska ses som en möjlig utveckling utifrån de förutsättningar som var kända vid prognostillfället i maj 2015. Ökningen av antalet asylsökande under senare delen av 2015 medför att den faktiska befolkningsutvecklingen i framför allt de yngre åldrarna på kort sikt troligtvis kommer vara högre än vad som framkommer i diagrammet. Det faktiska utfallet kan på lång sikt bli både högre och lägre men prognosen tydliggör ändå ett viktigt budskap: vi kan i framtiden förvänta oss en kraftig ökning av antalet äldre och vi kommer på sikt även att ha fler barn och unga. Barn och unga ökar kraftigast i början av prognosen medan de äldre ökar senare. Den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna. 2015 befann sig 56 % av Uddevallas befolkning i det som kan räknas till yrkes-verksamma åldrar, 20-64 år. 2040 förväntas 52 % tillhöra denna grupp. Antalet personer i åldern 20-64 år förväntas under prognosperioden öka med knappt 10 % jämfört med idag. 140 Prognosticerad befolkningsutveckling 130 120 110 0-19 år 20-64 år 65 år- 100 2014 2020 2025 2030 2035 2040 År Andelen som är 65 år och äldre ökar och befolkningens medelålder stiger. 2015 var 21 % av Uddevallas befolkning ålderspensionärer. Antalet pensionärer ökar stadigt under hela prognosperioden och andelen som är 65 år och äldre väntas ha ökat till ca 24 % vid prognosperiodens slut. Under prognosens senare del ser vi en kraftig ökning i åldersgrupperna 80-84 år respektive 85 år och äldre. Antalet ålderspensionärer förväntas öka med ca 35 % fram till 2040. I åldergruppen 80-84 år väntar vi en ökning om knappt 60 % medan vi bland de allra äldsta, 85 år och äldre, väntar en ökning på hela 70 %. 15
Index Index 180 Prognosticerad befolkningsutveckling i de äldre åldrarna 160 140 120 65-79 år 80-84 år 85 år-w 100 2014 2020 2025 2030 2035 2040 År Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svår att förutse och är beroende av flera faktorer. Med såväl ett positivt födelse- som flyttnetto antas även de yngre åldersgrupperna komma att öka. 2040 förväntas antalet barn och unga i åldern 0-19 år vara ca 25 % fler än idag. Störst ökning väntas inom grundskolan och gymnasiet, men även förskolan kommer att påverkas. Prognosticerad befolkningsutveckling i de yngre åldrarna 135 130 125 120 115 110 105 100 2014 2020 2025 2030 2035 2040 År 1-5 år 6-15 år 16-19 år Några av de förväntade förändringarna fram till 2040: Uddevallas befolkning bedöms öka med drygt 10 000 personer Antalet barn i förskoleåldrarna, 1-5 år, ökar med knappt 15 % Antalet barn i grundskoleåldrarna, 6-15 år, ökar med ca 30 % Antalet ungdomar i gymnasieåldern, 16-18 år, ökar med ca 30 % Antalet personer i åldern 19-64 år ökar med ca 10 % Antalet ålderspensionärer ökar med ca 35 % Åldersklassen 65-79 år ökar med drygt 20 % Åldersklassen 80-89 år ökar med drygt 60 % Åldersklassen 90 år och uppåt ökar med ca 80 % God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det ska finnas mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. 16 Kommunfullmäktiges styrkort visar övergripande mål och målsättningar fram till 2018 utifrån tre perspektiv, medborgare, medarbetare och ekonomi. God ekonomisk hushållning uppnås då en större andel av målsättningarna inom respektive perspektiv nås.
FINANSIELLA MÅL 2018-2020 En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna ska de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden 2015-2018. Målen har skrivits fram för år 2020 enligt samma principer. Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet * Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar *Mäts från 2015 utan kommunens upplåning som gjorts för bolag och stiftelser. Utgångspunkten är att soliditeten ska öka från senaste boksluts värde. Mål enligt strategisk plan 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag 98,0 98,0 98,0 97,4 97,4 97,4 Soliditet % 62,0 62,5 63,0 63,5 64,0 64,5 Investeringsnivå i % av skatteintäkter 7 7 7 8 8 8 Egenfinansiering av investeringar % 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enligt bifogad driftsredovisning Nedan följer de effekter som flerårsplanen får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Det kan konstateras att inget finansiellt mål uppnås för 2018-2020 och det är långt ifrån målen. Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. 17
Kostnader och intäkter Pris- och löneutveckling Arbetsmarknadsläget innebär en något lägre löneökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de kommande avtalsförhandlingarna. Reserven bygger på att arbetsgivaravgifterna är oförändrade. En något sänkt kommunalt finansierad löneökningstakt medan inflationen ökar. % 2018 2019 2020 Löneökningstakt 3,1 3,4 3,4 Löneökningstakt gällande plan 3,4 3,6 - Prisutveckling 1,9 2,0 2,0 Prisutveckling gällande plan 1,5 1,9 - Löneökningstakt i procent 2018-2020 Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): Mkr 2018 2019 2020 Lönereserv 134 218 306 Prisreserv (varor och tjänster) 13 27 42 Summa 147 245 348 Ändring jämfört med gällande plan +1 +3 - Pris- och lönereserv 2018-2020 Pensionskostnader Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden ska en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. Ambitionen i detta beslut anses vara genomförd i och med den avsättning som gjordes på 96 mkr i bokslutet för 2014. Resultatet av denna strategi har inneburit att utbetalningarna från ansvarsförbindelsen inte ökar särskilt mycket och ökningen i nedanstående tabell är föranledd av intjänandet av ny pension till de anställda. Osäkerheten i bedömningen av utfallet är stor på grund av den komplexa konstruktionen av pensionsförmåner för lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, vilken är en grupp som ökar i organisationen. Mkr 2016 2017 2018 2019 2020 Pensionskostnader (brutto) 182 184 192 199 205 Taxor och avgifter Förändring av taxor och avgifter från 2017 till 2018 ska vara begränsad och en höjning bör maximalt uppgå till kommunens kostnadsutveckling så som den redovisas i flerårsplanen 2018-2020. Kostnadsutvecklingen utgörs av en sammanvägning av indexen för löneökningstakt och prisutveckling som framgår i avsnittet Pris- och löneutveckling i flerårsplanen. Utifrån kommunens övergripande kostnadsstruktur med 2/3 personalkostnader och 1/3 övriga kostnader är det sammanvägda indexet för 2018 beräknat till 2,7 %. Förändringar av taxor och avgifter utöver 18
denna uppräkning ska särskilt redovisas och motiveras. Ovanstående gäller samtliga taxor och avgifter oavsett vilken nivå i organisationen som beslutar om ev. förändringar. Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen visar hur stor del av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning som används för verksamhetens nettokostnader och finansnetto. Målet i strategiska planen 2015-2018 är max 98,0 %, vilket innebär att resterande 2,0 % avser minsta nödvändiga överskott för bl.a. egenfinansiering av investeringar. Varje tiondels procentenhet motsvarar ca 3,3 mkr. I denna flerårsplan uppnås inte målet enligt i nivå med nuvarande strategiska plan för något av åren 2018-2020. % Bokslut 2016 Prognos 2017 2018 Plan 2019 2020 Nettokostnadsandel 95,5 97,6 99,3 98,1 98,2 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten behålls oförändrad från 2017 års nivå om 22,16 kronor. Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har som mest varit 85 öre och som minst 13 öre (2013). För 2017 uppgår den till 46 öre. Kommunal skattesats % 22,6 22,4 22,2 22 21,8 21,6 21,4 21,2 21 20,8 20,6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Skatteväxling 43 öre 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Uddevalla Västra Götaland Skattesatsens utveckling i jämförelse med Västra Götaland Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning beräknas öka under perioden med 17 % i förhållande till bokslut 2016. I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. Utvecklingen påverkas starkt av den ökade befolkningen. I intäkterna ingår de s.k. välfärdsmiljarderna som gått från riktade bidrag för den ökande flyktingströmmen till ett permanentat tillskott till kommunerna. mkr Bokslut Prognos Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Skatt, utjämning och bidrag 3 034 3 206 3 338 3 450 3 559 Förändring (%) - 5,7 4,1 3,4 3,2 19 Ackumulerad förändring (%) 100,0 105,7 110,0 113,7 117,3 Ändring jämfört med gällande plan (mkr) +14 +7 +22 +1 - Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag 2016-2020
Finansnetto Målet med kommunkoncernens finansverksamhet är att långsiktigt optimera kommunkoncernens finansnetto med beaktanda av risk och med en god intern kontroll. Finansnettot budgeteras till 8 mkr för 2018, vilket är 11 mkr lägre än bokslut 2016. I bokslut 2016 ingick återbäring från Kommuninvest på 4,7 mkr samt poster av engångskaraktär på 2,3 mkr vilket förklarar en stor del av minskningen. För 2019 beräknas finansnettot till -5 mkr och för 2020 till -19 mkr. De höga investeringsnivåerna, som inte kan finansieras med egna medel, ger en ökad låneskuld vilket medför högre finansiella kostnader. Investeringar Investeringsnivån är ett finansiellt mål som visar hur stor del som investeringarna utgör av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. Målet i strategiska planen 2015-2018 är max 7-8 %. Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Följande tabell visar att de nivåer som finns med flerårsplanen. Mkr Bokslut Prognos Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Investeringar skattefinansierad verksamhet 135 311 629 795 800 Investeringsnivån % 4,4 9,7 19 23 22 Investeringsnivån överstiger det finansiella målet för samtliga tre år i planeringsperioden. Kapitalkostnaderna för kommande investeringar är inte till fullo kompenserade i nämndernas kommunbidrag. Nämnderna kommer därför att tillföras ytterligare kommunbidrag när respektive investeringsobjekt är färdigställt, för de kapitalkostnader som inte kan klaras i befintligt kommunbidrag. En central post har avsatts för utökade kapitalkostnader. I investeringsplanen ingår flera stora objekt, bl.a. kan nämnas nya brandstationer i Uddevalla och Ljungskile, Källdalsskolan, flera nya förskolor, gruppbostäder LSS, nytt badhus samt åtgärder för översvämningsskydd. För detaljerad lista se Kommunens investeringar 2018-2020. Lokalförsörjningsplan och genomförandeplan Bägge dessa planer har beslutats och utgjort underlag för nämndernas investeringsbudget för 2018-2020. Ett särskilt uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden har lagts för att säkerställa att nämndens investeringsbudget är i enlighet med genomförandeplanen 2018-2020. Självfinansieringsgrad av investeringar Självfinansieringsgraden visar hur stor del av investeringarna som finansieras med egna pengar i form av avskrivningar och resultat. Målet i strategiska planen 2015-2018 är minst 75 %. % Bokslut 2016 Prognos 2017 2018 Plan 2019 2020 Självfinansieringsgrad 180 59 22 25 27 För att klara målet måste avskrivningar och resultat uppgå till 472 mkr för 2018. De budgeterade avskrivningarna uppgår till 115 mkr och resultatet till 22 mkr, vilket ger en egenfinansiering på 137 mkr. Resterande del måste lånefinansieras. Investeringsnivåerna 2018-2020 är betydligt större än tidigare vilket leder till att målet om egenfinansiering inte nås. 20
Soliditet Soliditeten visar hur stor del av kommunens totala tillgångar som är finansierade med egna medel. Målet i strategiska planen 2015-2018 är att solditeten ska öka. Soliditeten för 2018-2020 kommer istället att minska främst pga. högre investeringsnivåer. % Bokslut 2016 Prognos 2017 2018 Plan 2019 2020 Soliditet 68,6 66,1 55,7 47,5 41,9 Skulder och räntor Upplåning mkr Bokslut Prognos Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Total låneskuld 2 704 3 402 4 201 5 096 5 977 Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld 2 702 3 234 3 534 3 834 4 134 2 168 667 1 262 1 843 Som framgår av tabellen ökar låneskulden med drygt 3 200 mkr under perioden 2016-2020. Kommunens andel av detta är nära 1 800 mkr då investeringarna är omfattande under 2017-2020. Resterade avser bolagens upplåning som preliminärt antas öka med ca 300 mkr per år i planen. Externränta Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 2,0 % för 2018, 2,0 % för 2019 och 2,2 % för 2020. Det faktiska utfallet för 2016 blev 1,70 % och genomsnittsräntan för de senaste 12 månaderna uppgick till 1,69 %. Internränta För 2018 föreslås internräntan att oförändrat uppgå till 1,75%. Detta är i linje med kommunens genomsnittliga räntekostnad och även helt i enlighet med Sveriges kommuner och landstings rekommendation (SKL). SKL har bytt metod att beräkna internräntan. Tidigare har den långa statsobligationsräntan varit utgångspunkt för internräntan. Den nya metoden innebär att huvudkällan är Kommuninvests skulddatabas som bättre återspeglar den genomsnittliga upplåningskostnaden för hela kommunsektorn. Finansiell profil (KFI) Sammanställningen är baserad på Kommunforskning i Västsveriges (KFi) finansiella profil för Uddevalla för 2013-2015. Denna jämför hur Uddevalla ligger till i förhållande till Västra Götalands och Hallands 55 kommuner för åtta finansiella nyckeltal. Mätningen visas med en rankingplacering där 1 är det starkaste resultatet och 55 är det svagaste. Uddevalla har på totalen förbättrat sin placering 2015 med två steg jämfört med 2014, från plats 33 till 31 bland Västra Götalands och Hallands 55 kommuner. Årets mål enligt strategiska planen är minst plats 27, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet för 2015 är därmed inte uppnått. 21
Nyckeltal Plats Trend 2013 2014 2015 14-15 Resultat före extraordinära poster 20 26 22 Skattefinansieringsgrad av investeringar 41 31 26 Soliditet 38 38 38 Kassalikviditet 54 51 47 Finansiella nettotillgångar 25 25 23 Skattesats 38 40 44 Budgetföljsamhet 31 26 18 Resultat före extraordinära poster, snitt 3 år 22 24 26 Genomsnitt totalt 34 33 31 I sammanställningen framgår att Uddevalla förbättrat sig för fem nyckeltal, försämrat sig i två medan ett är oförändrat. De nyckeltal som förbättrats mest är Budgetföljsamhet och Skattefinansieringsgrad av investeringar. Det nyckeltal som försämrats mest är Skattesats. För fem av åtta nyckeltal är resultatet i närheten av medel för kommunerna men skattesats, soliditet och kassalikviditet är sämre. Skattesats och soliditet är två viktiga nyckeltal i sammanhanget som kräver långsiktiga åtgärder för att påtagligt förändras. Kassalikviditens resultat är en följd av kommunens strategi att inom hela kommunkoncernen kunna använda kassaflödet för att kunna ha en så låg likviditet som möjligt. Rankingplaceringen visar att Uddevalla ligger strax över genomsnittet i Västra Götaland och Halland. I den övergripande bilden hamnar Uddevalla i den grupp av kommuner som har ett Starkt resultat (genomsnitt 2013 2015) och Varken stark eller svag finansiell ställning (soliditet 2015 inkl. pensionskulden). KFi s sammanfattning är att Uddevalla redovisade en resultatnivå som kan betraktas som god ekonomisk hushållning men uppnått detta genom ökad skatt. Kommunen bör i framtiden försöka bibehålla nuvarande resultatnivå på grund av de utmaningar som kommer de kommande åren framåt genom befolkningsförändringar och behov av att finansiera ökade investeringar. Utmaning på längre sikt bortom planeringsperioden! Befolkningsutvecklingen föranleder att den stora utmaningen fram till 2040 är att klara de ökade kostnaderna både för en åldrande befolkning och ökningen i de yngre åldrarna. Det kommer att leda till en högre kostnadsutveckling för de demografiska förändringarna än vad som hittills varit fallet. En uppväxling har redan skett och det kommer att fortsätta framöver. Det ser ut att bli mycket svårt att möta detta med den normala tillväxten utan kräver förändringar i skatteuttag alternativt nya sätt att ge service som leder till lägre kostnadsutveckling, förmodligen en kombination av dem. Med de prognoser som nu kan göras utifrån de ökningar i skatteunderlaget som är troliga ger det kraftiga underskott med nuvarande skattesats och det kräver effektiviseringar alternativt skatteökning framåt. En utblick har gjorts fram till 2025 och säkerheten i prognoserna avtar förstås med tiden. Beräkningarna bygger på förslaget och för att ha möjlighet att fördela ut kompensation för de direkta demografiska ökade kostnaderna och ökade kapitalkostnader för investeringarna så utmynnar det i ett finansieringsbehov som 2020 uppgår till 143 mkr och 2025 till 241 mkr. Ytterligare demografiska kostnader, ökade investeringsnivåer och återställning av resultatnivå utöver detta kräver ytterligare ökning av antingen effektiviseringar eller ökad skatt. 22
23
Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2018 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet +- 22 Förändring av antalet anställda med 100 +- 43 Inflationsförändring med 1 %-enhet +- 6,8 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) +- 30 Förändrad kommunalskatt med 1 kr +- 115 Förändrad kommunalskatt med 10 öre +- 11 Förändrat nettokostnadsmål med 0,1% -enhet +- 3,3 Genomsnittlig ränta med 1%-enhet +- 4,0 Ändrad befolkning med 100 personer +- 5 * * exkl. effekter på kommunal service 24
RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET 25
DRIFTSBUDGET 26
NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET Belopp i miljoner kronor (mkr). KOMMUNFULLMÄKTIGE År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2017 9,8-2018 9,8-2019 9,8-2020 9,8 - Kommunbidragsförändring Kommunfullmäktiges kommunbidrag är oförändrat för kommande år. KOMMUNSTYRELSEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2017 232,5 15,3 2018-9,5 223,0 25,5 2019-14,5 218,0 15,6 2020-14,5 218,0 84,2 Kommunbidragsförändring Kommunstyrelsens kommunbidrag minskar med 9,5 mkr för 2018. 2019 minskar det med ytterligare 5 mkr då det tidigare tillskottet för arbetsmarknadsåtgärder upphör (se uppdrag nedan). Under 2017 fick kommunstyrelsen i uppdrag att använda 10 mkr för minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna. Tillskottet var en engångsinsats vilket gör att kommunbidraget minskar med 10 mkr för 2018-2020. Därutöver minskar kommunbidraget med 1,5 mkr för effektiviseringsvinster som förväntas uppstå. I investeringsutgifterna ingår nya brandstationer i Ljungskile och Uddevalla Uppdrag: Projekt Staden växer västerut tillförs ett kommunbidrag på 2 mkr och finansieras inom tilldelat kommunbidrag. Det tidigare tillskottet om 5 mkr till arbetsmarknadsåtgärder avseende i första hand ungdomar kvarstår även 2018. Tillskottet ska användas till åtgärder som bl.a. ska skapa fler sommarjobb som ska hjälpa ungdomar utan egna kontakter att få sin första arbetserfarenhet till stöd för framtida jobbsökanden Fullfölja utredningen om harmoniseringen av arbetskläder under 2018 Kommundirektören ges i uppdrag att leda arbetet med att tillsammans med förvaltningarna konkretisera de förslag till strukturella förändringar i organisation och arbetsmetoder som långsiktigt minskar kostnaderna. Arbetet skall ske tillsammans med nämndernas presidier. Målet är att leverera konkreta, genomförbara förslag successivt under 2017-2018 som kan beslutas av löpande av kommunfullmäktige och fördelas från centrala effektiviseringar till 27
respektive nämnd. En kontinuerlig dialog mellan nämnderna och KS är central i arbetet, en del av detta skapas genom bl.a. uppsiktspliktsmöten. 2018 års centrala effektiviseringar om 17 mkr skall fördelas under hösten 2017 och vara klart till nämndernas internbudget. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2017 1 308,9 159,0 2018 58,4 1 367,3 409,0 2019 78,5 1 387,4 473,0 2020 101,1 1 410,0 278,0 Kommunbidragsförändring Barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag ökar med 58,4 mkr för 2018, 78,5 mkr för 2019 och 101,1 mkr för 2020. Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal barn och elever i samtliga årskullar, vilket medför att behovet av förskola, fritids, grundskola F-9 och gymnasieskola ökar under hela planeringsperioden. Utvecklingen har centralt beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 21,4 mkr för 2018, 41,5 mkr 2019 och 64,1 mkr 2020. Beloppen ingår i ovanstående utökning av nämndens kommunbidrag. Därutöver tillförs nämnden 37 mkr i ökat kommunbidrag vilka fördelas genom nedanstående uppdrag: 5 mkr till vuxenutbildningen för att ge möjlighet att bibehålla nuvarande verksamhet då statsbidrag minskar 26 mkr tillförs i generell utökning till framförallt grundskolans verksamhet för att möjliggöra höjda kunskapsresultat. Därutöver avsätts 6 mkr för att bibehålla nuvarande lärartäthet vid kommande effektiviseringar. Vuxenutbildningens tidigare uppdrag att satsa på utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning kvarstår under 2018. Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. 28
SOCIALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2017 1 245,7 21,0 2018 36,4 1 282,1 29,0 2019 45,9 1 291,6 29,0 2020 55,1 1 300,8 18,0 Kommunbidragsförändring Socialnämndens kommunbidrag ökar med 36,4 mkr för 2018, 45,9 mkr för 2019 och 55,1 mkr för 2020. Den demografiska utvecklingen för äldreomsorgen innebär ett ökat antal personer i samtliga ålderskategorier 65 79 år ( yngre äldre ), 80 84 år ( äldre ) och 85 -- w år ( äldre äldre ). Det är framför allt kategorin yngre äldre som ökar de närmaste åren. Utvecklingen har centralt beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 8,4 mkr för 2018, 17,9 mkr 2019 och 27,1 mkr 2020. Beloppen ingår i ovanstående utökning av nämndens kommunbidrag. Därutöver tillförs socialnämnden 26 mkr i ökat kommunbidrag som kompensation för ökad volym i de verksamheter som inte ingår i demografianslaget ovan. Som exempel på verksamheter som inte ingår kan nämnas daglig verksamhet, personlig assistans samt individ- och familjeomsorg. Under 2018 beräknas byggnationen i kvarteret Sundberg att vara klart. Byggnationen kommer att innefatta både äldreboende och en grupp- och servicebostad. I nämndens kommunbidrag ingår kompensation för ökad verksamhetskostnad till följd av det nya boendet. Däremot ingår inte kompensation för ökad nettokostnad för hyran som kompenseras nämnden senare. Utanför socialnämndens kommunbidrag upptas 14 mkr som ställs till kommunstyrelsens förfogande att användas under året för tillfälligt tillskott till nämnden avseende kostnader för försörjningsstödet som överstiger 34 mkr. Om den totala kostnaden för försörjningsstödet överstiger 48 mkr finansieras dessa utanför nämndens kommunbidrag. Inget anslag är dock upptaget i denna del och belastar resultatet om det blir aktuellt. Uppdrag: 2 mkr tillförs nämnden för att kunna erbjuda arbetskläder till vård- och omsorgspersonal. Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. 29
SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2017 88,8 94,2 2018 1,0 89,8 130,8 2019 1,0 89,8 238,4 2020 1,0 89,8 207,5 Kommunbidragsförändring Samhällsbyggnadsnämndens kommunbidrag utökas med 1,0 mkr under planeringsperioden. På särskild rad i driftbudgeten, Kapitalisering Kungsgatan, Gula Villan, Bodele mm, upptas ett utrymme på 2 mkr för ökade kapitalkostnader avseende nämnda projekt. Detta utrymme tilldelas nämnden när investeringsprojekten är färdigställda. Uppdrag: Nämnden ska fortsätta arbetet med att planera för och genomföra översvämningsstrategin. Centrums utveckling kopplat till områdsplanen Nämnden ska också fortsatt effektivisera lokalförsörjningsprocessen från beredning till genomförande Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för övriga investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2017 136,5 26,4 2018 1,5 138,0 34,5 2019 1,5 138,0 39,0 2020 1,5 138,0 212,7 Kommunbidragsförändring Kultur och fritidsnämndens kommunbidrag ökar med 1,5 mkr under planeringsperioden. På särskild rad i driftbudgeten, Driftreserv för nytt badhus, upptas ett utrymme på ackumulerat 16 mkr för 2018 och 20 mkr för 2019 och framåt för att skapa ett ekonomiskt utrymme för drift- och kapitalkostnader för ett nytt badhus. Den bedömda slutliga kostnaden för drift- och kapitalkostnader uppgår till ca 20 mkr när anläggningen är klar. Under perioden 2018-2020 motsvaras inte detta utrymme av faktiska kostnader utan uppstår först den dag då badhuset tas i drift. 30
Uppdrag: Utökningen om 1,5 mkr ska användas till: utöka bemanningen för fritidsverksamheten på Tureborgs mötesplats under 2018 nytt bibliotek i Ljungskile fortsätta uppdraget om att utveckla området Gustavsberg/Landbadet/Bodele/ Skeppsviken med utökat friluftsliv och mötesplats Bodele Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. VALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2017 0,1 2018 1,5 1,6 2019 1,2 1,3 2020 0,1 Kommunbidragsförändring Nästa planerade val är 2018. EU-val kommer att ske 2019. 31
KOMMUNENS INVESTERINGAR 2018-2020 Belopp i mkr Total investering t.o.m 2017 2018 2019 2020 Efter 2020 KOMMUNSTYRELSEN Nyinvesteringar: Utvecklad modul i VUV-IT 0,1 0,1 Beslutstödssystem 3,8 2,6 1,2 E-arkiv 1,5 0,3 1,2 Uppgradering ny version av lönesystem 2,0 2,0 Åtgärder inom statens särskilda stadsmiljöavtal 1,5 1,5 IT-investeringar IT-avdelningen 11,2 4,3 3,5 3,4 Brandstation Ljungskile 16,0 4,0 12,0 Brandstation Uddevalla 150,0 1,0 1,0 10,0 80,0 58,0 Stadsutvecklingsinvesteringar? Reinvesteringar: Möbler och IT-teknik till tillväxtavdelningen 0,6 0,2 0,2 0,2 IT-investeringar IT-avdelningen 1,9 0,7 0,6 0,6 SUMMA 188,6 5,3 25,5 15,6 84,2 58,0 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Nyinvesteringar: Äsperöd förskola om- och tillbyggnad 36,0 1,0 10,0 25,0 Ny förskola norr (Dalaberg 1:1 alt. Hovhult vid Hsk)) 36,0 1,0 10,0 25,0 Nya Killingen 6 avd 35,0 10,0 25,0 Ny förskola Söder/Centrum 36,0 1,0 10,0 25,0 Ny förskola Kurveröd 45,0 10,0 35,0 Ny förskola Sundstrand 40,0 10,0 30,0 Tillbyggnad Hälle 1 12,0 9,0 3,0 Parken förskola om- och tillbyggnad 36,0 1,0 10,0 25,0 Bokenäs förskola 20,0 1,0 9,0 10,0 Blekets förskola nybyggnad 36,0 6,0 30,0 Ny förskola Hälle 2 36,0 1,0 10,0 25,0 Herrestad förskola ombyggnad 25,0 10,0 15,0 Dalabergs förskola nybyggnad 25,0 10,0 15,0 Moduler & övriga lokallösningar 5,0 5,0 Källdalsskolan inkl storlek+, sär och idrott (ej Kulfdel) 250,0 40,0 100,0 110,0 Sandersdal 20,0 3,0 10,0 7,0 Unneröd 20,0 3,0 10,0 7,0 Ramnerödskolan 150,0 10,0 70,0 70,0 Äsperöd skola ombyggnad 70,0 8,0 30,0 30,0 2,0 Ljungskileskolan om- och tillbyggnad 400,0 15,0 100,0 150,0 135,0 Centrum grundskola F-6 nybyggnad 250,0 1,0 14,0 235,0 Centrum grundskola 7-9 nybyggnad 250,0 1,0 14,0 235,0 Bokenäs skola ombyggnad 10,0 2,0 8,0 Brandlarm skolor/förskolor 3,0 1,0 1,0 1,0 Gymnasieskola ombyggnad transport 10,0 5,0 5,0 Reinvesteringar: Inventarier och IT verksamheter 60,0 20,0 20,0 20,0 20,0 20 per år SUMMA 1 916,0 133,0 409,0 473,0 278,0 643,0 SOCIALNÄMNDEN Nyinvesteringar: Äldreboende 30 lägenheter kv.sundberg "hyra" x Grupp- och servicebostad LSS kv. Sundberg "hyra" x Gruppbostad LSS, kv EOL "hyra" x Gruppbostad LSS 18,0 8,0 10,0 2021 och framåt- motsvarar 1 gruppbostad årligen 85,0 85,0 Utrustning och inventarier, nybyggnation 12,0 6,0 1,0 5,0 Infrastruktur digitalisering - Bra uppkoppling via fiber eller alternativ för personal och brukare 9,0 3,0 3,0 3,0 Reinvesteringar: Inventarier, (utbyte) i befintlig verksamhet 42,0 12,0 15,0 15,0 SUMMA 166,0 0,0 29,0 29,0 18,0 90,0 32
Belopp i mkr Total investering t.o.m 2017 2018 2019 2020 Efter 2020 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Finansieras inom ram: Planerat underhåll - fastigheter 120,0 40,0 40,0 40,0 Planerat underhåll - gator och vägar 21,0 7,0 7,0 7,0 Mindre investeringar för genomförande av handlingsplaner 29,8 10,0 10,0 9,8 Centrumutveckling 6,5 6,5 Investeringar pga nya samhällsbyggnadsprojekt 9,5 3,5 6,0 Övriga gatuprojekt 6,3 2,3 2,0 2,0 Serviceavd 1,5 0,5 0,5 0,5 Övrigt 4,8 1,2 1,2 1,2 1,2 Delsumma 199,4 0,0 71,0 66,7 60,5 1,2 Ej finansierade: Offentliga toaletter 0,5 0,5 Centrumutveckling 87,0 25,5 46,5 15,0 Investeringar pga nya samhällsbyggnadsprojekt 142,0 4,8 65,2 72,0 Övriga gatuprojekt 81,0 13,0 38,0 30,0 Fastighetsförvärv: strategiska och lokalförsörjning 30,0 10,0 10,0 10,0 Översvämningsskydd, åtgärder 381,0 2,0 6,0 12,0 20,0 341,0 Delsumma 721,5 2,0 59,8 171,7 147,0 341,0 Summa 920,9 2,0 130,8 238,4 207,5 342,2 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Nyinvesteringar: Framtidens bad * 400,0 2,0 8,0 15,0 175,0 200,0 Källdalsskolan, delfinansiering 50,0 3,0 7,0 10,0 30,0 Källdalsskolan, inventarier 2,7 2,7 Ljungskile bibliotek, flytt till ny lokal 2,5 2,5 Aktivitetspark 6,0 6,0 *Tillfälligt bad under byggnation av Framtiden bad Alt 1: En tillfällig inbyggnad av befintligt Landbad 15,0 6,0 9,0 Alt 2: Rimnershallen/vallen, lokal samt läktare (etapp 2 30,0 15,0 15,0 Alt 3: Extern byggnad 12,0 12,0 Reinvesteringar: Inventarier och maskiner 15,0 5,0 5,0 5,0 Summa alt 1 491,2 5,0 34,5 39,0 212,7 200,0 Summa alt 2 506,2 5,0 43,5 45,0 212,7 200,0 Summa alt 3 488,2 5,0 28,5 42,0 212,7 200,0 TOTALT (Summa alt 1 KULF) 3 683 145 629 795 800 1 333 33
Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att fastställa skattesatsen för år 2018 till 22,16 kronor, att fastställa budget för år 2018 med angivna kommunbidrag för kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder på totalt 3 142,9 mkr, att fastställa flerårsplan för åren 2019 2020 inkl. preliminära kommunbidrag på totalt 3 103,9 mkr respektive 3 107,2 mkr, att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en preliminär låneram på 4 201 mkr för kommunen, kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund för år 2018, att de finansiella målen för år 2018 fastställs i enlighet med kommunfullmäktiges styrkort samt att målen för 2019-2020 fastställs genom framskrivning av kommunfullmäktiges gällande styrkort för 2015-2018, att uppdra till kommunstyrelsen att inom ramen för avsatta medel i pris- och lönereserven besluta om kompensation till nämndernas kommunbidrag för pris- och löneökningar samt eventuella mindre justeringar av kommunbidragen i övrigt, att uppdra till kommunstyrelse och nämnder att genomföra de satsningar och uppdrag som redovisas, att uppdra till kommunstyrelsen att fördela de kommungemensamma effektiviseringarna efterhand som de uppstår hos nämnderna, att fastställa internräntan för år 2018 till oförändrat 1,75 %, att nämnderna ska besluta om sina verksamhetsplaner inkl. internbudget för år 2018 senast under november månad 2017, att godkänna investeringssammanställningen om 629 mkr för 2018, 795 mkr för 2019 samt 800 mkr för 2020, att samtliga ej tidigare godkända investeringar över 10 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen innan igångsättning får ske i enlighet med ekonomistyrprinciperna. att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden tillse att investeringsbudgeten för nämnden är i enlighet med genomförandeplanen 2018-2020 att samtliga externa hyreskontrakt med en årskostnad på minst 1 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen genom aktualisering från finansieringsansvarig nämnd innan beställning lämnas till samhällsbyggnadsnämnden, att finansieringsansvarig nämnd ska till respektive ärende om externa hyreskontrakt redovisa hur nämnden avser att finansiera den åtföljande årskostnaden för hyreskontraktet, att uppdra nämnderna att söka och använda de riktade statsbidragen som finns tillgängliga. 34
Bilaga 1 Beräkning demografi BERÄKNING DEMOGRAFI 2018-2025 Beräkningsfaktorer Förskola Grundskola Gymnasie ÄO Ordinärt boende ÄO Särskilt boende 1-5 år 6-15 år 16-18 år 65-79 år 80-84 år 85-- 65-79 år 80-84 år 85-- A-pris tkr 144,0 106,9 119,5 290,1 290,1 290,1 898,7 898,7 898,7 Kompensationsnivå 75% 63% 62% 67% 67% 67% 63% 63% 63% Efterfrågenivå 85% 100% 95% 8% 20% 18% 4% 12% 14% Befolkningsförändring utifrån senaste prognos (juni 2016) 1-5 6-15 16-18 65-79 80-84 85+ 2017 föreg prognos 3 475 6 530 1 835 8 310 1 645 1 695 2017 3 480 6 560 1 835 8 330 1 635 1 660 2018 75 205 10 135 25 5 2019 60 170 45 135 50-10 2020 75 145 85 110 20 25 2021 85 150 45 145 10 25 2022 55 140 35 65 75 25 2023 40 100 65 30 85 30 2024 35 140 50 20 95 25 2025 30 130 35-30 130 40 3 935 7 740 2 205 8 940 2 125 1 825 Demografipeng, tkr per år 1-5 6-15 16-18 Sa BUN 65-79 80-84 85+ Sa SOC Totalt 2018 6 885 13 806 704 21 395 5 153 2 710 572 8 436 29 831 2019 5 508 11 449 3 168 20 125 5 153 5 421-1 144 9 430 29 555 2020 6 885 9 765 5 985 22 635 4 199 2 168 2 861 9 228 31 863 2021 7 803 10 102 3 168 21 073 5 535 1 084 2 861 9 480 30 553 2022 5 049 9 428 2 464 16 942 2 481 8 131 2 861 13 473 30 415 2023 3 672 6 735 4 577 14 983 1 145 9 215 3 433 13 793 28 777 2024 3 213 9 428 3 520 16 162 763 10 300 2 861 13 924 30 086 2025 2 754 8 755 2 464 13 973-1 145 14 094 4 577 17 526 31 499 Demografipeng, tkr ackumulerat 1-5 6-15 16-18 Sa BUN 65-79 80-84 85+ Sa SOC Totalt 2018 6 885 13 806 704 21 395 5 153 2 710 572 8 436 29 831 2019 12 393 25 255 3 873 41 520 10 307 8 131-572 17 866 59 386 2020 19 278 35 020 9 857 64 155 14 506 10 300 2 288 27 094 91 249 2021 27 081 45 122 13 026 85 228 20 041 11 384 5 149 36 574 121 802 2022 32 130 54 550 15 490 102 170 22 522 19 515 8 010 50 047 152 217 2023 35 802 61 285 20 067 117 153 23 667 28 731 11 442 63 840 180 994 2024 39 015 70 713 23 587 133 315 24 431 39 030 14 303 77 764 211 079 2025 41 769 79 468 26 052 147 289 23 286 53 124 18 880 95 290 242 579
Bilaga 2 Genomförandeplanens objekt 36