Månadsrapport juni 2013

Månadsrapport juni 2013 Förvaltning: Habilitering & Hjälpmedel 1. Sammanfattning Medborgare och nyckeltal för tillgänglighet Tillgängligheten är excellent enligt regionens mått och når 83 % för den samlade verksamheten (barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering och syn-, hörsel- och dövverksamhet). För barn och unga med autismspektrum tillstånd samt ADHD är nivån excellent med 95 % för väntande inom 30 dagar. Inom hjälpmedelsverksamheten är utfallet godkänt med 76 %. För hörselrehabiliteringar är tillgängligheten 100 %. Tolkverksamheten tillgodoser brukarnas behov av tolk till 98,5 %. Verksamhet och nyckeltal för produktion och produktivitet Både produktionen och produktiviteten har ökat inom den samlade verksamheten (barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering och syn-, hörsel- och dövverksamhet) efter juni. Produktionen har ökat med 1,2 % och produktiviteten i form av vårdkontakter per använd resurs med 3 %. Inom hjälpmedelsverksamheten redovisas produktionen på ett nytt sätt från och med 2013. För hjälpmedel redovisas produktionstid och förskrivningar per använd resurs. Under januari-juni 2013 har förskrivningarna och produktionstiden per resurs ökat pga. ett ökat inflöde av brukare. Inom tolkverksamheten har produktionen av vardagstolkning ökat med 6 %. Medarbetare och nyckeltal för personalstatistik De använda resurserna har minskat efter maj jämfört med 2012 och är även lägre än budgeterat. Resursanvändningen är 16 resurser lägre än i fjol vilket motsvarar 1 %. Resurserna bedöms för närvarande följa budgeterade 583 resurser. Sjukfrånvaron ökade från 2011 till 2012 och har fortsatt öka efter maj. Ökningen är 1,7 dagar per medarbetare eller 23,9 %. Både korttidssjukskrivningar och långtidssjukskrivningar har ökat. Ekonomi Årsprognosen är en positiv avvikelse med 0,8 Mkr. Denna avvikelse förklaras av kostnader för hörselrehabiliteringar. Förvaltningens ekonomi redovisas i två delar där hörselrehabiliteringar skiljs från kärnverksamhet. För kärnverksamheten är prognosen att budgeten följs. Periodens resultat är -3,2 Mkr. Korrigeras resultatet för periodiseringseffekten på regionbidraget är resultatet +2,6 Mkr. Motsvarande resultat 2012 var +14,6 Mkr respektive +26,2 Mkr. Kostnadsutvecklingen inom förvaltningen påverkas framför allt av hörselrehabiliteringar. Produktionen av hörselrehabiliteringar har ökat med 16 % eller 668 processer jämfört med juni i fjol men produktionen bedöms för närvarande rymmas inom de budgeterade 10 500 hörselrehabiliteringarna. Sidan 1 av 15

Den främsta kostnadsökningen 2013 inom habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen berör hyror och media. Kostnaderna ökar bland annat på grund av en ny hyresmodell. Ökningen från budget 2012 till budget 2013 uppgår för närvarande till 8,8 Mkr eller 19 %. Handlingsplan och rationaliseringar och åtgärder 2013 Sedan 2010 har Habilitering & Hjälpmedel ett utökat uppdrag som innebär att habiliteringsansvar tagits över från Skånes kommuner. I regionbidraget 2013 ingår 7 Mkr som en del av detta uppdrag vilket motsvaras av ett planerat rekryteringsbehov om 14 personalresurser. Pga. kostnadsökningar 2013 består rationaliserings- och effektiviseringsarbetet 2013 av att begränsa det planerade rekryteringsbehovet till högst 7 resurser. Förvaltningen kommer att göra detta genom att fortsätta vara återhållsam med rekryteringar och öka produktiviteten bland befintliga personalresurser. 2. Verksamhetsförändringar Habilitering & Hjälpmedel berörs av det initiativ till ny administrativ organisation av sjukvården som presenterats 2013 men under 2013 finns inga andra verksamhetsförändringar planerade. 2011 övergick Skånes Taltidning till förvaltningens verksamhet. Förvaltningen har sedan 2010 ett utökat habiliteringsansvar i förhållande till kommunerna i Skåne Län. Den 2 mars 2010 beslutade regionfullmäktige om samverkansöverenskommelse med Kommunförbundet Skåne som innebär en utvidgning av förvaltningens ansvar för habilitering från och med den 1 september 2010. Detta innebär att vuxenhabiliteringens brukarunderlag ökar med 50 %. Fullmäktige har tillfört 15,3 Mkr till förvaltningens budget. Förändringen beräknas kosta ytterligare 7 Mkr per år, dvs. sammanlagt 22,3 Mkr. Arbetet med denna förändring pågår med bland annat kontakter med Skånes kommuner och rekryteringar av medarbetare. En större förändring av organisationen gjordes 2008 inom hörselrehabilitering då verksamheten i Region Skånes regi gick över till att bedrivas av fristående auktoriserade audionommottagningar. Från och med 2011 infördes också en valfrihetsmodell, Rekvisition hörapparat, inom hörselrehabilitering. 3. Verksamhetsperspektivet 3.5 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Tillgängligheten till habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten når excellent nivå med 83 % för den samlade verksamheten (barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering och syn-, hörsel- och dövverksamhet). För barn och unga med autismspektrum tillstånd samt ADHD är nivån excellent med 95 % för väntande inom 30 dagar. Inom hjälpmedelsverksamheten är utfallet godkänt med 76 %. Utfallet för hörselrehabiliteringar är 100 % vilket också gett tilldelning från den så kallade kömiljarden 2009-2012. Tolkverksamheten tillgodoser brukarnas behov av tolk till 98,5 %. 3.6 Hälso- och sjukvård och tandvård i rimlig tid Tillgängligheten inom vårdgarantin bedöms 2012 utifrån kravet på att garantera vård inom 60 dagar. Inom Region Skåne följs tillgängligheten med ett mått där andelen väntande inom 60 dagar ska överstiga 80 % av det totala antalet väntande för excellent måluppfyllelse respektive 70 % för Sidan 2 av 15

godkänd nivå. För barn och ungdomar med autismspektrum diagnoser samt ADHD är kravet från och med 2012 däremot att garantera vård inom 30 dagar. Tillgänglighet barn- och ungdoms- samt vuxenhabilitering och syn-, hörsel- och dövverksamhet Tillgängligheten till habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten når excellent nivå med 83 % för väntande inom 60 dagar inom den samlade verksamheten (barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering och syn-, hörsel- och dövverksamhet). Tillgängligheten påverkas bland annat av inflödet av brukare och svårigheter med att rekrytera vissa av förvaltningens yrkesgrupper. Inom till exempel hörselverksamheten har antalet brukare och vårdåtaganden ökat under senare år. Verksamheten har också fått utökade uppdrag inom tinnitusoch hörselrehabilitering. Denna ökning sker i kombination med svårigheter att rekrytera framför allt audionomer och hörselpedagoger. Rekryteringssvårigheterna och ökningen i antal brukare och vårdåtaganden kan komma att påverka tillgängligheten framöver. Verksamhet och tillgänglighet Totalt antal Andel inom Väntande längre 2013-06-30 väntande 60 dagar Än 60 dagar Habilitering & Hjälpmedel 606 83% 102 Barn- och ungdomshabiliteringen 32 97% 1 Vuxenhabiliteringen 79 86% 11 Syn-, hörsel- och dövverksamheten 495 82% 90 För barn och unga med autismspektrum tillstånd samt ADHD är nivån excellent med 95 % för väntande inom 30 dagar. Tillgängligheten till denna del av verksamheten gav tilldelning från den så kallade kömiljarden 2012. Verksamhet och tillgänglighet Totalt antal Andel inom Väntande längre 2013-06-30 väntande 30 dagar än 30 dagar Barn och unga med autismspektrum tillstånd och ADHD 38 95% 2 Tillgänglighet hjälpmedelsverksamheten Inom hjälpmedelsverksamheten är utfallet godkänt med 76 % för brukare som väntar på utprovning och/eller uppföljning av hjälpmedel. Verksamhet och tillgänglighet Totalt antal Andel inom Väntande längre 2013-06-30 väntande 60 dagar än 60 dagar Hjälpmedel 272 76% 65 Tillgänglighet tolkverksamheten Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3 men åtar sig även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Redovisning av tillgänglighet baserar sig på samtliga tolkuppdrag som Tolkcentralen åtagit sig. Tolkverksamheten har brustit i att kunna tillgodose behovet av tolk i 1,5 % av fallen. 2012 var bristen 5 %. För 2013 är prognosen att bristen stannar på 3 %. Tolkverksamheten redovisas mer utförligt i bilaga. Tillgänglighet hörselrehabiliteringar För hörselrehabiliteringar, som utförs av de auktoriserade audionommottagningarna, är utfallet 100 % eftersom det inte finns brukare som väntat sextio dagar eller fler på bedömning. Tillgängligheten Sidan 3 av 15

till hörselrehabilitering har förbättrats under senare år. Denna utveckling har gett tilldelning från den så kallade kömiljarden under 2009-212. Kömiljarden Hörselrehabiliteringar, utförda av de auktoriserade audionommottagningarna, följs inom Region Skånes uppföljning för kömiljarden. Utfallet är 100 % och tillgängligheten till hörselrehabilitering har förbättrats under senare år. Denna utveckling har gett tilldelning från kömiljarden 2009-2012. För barn och ungdomar med autismspektrum tillstånd samt ADHD är kravet fr.o.m. 2012 att garantera vård inom 30 dagar. Denna verksamhetsdel följs tillsammans med delar av barn- och ungdomspsykiatrin. Nivån är excellent med 90 % för väntande inom 30 dagar. Tillgängligheten till denna del av verksamheten gav tilldelning från den så kallade kömiljarden 2012. För 2013 finns inga besked angående tilldelning från den så kallade kömiljarden. 4 Medarbetarperspektivet 4.1 Sammanfattning De använda resurserna har minskat efter april jämfört med 2012 och är även läge än budgeterat. Resursanvändningen är 16 resurser lägre än i fjol vilket motsvarar 1 %. Resurserna bedöms för närvarande följa budgeterade 583 resurser. Sjukfrånvaron ökade från 2011 till 2012 och har fortsatt öka efter maj. Ökningen är 1,7 kalenderdagar per medarbetare eller 23,9 %. Både korttidssjukskrivningar och långtidssjukskrivningar har ökat och främst beror förändringen på ett mindre antal medarbetare som är långtidssjukskrivna. 4.2 Mål inom medarbetarperspektivet 4.2.2 Använda resurser ska inte vara högre än budget De använda resurserna har minskat efter april jämfört med 2012 och är även läge än budgeterat. Resursanvändningen är 16 resurser lägre än i fjol vilket motsvarar 1,1 %. Resurserna bedöms för närvarande följa budgeterade 583 resurser. Koncernens avstämningsmånad för personalstatistik är maj, dvs. en månad tidigare än uppföljningsmånaden, eftersom eftersläpning förekommer för bland annat sjukfrånvaro och övertid. Därför redovisas budgetuppföljningen för resursanvändning med maj som utgångspunkt. Preliminärt har inte bilden av utvecklingen förändrats under juni. Anställda År 2013 Förändring År 2012 Januari 795-21 -2,6% 816 Februari 797-17 -2,1% 814 Mars 792-21 -2,6% 813 April 790-24 -3,0% 813 Maj 788-23 -2,8% 811 Snitt 792-21 -2,6% 813 Sidan 4 av 15

Heltidsanställda År 2013 Förändring År 2012 Januari 751,9-7 -0,9% 758,9 Februari 752,3-5 -0,7% 757,2 Mars 749,2-7,9-1,0% 757 April 745,9-11,1-1,5% 757 Maj 745,1-13,8-1,8% 758,9 Snitt 748,88-8,6-1,1% 757,5 Använda resurser År 2013 Förändring År 2012 Januari 590,4-6,7-0,9% 598 Februari 600,7-16,8-0,7% 618,7 Mars 606,5-18,7-1,0% 626,4 April 619,5-5,8-1,5% 625,1 Maj 606,7-19,8-1,8% 626,5 Snitt 603,2-15,7-1,1% 618,9 Frånvaro År 2013 Förändring År 2012 Januari 163,7 2,1 1,3% 161,6 Februari 156,5 14,6 10,3% 141,8 Mars 146,9 11,9 8,8% 134,9 April 133,8-1,6-1,1% 135,6 Maj 143,9 10,1 7,5% 133,8 Snitt 148,9 6,8 4,7% 143,5 Mängden använda resurser i förhållande till budget framgår av nedanstående tabell och på helårsnivå förväntas för närvarande resursanvändningen följa budgeterade 583 resurser. Använda resurser Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Budget 130531 130531 130531 2013 2013 2013 603,2 12,0 615,2 582,5 0,0 582,5 Bilden nedan visar resursanvändningen per månad för utfall och budget 2013 samt utfall 2012. Av bilden framgår att resursanvändningen varit lägre än i fjol samt marginellt lägre än budgeterat. Sidan 5 av 15

4.2.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökade från 2011 till 2012 och har fortsatt öka efter maj. Ökningen är 1,7 kalenderdagar per medarbetare eller 23,9 %. Både korttidssjukskrivningar och långtidssjukskrivningar har ökat. Sjuktal År 2013 Förändring År 2012 Förändring År 2011 Januari 1,7 0,3 20,6% 1,4 0,1 5,0% 1,4 Februari 2,0 0,4 26,8% 1,6 0,2 16,4% 1,3 Mars 1,8 0,2 12,8% 1,6 0,1 6,6% 1,5 April 1,6 0,3 21,6% 1,3 0,1 4,7% 1,3 Maj 1,7 0,5 41,7% 1,2 0,1 9,1% 1,1 Totalt 8,8 1,7 23,9% 7,1 0,5 7,6% 6,6 Sidan 6 av 15

Sjukdagar per medarbetare 2013 Förändring 2012 januari-maj Dag 1-28 Region Skåne 3,7 0,2 5,7% 3,5 Habilitering & Hjälpmedel 4,3 0,8 22,9% 3,5 Dag 29- Region Skåne 4,4 0,5 12,8% 3,9 Habilitering & Hjälpmedel 4,6 0,9 24,3% 3,7 Summa Region Skåne 8,2 0,9 12,3% 7,3 Habilitering & Hjälpmedel 8,8 1,1 15,5% 7,1 Sjuktal: Genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare 5 Ekonomiperspektivet 5.5 Sammanfattning Årsprognosen är en positiv avvikelse med 0,8 Mkr. Denna avvikelse förklaras av kostnader för hörselrehabiliteringar. Förvaltningens ekonomi redovisas i två delar där hörselrehabiliteringar skiljs från kärnverksamhet. För kärnverksamheten är prognosen att budgeten följs. Kostnadsutvecklingen inom förvaltningen påverkas framför allt av hörselrehabiliteringar. Produktionen av hörselrehabiliteringar har ökat med 16 % eller 668 processer jämfört med juni i fjol men produktionen bedöms för närvarande rymmas inom de budgeterade 10 500 hörselrehabiliteringarna. Sidan 7 av 15

Den främsta kostnadsökningen 2013 inom habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen berör hyror och media. Kostnaderna ökar bland annat på grund av att Region Skåne från och med 2013 fördelar sina lokalkostnader enligt en ny modell. Ökningen från budget 2012 till budget 2013 uppgår för närvarande till 8,8 Mkr eller 19 %. 5.6 Mål inom ekonomiperspektivet 5.6.2 Resultatet inte sämre än fastlagd budget Årsprognosen är en positiv avvikelse med 0,8 Mkr. Denna avvikelse förklaras av kostnader för hörselrehabiliteringar. Förvaltningens ekonomi redovisas i två delar där hörselrehabiliteringar skiljs från kärnverksamhet. För kärnverksamheten är prognosen att budgeten följs. Nettokostnadernas årsprognos (Mkr) Avvikelse Hörsel- rehabilitering Exklusive hörselrehabilitering Barn- och ungdomshabiliteringen 0,0 0,0 0,0 Vuxenhabiliteringen 0,2 0,0 0,2 Syn-, hörsel- och dövverksamheten 1,2 0,0 1,2 SHD Auktorisationskansliet 0,1 0,1 0,0 Hjälpmedel -0,7 0,0-0,7 Hjälpmedel hörapparater 1,5 1,5 0,0 Förvaltningsövergripande -1,4 0,0-1,4 Summa 0,8 1,6-0,7 Periodens resultat är +1,8 Mkr. Korrigeras resultatet för periodiseringseffekten på regionbidraget är resultatet +0,2 Mkr. Motsvarande resultat 2012 var +14,7 Mkr respektive +17,7 Mkr. Kostnadsutvecklingen inom förvaltningen påverkas framför allt av hörselrehabiliteringar. Produktionen av hörselrehabiliteringar har ökat med 20 % eller 544 processer jämfört med april i fjol men produktionen bedöms för närvarande rymmas inom de budgeterade 10 500 hörselrehabiliteringarna. Den främsta kostnadsökningen 2013 inom habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen berör hyror och media. Kostnaderna ökar bland annat på grund av att Region Skåne från och med 2013 fördelar sina lokalkostnader enligt en ny modell. Ökningen från budget 2012 till budget 2013 uppgår för närvarande till 8,8 Mkr eller 19 %. Sidan 8 av 15

Nettokostnadernas Exklusive Avvikelse Hörselbudgetavvikelser hörsel- 2013-06-30 (Mkr) rehabilitering rehabilitering Barn- och ungdomshabiliteringen 0,8 0,0 0,8 Vuxenhabiliteringen 0,4 0,0 0,4 Syn-, hörsel- och dövverksamheten SHD Auktorisationskansliet 1,1 0,0 1,1 0,1 0,1 0,0 Hjälpmedel -1,3 0,0-1,3 Hjälpmedel hörapparater 2,9 2,9 0,0 Förvaltningsövergripande -7,1 0,0-7,1 Summa -3,2 3,0-6,2 Lokalkostnader Den främsta kostnadsökningen 2013 inom habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen berör hyror och media. Hyrorna avser både koncerninterna och externa förhyrningar och i media ingår el, vatten och uppvärmning. Kostnaderna ökar bland annat på grund av att Region Skåne från och med 2013 fördelar sina lokalkostnader enligt en ny modell. I denna modell tas bland annat hänsyn till hur avancerade lokalerna är och till deras ålder. Ökningen från budget 2012 till budget 2013 uppgår till ca 8,8 Mkr eller 19 %. Inför arbetet med budget 2013 presenterades uppgiften att lokalkostnaderna skulle öka med ca 5 Mkr men detta besked har sedan reviderats successivt till nuvarande ca 8,8 Mkr. Lokalerna Dockan och Skånehuset ingår inte i den nya hyresmodellen och särredovisas därför nedan. Hyror och media (tkr) Budget 2013 Förändring Budget 2012 Hyror 48 740 5 044 12% 43 696 Dockan 1 911 92 5% 1 819 Skånehuset 855 107 14% 748 Media 3 555 3 555-0 Summa 55 061 8 798 19% 46 263 Ekonomiska åtgärder Årsprognosen är att budgeten följs. Utvecklingen för produktionen av hörselrehabiliteringar, som dessutom är den främsta kostnadsdrivaren inom förvaltningens verksamhet, är dock svår att prognostisera och förvaltningen saknar möjligheter att begränsa produktionen eftersom denna styrs enbart av inflödet av brukare. Sidan 9 av 15

Den främsta kostnadsökningen 2013 inom habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen berör hyror och media. Kostnaderna ökar bland annat på grund av att Region Skåne från och med 2013 fördelar sina lokalkostnader enligt en ny modell. Ökningen från budget 2012 till budget 2013 uppgår för närvarande till 8,8 Mkr eller 19 %. Inom förvaltningen pågår planeringen för att hantera dessa kostnadsökningar. Handlingsplan och rationaliseringar och åtgärder 2013 Sedan 2010 har förvaltningen ett utökat uppdrag som innebär att habiliteringsansvar som tidigare låg på Skånes kommuner övergått till habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen. Den 2 mars 2010, 7 dnr 0902364, beslutade regionfullmäktige om gränssnitt för samverkan i Skåne mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne med en kostnadsvolym om 22,3 Mkr. I regionbidraget 2013 ingår 7 Mkr som en del av detta utökade uppdrag vilket motsvaras av ett planerat rekryteringsbehov om 14 personalresurser. I budget 2013 uppstår kostnadsökningar som förvaltningen inte kan påverka som består av lönerevision 2013, effekten av ny hyresmodell inom Region Skåne, åtgärder för patienthygien samt särskilda satsningar på kompletterande metoder och ett team för unga vuxna och vuxna personer med grav beteendeproblematik. Rationaliserings- och effektiviseringsarbetet 2013 omfattar ett arbete med att begränsa det planerade rekryteringsbehovet inom det utökade uppdraget på 14 personalresurser på helår till högst 7 resurser. Förvaltningen kommer att bedriva detta arbete genom att fortsätta vara återhållsam då det gäller rekryteringar och öka produktiviteten bland befintliga personalresurser. Bruttokostnadsutveckling Utvecklingen för förvaltningens bruttokostnader redovisas i bilden nedan där det framgår att kostnadsökningen är cirka 3,5 % för närvarande vilket är högre än motsvarande period i fjol. Sidan 10 av 15

Intäkter Förvaltningens intäkter består framför allt av regionbidrag som utgör cirka 94 % av de totala intäkterna. Övriga intäkter består bland annat av statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation samt tolkverksamhet och dessa är oförändrade från 2012 till 2013. Övriga intäkter utgörs av patientavgifter och försäljning. Lönekostnadsutveckling/ lönekostnad per resurs Kostnaderna för löner, exklusive arbetsgivaravgifter, har ökat vilket framgår nedan. Lönekostnader (tkr) År 2013 Förändring År 2012 Januari 20 080 513 2,6% 19 568 Februari 20 829 283 1,4% 20 546 Mars 20 921 11 0,1% 20 910 April 21 419-62 -0,3% 21 481 Maj 20 339-1 119-5,2% 21 458 Totalt 103 588-375 -0,4% 103 963 Ökningen från 2012 till 2013 förklaras av lönerevisionen 2012. Det lägre resursanvändandet uppväger dock stora delar av effekten av lönerevisionen. Lönekostnaden exklusive arbetsgivaravgifter per använd resurs har 2013, enligt sammanställningen nedan, ökat med 2,7 % jämfört med 2012 då utfallen januari-maj jämförs. Lönekostnad per använd År 2013 Förändring År 2012 resurs (kr/resurs) Januari 34 197 1 475 4,5% 32 722 Februari 34 864 1 654 5,0% 33 210 Mars 34 495 1 115 3,3% 33 380 April 34 573 210 0,6% 34 363 Maj 34 347 94 0,3% 34 253 Snitt 34 495 909 2,7% 33 586 5.7 Produktion 5.7.2 Sammanfattning Både produktionen och produktiviteten har ökat inom den samlade verksamheten (barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering och syn-, hörsel- och dövverksamhet) efter juni. Produktionen har ökat med 0,2 % och produktiviteten i form av vårdkontakter per använd resurs med 4 %. Sidan 11 av 15

Inom hjälpmedelsverksamheten redovisas produktionen på ett nytt sätt från och med 2013. För hjälpmedel redovisas produktionstid och förskrivningar per använd resurs. Under januari-juni 2013 har förskrivningarna och produktionstiden per resurs ökat pga. ett ökat inflöde av brukare. Inom tolkverksamheten har produktionen av vardagstolkning ökat med 8 %. Produktionen av hörselrehabiliteringar ökar för avslutade processer men minskar för bedömningar. Dessutom väljer allt fler brukare Rekvisition hörapparat. 5.7.3 Beskrivning av produktionsutfall Produktion barn- och ungdoms- samt vuxenhabilitering och syn-, hörsel- och dövverksamhet Produktionen har ökat inom den samlade verksamheten (barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering och syn-, hörsel- och dövverksamhet) efter juni. Produktionen har ökat med 1,2 % och prognosen för året visar en ökning med 4,8 %. I begreppet vårdkontakter ingår kontakttyperna: anhörigkontakt, internkonsult, konsultbesök, kvalificerad brev- och telefonkontakt, nybesök, samverkan, telefonkontakt till besöksregistrering samt återbesök. Produktivitet barn- och ungdoms- samt vuxenhabilitering och syn-, hörsel- och dövverksamhet Produktiviteten har ökat inom den samlade verksamheten (barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering och syn-, hörsel- och dövverksamhet) efter juni. Produktionen i form av vårdkontakter per resurs har ökat med 3 %. Produktionen har ökat under senare år vilket förklaras av en kombination av personalförstärkning och produktivitetsökning samt ökning av antalet brukare. Det är framför allt inom vuxenhabiliteringen som brukarna är fler till följd av det utökade habiliteringsansvaret som regionfullmäktige beslutat om. Produktion hjälpmedelsverksamheten Inom hjälpmedelsverksamheten redovisas produktionen på ett nytt sätt från och med 2013. För hjälpmedel redovisas produktionstid och förskrivningar per använd resurs. Under perioden januari till juni 2013 har ett ökat antal brukare medfört att förskrivningarna per resurs och produktionstiden per resurs ökat. Produktion tolkverksamheten Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3 men åtar sig även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Efter fem månader har de utförda uppdragen inom vardagstolkning ökat med 6 % eller 233 st jämfört med 2012. Prognosen för utförda uppdrag inom vardagstolkning visar en ökning jämfört med 2012 med 4 % eller 285 uppdrag. De utförda uppdragen inom övrig tolkning har minskat med 46 % eller 127 st. uppdrag jämfört med föregående år. Antalet tolkanvändare har varit 4,4 % eller 37 fler än efter juni 2012. Tolkverksamheten redovisas mer utförligt i bilaga. Produktionsmixpoäng Minskningen i vårdkontakter motsvaras av en minskning i den så kallade förenklade produktionsmixpoängen. Denna poäng är efter sex månader 2,7 % högre än 2012. Förenklad produktionsmixpoäng är ett tal som poängsätter produktionen utifrån lönekostnaderna inom de olika yrkeskategorier som producerar vårdkontakter. Ju högre lönekostnad för en viss yrkeskategori desto högre produktionsmixpoäng ger en vårdkontakt utförd av denna yrkeskategori. Sidan 12 av 15

Produktion hörselrehabiliteringar Hörselrehabiliteringar utförs av ett trettiotal fristående audionommottagningar och en audionommottagning i Region Skånes regi. Produktionen ökade kraftigt från 2008 till 2009 för att sedan fortsätta på en lägre nivå 2010 och 2011. Antalet avslutade rehabiliteringsprocesser har varit 4 973 st. januari till juni 2013 medan de under samma period 2012 var 4 305 st. Ökningen är 668 st. eller 16 %. Antalet bedömningsbesök har ökat från 7 634 st. januari till juni 2012 till 7 584 st. år 2013. Ökningen är 50 st. eller 0,7 %. Hittills i år har 35 % av processerna lett fram till att brukaren valt Rekvisition hörapparat. För 2013 har budgeterats 10 500 avslutade rehabiliteringsprocesser och 16 000 bedömningsbesök. Produktionen bedöms för närvarande rymmas inom de budgeterade 10 500 hörselrehabiliteringarna. Produktionen per månad av rehabiliteringsprocesser har sedan 2009 utvecklats på följande sätt: 5.8 Investeringar Investeringar inom Habilitering & Hjälpmedel består till största del av inköp av hjälpmedel vars kostnader överstiger ett basbelopp. Utfallet hittills i år är ca 4,0 Mkr och för året förväntas ingen budgetavvikelse mot budgeterade 5 Mkr. Dessutom finns utrymme om 1 Mkr för bygginvesteringar. Sidan 13 av 15

5.9 Bilagor 5.9.2 Resultaträkning Ack. Ack. Period Bokslut Budget Prognos Avvikelse Ekonomi (tkr) Utfall Utfall budget Utfall 13/ Progn/ (mpart 1-3) 2013 2012 Juni 2012 2013 2013 P Budg Budg Regionbidrag för verksamhet 309 350 309 350 315 136 618 700 618 700 618 700-5 786 0 Patientavgifter 891 1 128 923 2 164 1 824 1 824-32 0 Försäljning av hälso-och sjukvård 864 675 788 1 605 1 575 1 575 76 0 Bidrag 13 491 15 988 11 889 32 595 23 545 23 748 1 602 203 Övriga intäkter 6 956 9 476 7 577 19 921 15 100 14 935-621 -165 Verksamhetens intäkter 331 552 336 617 336 313 674 985 660 744 660 782-4 761 38 Personalkostnader -184 289-180 063-185 098-347 551-358 489-354 114 809 4 375 - varav lönekostnader -126 396-123 020-126 181-235 141-244 296-241 092-215 3 204 Verksamhetsanknutna kostnader -87 215-82 200-87 929-167 007-175 686-175 285 714 401 - varav tjänsteköp -26 788-26 562-26 477-61 926-59 527-60 526-311 -999 - varav tekniska hjälpmedel -51 876-43 363-56 069-89 984-108 930-107 530 4 193 1 400 Övriga verksamhetskostnader -58 350-54 594-58 458-113 007-116 917-120 904 108-3 987 - varav hyror, lokaler -27 828-17 636-27 531-44 328-55 061-55 061-297 0 Verksamhetens kostnader -329 855-316 857-331 486-627 565-651 092-650 303 1 631 789 Avskrivningar -4 311-4 530-4 208-9 480-8 417-8 417-103 0 Nettokostnader -2 614 15 230 619 37 940 1 235 2 062-3 233 827 Finansiella int o kostn -538-641 -618-1 229-1 235-1 235 80 0 VERKSAMHETSRESULTAT -3 153 14 588 0 36 710 0 827-3 153 827 Sidan 14 av 15

5.9.3 Balansräkning Balansräkning (kr) Utgående balans 2012 2012-06-30 2013-06-30 Maskiner och inventarier 26 008 739,79 30 024 587,68 29 446 604,55 Finansiella anläggningstillgångar 60 490,00 60 490,00 60 490,00 Anläggningstillgångar 26 069 229,79 30 085 077,68 29 507 094,55 Förråd 83 573 102,05 81 668 101,81 80 943 119,45 Kortfristiga fordringar 15 445 204,05 19 999 001,17 13 780 927,75 Kassa och bank 20 525 373,05 9 357 834,64 28 111 777,99 Omsättningstillgångar 119 543 679,15 111 024 937,62 122 835 825,19 Tillgångar 145 612 908,94 141 110 015,30 152 342 919,74 Eget kapital 75 980 988,04 53 858 844,75 72 828 188,40 Eget kapital 75 980 988,04 53 858 844,75 72 828 188,40 Kortfristiga skulder 69 631 920,90 87 251 170,05 79 514 731,34 Skulder 69 631 920,90 87 251 170,05 79 514 731,34 Skulder 145 612 908,94 141 110 015,30 152 342 919,74 För Habilitering & Hjälpmedel Karin Bengtsson Divisionschef Johan Lindstedt Controller Bilagor - Förvaltningens verksamheter - Produktion - Tolkverksamheten - Investeringar Sidan 15 av 15