Resursbehovsutveckling

Transkript

1 FS 213: FOKUS: STATISTIK Resursbehovsutveckling Utvecklingen av resursbehoven redovisas för fyra verksamhetsområden: barnomsorg, grundskola, gymnasium samt äldreomsorg. Samtliga verksamheters resursbehov ökar under perioden på grund av den demografiska utvecklingen. Grundskolan har i dagsläget de högsta kostnaderna och förväntas också ha den största ökningen av resursbehovet under perioden, +19 procent. Totalt sett förväntas resursbehovet inom de fyra verksamhetsområdena öka med 48 mnkr fram till år 222. Äldreomsorgen kommer på sikt, efter år 22, få kraftigt ökat resursbehov på grund av att antalet resurskrävande äldre kommer att öka

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Verksamheter i beräkningarna... 3 Metod... 3 Befolkningsutveckling... 4 Resursbehov per verksamhet... 8 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Ekonomi- och styrningskontoret (ESK) Text och diagram: Charlotte Lundberg, ekonomi- och styrningskontoret, Norrköpings kommun, planeringochstatistik@norrkoping.se Tidigare publikationer i serien Fokus Statistik: Sammanställning av socioekonomiska variabler för Norrköpings valdistrikt (daterad ) Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt (daterad ) Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping (daterad ) Uppföljning av Easyresearch (daterad ) Kommunalskatten 212 (daterad ) Framtida utbildning och arbetsmarknad (daterad ) Fritidshusområden 21 (daterad ) Tätorter 21 (daterad ) Totalprognos 212 (daterad ) Arbetspendling 21 (daterad ) Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 211 (daterad ) Kommunalskatterna 213 (daterad ) Resursbehovsutveckling (FS 213:1, daterad ) Arbetskraftsflöden 211 (FS 213:2, daterad ) Befolkningsprognos 213 (FS 213:3, daterad ) Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 212 (FS 213:4, daterad ) Befolkningsförändring 1:a halvåret 213 (FS 213:5, daterad ) Länk till publikationerna på hemsidan: 2

3 Inledning Den demografiska utvecklingen, påverkar kommunens kostnader för vissa verksamheter. För några verksamheter är sambandet mycket tydligt, där en ökning av folkmängden i en åldersgrupp ger en direkt ökning av resursbehovet. Inom andra verksamheter är inte kopplingen lika tydlig. Genom att använda verksamheternas kostnader idag, tillsammans med den prognostiserad demografiska utvecklingen gånger ett snittpris per person i viss ålder, kan vi få en bild över de framtida resursbehoven i olika verksamheter. Syftet med rapporten är att ge en förståelse för den demografiska utvecklingens inverkan på framtida resursbehov. Modellen och resultatet redovisades på kommunens budgetdagar den 2 september 213. Verksamheter i beräkningarna Vi har valt verksamheter vars kostnadsutveckling har ett starkt samband med befolkningsutvecklingen. Nedan visas en lista på verksamheterna samt de ingående åldrar som till stor del finns inom respektive verksamhet. Barnomsorg Förskola Fritidshem Grundskola Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Gymnasium Äldreomsorg 1-5 år 6-9 år 6 år 7-9 år 1-12 år år år 65 år och över Metod För Norrköping görs varje år en befolkningsprognos som prognostiserar den demografiska utveckningen i Norrköping de kommande fem åren samt ger en utblick över ytterligare fem år. Totalt innehåller prognosen alltså uppgifter för tio år framåt i tiden. Befolkningsprognosen bygger på antaganden om fruktsamhetstal, dödlighet och flyttningar. Med hjälp av uppgifter från befolkningsprognosen beräknas volymskattningar vilka motsvarar de volymer som förväntas finnas inom olika verksamheter. I volymskattningarna finns antaganden om bland annat aktuella åldersgrupper och nyttjandegrad. Exempel på volymskattningar kan vara antalet elever i förskola som baseras på totalt antal barn enligt befolkningsprognosen och antagande om andel som kommer att finns i förskolan. 3

4 Ett annat exempel är en årskurs i grundskolan där det under ett kalenderår går två olika årskullar. Exempelvis i en förskoleklass går sex-åringar i skolan under höstterminen, medan det under vårterminen samma år är de som blir sju år under året som går i förskoleklass. När volymerna är beräknade multipliceras dessa med en prislapp för de olika verksamheterna. Prislapparna motsvarar det nuvarande kostnadsläget för verksamheterna. Om prislapparna förändras kommer givetvis den framtida kostnaden att förändras. Modellbeskrivning av resursbehovsutveckling Befolkningsprognos (prognosår ) Antagande: - Fruktsamhetstal - Dödlighet - Flyttningar Volymskattning aktuell verksamhet Befolkningsmängd i aktuell åldersgrupp Nyttjandegrad Övriga antaganden Kostnader Prislappar per person i olika verksamheter. Nuvarande kostnadsläge enligt RS 212 Resursbehovsutveckling per verksamhet Not: RS=Räkenskapssammandraget Som modellskissen ovan visar, så hämtas dagens kostnadsläge främst från räkenskapssammandraget. Kontakter har tagits med sakkunniga på respektive verksamhet. Vi vet att kostnaden per person i olika verksamheter inte är konstant över tid. De kan komma att förändras under kommande år på grund av nya lagar, ändrade preferenser, effektivisering, politiska beslut med mera. Men kommande förändringar är svåra att förutse. Modellen beskriver alltså framtida kostnader utifrån dagens servicenivå. Befolkningsutveckling Nedan visas befolkningsutvecklingen i Norrköping under perioden för olika åldersgrupper. Uppgifterna fram till 212 avser den faktiska befolkningen 4

5 enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Perioden från 213 till 217 visar den prognostiserade utvecklingen och är en utblick, båda framtagna av ekonomi- och styrningskontoret (ESK). För barnomsorgen ser vi att antalet barn är i en uppåtgående trend. Barn i åldern 1-5 år har ökat stadigt sedan 23 och förväntas fortsätta öka under prognostiden. Även barn i åldern 6-9 år ökar stadigt under hela prognosperioden Befolkningsutveckling år samt prognos år , utblick år Barnomsorg (förskola och fritidshem) Antal år 6-9 år Källa: SCB ,ESK Även antal barn som finns i förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 förväntas öka under de kommande tio åren. Barn i åldern 7-9 år ökar fram till år 217 för att sedan plana ut något innan antalet ökar igen år 221. För åldrarna 1-12 år samt år är kurvorna liknande fast förskjutna framåt i tiden Befolkningsutveckling år samt prognos år , utblick år Grundskola (förskoleklass och årskurs 1-9) Antal De tre kurvorna visar hur de olika årskullarna förflyttar sig mellan de tre stadierna i skolan. Det stora antal som år 1998 fanns i åldersgruppen 7-9 år befann sig år 24 i åldersgruppen år. 6 år 7-9 år 1-12 år år Källa: SCB , ESK

6 Antalet gymnasieungdomar har minskat under några år och kommer att fortsätta minska i antal fram till år 215 till ungefär 4 35 ungdomar. Därefter ökar åldersgruppen igen fram till 222 då de förväntas vara 5 personer, cirka 2 fler än dagens nivå. Befolkningsutveckling år samt prognos år , utblick år Gymnasium Antal år Källa: SCB , ESK Den äldre befolkningen i Norrköping kommer att fortsätta öka under perioden Antalet personer som är 65 år och äldre har ökat sedan mitten av 2-talet. Befolkningsutveckling år samt prognos år , utblick år Äldreomsorg Antal år och äldre Källa: SCB , ESK De kommunala kostnaderna för äldreomsorgen är högre ju äldre man är. Diagrammet på nästa sida visar därför de som är 65 år och äldre uppdelat i femårsklasser för att visa inom vilka åldersgrupper ökningen förväntas ske. 6

7 Diagrammet nedan visar att Norrköping år 213 kommer att ha nått toppen för åldersgruppen år och antalet kommer därefter att börja avta. Det är antalet personer i ålder 7-74 år som kommer att öka kraftigt i början av prognosperioden. Under andra halvan av prognosperioden kommer dessa personer övergå till åldersgruppen år som ökar kraftigt. Befolkningsutveckling år samt prognos år , utblick år Äldreomsorg Antal år 7-74 år år 8-84 år år 9 år och äldre Källa: SCB , ESK I åldern 8-84 år ökar folkmängden något, men först i slutet av perioden. 7

8 Resursbehov per verksamhet Efter att ha beräknat volymer baserade på befolkningsprognosen, används kostnader per person för att beräkna kommande resursbehov. Som tidigare nämnts är det verksamheterna barnomsorg, grundskola, gymnasium och äldreomsorg som redovisas i modellen. I diagrammet nedan visas resursbehovsutvecklingen för perioden 212 till 223. Resursbehov per verksamhet år tkr Barnomsorg Grundskola Gymnasium Äldreomsorg 4 2 Källa: Räkenskapssammandraget (RS)212, ESK Grundskolan och äldreomsorgen är de två verksamheter som för närvarande har de högsta kostnaderna (enligt RS). Lägst kostnad har gymnasiet. Diagrammet visar också att samtliga verksamheter ökar sitt resursbehov under perioden på grund av den demografiska utvecklingen. En indexering av utvecklingen där år 212 motsvarar 1 visar att grundskolan är den verksamhet som har den högsta utvecklingen under perioden och resursbehovet för grundskolan förväntas öka med 19 procent. Barnomsorgen och äldreomsorgen förväntas ha samma procentuella ökning under perioden Dock förväntas barnomsorgen ha sin ökning de första fem åren för att sedan ligga relativt still medan äldreomsorgen har en kraftigare ökning de sista fem åren av perioden. Resursbehovet för gymnasiet förväntas minska under de första åren, för att sedan öka fram till år 222 och då vara något högre än nuvarande nivå. 8

9 Kostnadsindex per verksamhet år Index (212=1) Barnomsorg Grundskola Gymnasium Äldreomsorg Källa: ESK Nedan visas två diagram över förändringen i resursbehov från år 212 till år 222 för de fyra verksamheterna. Total kostnad enligt RS 212 samt beräknat resursbehov 222 tkr % +19% Äldreomsorg Grundskola inkl f- klass +13% Barnomsorg (förskola o fritidshem) +2% Gymnasium RS 212 Resursbehov 222 Källa: Räkenskapssammandraget (RS) 212, ESK Totalt för alla fyra verksamhetsområden förväntas resursbehovet öka med 48 miljoner kronor fram till år 222 på grund av den demografiska utvecklingen och beräknat med snittpriser för år

10 Förändring i resursbehovet mellan år 212 och 222 tkr Äldreomsorg Grundskola inkl f- klass Barnomsorg (förskola o fritidshem) Gymnasium Källa: Räkenskapssammandraget (RS) 212,ESK 222 Mer om äldreomsorgen Enligt ovanstående beräkningar kommer resursbehovet inom äldreomsorgen att öka med 13 procent till 222 och ökningen sker främst under den senare delen av perioden. Volymökningen inom åldersgruppen 65 år och äldre är högre, nämligen +16 procent. Det vill säga volymerna stiger mer än kostnaderna och förklaringen till detta är att det är främst de lägre åldrarna i gruppen som ökar i antal. Den ackumulerade förändringen av antalet äldre ligger nästan uteslutande i åldersgruppen år medan ökningen i åldersgruppen 85 år och äldre är liten, +3 8 respektive +9. De kommunala kostnaderna för personer mellan åringar är avsevärt mycket lägre än kostnaden för personer över 84 år, vilket gör att kostnadsökningen inte blir lika kraftig som volymökningen. Tittar man däremot på en längre tidsperiod, visar en beräkning av befolkningsutvecklingen till och med år 25 att det kommer att bli en ökning av antalet personer över 84 år. Diagrammen på nästa sida visar resultatet av en beräkning av folkmängden till och med år 25 för antalet personer 65 år och äldre. Första diagrammet visar förändringen av antalet personer i två åldersgrupper, medan diagram nummer två visar utvecklingen av volymen samt resursbehovet för de 65 år och äldre. 1

11 Ackumulerad befolkningsförändring år , enligt prognos och utblick till 222 och en förlängd utblick till år 25 Antal år 85 år och äldre Källa: ESK Under perioden beräknas antalet i åldern år fortsätta öka med 6 personer. Antalet personer över 84 år beräknas öka med 4 under åren , vilket kommer att påverka kostnadsutvecklingen kraftigt fram till år 25. Se diagram nedan. Volym- och kostnadsutveckling år , enligt prognos och utblick till 222 och förlängd utblick till år 25 Index 22 Volymindex Kostnadsindex Källa: ESK Från och med år 225 kommer kostnaderna stiga mer än volymerna inom äldreomsorgen. 11

12 Norrköpings kommun. För dig. För alla. För det goda livet. I Norrköpings kommun har alla rätt till jämlikhet, delaktighet och del av välfärden. Vår vision handlar om det goda livet, och uppdraget är att skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare och verksamheter i vårt område. Vår framtid ser ljus ut. Vår befolkning växer, och vi har en potential som bara begränsas av oss själva. Vi brukar säga att kraften kommer ur kreativitet och våra 9 medarbetare. Genom att planera och driva en ständig utveckling av miljöer, boende, näringlivsklimat och service till medborgarna skapar vi förutsättningar för ett nytt, spännande Norrköping. En kreativ mötesplats för människor och möjligheter. Ekonomi- och styrningskontoret Adress: Rådhuset, Norrköping Tel: E-post: ekosty@norrkoping.se